Ny artikel i The Good Man Project Magazine

29 januari 2013, av Pelle Billing

Som du säkert märkt så har jag lämnat den svenska debatten, och har inga planer på att återvända.

Någon enstaka artikel på engelska kan det dock bli, och en sådan har i dag publicerats hos The Good Man Project Magazine. Kolla in den här!

 

Kåkå Olsen på Litteraturmagazinet har recenserat Jämställdhetsbluffen. Hon gillar boken och sammanfattar sina intryck på följande vis:

Pelles stundvis tillspetsade argumentation (som jag gillar) tar avstamp i aktuell forskning och i slutet av boken finns en diger referenslista. Han är såväl lättbegriplig som lättillgänglig och det är förvånansvärt mycket som ryms i bokens nätta format.

Mansfrågor måste diskuteras mer. Inte på bekostnad av kvinnofrågorna utan parallellt med dem. Diskussionsutrymmet är tillräckligt stort för det. Så läs den här boken, sug i er dess innehåll och inse att vi aldrig någonsin kommer att uppnå jämställdhet så länge vi sätter dubbla standarder och diskriminerar varandra.

Första delen av recensionen beskriver några av bokens övergripande principer. Själv tycker jag detta ger en bra bild av vad boken handlar om, så för dig som ännu inte läst boken kan du tryggt använda recensionen som köpguide.

Sammantaget ger Litteraturmagazinet boken betyget fyra av fem.

Jag kan även passa på att tipsa om att Jämställdhetsbluffen nyligen släpptes som e-bok. Du som väntat på en elektronisk version kan hitta den här:

Boken finns även i tryckt version.

 

Nu är jamstalldhet.se i full gång!

03 december 2012, av Pelle Billing

För er som väntat tålmodig på att jamstalldhet.se och dess forum ska dra igång, så är sajten nu klar!

För alla er som diskuterat jämställdhet på denna blogg genom åren, så rekommenderar jag att fortsätta samtalet på detta nya forum. Tanken är att alla som är intresserade av jämställdism, Jämställdhet 2.0, mansfrågor och pappafrågor, ska kunna hitta en hemvist där.

Självfallet är även andra jämställdhetsintresserade välkomna, så länge man håller god ton.

Det är inte jag som driver jamstalldhet.se, men i nuläget ser jag detta som det bästa stället att prata könsfrågor och jämställdhet på nätet. Bli medlem på en gång!

Ytterligare tips: Tanja Bergkvist har börjat blogga igen.

 

Två nya recensioner av Jämställdhetsbluffen

23 november 2012, av Pelle Billing

Intresset för Jämställdhetsbluffen fortsätter att vara stort. Tidigare i veckan beställde jag faktiskt en tredje tryckning av boken, då den andra tryckningen sålde slut betydligt snabbare än förväntat.

I går och i dag har det även kommit ett par nya recensioner av boken.

Den första recensionen kommer från Bibliotekstjänst. Jag vet inte om jag skulle säga att den recensionen helt har greppat bokens andemening och nyanser, men att boken alls recenseras i detta sammanhang får ses som en framgång.

Det är endast ett urval av böcker som Bibliotekstjänst recenserar, och när en bok väl blir uppmärksammad så brukar det leda till att ett antal bibliotek köper in den.

Här är ett utdrag från lektör Kaj Fölsters recension:

I denna lilla skrift på lätt förståelig svenska vill författaren, Pelle Billing, bevisa att den svenska jämställdheten utgår från en negativ och förkrympande mansbild. I förordet beskrivs hur personliga erfarenheter har präglat honom. Han beskriver i stora historiska svep relationen mellan könen, och förnekar inte männens samhällsmakt över kvinnorna i gamla dagar. Sedan går han igenom priset som männen nu har fått betala; han beskriver rösträttsfrågan, våld och fällande domar, löneskillnader, utbildningschanser osv. Författaren ser genomgående hur en negativ mansbild styr debatten och åtgärderna. Bokens titel hänvisar också till denna syn på dagens jämställdhet. Många källor används men de allvarligare analyserna fattas.

Du som redan läst boken kan själv avgöra vad du tycker om detta omdöme. För dig som ännu inte läst den så kan du bilda dig en egen uppfattning genom att beställa boken här.

