Mansfrågor

25 januari 2019, av Pelle Billing

Följande översikt av mansfrågor skrev jag 2010 åt en annan webbsida. Nu publiceras den här med någon smärre uppdatering.

När manliga uppoffringar får uppmärksamhet i politik och media tenderar de att framställas som allmänmänskliga frågor. Detta leder till att vi blir blinda för stora delar av den manliga könsrollen. Det leder också till att många tror att jämställdhet bara handlar om att jobba med kvinnofrågor.

För att råda bot på detta kommer här en snabb överblick av de viktigaste mansfrågorna.

Män riskerar sitt liv

Det är männens uppgift att utföra samhällets farliga jobb, och därför är mer än 90 procent av alla som dör på jobbet män [1]. Dessutom är det mäns roll att försvara landet och offra sig i krig.

Hemlöshet

En av de mest utsatta grupperna i samhället är de som inte har en egen bostad. 75 procent är män [2].

Självmord

Det är mer än dubbelt så många män som kvinnor som tar sitt liv i Sverige [3]. Bland män mellan 15 och 44 år är självmord den vanligaste dödsorsaken [3].

Utbildning

Det är nästan dubbelt så många kvinnor som män som tar ut en examen från universitet och högskolor [5]. Läsåret 2017/18:

  • Kvinnor som tog examen: 42 089 st
  • Män som tog examen: 23 518 st

I skolan presterar flickor bättre än pojkar [6], och även när pojkar presterar lika bra på de nationella proven, så får de sämre betyg av läraren [6, 7].

Föräldraskap

Män och kvinnor är inte lika inför lagen i sitt föräldraskap. En ogift pappa får endast gemensam vårdnad om sitt barn om mamman godkänner det, även efter att faderskapet är juridiskt fastställt.

Vårdnadstvister

Män har oerhört svårt efter en separation. Mer än 90 procent av all enskild vårdnad tillfaller modern [8]. Av de fall som går till domstol bedöms dubbelt så många män som kvinnor vara olämpliga som föräldrar [9]. Är det rimligt att tro att män är såpass mycket sämre på att vara föräldrar?

Pappor och barn

Att växa upp med en närvarande pappa minskar risken för kriminalitet och psykiskt sjukdom, medan det ökar chansen till längre utbildning och att det går bra i skolan [10]. Ändå bor mer än hälften av alla barn enbart med mamman efter en separation [8].

Forskningen visar att delat växelvis boende är bäst för skilsmässobarn [11], men mindre än en tredjedel av barnen har växelvis boende efter en skilsmässa [8].

Livslängd

Män lever drygt 4 år kortare än kvinnor [4]. Forskning från Tyskland av Marc Luy visar att den biologiska komponenten av detta är 1-2 år. Resten förklaras av skillnader i den manliga och kvinnliga könsrollen.

Sjukskrivningar

Varje år läggs det 30 miljarder kronor mer på kvinnors sjukskrivningar än på männens [4]. En pilotstudie från Kolmårdens VC visade att kvinnor har långt mycket lättare än män att få sjukskrivning vid depression samt kronisk smärta.

Våld

Män är den grupp i samhället som oftast drabbas av dödligt våld [25]. Män är även den grupp som drabbas mest av våld utanför hemmet [24].

Våld i nära relationer

Lika många män som kvinnor blir slagna av sin partner varje år [12, 13, 14]. Kvinnor blir skadade 2-3 gånger så ofta, på grund av mäns större styrka, och blir oftare utsatta för upprepad misshandel. Villigheten att initiera våld är dock samma hos bägge könen. Våldsutsatta män är till stora delar osynliga i samhället, medan hundratals miljoner kronor satsas av regeringen varje mandatperiod för att hjälpa våldsutsatta kvinnor [15].

Omskärelse

Alla former av kvinnlig omskärelse är förbjudna enligt svensk lag [16], från de mildaste till de allvarligaste formerna. Däremot kan man med stöd av lagen skära av förhuden på pojkar, även när de är för små för att kunna lämna sitt medgivande [17]. Manlig omskärelse medför att vävnad som är viktig för sexuell njutning skärs bort [18].

