Arbetslösheten håller på att få en könsdimension

05 november 2012, av Pelle Billing

I mitten av september skrev di.se följande:

Trenden att kvinnor klarar sig bättre på arbetsmarknaden fortsätter.

”Av männen var 8,2 procent arbetslösa och motsvarande bland kvinnorna var 7,4 procent. Trenden visar på en svag ökning av arbetslösheten, vilket uteslutande beror på utvecklingen bland männen”, skriver SCB.

Arbetslösheten håller alltså alltmer på att få en könsdimension.

Med tanke på att varslen nu ökar inom industrin, och ytterligare en konjunkturnedgång väntar, kan man förvänta sig att könsgapet kommer att öka ytterligare. Det är fler män som arbetar i privata sektorn och inom industrin, och dessa arbeten är generellt sett mer konjunkturkänsliga.

Således är det inte nödvändigtvis ”orättvist” att fler män än kvinnor är arbetslösa, utan det är en konsekvens av de yrken som respektive kön väljer. Olika yrken har olika spelregler vad gäller lön, trygghet, fysisk fara och flexibilitet. Kvinnor väljer oftare yrken som har flexibel arbetstid, lägre lön och högre trygghet. Män väljer oftare motsatsen.

Konsekvensen blir att män i genomsnitt har högre lön, men även förlorar jobbet lättare i en lågkonjunktur.

Könsskillnaderna vad gäller lön och arbetslöshet är alltså inte automatiskt ett problem. Det viktiga är att män och kvinnor får god information om de spelregler som gäller för olika yrken, samt får möjlighet att reflektera över vad de vill som individer – bortom konventionella förväntningar på vilket yrke en man respektive kvinna bör välja.

 

140 kommentarer på “Arbetslösheten håller på att få en könsdimension”

  1. Joel Johansson skriver:

    Detta är ett intressant inslag relevant för ämnet – ”When feminism becomes the bread winner”:

    http://www.youtube.com/watch?v=yH4_ak_kuQc

  2. Bashflak skriver:

    När de privatanställda minskar i antal, så minskar även skatteintäkterna netto. Och då tvingas offentlig verksamhet skära ner. Eftersom man inte gärna vill ta bort fler poliser, lärare och undersköterskor, så blir det annat folk som försvinner. Administratörer, genuspiloter och en massa annat som intellektuella kvinnor gärna utbildar sig till. Så jag tror det jämnar ut sig i längden.

  3. Joseph Caux skriver:

    @Bashflak: Men i poliskåren och inom sjukvården skär man väl hela tiden? Jag är betydligt mer pessimistisk och tror att genuspiloterna (liksom kackerlackorna) är de som klarar sig längst i en kris.

  4. Chade skriver:

    Bashflak:

    Det kan nog vara sant ur ett längre perspektiv men offentliga besparingskrav tar längre tid att påbörjas än privata diton. Dvs. Det offentliga är mycket mindre konjekturkänsligt än det privata pga möjligheten att skuldsätta nästkommande generationer m.m.

    Så ur ett kort perspektiv så påverkas privatanställda mycket mer än offentligt anställda av en lågkonjektur och sedan kommer det ju oftast en högkonjektur igen som gör att man kanske inte behöver skära ner så mycket i det offentliga.

    (Det kan ju även appliceras på kapitalstarka privata bolag men eftersom de är vinstdrivande så finns det klara fördelar med att säga upp personal (och särskilt lättersättlig sådan) under sämre ekonomiska tider för att sedan anställa igen när det är läge).

  5. Jimmy skriver:

    Vad beror det på att ”Kvinnor väljer oftare yrken som har flexibel arbetstid, lägre lön och högre trygghet”?

  6. Matte Matik skriver:

    Yep, det här är väntat. America, here we come. Olyckskorp som jag är så påstår jag att det kommer att bli många fler arbetslösa män även i Sverige på ett par års sikt. Klart det drabbar kvinnor också, det dröjer bara lite längre.