Den andra recensionen kommer från Hannah Lemoine, som själv har ett brett och djupt kunnande om jämställdhetsfrågor. Hon är även en intellektuellt ärlig person som säger vad hon tycker, både när det gäller ris och ros.

Här är ett exempel där Hannah kritiserar boken på ett par olika punkter:

Jag ifrågasätter också om “makten att bli beskyddad” (s. 37) som kvinnor skulle ha verkligen är en makt – måste inte makt vara något man själv utövar? Har barn samma makt över sina föräldrar? Och givetvis, och som alltid, ifrågasätter jag utgångspunkten “man kan inte ha kakan och äta den” gällande barn och karriär – eftersom detta är en slutsats baserad på att det samhällssystem vi byggt upp, där en bör jobba och en bör vara med barnen, är oföränderligt.

Detta är intressanta synpunkter, som skulle kunna diskuteras vidare. Jag gillar – nej, låt mig omformulera det – jag älskar när jag får kritik som verkligen baserar sig på det jag själv skrivit. Det stimulerar mig att tänka vidare, och det är en sådan härlig kontrast mot det gäng feminister i media (*host* Sveland *host* Bratt *host* Kazmierska) som inte vågar kritisera mina idéer utan istället ljuger om vad jag står för.

Hannah Lemoine kommer även med andra perspektiv på rätten till heltid samt genusdagis – vilket ger en bredare bild av dessa samtidsfrågor.

Men det är som sagt inte bara ris i recensionen, utan även ros. Till att börja med vill Hannah lyfta bort mig från den kategorisering som en del meningsmotståndare vill placera mig i:

Låt mig börja med att ge mitt slutgiltiga betyg. Om ni fortfarande tror att Pelle Billing resonerar på samma vis som Pär Ström ska ni genast tänka om, köpa denna bok, läsa den noga, och komma ut på andra sidan pärmen med ett nytt förhållningssätt gentemot mansfrågor.

Om ni redan visste att Pelle Billing har en bättre förmåga att uttrycka sig i skrift men ändå tror att utgångspunkten för resonemangen är samma som random halmdocke-antifeminist uttrycker – samma rekommendation som ovan.

Jag har alltid hävdat att jag varken är feminist eller anti-feminist, och det är skönt att en expert på området uttrycker samma åsikt.

Det som Hannah Lemoine emellertid ser som boken största styrka, är avsnittet om mansfrågor:

Men allt detta bleknar lite i förhållande till det som verkligen är viktigt i jämställdhetsdebatten just nu. Nämligen att skapa förståelse för varför människor kämpar för olika saker. Och detta lyckas Pelle med den äran framföra i kapitel fem, Mansfrågor och deras uppkomst, som är denna boks verkliga källa till behållning för oss som egentligen tillhör “den andra sidan”.

Här lyckas nämligen Pelle med mästerstycket att föra fram sin poäng om mansfrågor utan att stöta sig med varken feminismen som ideologi, kvinnokampens historia, eller på något vis förminska den sammas betydning historiskt. Istället vävs mansfrågorna och kvinnofrågorna samman och så framstår det som så självklart, så naturligt – det ena hänger ihop med det andra och det är dödfött att försöka förneka det.

Jag närmast slickar i mig detta kapitel, som en törstig katt. Mångsidigheten som så ofta saknas i debatten finns här i överflöd – och inte en enda gång behöver jag känna mig provocerad, som kvinna och/eller med mina nu igen påtagna feministglasögon. Detta kapitel är fantastiskt på alla vis. Kanske speciellt för de/oss som fortfarande har svårt att se vad mansfrågor har för plats i dagens samhällsklimat egentligen.

Självfallet är det kul att få läsa ett sådant omdöme. Mansfrågorna har ju varit mitt specialområde från början, och ingenting är viktigare för mig än att sprida kunskapen om varför även mansfrågorna behövs i jämställdhetspolitiken.

Jag rekommenderar att du läser hela Hannahs recension. Och om du är intresserad av Jämställdhetsbluffen så beställer du den alltså här.