Löner

Det finns en utbredd uppfattning om att män får mer lön för samma jobb än kvinnor. Men när Jämo granskade 700 000 löntagare, så var det bara en dryg procentenhet av kvinnorna som hade för låg lön [19]. I en annan rapport från Landsstingsförbundet konstaterades att: “Tas hänsyn till olikheter i yrkesstruktur är kvinnornas medellön 99 procent av männens medellön” [20].

Dubbelarbete

Vi har fått lära oss att det är kvinnor som dubbelarbetar, men enligt SCB:s tidsanvändningsundersökning jobbar män och kvinnor i genomsnitt lika många timmar per vecka, när förvärvsarbete och hemarbete summeras [21].

Kvotering

Förslaget om att lagstifta om kvotering till bolagsstyrelser skulle innebära att vissa män får stå till sidan trots att de är mer meriterade och kvalificerade. Detta är själva definitionen på diskriminering, och strider mot principen om att samma spelregler ska gälla för alla individer.

Kvinnors organisering

Det finns en speciell förordning om att vissa typer av kvinnlig organisering ska stödjas med statsbidrag [22]. Det finns ingen motsvarande förordning för mäns organisering.

Lagstiftning

Män är den enda gruppen i Sverige som diskrimineras av lagen. Följande lagar behandlar män på ett sämre sätt än kvinnor:

  • En nybliven moder blir ensam vårdnadshavare om hon är ogift.
  • Kvinnor, men inte män, har rätt till statsbidrag när de organiserar sig (se ovan).
  • Pojkar får omskäras (se ovan).
  • I Socialtjänstlagen (5 kap. 11 §) står det: “Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.” Misshandlade män ska tydligen inte få samma hjälp och stöd från samhället.
  • Grov kvinnofridskränkning. Det finns inget i lagtexten som heter grov manfridskränkning, utan endast grov fridskränkning.
  • Kroppsvisitation av kvinna får utföras och bevittnas endast av annan kvinna. Bägge könen får kroppsvisitera en man.
  • Värnplikten är nu borttagen men ända in på 2010-talet hade vi en lagstiftning som tvingade män att ge ett år av sitt (kortare) liv till staten.

Pengar omfördelas

Genomsnittsmannen bidrar med 2 miljoner kronor mer till statskassan än genomsnittskvinnan under sin livstid [23]. Detta beror på en kombination av att han betalar mer skatt, och att han erhåller mindre i transfereringar. Kvinnors obetalda arbete är alltså inte helt obetalt.

Källor:

  1. Rapport från Arbetsmiljöverket: Dödsolyckor efter kön, arbetstagare, 1955-2007
  2. Hemlöshet i Sverige 2005, rapport från Socialstyrelsen
  3. NASP (Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa): Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms Län
  4. Socialstyrelsen: Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården.
  5. SCB.
  6. Pojkar och flickors betyg. En statistisk undersökning av Maria Nycander, lärarprogrammet, Uppsala Universitet (2006).
  7. Systematiska avvikelser mellan slutbetyg och provresultat – spelar elevens kön och etniska bakgrund roll? Erica Lindahl, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering, Rapport 2007:22.
  8. SCB Temarapport 2009:2. Barn i dag – en beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt.
  9. Glimtar av barn från vårdnads, boende- och umgängesdomar 1999 respektive 2002. Socialstyrelsen.
  10. Taking Sex Differences Seriously. Steven E. Rhoads. (2004).
  11. Lars Tornstam: Separationsbarns boende.
  12. Våld i parforhold – ulike perspektiver (Norge). Thomas Haaland, S-E Clausen, Berit Schei (2005).
  13. British Home Office Research Study 191. Catriona Mirrlees-Black (1996/99).
  14. National Family Violence Study (USA). Murray A Straus, Richard Gelles, Suzanne K Steinmetz (1976 och 1986).
  15. Regeringens skrivelse 2007/08:39. Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samtvåld i samkönade relationer.
  16. Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.
  17. Lag (2001:499) om omskärelse av pojkar.
  18. The prepuce: Specialized mucosa of the penis and its loss to circumcision. J.R. Taylor, A.P. Lockwood and A.J. Taylor. British Journal of Urology, Volume 77, Pages 291-295. February 1996.
  19. Jämo – Miljongranskningen, etapp 2.
  20. Lönar det sig? – en tillbakablick. Lönenivåer, lönespridning och löneutveckling i landsting och regioner 1994-2002. Rapport från Landstingsförbundet, juli 2003.
  21. SCB. Levnadsförhållanden, Rapport nr 99. Tid för vardagsliv.
  22. Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering.
  23. SCB. Välfärd nr 3, 2005. “Nästan hälften av skatten är årlig rundgång”.
  24. Brå. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Kapitel: Misshandel.
  25. Brå. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Kapitel: Dödligt våld.
 