  7. MarcusE skriver:

    @Pelle Billing

    OffTopic – Jag har precis läst klart din bok, mycket välskriven och spännande (det är Herr Senap som är mördaren med en ljusstake i biblioteket) :)

    Ska vid lämpligt tillfälle traska bort till närmaste bibliotek för att skänka bort boken…

  8. Gonzo skriver:

    Anmälde chattande make för misshandel
    http://www.expressen.se/kvp/anmalde-chattande-make-for-misshandel/

    ”Förutom att kvinnan tagit tillbaka sina uppgifter så har det under utredningens gång inte heller funnits några bevis på att mannen misshandlat henne. I sin dom skriver dock Lunds tingsrätt att man inte kan utesluta att kvinnan tonar ner vad som hänt ”med hänsyn till att parterna fortfarande har en relation”"

    Kvinnan erkänner att hon ljuger, det sankas bevis, men ”man kan inte utesluta att hon tonar ner”. Så helt fri kan en man tydligen inte bli.

  9. Erik LL skriver:

    Gillar det du skrev sist Pelle. Nyansering är vad som saknas i genusspektaklet.

  10. Britt skriver:

    År 2010 tjänade kvinnor i genomsnitt 85,7 procent av männens löner. I kronor räknat är skillnaden 4.400 kronor varje månad. På ett år tjänar män i genomsnitt 52.800 kronor mer än kvinnor vilket motsvarar matkostnaden för en hel barnfamilj. Efter tio år räcker pengarna till att köpa en sommarstuga. Det är alltså inga småsummor det rör sig om. Sammantaget fattas omkring 70 miljarder i kvinnors lönekuvert varje år. Kvinnor har idag en högre utbildningsnivå än män. Det är betydligt fler manliga arbetstagare som endast har grundskoleutbildning och det är betydligt fler kvinnor som har minst en 3-årig gymnasieutbildning men endast knappt var femte man. Idag är kvinnorna även i majoritet på doktorandutbildningarna. Gamla synsätt och förlegade värderingar gör att vi fortfarande har orättvisa löneskillnader mellan kvinnliga och manliga yrken, branscher och sektorer. Hemmafrusystemet, då det räckte med allmosor som kvinnolöner, övergavs faktiskt för 50 år sedan. Varför har kvinnor lägre löner? Det enkla svaret är; ”It´s a mans world.” Män är normen. Män har aldrig behövt svara på varför de ska ha mer…..Kvinnor och män har olika genusförväntningar, som att kvinnor förväntas sköta familjens omsorg medan män står för dess försörjning. Även yrken stämplas som ”kvinnliga och ”manliga” och ingen överträder ostraffat dessa gränser. Sådana genusförväntningar kan förklara varför arbetsmarknaden är så segregerad och varför kvinnor frivilligt arbetar i låglönebranschen, tar ut merparten av föräldraledigheten och oftare arbetar deltid och så vidare.

  11. Runar skriver:

    @Britt

    Det du etterlyser er kommunistisk styre, planøkonomi. Da blir det rettferdig. Men lykke til med å få ”lønnsmessig rettferdighet” mellom offentlige og privat sektor i det økonomiske systemet vi har nå. Iblant virker det som om dere som om og om igjen tar opp dette med lavere lønninger i kvinnedominerte yrker er besatt av en barnslig ide om at verden skal være rettferdig på alle plan, hvis ikke er det diskriminering, og da fortrinnsvis av kvinner.
    Hvordan tror du samfunnet er bygget opp, tror du det bare er å trykke opp mer penger og dele ut i kvinnedominerte(offentlig stort sett) yrker? I grunn finnes det ikke noe slikt som ”kvinnlige og mannlige yrker, bransjer og sektorer”, man velger idag faktisk selv hva man vil jobbe med. Alle vet at det gir høyere avkastning å produsere noe,f.eks være snekker eller ingeniør, enn å gi pleie i aldersomsorgen. Jeg ville anbefale deg å sette deg litt inn i samfunnsøkonomi så vil du forstå hur det henger sammen,noen må faktisk produsere verdier og inntekter for samfunnet,slik at bl.a den kvinnedominerte offentlige sektor kan overleve. Som belønning for den risiko man da ofte tar på flere plan, tjener man mer,markedet er villig til å betale mer for en ingeniør enn en sykepleier, venn deg til det og tenk over hva du selv kan gjøre med ditt liv istedenforå klage over verdens beskaffenhet.

