Pelle Billing

Nu på måndag, den 16 augusti, är jag moderator för en politisk debatt i Kristianstad. Det är Pappa-barn-föreningen som bjudit in företrädare från samtliga politiska partier för att debattera barns rättigheter, pappors rättigheter, vårdnadstvister och lagstiftning på familjeområdet. Kristianstads pappagrupp är en av de mest aktiva i landet och de var nyligen i Riksdagen för att diskutera sina hjärtefrågor.

Veckan efter det ska jag till Uppsala den 25 augusti, tillsammans med bl a Ingrid Carlqvist, för att föreläsa på ett seminarium om föräldraskap och vårdnadstvister. Jag kommer att prata om min syn på könsfrågor, och ge en allmän översikt av viktiga mansfrågor, innan seminariet sedan zoomar in på just pappafrågorna.

Så om du har möjlighet att komma till Kristianstad eller Uppsala så syns vi där!

1 Kommentar »

Pappamanualen är klara med sitt Valspecial, och du kan nu läsa riksdagspartiernas svar på ett flertal frågor som gäller barn och pappors rättigheter. Rekommenderas!

Minpappa.nu, som har tagit fram statistik på hur det dömts i vårdnadstvister i flera olika tingsrätter, får nu ytterligare uppmärksamhet för sitt arbete. Läs pressmeddelandet nedan:

Lunds kommun kräver opartisk utredning av sin egen socialtjänst

I ett för Sverige unikt beslut ska Socialstyrelsen utreda vad som hänt på socialtjänsten i Lund

Bakgrunden är de uppgifter som kom ut i maj som visade att socialtjänsten i Lund i sina utredningar och rekommendationer i samband med vårdnadstvister systematiskt berövat barn sina pappor. Uppgifterna är baserade på en undersökning som organisationen MinPappa.nu genomfört under våren 2010.

Diskrimineringsombudsmannen har redan börjat utreda Lunds socialtjänst
En av de drabbade papporna, Alf Bengtsson, vars dotter försvann till Brasilien på grund av socialtjänstens agerande, väckte i början på sommaren ett medborgarförslag till Lunds kommunfullmäktige. Efter att Diskrimineringsombudsmannen DO under sommaren beslutat att utreda Lunds socialtjänst följer alltså kommunen efter och kommer att begära att Socialstyrelsen utreder vad som hänt i kommunen. Detta är första gången i Sverige som en kommuns politiska styrelse vidtagit denna åtgärd. Det formella beslutet fattas nu på onsdag.

– Det känns som början på en upprättelse för alla barn och alla pappor som under en massa år fått sin relation förstörd av Lunds socialtjänst. Utredningar och rekommendationer som gjorts slarvigt, där bara en part fått komma till tals och det resultatet alltid blivit detsamma oavsett situation hör inte hemma i ett modernt samhälle. Jag hoppas verkligen att detta är början på ett helt nytt tänkande där barnen och deras rätt till båda sina föräldrar finns i centrum, säger Alf Bengtsson.

För mer information
Per Frennbro, 073-562 0998

Undersökningen finns att ladda ned på www.minpappa.nu liksom mer information om MinPappa.nu. Idag har 187 000 pappor i Sverige i praktiken ingen kontakt med sina barn och bara i ett fåtal fall är det självvalt.

169 Kommentarer »

…förutom att verkligheten överträffar dikten tio gånger av tio. I gårdagens Aftonbladet kan vi läsa att en kvinna anmält Wernerssons Ost till Konsumentombudsmannen för att hon är upprörd över reklamen “smaken sitter i hålen”.

– Jag blev provocerad. Smaken kan väl inte sitta i hålen? Tillslut blev det nästan obehagligt. Det kändes som en sexuell anspelning, säger hon.

– Jag blev förbannad. Man kan fråga sig vad det är för samhälle vi lever i egentligen och hur kvinnosynen ser ut, säger hon till Aftonbladet.