Hur feminismen missbrukas

24 januari 2019, av Pelle Billing

Denna artikel skrev jag 2010 åt en annan webbsida. Nu publiceras den här på bloggen, med någon smärre uppdatering. 

De flesta jag känner är för jämställdhet. Ja, när jag tänker efter så är faktiskt alla jag känner för jämställdhet. Ingen i min bekantskapskrets har någonsin sagt att de är för olika spelregler för könen; en sådan tanke framstår närmast som absurd.

De flesta tror även att feminismen står för just den uppfattning de själva har: att kvinnor och män ska ha samma spelregler och att ingen ska diskrimineras på grund av kön. Tyvärr är okunskapen närmast total kring den begreppsglidning som skett de senaste åren.

Ett bra exempel på vad som gått snett i etablissemangets syn på jämställdhet är den stora rapport som World Economic Forum ger ut varje år. Där rankas världens länder utifrån hur jämställda de är och de skandinaviska länderna ligger regelbundet i topp. Det som få människor däremot vet, är att rapporten inte alls mäter jämställdhet, utan den mäter hur bra det går för kvinnor.

I 2018 års rapport proklameras stolt att länder belönas när kvinnor närmar sig män inom ett visst område, medan ett land varken belönas eller straffas om kvinnor ligger före män på ett område. Till synes låter detta rättvist och rationellt. Men om man skrapar lite på fernissan så framträder en oroväckande människosyn.

World Economic Forum registrerar alla mätvärden där män har det bättre än kvinnor, men ignorerar alla mätvärden där kvinnor har det bättre än män! Detta förfarande måste vara bland det mest ojämställda man kan tänka sig. Själva grunden för jämställdhet är att bägge könen inkluderas och behandlas på samma vis, men i rapporten så gör man motsatsen. Denna ojämställda metodik har man använt i minst 10 år.

Om någon nu tänker att det måste vara väldig få och väldigt banala områden där kvinnor ligger före män, så är det dags att tänka om. Två av de fyra områden som mäts i rapporten är “hälsa och överlevnad” samt “utbildningsnivå”, och om man verkligen registrerade mäns underläge skulle det påverka utfallet på ett mycket tydligt sätt.

Män lever betydligt kortare än kvinnor i de flesta länder, och män är starkt överrepresenterade när det gäller självmord, alkoholmissbruk, hemlöshet och ensamhet – variabler som rimligen är centrala när “hälsa och överlevnad” ska registreras. Om vi istället tittar på utbildningsnivån så är det av tradition ett område där män legat före kvinnor, men i västvärlden är det sedan länge fler kvinnor än män som skaffar sig en högskoleutbildning och gapet fortsätter att växa. Även i dynamiska ekonomier såsom Kina och Indien kommer kvinnorna fram med stormsteg inom utbildningsväsendet.

Att i en seriös rapport ignorera de mätvärden som illustrerar männens underlägen är oetiskt och man kan ifrågasätta om rapporten ens ska ses som seriös. I nuläget är den en ofta citerad utgåva, som tidningarna världen runt skriver om när den släpps. Hur kan en rapport med så hög profil ha landat så fel?

Grunden för den konstiga metodiken är att vi alla fått lära oss att jämställdhet och kvinnokamp är samma sak. Männen är ju redan privilegierade och behöver ingen kamp. Emellertid är detta en grovt förenklad bild av verkligheten som gör att vi blir blinda för viktiga mansfrågor.

Jämställdhet handlar i grund och botten om bägge könens situation och en rapport som gör anspråk på att mäta just jämställdhet har inte rätt att utesluta männen. Det är dags att börja sprida korrekt information om både mäns och kvinnors problemområden och då måste regeringar, forskare och stora organisationer börja ta sitt ansvar.

 

Ny artikel i The Good Man Project Magazine

29 januari 2013, av Pelle Billing

Som du säkert märkt så har jag lämnat den svenska debatten.

Någon enstaka artikel på engelska kan det dock bli, och en sådan har i dag publicerats hos The Good Man Project Magazine. Kolla in den här!