    Jeg jobber selv offentlig i omsorgssektoren, jeg kunne tjent mer i privat sektor, men ifølge deg skal jeg da kunne klage over urettferdighet? Nei det gjør jeg ikke,jeg tar ansvaret for mine egne valg og det burde endel av dere kvinner som syter over dette også gjøre.

  12. Göran Jansson skriver:

    @Marcus

    :=)

    Sådana träffsäkra kommenterarer som Din gör mig på gott humör !

    Din idé om att skänka boken är bra . Senare kan jag läsa om den genom att låna den .
    Sedan kan jag låna om , bara ett par dagar . Be andra göra likadant o.s.v .
    Då uppfattas den av biblioteket som mycket efterfrågad och så kanske man köper in fler ex . eller exponerar den på bokställ och annat

    Marcus ,var det bara en bra tanke eller kan man göra så ? D.v.s donera ?

    Om någon missat detta
    http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=438

    så lyssna !! ” Känsliga” lyssnare varnas !”

    Ulrika Knutsson slår Knut på sig själv i ett ganska desperat försök att rädda det sjunkande feministskeppet .

    I en närmast hatisk krönika som handlar om , de för henne
    obegripliga åsikter , som väl andra har rätt att ha .

    Hon kallar oss för ”kvinnohatare” som drivs av bl.a ”sadism” . (bara ett axplock)

    Det värsta jag har hört efter 15 års ökenvandring i genuslandskapet .

    Bl. a för att det framförs :

    1: På (det feministiska flaggskeppet) SR P 1 och
    2 .Hon är en etablerad tungviktare inom kultureliten och på annat sätt .
    Ordet tungviktare har ju många betydelser .

    Till sist ett gammalt ordspråk : ”

    ”De första som lämnar skeppet är råttorna ”
    Vi får lägga ut lite ost och kolla hur det ser ut under skeppsbrottet .

  13. Axel skriver:

    @Britt: Javisst, kvinnor tjänar i genomsnitt ca 85% av vad en man i genomsnitt tjänar. Men nu fokuserar du enbart på utfallet. Vi måste titta på varför denna skillnad finns. Är det för att män och kvinnor arbetar inom samma verksamhetsområden, har samma yrken/befattningar och arbetar lika många timmar men får en lägre lön för samma arbete? Eller beror inkomstskillnaderna på andra faktorer? Som att könen arbetar olika mycket samt inom olika områden. Jag tror på det senare. Och om det är den bakomliggande orsaken ser inte jag hur man kan argumentera för att det föreligger en orättvisa. Lika lön för lika arbete. Om man ser en orättvisa i det och hellre vill se lika lön för olika arbete så är man inne på planekonomi vilket jag inte riktigt vill se.

  14. Joseph Caux skriver:

    @Britt: Jag tror att du har fel på flera punkter, bl a denna:

    ”Även yrken stämplas som ”kvinnliga och ”manliga” och ingen överträder ostraffat dessa gränser.”

    Min erfarenhet är att det är tvärtom. Arbetsgivarna bajsar nästan på sig av lycka om de får tag i en kvinnlig svetsare eller manlig undersköterska. Men utbudet på dessa personer är litet eftersom folk gör som de vill, oavsett hur högt än genusvetarna skriker.

  15. Britt skriver:

    En socialsekreterare tjänar 12.00 kr mindre än en IT-konsult, en undersköterska 2.600kr mindre än en verkstadsarbetare. Orsaken är en strukturell lönediskriminering; yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än likvärdiga yrken där män dominerar!

  16. Chade skriver:

    Britt: i dina exempel så jämför du offentliga ”kvinnliga” jobb med privata ”manliga”. Det är ju något som brukar påverka löner och som talar emot din strukturella förklaring.

    Kort sagt, du for ha bättre på fötterna om du vill hävda strukturell diskriminering.

  17. Sören skriver:

    Britt, samma undersökning som någon feminist drog upp sa, att kvinnor samtidigt jobbar 83-84% av vad män gör. Om de siffrorna, som hon själv presenterade, stämmer, innebär ju i så fall att kvinnor har HÖGRE lön än män. För övrigt måste ni lära er skilja på lön och inkomst. En som jobbar deltid har naturligtvis lägre inkomst än den som jobbar heltid och övertid, dock inte nödvändigtvis lägre lön.