Även om jag hade gjort mitt allra bästa hade jag inte kunnat måla upp en sådan nidbild av hur långt feminismen nått i sitt korståg i detta land. Verkligenheten överträffar som sagt dikten med råge.

Samma uppochnervända värld gör att vissa unga kvinnor tycker sig ha rätt att behandla unga män lite hur som helst, de är ju trots allt män:

Typ som när män jag betraktar som mina vänner beter sig som en mongon. De kallar sig feminister och verkar tro att denna läpparnas bekännelse ger dem obegränsat svängrum. En del förväntar sig tydligen snudd på medalj för att de aldrig kallat någon för hora. Jag spyr.

Citatet ovan kommer från en helt vanlig krönika i Sveriges största kvällstidning år 2010. Budskapet är viktigt för de unga män som tror att de får någon slags respekt från kvinnor genom att kalla sig för feminister.

I Sverige år 2010 har vi också en grupp män som sitter i fängelse, eller är på väg in i fängelse, endast för att en kvinna pekat ut dem som brottsling. Inga bevis krävs, och devisen “oskyldig till motsatsen är bevisad” har för länge sedan ändrats till “skyldigt tills du har lyckats bevisa motsatsen”.

På vissa sätt börjar detta land kännas som ett skugglandskap, ett Kafka-liknande territorium där det är omöjligt att orientera sig för all rim och reson har för länge sedan försvunnit.

29 Kommentarer »

Karin Adelsköld peppar alla tjejer (kvinnor?) till kamp i dagens Expressen: Tjejer, vi måste ta över grillen.

Själv tycker jag att det verkar lite mesigt att nöja sig med grillen, därmed vill jag gå flera steg längre i jämställdhetsarbetet, och säga följande:

• Tjejer, vi måste ta över vedhuggandet.
• Tjejer, vi måste ta över snöskottandet.
• Tjejer, vi måste ta över rörmokeriet.
• Tjejer, vi måste ta över flyttbranschen.
• Tjejer, vi måste ta över gruvschakten.
• Tjejer, vi måste ta över oljeplattformarna.
• Tjejer, vi måste ta över byggarbetsplatserna.
• Tjejer, vi måste ta över sophämtningen.
• Tjejer, vi måste ta över armén, flottan och flygvapnet.
• Tjejer, vi måste ta över kriminaliteten och fängelsena.

Om man väl har siktet inställt på manliga privilegier så känns det rimligt att kräva samtliga. Varför nöja sig med en sketen grill?

Uppdatering: Läs även kommentarerna, där vi diskuterar skillnaden mellan själva artikeln och rubriken.

30 Kommentarer »

Bara ett kort inlägg för att berätta att jag kom hem från Kalifornien för någon dag sedan, där jag deltagit i en tvärvetenskaplig konferens med flera toppakademiker, bl a från Harvard. Jag var en av 80 personer som valts ut för att presentera sitt arbete på konferensen, och jag talade givetvis om könsfrågor och hur vi kan få en mer balanserad syn på könsroller. Vidare satt jag med i en paneldebatt om män och maskulinitet samt höll en “pre-conference workshop” under temat “The Tango of Leadership”. (För er som inte vet så är jag inte bara läkare och jämställdhetsdebattör, utan även tangolärare och ibland applicerar jag övningar från tangons värld på ledarskapsutveckling. Just den här workshopen höll jag tillsammans med en kvinna från Holland som jobbar med ledarskapsutveckling professionellt.)

Efter konferensen hade jag ett inplanerat möte med Warren Farrell, som är bosatt strax utanför San Francisco. Om någon av er inte skulle känna till honom så är Warren den mest kända mansrättsaktivisten som finns, och han har skrivit ett flertal böcker inom området. Vi promenerade genom den fantastiskt vackra naturen där han bor, och tog en fika på ett lokalt café. Jag fick flera bra tips hur jag kan utveckla mitt eget arbete och även lite förhandsinfo om vad han jobbar på för olika projekt i nuläget. Vi kom överens om att målsättningen är att Warren och jag en dag ska kunna göra en gemensam turné runt Sverige och föreläsa

Totalt sett en mycket lyckad resa som gav god inspiration inför framtiden.