 

Jag deltar i en paneldebatt i Göteborg, 28 november

22 november 2012, av Pelle Billing

Nästa vecka tar jag tåget till Göteborg, för att delta i en paneldebatt om vår tids mansbild. Det officiella temat är Kampen om mannen.

Så om du bor i Göteborg med omnejd, passa på att boka in denna kväll. Allt talar för att det kan bli ett intressant utbyte.

Om du köpt ett ex av Jämställdhetsbluffen och vill ha det signerat, så är det bara att ta med boken så fixar vi det.

Onsdag 28 november är det som gäller, kl 19:00.

 

Stora förändringar i mitt jämställdhetsarbete

12 november 2012, av Pelle Billing

Det är dags för mig att genomföra betydande förändringar i mitt jämställdhetsarbete. Dessa förändringar har jag övervägt en längre tid, och för några veckor sedan beslutade jag mig för att genomföra dem i början av november.

Från och med nu kommer det inte längre att gå att kommentera på bloggen. Jag kommer även att sluta uppdatera bloggen.

Bloggen kommer att ligga kvar, så det kommer att gå bra att läsa gamla inlägg. Det kan också bli så att jag publicerar enstaka inlägg om jag har något ovanligt viktigt att berätta, men detta blir i bästa fall sporadiskt.

Jag kommer även att avstå föreläsningar och mediaframträdanden framöver. Möjligen kan jag göra enstaka undantag, till exempel om Skavlan ringer och vill ha mig i TV-soffan eller om riksdagen vill ha en föreläsning ;) Men utgångspunkten är att jag slutar med dessa aktiviteter.

Det bästa sättet att få en helhetsbild av det arbete jag utfört de senaste fyra åren, är att läsa min bok Jämställdhetsbluffen. Den kommer att fortsätta säljas så länge det finns kvar exemplar, så om du inte köpt den ännu så passa på att göra det så snart som möjligt.

Boken ger en helhetsbild av var könsrollerna kommer ifrån, var jämställdhetspolitiken befinner sig i dag och hur vi kan utveckla könsfrågorna i positiv riktning. Allt med högkvalitativa källor i form av forskningsrapporter, böcker eller artiklar från svensk dagspress.

De senaste fyra åren har jag skrivit över 1 500 blogginlägg på denna sajt och på min engelska blogg. Det motsvarar mer än ett inlägg dagligen, inklusive helger och högtider, och de flesta texter har varit genomtänkta och välskrivna.

Bloggandet och boken har jag genomfört utan statliga eller kommunala bidrag, och utan någon lön. Jag har lagt tusentals ideella timmar på att reformera jämställdhetsdebatten och jämställdhetspolitiken, samtidigt som jag hela tiden försökt hålla det tonläge som jag vill se i samhällsdebatten i allmänhet. Av förståeliga skäl kommer det till slut en punkt där jag måste fokusera på andra saker i mitt liv.

Jag vill rikta ett särskilt stort tack till er som sponsrat bloggen, till er som hjälpt till rent praktiskt med sajten och till er som gav mig feedback under bokskrivandet. Jag vill även tacka er som kommenterat och läst blogginläggen. Tack vare er har bloggen varit en stor politisk blogg med över 20 000 läsare i månaden. Slutligen vill jag tacka er som skrivit och gästbloggat hos mig.

Den genomsnittliga nivån på denna bloggs kommentarsfält har varit betydligt högre än hos dagstidningarna eller hos de flesta andra stora bloggar. Detta är jag oerhört stolt över, och det bör ni som bidragit också vara.

Slutligen så har jag faktiskt en god nyhet att lämna er med. Nämligen att det kommer att uppstå en ny sajt om jämställdhet, där det kommer att finnas ett forum för att diskutera den typ av frågor som denna blogg har lyft.

Denna nya sajt kommer inte att ägas eller drivas av mig, men det känns bra att det finns andra personer som fortsätter arbetet för en mer balanserad jämställdhetsdebatt. Sajten heter jamstalldhet.se, och som synes på sajten kommer den att lanseras inom kort. Ägare och ansvarig är Andreas Nurbo.