  18. Axel skriver:

    @Britt: Vilka konkreta belägg har du som kan understödja ditt påstående?

  19. Britt skriver:

    @Axel: Löner bestäms av marknad och maktförhållanden. Enligt nationalekonomisk teori sätts lönen dels utifrån tillgång och efterfrågan, på viss arbetskraft, dels utifrån personens produktivitet; ju effektivare desto mer betalt. På en perfekt fungerande arbetsmarknad är lönediskriminering alltså inte rationellt, marknaden skulle straffa den arbetsgivare som betalar mer till en man med samma protuktivitet som en kvinna.

  20. Sören skriver:

    Chade, och Britt. Britt använder endast begreppet ”tjänar”, vilket är väldigt diffust, det säger ingenting om hur mycket vederbörande jobbar.

  21. Britt skriver:

    Kvinnor och män har olika arbetstider, olika yrken, olika utbildning osv. Skalar man bort den ena olikheten efter den andra blir den återstående löneskillnaden betydligt lägre. Det kan inte uteslutas att den beror på kön.

  22. Kurt skriver:

    @Britt: då får väl för fasiken kvinnor välja yrken som ger pengar då är det så svårt att fatta. Skrämmande korkat resonemang.

  23. Britt skriver:

    Det handlar om värderingar av mansdominerande yrken i förhållande till kvinnodominerande…..

  24. Jenny K skriver:

    @Kurt:

    Och då får ju män sluta klaga på att de har så farliga och tunga arbeten. Bara att välja något annat.

  25. Kurt skriver:

    @Britt: marknaden anpassar sig inte efter kvinnorna förstår du. Feminister för göra som alla andra vill man ha högre lön väljer man ett yrke som ger mer pengar.

  26. Kurt skriver:

    @Jenny K: absolut

  27. Britt skriver:

    Kvinnor har lägre medellön än män i nästan alla yrkesgrupper. Men kvinnor har också mindre lönespridning inom yrkesgrupper än vad män har när det gäller tex sjuksköterskor, ingenjörer och tekniker samt företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän.

  28. Britt skriver:

    @Kurt:Jag är inte feminist och jag är högskoleutbildad och tjänar förmodligen mer än vad du tror, bara så att du vet ;-)

  29. Kurt skriver:

    @Britt: det där är skitsnack det finns bevis för att det inte stämmer. Skillnaderna är nästan helt borta när det gäller lika lön för lika arbete och den kommer försvinna helt inom kort.

  30. Kurt skriver:

    @Britt: men kolla då upp hur det ligger till i dagens läge då inte vad som hände på 80-talet.

  31. Axel skriver:

    @Britt:

    ”@Axel: Löner bestäms av marknad och maktförhållanden. Enligt nationalekonomisk teori sätts lönen dels utifrån tillgång och efterfrågan, på viss arbetskraft, dels utifrån personens produktivitet; ju effektivare desto mer betalt. På en perfekt fungerande arbetsmarknad är lönediskriminering alltså inte rationellt, marknaden skulle straffa den arbetsgivare som betalar mer till en man med samma protuktivitet som en kvinna.”

    Håller med dig i det du skriver här. Ser dock inte riktigt kopplingen till en eventuell strukturell lönediskriminering. Vill du utveckla?

  32. Britt skriver:

    Faktum är att det kommer bli ett stort samhällsproblem framöver med alla dessa män som inte utbildar sig av olika anledningar……vem ska trolla fram jobb till dom??

  33. Kurt skriver:

    Den som tror att ett företag ger en kvinna mindre lön bara för att hon är kvinna kan dra något gammalt över sig för så funkar det inte idag. Ge och ta, kompetens och duglighet är vad som gäller.

  34. Britt skriver:

    Varför är män så rädda för att utbilda sig nu för tiden? Den frågan ställer man sig nu…….kan det vara fel på skolan, lärarna etc. Vem ska vi anklaga? Vad har samhället för ansvar, Vad har du som individ för ansvar? Är kvinnorna ett hot, som börjar dra ifrån och siktar högt? Tänk om kvinnorna blir höginkomsttagarna inom snar framtid? för utbildning ska väl löna sig….eller ve och fasa….för mycket kvinnor på universitetet, vad göra? vi kvoterar? sänker lönerna?