40 Kommentarer »

Sydsvenskans politiska chefredaktör Heidi Avellan, som på många vis är en sansad röst i debatten, skriver nu att framtiden är kvinnornas. Rubriken i sig är det väl inget fel på, även om jag inte tror att man ska hålla andan i väntan på att någon större tidning sätter rubriken “Framtiden är männens”. Resten av Avellans artikel är däremot under all kritik, vilket förtjänar en grundlig genomgång:

”Kvinnor idag har mycket höga krav på sin tillvaro och partner. De kan gott finna män, men de kan inte finna mannen”, sammanfattar framtidsforskaren och sociologen Birthe Linddal Hansen.

Kvinnor har höga krav. Det är inte första gången vi ser det skrivas i en tidning, och det kanske t o m stämmer. Personligen tycker jag det är bra att kvinnor har höga krav. Enda problemet i sammanhanget är att män inte har det, vilket jag tar upp i mitt senaste engelska blogginlägg, där jag uppmanar män att börja tänka på samma sätt som kvinnor. När vi inte längre har förutbestämda könsroller som gäller i alla lägen, får helt enkelt alla individer, oberoende av kön, börja förhandla om sin vardag.

Nästan tre av fyra kvinnor anser sig ta huvudansvaret för hushållet under semestern, mot knappt var tredje man, visar en undersökning som TCO låtit göra.

Och trots detta så arbetar män och kvinnor lika många timmar per vecka i genomsnitt, vilket SCB:s tidsanvändningsundersökning visar. Man skulle lika gärna kunna göra en vinkling där man framställer män som offer som måste förvärvsarbeta mer och sedan göra de tunga arbetsuppgifterna i hemmet. Eller så kan man helt enkelt vägra att se någon som offer och uppmana bägge könen att förhandla med sin partner om vardagen.

Det postindustriella arbetslivet efterfrågar traditionellt kvinnliga egenskaper: mer ”social intelligens” än muskelkraft, kommunikationstalang, förmåga att fokusera, göra flera saker samtidigt, avvärja risker samt att ta hand om och läsa av andra människor.

Med all respekt Heidi Avellan, är förmågan att fokusera en traditionellt kvinnlig egenskap?  Det är snarare så att förmågan att fokusera, och driva ett projekt från början till slut är en traditionellt manlig egenskap, och är den egenskap som varit central i att bygga upp vår civilisation. Med detta inte sagt att kvinnor inte kan tillägna sig samma egenskap, eller att män inte kan tillägna sig de traditionellt kvinnliga egenskaperna som listas ovan. Men att som Avellan benämna alla önskvärda egenskaper som kvinnliga är att lägga ut dimridåer, och det är ett utmärkt exempel på misandri (systematiserat förakt mot män).

Bryan Sykes, professor i mänsklig genetik vid Oxford University, provocerade häromåret med boken Adam’s Curse – A Future Without Men: en dag måste mänskligheten klara sig utan män, för Y-kromosomen är dödsdömd. Den kan inte reparera sina skador och utrotas om 125 000 år.

Fast kvinnorna lever vidare genom konstgjord befruktning, i framtiden kan ägg befruktas med ägg, hävdar Sykes.

Visst, det kanske kommer en dag då ägg kan befrukas med ägg. Men det kanske även kommer en dag med konstgjorda livmödrar, som gör att män kan reproducera sig oberoende av kvinnor. Varför inte rapportera bägge sidorna av forskningen? Eller är det inte lika kul att inse att även kvinnornas reproduktionssystem kan bli överflödiga i framtiden? Förhoppningsvis är det inte bara reproduktionssystemen som gör att män och kvinnor tycker om och uppskattar varandra.

Vad gäller dödsdömda Y-kromosomer så kan man nog lugnt förvänta sig att det inom 125 000 år finns effektiv genterapi som kan reparera skadade kromosomer.