 

Kåkå Olsen på Litteraturmagazinet har recenserat Jämställdhetsbluffen. Hon gillar boken och sammanfattar sina intryck på följande vis:

Pelles stundvis tillspetsade argumentation (som jag gillar) tar avstamp i aktuell forskning och i slutet av boken finns en diger referenslista. Han är såväl lättbegriplig som lättillgänglig och det är förvånansvärt mycket som ryms i bokens nätta format.

Mansfrågor måste diskuteras mer. Inte på bekostnad av kvinnofrågorna utan parallellt med dem. Diskussionsutrymmet är tillräckligt stort för det. Så läs den här boken, sug i er dess innehåll och inse att vi aldrig någonsin kommer att uppnå jämställdhet så länge vi sätter dubbla standarder och diskriminerar varandra.

Första delen av recensionen beskriver några av bokens övergripande principer. Själv tycker jag detta ger en bra bild av vad boken handlar om, så för dig som ännu inte läst boken kan du tryggt använda recensionen som köpguide.

Sammantaget ger Litteraturmagazinet boken betyget fyra av fem.

Jag kan även passa på att tipsa om att Jämställdhetsbluffen nyligen släpptes som e-bok. Du som väntat på en elektronisk version kan hitta den här:

Boken finns även i tryckt version.

 

Två nya recensioner av Jämställdhetsbluffen

23 november 2012, av Pelle Billing

Intresset för Jämställdhetsbluffen fortsätter att vara stort. Tidigare i veckan beställde jag faktiskt en tredje tryckning av boken, då den andra tryckningen sålde slut betydligt snabbare än förväntat.

I går och i dag har det även kommit ett par nya recensioner av boken.

Den första recensionen kommer från Bibliotekstjänst. Jag vet inte om jag skulle säga att den recensionen helt har greppat bokens andemening och nyanser, men att boken alls recenseras i detta sammanhang får ses som en framgång.

Det är endast ett urval av böcker som Bibliotekstjänst recenserar, och när en bok väl blir uppmärksammad så brukar det leda till att ett antal bibliotek köper in den.

Här är ett utdrag från lektör Kaj Fölsters recension:

I denna lilla skrift på lätt förståelig svenska vill författaren, Pelle Billing, bevisa att den svenska jämställdheten utgår från en negativ och förkrympande mansbild. I förordet beskrivs hur personliga erfarenheter har präglat honom. Han beskriver i stora historiska svep relationen mellan könen, och förnekar inte männens samhällsmakt över kvinnorna i gamla dagar. Sedan går han igenom priset som männen nu har fått betala; han beskriver rösträttsfrågan, våld och fällande domar, löneskillnader, utbildningschanser osv. Författaren ser genomgående hur en negativ mansbild styr debatten och åtgärderna. Bokens titel hänvisar också till denna syn på dagens jämställdhet. Många källor används men de allvarligare analyserna fattas.

Du som redan läst boken kan själv avgöra vad du tycker om detta omdöme. För dig som ännu inte läst den så kan du bilda dig en egen uppfattning genom att beställa boken här.

Den andra recensionen kommer från Hannah Lemoine, som själv har ett brett och djupt kunnande om jämställdhetsfrågor. Hon är även en intellektuellt ärlig person som säger vad hon tycker, både när det gäller ris och ros.

Här är ett exempel där Hannah kritiserar boken på ett par olika punkter:

Jag ifrågasätter också om “makten att bli beskyddad” (s. 37) som kvinnor skulle ha verkligen är en makt – måste inte makt vara något man själv utövar? Har barn samma makt över sina föräldrar? Och givetvis, och som alltid, ifrågasätter jag utgångspunkten “man kan inte ha kakan och äta den” gällande barn och karriär – eftersom detta är en slutsats baserad på att det samhällssystem vi byggt upp, där en bör jobba och en bör vara med barnen, är oföränderligt.

Detta är intressanta synpunkter, som skulle kunna diskuteras vidare. Jag gillar – nej, låt mig omformulera det – jag älskar när jag får kritik som verkligen baserar sig på det jag själv skrivit. Det stimulerar mig att tänka vidare, och det är en sådan härlig kontrast mot det gäng feminister i media (*host* Sveland *host* Bratt *host* Kazmierska) som inte vågar kritisera mina idéer utan istället ljuger om vad jag står för.