Min rekommendation är att hela den community som funnits i denna bloggs kommentarsfält flyttar sig till jamstalldhet.se, och fortsätter diskussionen på det nya forum som uppstår där.

Jag ser faktiskt betydande fördelar med de möjligheter som ett professionellt forum medför:

  • Det blir lättare att samordna inför internationella mansdagen och andra evenemang.
  • Det blir möjligt att få kontakt med andra personer som bor i samma stad (om man så önskar, annars är man anonym).
  • Alla kan starta diskussioner om sådant de funderar på, och gamla diskussioner kan återaktiveras betydligt enklare.

Således hoppas jag att jamstalldhet.se kommer att ge nya möjligheter till kommunikation, samtal och aktivism – vilket är precis det jag tror Sverige behöver om vi ska fortsätta utveckla jämställdhetspolitiken i konstruktiv riktning. Det finns även alla möjligheter att ytterligare initiativ uppstår.

För min egen del är det dock dags att göra annat. Jag tackar för uppmärksamheten.

 

Boktips: Café Rättvisan av Joseph Caux

11 november 2012, av Pelle Billing

Det är inte ofta man träffar på en satirisk bok om svensk politisk feminism, men Café Rättvisan är just en sådan bok.

I boken får vi följa protagonisten och anti-hjälten Josef Karlsson, som har (o)turen att träffa på Café Rättvisan:

En annons i lokalpressen leder Josef Karlsson till Café Rättvisan, samlingsplatsen för en udda grupp jämställdhetsaktivister. I centrum för verksamheten står Gun Äsping, feministdrottningen som inte tackar nej till livets goda vare sig det uppenbarar sig i form av män, tv-kameror eller lådvin. Där finns också advokatkollegorna Klingström och Klangström, tre förvirrade genusprofessorer och många andra märkliga figurer.

De första två tredjedelarna av boken är en skarp och träffsäker satir av ledande svenska feminister de senaste 20 åren. Vi får träffa på en uppsättning feminister av båda könen, som den initierade relativt lätt kan korrelera till verkliga personer.

Satiren fungerar extra väl eftersom denna del av boken bärs upp av stor medmänsklig värme, samt att den har ett gripande sidospår i form av en ung flicka som hotas av hedersvåld och som söker skydd hos Josef.

Sista tredjedelen av boken är dock av en annan karaktär. Här blir boken hårdare och tuffare, och satiren övergår närmast i en form av psykodrama där utgångspunkterna för den politiska (radikala) feminismen dras till sin absoluta slutpunkt.

Även denna del av boken har ett värde, om man är medveten om att boken ändrar karaktär.

Boken rekommenderas för alla som är intresserade av jämställdhetsdebatten och som uppskattar satiren som verktyg. Särskilt de första två tredjedelarna av boken är humoristisk, spännande och gripande.

Du kan beställa boken här.

 

Pär Ström lämnar jämställdhetsdebatten

08 november 2012, av Pelle Billing

Efter fem år som opinionsbildare på jämställdhetsområdet så lämnar nu Pär Ström denna samhällsdebatt, en gång för alla. Anledningen är de hot och nidbilder som riktats mot hans person.

Anmärkningsvärt i Ströms fall är att det inte bara är privatpersoner som kommit med hån, nidbilder och lögner om honom. Sådant kan ju drabba alla personer som ger sig in i samhällsdebatten. Utan även en mängd kända mediapersonligheter har sysslat med denna verksamhet.

Vi kan alla ha olika åsikter om Ströms arbete och hur han presenterat sina teser. Vissa håller med om allt, andra om en del och vissa tycker allt är uppåt väggarna. Men det alla borde kunna enas om – är att hån, lögner, nidbilder och till och med hot – är oacceptabelt.

Själva fundamentet i en demokrati är att alla ska få yttra sin åsikt. Man har ingen rätt att kräva att någon ska lyssna, eller att media ska ge en utrymme. Men man har rätt att kräva att de personer som själva gör anspråk på att vara seriösa debattörer, håller rimligt god ton samt håller sig till sanningen. Mobbning bör vara ett problem vi har att hantera på skolgårdar, inte bland kulturpersonligheter, journalister och politiker.