De flesta kvinnor hatar inte män. Vi lever, jobbar och älskar gärna med män, lever hellre tillsammans med en partner än utan. Men inte till vilket pris som helst.

Besserwissig grabbighet imponerar kanske på andra män. Kvinnor kräver mer [...]

Jämställdhet är sexigt – men grottmannen lever farligt.

Låt mig travestera dessa bevingade ord: “De flesta män hatar inte kvinnor. Vi lever, jobbar och älskar gärna med kvinnor, lever hellre med en partner än utan. Men inte till vilket pris som helst. Mansfientliga artiklar om hur mannen håller på att utrotas kanske imponerar på andra feministkvinnor. Män kräven mer [...] Jämställdhet är sexigt - men radikalfeministen lever farligt.”

Övriga lästips:

• DN bekräftar att vårdnadstvisterna blivit fler sedan den olyckliga lagändringen år 2006 där det blev lättare att kräva enskild vårdnad genom att hänvisa till “samarbetssvårigheter”. Det krävs alltså inte att ena föräldern är olämplig för att kunna separera denna förälder från barnet, utan det räcker med att ena föräldern inte vill samarbeta med den andra för att det ska kunna bli enskild vårdnad.
• Beckham följer sitt sexschema som hans fru satt upp. Vad skulle tidningarna rapporterat om herr Beckham själv satt upp ett sexschema för sin fru? Hörde jag någon säga patriarkal förtryckare?
• Mamman i familjen sköter semesterplanerandet, medan “pappa latar sig”. Det man glömmer här är sambandet mellan makt och ansvar. Tar man ansvar för något får man även makt att bestämma. Det gäller på hemmaplan och det gäller ute i näringslivet. Det bizarra är att man skuldbelägger männen när de tar ansvar för näringslivet, och man skulbelägger dem även när de inte tar ansvar för semesterplaneringen i hemmet. Vad som än händer är det männens fel, och kvinnan är ett offer för omständigheterna.
• Scania kritiseras för kvinnobrist i ledningsgruppen, men förvånande nog ryter VD Leif Östling tillbaka och säger att skolan är ett matriarkat, och det är därför det är så ont om kvinnor i industrin. Fler borde göra som Östling och svara med samma mynt när det kommer slag under bältet.
• Här är den galna artikeln i Bang som tycker att våld mot män är något som feminister bör använda sig mer av - eller åtminstone ett reellt hot om våld. Artikeln är en skrämmande sammanfattning av hur man kan missuppfatta män och vad män står för, samt hur man kan förvrida siffror för att visa något som alls inte är fallet.
• Annette Kullenberg, syster till Claes Borgström och precis lika mansföraktande, skriver i sin senaste krönika att män är okunniga och tjockskalliga. Varför är jag inte förvånad? Fröken Kullenberg borde slå upp den psykologiska termen projektion i ett lexikon.

Nu tar bloggen semester ett tag, men det är öppet för diskussion nedan dygnet runt.

468 Kommentarer »

Att plöja de dagliga jämställdhetsnyheterna är ofta en övning i att navigera genom ett landskap där faktakoll och logiskt tänkande har ersatts av tyckande, raljerande, kännande och t o m mobbning. Dagens skörd av nyheter är inget undantag.

I Expressen mobbas Jan Björklund för att han hade mage att säga att han är feminist, men att han tar avstånd från tokfeminister som säger att “män är djur” och “män är talibaner”. Att han alls kritiserar feminismen, eller tar avstånd från element inom feminismen, är oacceptabelt och något som kräver en reprimand. Uppenbarligen är det OK för en feministisk journalist att läxa upp Björklund som om han vore en liten pojke, endast för att han vågar kritisera uppenbart kränkande uttalanden mot män.