Hannah Lemoine kommer även med andra perspektiv på rätten till heltid samt genusdagis – vilket ger en bredare bild av dessa samtidsfrågor.

Men det är som sagt inte bara ris i recensionen, utan även ros. Till att börja med vill Hannah lyfta bort mig från den kategorisering som en del meningsmotståndare vill placera mig i:

Låt mig börja med att ge mitt slutgiltiga betyg. Om ni fortfarande tror att Pelle Billing resonerar på samma vis som Pär Ström ska ni genast tänka om, köpa denna bok, läsa den noga, och komma ut på andra sidan pärmen med ett nytt förhållningssätt gentemot mansfrågor.

Om ni redan visste att Pelle Billing har en bättre förmåga att uttrycka sig i skrift men ändå tror att utgångspunkten för resonemangen är samma som random halmdocke-antifeminist uttrycker – samma rekommendation som ovan.

Jag har alltid hävdat att jag varken är feminist eller anti-feminist, och det är skönt att en expert på området uttrycker samma åsikt.

Det som Hannah Lemoine emellertid ser som boken största styrka, är avsnittet om mansfrågor:

Men allt detta bleknar lite i förhållande till det som verkligen är viktigt i jämställdhetsdebatten just nu. Nämligen att skapa förståelse för varför människor kämpar för olika saker. Och detta lyckas Pelle med den äran framföra i kapitel fem, Mansfrågor och deras uppkomst, som är denna boks verkliga källa till behållning för oss som egentligen tillhör “den andra sidan”.

Här lyckas nämligen Pelle med mästerstycket att föra fram sin poäng om mansfrågor utan att stöta sig med varken feminismen som ideologi, kvinnokampens historia, eller på något vis förminska den sammas betydning historiskt. Istället vävs mansfrågorna och kvinnofrågorna samman och så framstår det som så självklart, så naturligt – det ena hänger ihop med det andra och det är dödfött att försöka förneka det.

Jag närmast slickar i mig detta kapitel, som en törstig katt. Mångsidigheten som så ofta saknas i debatten finns här i överflöd – och inte en enda gång behöver jag känna mig provocerad, som kvinna och/eller med mina nu igen påtagna feministglasögon. Detta kapitel är fantastiskt på alla vis. Kanske speciellt för de/oss som fortfarande har svårt att se vad mansfrågor har för plats i dagens samhällsklimat egentligen.

Självfallet är det kul att få läsa ett sådant omdöme. Mansfrågorna har ju varit mitt specialområde från början, och ingenting är viktigare för mig än att sprida kunskapen om varför även mansfrågorna behövs i jämställdhetspolitiken.

Jag rekommenderar att du läser hela Hannahs recension. Och om du är intresserad av Jämställdhetsbluffen så beställer du den alltså här.

 

Jag deltar i en paneldebatt i Göteborg, 28 november

22 november 2012, av Pelle Billing

Nästa vecka tar jag tåget till Göteborg, för att delta i en paneldebatt om vår tids mansbild. Det officiella temat är Kampen om mannen.

Så om du bor i Göteborg med omnejd, passa på att boka in denna kväll. Allt talar för att det kan bli ett intressant utbyte.

Om du köpt ett ex av Jämställdhetsbluffen och vill ha det signerat, så är det bara att ta med boken så fixar vi det.

Onsdag 28 november är det som gäller, kl 19:00.

 

Stora förändringar i mitt jämställdhetsarbete

12 november 2012, av Pelle Billing

Det är dags för mig att genomföra betydande förändringar i mitt jämställdhetsarbete. Dessa förändringar har jag övervägt en längre tid, och för några veckor sedan beslutade jag mig för att genomföra dem i början av november.

Från och med nu kommer det inte längre att gå att kommentera på bloggen. Jag kommer även att sluta uppdatera bloggen.

Bloggen kommer att ligga kvar, så det kommer att gå bra att läsa gamla inlägg. Det kan också bli så att jag publicerar enstaka inlägg om jag har något ovanligt viktigt att berätta, men detta blir i bästa fall sporadiskt.

Jag kommer även att avstå föreläsningar och mediaframträdanden framöver. Möjligen kan jag göra enstaka undantag, till exempel om Skavlan ringer och vill ha mig i TV-soffan eller om riksdagen vill ha en föreläsning ;) Men utgångspunkten är att jag slutar med dessa aktiviteter.