Vad tycker jag då själv om Pär Ströms arbete? Jag tycker han gör sig bäst när han lugnt och sansat framför sina principer på jämställdhetsområdet. Gissningsvis är det en betydande andel av Sveriges befolkning som tycker att flera av de punkterna är kloka.

Däremot skriver jag inte under på formuleringar som ”Mansförtryck och kvinnovälde”, vilket var Ströms första bok. Det är just den typen av formuleringar vi behöver komma bort från i jämställdhetsdebatten. Fokus bör ligga på konkreta mans- och kvinnofrågor, inte pajkastning mellan två olika läger.

Jag skulle gissa att de som gillar Ströms arbete fokuserar på de sansade principer han i grund och botten står för, medan de som ogillar hans arbete fokuserar på de tillspetsade formuleringar som många har svårt att relatera till.

Till sist så vill jag önska Pär Ström allt gott. Jag har träffat Pär flera gånger, och vet att han drivits av ett rättvisepatos. Han är även familjefar och rent allmänt en snäll och omtänksam person. Jag hoppas verkligen att han nu kan få lugn och ro i sitt liv, bortom det hätska klimat som ofta råder i media och på Twitter.

Obs: Kom ihåg att som alltid hålla god ton om du vill kommentera detta blogginlägg!

 

Sydsvenskan intervjuar mig

06 november 2012, av Pelle Billing

I dag har Sydsvenskan en artikel där jag kommenterar den manliga värnplikt som tidigare rådde i Sverige.

Här är den del av artikeln där jag uttalar mig:

Malmöbon och debattören Pelle Billing, som skrivit boken ”Jämställdhetsbluffen”, påpekar att svenska män fått betala ett högt pris.

– Kvinnor fick inte möjlighet att nätverka. Fördelarna med att vara man är vi bra på att prata om. Däremot är vi sämre på att tala om baksidan, priset män får betala för sin könsroll.

Många unga svenska män förolyckades när de gjorde värnplikten. Till exempel omkom fyrtiosex värnpliktiga i en olycka i Armasjärvi 1940. Bara under 1990-talet drabbades värnplikten av olycksfall som ledde till att tretton unga män avled.

– Värnplikten är en bra modell över den manliga könsrollen. Å ena sidan kan nätverk bildas där män kommunicerar för att ta sig fram i arbetslivet. Men platsen där de får kontakterna kan också vara farlig. Jag har vänner som har hörsel- och knäskador från lumpen.

Läs hela artikeln här.

Tipstack: Går till Sara1!

 

Arbetslösheten håller på att få en könsdimension

05 november 2012, av Pelle Billing

I mitten av september skrev di.se följande:

Trenden att kvinnor klarar sig bättre på arbetsmarknaden fortsätter.

”Av männen var 8,2 procent arbetslösa och motsvarande bland kvinnorna var 7,4 procent. Trenden visar på en svag ökning av arbetslösheten, vilket uteslutande beror på utvecklingen bland männen”, skriver SCB.

Arbetslösheten håller alltså alltmer på att få en könsdimension.

Med tanke på att varslen nu ökar inom industrin, och ytterligare en konjunkturnedgång väntar, kan man förvänta sig att könsgapet kommer att öka ytterligare. Det är fler män som arbetar i privata sektorn och inom industrin, och dessa arbeten är generellt sett mer konjunkturkänsliga.

Således är det inte nödvändigtvis ”orättvist” att fler män än kvinnor är arbetslösa, utan det är en konsekvens av de yrken som respektive kön väljer. Olika yrken har olika spelregler vad gäller lön, trygghet, fysisk fara och flexibilitet. Kvinnor väljer oftare yrken som har flexibel arbetstid, lägre lön och högre trygghet. Män väljer oftare motsatsen.

Konsekvensen blir att män i genomsnitt har högre lön, men även förlorar jobbet lättare i en lågkonjunktur.

Könsskillnaderna vad gäller lön och arbetslöshet är alltså inte automatiskt ett problem. Det viktiga är att män och kvinnor får god information om de spelregler som gäller för olika yrken, samt får möjlighet att reflektera över vad de vill som individer – bortom konventionella förväntningar på vilket yrke en man respektive kvinna bör välja.

 
Google