DN rapporterar om hur personer i olika länder ser på jämställdhet, och chockeras över några av svaren. I flera länder tycker man tydligen att män ska ha företräde till jobben om det är brist på jobb, och från ett svenskt postmodernt perspektiv är detta något att förfäras över. Man hänvisar t o m till Orwells uttalande om att alla är jämlika men några är mer jämlika än andra. Det man totalt missar här är att män och kvinnor inte kan ha samma rättigheter om man inte har samma skyldigheter. I de länder som anser att män ska ha jobben när det är brist på jobb, så är det väldigt tydligt så att mannen är den som är skyldig att försörja familjen. Rättigheter och skyldigheter går ofta hand i hand i människors medvetande, och detta i sig är inget underlag för att angripa dem.

Vidare på vår vandring genom skuggornas rike träffar vi på dagens dos av tvärtomspråket, och denna gång är det GP:s ledareblogg som bjuder på ett klockrent exempel: Sexköp handlar inte om sex! Denna rubrik är ju revolutionerande. Betyder detta att vi alla missförstått sexköp i grunden? Köper man inte alls sex när man köper sex? Kanske köper man något helt annat, det är bara namnet som blivit lite politiskt inkorrekt? Alla skämt åsido är det fascinerande att sådana påstående fortfarande kan tryckas och tas på allvar. Det som också är väldigt intressant är att Malin Lernfelt tydligen har full koll på att sexköp egentligen handlar om makt. Hur vet hon detta? Har hon själv köpt sex? Eller har hon gjort en stor studie på tusentals sexköpare? För det kan väl inte vara så att hon spekulerar fritt och förväntar sig att någon ska ta henne på allvar?

Den friska fläkten bland jämställdhetsnyheterna är en debattartikel som tar ställning mot kvotering, och där man försvarar principen att “[j]ämställdhet kan bara uppstå när lika spelregler föreligger, aldrig genom särbehandling.” Visst är det fascinerande att en insikt som uppstod redan under 1700-talets upplysningstid nu måste försvaras i den demokratiska debatten? Vi har alltså kommit så långt att vi i feminismens namn är redo att ge människor olika rättigheter och skyldigheter, vilket borde vara en djupt skrämmande tanke för oss alla.

29 Kommentarer »

Det är inte alltid lätt att förstå logiken i hur vi ser på män och kvinnor, men idag ska jag göra ett försök att förenkla det hela så långt det är möjligt.

Allt negativt som uppstått i vår civilisation - såsom krig, miljöförstöring, kärnkraftsavfall och nu t o m vindkraftverk - är männens fel. Männen är ju de som haft makten i samhället sedan urminnes tider och därmed bör män hållas ansvariga när något går fel. Det finns en viss logik i detta resonemang som är svår att värja sig mot, så låt oss acceptera detta som sant.

Allt positivt som uppstått i vår civilisation - såsom teknologisk utveckling, välstånd, medicinska landvinningar och demokrati - är med samma resonemang männens förtjänst, eftersom männen är de som haft makten i samhället. Frågan är hur ofta vi hör männens belackare erkänna allt det positiva som män har byggt upp?

Istället för att erkänna det positiva män har skapat, så framförs ofta resonemanget att kvinnor inte fick chansen att delta i byggandet av civilisationen och de teknologiska framstegen eftersom kvinnan arbetade i hemmet, och därför är det orättvist att hylla männen. Kvinnorna kunde ju gjort ett lika bra jobb om de fick chansen. Även detta har en viss logik i sig som är svår att värja sig mot, så låt oss även acceptera detta som sant.

Tiotusenkronorsfrågan som då uppstår är: Ifall kvinnor skulle kunnat bygga upp en precis lika bra civilisation som män, skulle de då inte ha kunnat skapa lika mycket krig och miljöförstöring? Dvs om vi tror kvinnor kapabla om alla positiva egenskaper som män har, tror vi då även kvinnor kapabla om alla negativa egenskaper som män har?

De som hävdar att kvinnor skulle kunnat göra allt som männen gjort, men som samtidigt tror att kvinnor skulle kunnat undvika de negativa sidorna av framstegen och samhällsutvecklingen, de tror att kvinnor är en högre stående art än män.