Det bästa sättet att få en helhetsbild av det arbete jag utfört de senaste fyra åren, är att läsa min bok Jämställdhetsbluffen. Den kommer att fortsätta säljas så länge det finns kvar exemplar, så om du inte köpt den ännu så passa på att göra det så snart som möjligt.

Boken ger en helhetsbild av var könsrollerna kommer ifrån, var jämställdhetspolitiken befinner sig i dag och hur vi kan utveckla könsfrågorna i positiv riktning. Allt med högkvalitativa källor i form av forskningsrapporter, böcker eller artiklar från svensk dagspress.

De senaste fyra åren har jag skrivit över 1 500 blogginlägg på denna sajt och på min engelska blogg. Det motsvarar mer än ett inlägg dagligen, inklusive helger och högtider, och de flesta texter har varit genomtänkta och välskrivna.

Bloggandet och boken har jag genomfört utan statliga eller kommunala bidrag, och utan någon lön. Jag har lagt tusentals ideella timmar på att reformera jämställdhetsdebatten och jämställdhetspolitiken, samtidigt som jag hela tiden försökt hålla det tonläge som jag vill se i samhällsdebatten i allmänhet. Av förståeliga skäl kommer det till slut en punkt där jag måste fokusera på andra saker i mitt liv.

Jag vill rikta ett särskilt stort tack till er som sponsrat bloggen, till er som hjälpt till rent praktiskt med sajten och till er som gav mig feedback under bokskrivandet. Jag vill även tacka er som kommenterat och läst blogginläggen. Tack vare er har bloggen varit en stor politisk blogg med över 20 000 läsare i månaden. Slutligen vill jag tacka er som skrivit och gästbloggat hos mig.

Den genomsnittliga nivån på denna bloggs kommentarsfält har varit betydligt högre än hos dagstidningarna eller hos de flesta andra stora bloggar. Detta är jag oerhört stolt över, och det bör ni som bidragit också vara.

Slutligen så har jag faktiskt en god nyhet att lämna er med. Nämligen att det kommer att uppstå en ny sajt om jämställdhet, där det kommer att finnas ett forum för att diskutera den typ av frågor som denna blogg har lyft.

Denna nya sajt kommer inte att ägas eller drivas av mig, men det känns bra att det finns andra personer som fortsätter arbetet för en mer balanserad jämställdhetsdebatt. Sajten heter jamstalldhet.se, och som synes på sajten kommer den att lanseras inom kort. Ägare och ansvarig är Andreas Nurbo.

Min rekommendation är att hela den community som funnits i denna bloggs kommentarsfält flyttar sig till jamstalldhet.se, och fortsätter diskussionen på det nya forum som uppstår där.

Jag ser faktiskt betydande fördelar med de möjligheter som ett professionellt forum medför:

  • Det blir lättare att samordna inför internationella mansdagen och andra evenemang.
  • Det blir möjligt att få kontakt med andra personer som bor i samma stad (om man så önskar, annars är man anonym).
  • Alla kan starta diskussioner om sådant de funderar på, och gamla diskussioner kan återaktiveras betydligt enklare.

Således hoppas jag att jamstalldhet.se kommer att ge nya möjligheter till kommunikation, samtal och aktivism – vilket är precis det jag tror Sverige behöver om vi ska fortsätta utveckla jämställdhetspolitiken i konstruktiv riktning. Det finns även alla möjligheter att ytterligare initiativ uppstår.

För min egen del är det dock dags att göra annat. Jag tackar för uppmärksamheten.

 

Boktips: Café Rättvisan av Joseph Caux

11 november 2012, av Pelle Billing

Det är inte ofta man träffar på en satirisk bok om svensk politisk feminism, men Café Rättvisan är just en sådan bok.

I boken får vi följa protagonisten och anti-hjälten Josef Karlsson, som har (o)turen att träffa på Café Rättvisan:

En annons i lokalpressen leder Josef Karlsson till Café Rättvisan, samlingsplatsen för en udda grupp jämställdhetsaktivister. I centrum för verksamheten står Gun Äsping, feministdrottningen som inte tackar nej till livets goda vare sig det uppenbarar sig i form av män, tv-kameror eller lådvin. Där finns också advokatkollegorna Klingström och Klangström, tre förvirrade genusprofessorer och många andra märkliga figurer.