Läs även:

• Camilla Lindberg (Fp), den enda riksdagspolitiker som vågat lyfta mansfrågorna i debatten, skriver tillsammans med vänsterpartisten Marianne Berg en debattartikel om sexköpslagen.
• SvD skriver om Lina Thomsgård som startat Rättviseförmedlingen. Denna förmedling går helt enkelt ut på att förmedla kvinnor till olika uppdrag. Jag måste vara naiv som fortfarande tror att uppdrag ska förmedlas till den som är mest lämplig, oberoende av kön.
• I Lund åtalas en mamma för misshandel efter att hon försökt omskära sin pojke på egen hand. Jag kan bara hoppas att vi en dag får leva i en värld där ingen känner sig tvingad att stympa sitt barn endast för att traditionen och/eller religionen bjuder det.

24 Kommentarer »

Aftonbladets agerande i Littorin-affären ifrågasätts nu från fler och fler håll, precis som jag gjorde i fredags. Peter Wolodarski talar om en kris för Aftonbladet, och konstaterar även han att Littorins dementi är väldokumenterad. Aftonbladet har ju haft mer än en artikel om Littorins agerande steg för steg, och Wolodarski ger i sin ledare en översikt av hur Aftonbladets stegvisa agerande symboliserar en pressetik i fritt fall. Det är svårt att tolka Aftonbladets galna agerande som något annat än att möjligheten att Littorin köpt sex fått dem att tappa all publicistisk stolthet. Och varför är då just ett sexköp så lockande att skriva om? Jo, i statsfeminismens Sverige så är en man misstänkt för sexköp redan dömd (vilket Beatrice Ask lärt oss), och en kvinna som pekar ut en man är automatiskt trovärdig och behöver inga bevis för att ses som en tillräcklig källa. Det finns alltså en direkt koppling mellan statsfeminismen och rättssäkerheten, som inte bara åskådliggörs i vissa typer av domstolsmål utan även när medierna dömer en man utan bevisning.

Kristina Hultman, feministisk journalist och författare, symboliserar problematiken på ett plågsamt bra vis när hon på Newsmill och i Expressen stolt konstaterar följande: “I dag, när ett statsråd misstänks för att ha köpt sex, är det annorlunda. Ingen politisk karriär överlever det.” Hur kan man vara stolt över något sådant?! Det hon skriver, vare sig hon är medveten om det eller inte, är att hon är nöjd och stolt över sexköpslagen eftersom blotta misstanken om sexköp numera innebär att ett statsråds liv kan förstöras i svenska medier. Uppenbarligen kommer inte radikalfeminismen särskilt väl överens med basala principer om rättssäkerhet. Beatrice Ask, som alltså var den som först kom med bizarra förslag om hur män skulle straffas utifrån blotta misstanken om sexköp, kom häromdagen med följande bevingade ord: “Kvinnor uttrycker sig enklare än män”. Jag tror fröken Ask menar att “feminister uttrycker sig enklare än icke-feminister” - men tyvärr är inte avsaknaden av komplexitet alltid något önskvärt.

Statsfeminismen håller även på att slå klorna i Sveriges juridiska system genom nätverket Hilda, vars uppgift är att hjälpa kvinnor fram till chefsposter i deras juridiska karriärer. För några månader sedan kritiserade Riksrevisionsverket att fyra av Domarnämndens åtta ledamöter även är medlemmar i Hilda, och därmed kunde anses vara jäviga när de lämnar sitt förslag till regeringen om vem som ska få bli domare. Nu visar det sig även att vår Justitiekansler Anna Skarhed är medlem i Hilda! Läs om hela debaklet i Elisabeth Svantessons utmärkta debattartikel i SvD.

Uppdatering: Aftonbladets har nu polisanmälts för sitt agerande i Littorin-affären.

21 Kommentarer »

Om du suttit inspärrat i en grotta senaste veckan och inte hört ett ord om Littorin-affären så kan du komma ikapp genom att läsa onsdagens och måndagens inlägg. I dessa inlägg täcker jag det mesta jag vill ha sagt om denna affär från ett könsperspektiv. Dock finns det en ytterst viktig faktor till som jag vill belysa, en faktor som är en grundbult till den förvirrade debatt om jämställdhet vi haft i Sverige de senaste 20 åren. Denna faktor är att det i Sverige är OK att skriva tidningsartiklar utan att ha gjort någon faktakoll, eller trots att du vet att du inte har tillräckligt med fakta för att stödja din tes. När det gäller Littorin så är det enda “beviset” för hans skuld att det finns en kvinna som säger sig ha sålt sex till honom, och som även har hans telefonnummer i datorn. Kvinnan har inga sparade sms, mejl, chattar, bilder eller något annat som kan styrka hennes berättelse, och hon är heller inte redo att träda fram i media så att vi ens vet att hon existerar. Men eftersom Aftonbladet “upplever henne som trovärdig” så har de sänkt en mans karriär och dragit hans namn i smutsen för resten av livet.

Jag talade själv nyligen med två olika insatta personer som berättade att Littorinaffären inte täcks i anglosaxiska medier, trots att vissa av dem skrev om hans ursprungliga avgång p g a familjeskäl. Och varför inte det? Tja, i deras ögon finns det ingen affär eftersom det inte finns några bevis. Om man tog varje galning på allvar som hade något “viktigt avslöjande” att komma med men som saknar bevis, då skulle tidningarna var fulla med alla möjliga konstigheter - som de ser det. Men i Sverige är det helt OK att offentligt avrätta en man i landets största tidning, och det finns inget bra system för att reglera tidningarnas felsteg. Nu har det dessutom framkommit bevis för att Littorin dementerade sexköp redan från början, något som Aftonbladets t f ansvariga utgivare Lena Mellin uppenbarligen ljög om när hon sa: “Hade Sven Otto Littorin sagt att han absolut inte köpt sex av den här kvinnan så hade vi inte publicerat uppgifterna.”

Vad är då kopplingen mellan bristande faktakoll och en förvirrad jämställdhetsdebatt? Jo, att siffror som inte stämmer tillåts valsa runt i media, såsom siffror om våld i nära relationer, löneskillnader mellan könen, sjukvård och dubbelarbete. Med rätt siffror på plats hade debatten blivit en annan, och Sverige hade inte suttit lika djupt i radikalfeminismens klor.

Läs även:

• Blekfeta män förstör våra badstränder. Peter Siepen må ha goda intentioner kring mäns hälsa, men rubriken är förfärlig. Skulle det varit OK att skriva att blekfeta kvinnor förstör våra stränder? Det är svårt att veta vem som satt rubriken (Aftonbladet eller Siepen), men vem det än är så är det ett tecken på samhällets mansförakt.
• Visst är det hemskt att människor stenas i Iran. Men att använda detta till intäkt för att kön ska bli ett giltigt asylskäl i Sverige är oerhört långsökt. Är det någon som på allvar tror att det är färre män än kvinnor som far illa under diktatoriska regimer? Återigen, det ligger i tiden att heja på kvinnor och strunta i männen - det är därför människor som annars är humanister helt tappar konceptet och börjar behandla män som andra klassens medborgare.
• Priset i mansförakt tar ändå denna debattartikel, där författarinnan inte drar sig gör att göra svepande omdömen om hur osäkra män är i sin mansroll och att det egentligen är kvinnorna som gör det viktiga jobbet i politiken. Artikeln förefaller vara skriven av en person som själv är djupt osäker i sin roll och som vill skylla sina egna besvikelser på gruppen män. Hoppsan Ann-Britt Grünewald, där generaliserade jag visst på ett svepande sätt utan att veta någonting om dig. Visst är det obehagligt när människor beter sig på det viset?

33 Kommentarer »