De första två tredjedelarna av boken är en skarp och träffsäker satir av ledande svenska feminister de senaste 20 åren. Vi får träffa på en uppsättning feminister av båda könen, som den initierade relativt lätt kan korrelera till verkliga personer.

Satiren fungerar extra väl eftersom denna del av boken bärs upp av stor medmänsklig värme, samt att den har ett gripande sidospår i form av en ung flicka som hotas av hedersvåld och som söker skydd hos Josef.

Sista tredjedelen av boken är dock av en annan karaktär. Här blir boken hårdare och tuffare, och satiren övergår närmast i en form av psykodrama där utgångspunkterna för den politiska (radikala) feminismen dras till sin absoluta slutpunkt.

Även denna del av boken har ett värde, om man är medveten om att boken ändrar karaktär.

Boken rekommenderas för alla som är intresserade av jämställdhetsdebatten och som uppskattar satiren som verktyg. Särskilt de första två tredjedelarna av boken är humoristisk, spännande och gripande.

Du kan beställa boken här.

 

Pär Ström lämnar jämställdhetsdebatten

08 november 2012, av Pelle Billing

Efter fem år som opinionsbildare på jämställdhetsområdet så lämnar nu Pär Ström denna samhällsdebatt, en gång för alla. Anledningen är de hot och nidbilder som riktats mot hans person.

Anmärkningsvärt i Ströms fall är att det inte bara är privatpersoner som kommit med hån, nidbilder och lögner om honom. Sådant kan ju drabba alla personer som ger sig in i samhällsdebatten. Utan även en mängd kända mediapersonligheter har sysslat med denna verksamhet.

Det finns många olika åsikter om Ströms arbete och hur han presenterat sina teser. Vissa håller med om allt, andra om en del och vissa tycker allt är uppåt väggarna. Men det alla borde kunna enas om – är att hån, lögner, nidbilder och till och med hot – är oacceptabelt.

Själva fundamentet i en demokrati är att alla ska få yttra sin åsikt. Man har ingen rätt att kräva att någon ska lyssna, eller att media ska ge en utrymme. Men man har rätt att kräva att de personer som själva gör anspråk på att vara seriösa debattörer, håller rimligt god ton samt håller sig till sanningen. Mobbning bör vara ett problem vi har att hantera på skolgårdar, inte bland kulturpersonligheter, journalister och politiker.

Vad tycker jag då själv om Pär Ströms arbete? Jag tycker han gör sig bäst när han lugnt och sansat framför sina principer på jämställdhetsområdet. Gissningsvis är det en betydande andel av Sveriges befolkning som tycker att flera av de punkterna är kloka.

Jag vill önska Pär Ström allt gott. Jag har träffat Pär flera gånger, och vet att han drivits av ett rättvisepatos. Han är även familjefar och rent allmänt en snäll och omtänksam person. Jag hoppas verkligen att han nu kan få lugn och ro i sitt liv, bortom det hätska klimat som ofta råder i media och på Twitter.

 

Sydsvenskan intervjuar mig

06 november 2012, av Pelle Billing

I dag har Sydsvenskan en artikel där jag kommenterar den manliga värnplikt som tidigare rådde i Sverige.

Här är den del av artikeln där jag uttalar mig:

Malmöbon och debattören Pelle Billing, som skrivit boken ”Jämställdhetsbluffen”, påpekar att svenska män fått betala ett högt pris.

– Kvinnor fick inte möjlighet att nätverka. Fördelarna med att vara man är vi bra på att prata om. Däremot är vi sämre på att tala om baksidan, priset män får betala för sin könsroll.

Många unga svenska män förolyckades när de gjorde värnplikten. Till exempel omkom fyrtiosex värnpliktiga i en olycka i Armasjärvi 1940. Bara under 1990-talet drabbades värnplikten av olycksfall som ledde till att tretton unga män avled.

– Värnplikten är en bra modell över den manliga könsrollen. Å ena sidan kan nätverk bildas där män kommunicerar för att ta sig fram i arbetslivet. Men platsen där de får kontakterna kan också vara farlig. Jag har vänner som har hörsel- och knäskador från lumpen.

Läs hela artikeln här.

Tipstack: Går till Sara1!

 
Google