  35. Grrblt skriver:

    @Gonzo: Jag läser, ”Mannen frias dock för misshandel men fälls för ofredande för att vid ett tillfälle ha slagit eller knuffat hustrun lätt på armen. Påföljden blir 60 dagsböter.”

    Hur i helvete kan man få dagsböter för en lätt knuff på armen? Gör mer ont att tappa en sked på foten.

  36. Britt skriver:

    @Kurt: det är lögn, statestikbyrån har både kvinnor och män på sin arbetsplats, med lika lön får vi hoppas ;-)

  37. Hurtbullen skriver:

    @Britt:

    ” Kvinnor har lägre medellön än män i nästan alla yrkesgrupper. ”

    Detta stämmer väldigt illa. En skröna som fortfarande hålls vid liv. Lönediskriminering inom yrkesgrupperna är förbjudet enligt lag. Istället får man ta sig en titt på antal arbetade timmar (Kvinnor kör mycket oftare deltid) och biten om den , trots allt, individuella lönesättningen, efter prestation.

    Sedan så får man ta in erfarenheten in i beräkningarna. Seniorer inom ingenjörsfalangen med extra ansvar uppbär en mycket högre lön än färska examinerade civiling. De är oftast män. Ja, varför det ? Därför att kvinnorna som satsat på samma yrke inte hunnit skaffa sig ett erfarenhetskapital -än.

    Kvinnorna har ganska nyligen börjat intressera sig för tekniska yrken. Det är inte alls konstigt om lönespridningen inom gruppen kvinnor är litet. Men kullarna kommer att höja sina löner kraftigt när fler och fler kvinnor allvarligt börjar satsa på karriären och till slut få samma lönespridning som män.

  38. Kurt skriver:

    @Britt: dagens skola och hela utbildningssystemet som finns idag gynnar tjejer. Utbildningsplan och upplägg på olika ämnen som mattematik, kemi och naturvetenskapliga ämnen är ändrade för att passa tjejers sätt att lära sig.
    Vi är faktiskt olika trots att genuspedagoger och radikalfeminister babblar om att vi inte är så så men vi har olika sätt för inlärning.
    Läraryrket domineras av kvinnor och män som arbetar som lärare är ofta feminister så maskulina pojkar har det svårt idag. De hittar inte sin plats och det är ofta dessa som blir bortglömda i dagens samhälle och ofta är dessa pojkar intelligenta.

  39. Kurt skriver:

    @Britt: du läste inte vad jag skrev kolla varför statistiken visar på det sättet. Kvinnor jobbar inte lika mycket som män och jobbar man 80% så tjänar man mindre eller tycker du att kvinnor ska ha lägre arbetstid än män och ändå tjäna lika mycket.

  40. Adam Bek skriver:

    @Britt 18:46:
    Nej, det kanske inte kan uteslutas att kön spelar roll.
    Men till att börja med får du presentera en sådan uträkning (en nedskalning med tillhörande värdering i kronor av det du skalar bort) i konkreta siffror. Annars är det ju frågan om rena spekulationer från din sida.

  41. Kurt skriver:

    @Britt: vi måste få en ny typ av skola om vi ska ha pojkar att läsa mer. Jag föreslår en könssegregerad skola där pojkar kan få lite plats också. Det blir nog lättare för båda könen om skolan ändras då slipper ju tjejerna de så kallade buspojkarna som inte hittar sig själva i den nya feministiska skolan.

  42. Medborgare X skriver:

    Britt!

    Vad tror du den stora merparten av de som inte går på universitet gör under tiden? Utbildning kan man få på många olika sätt. Akademisk utbildning är inte det enda sättet att lära sig ett yrke eller att få ökade kunskaper på.

    Zlatan tjänar mångdubbelt vad de flesta akademiker tjänar. Han har inte fått sin kunskap genom att sitta på föreläsningar på ett dammigt universitet. Samma sak gäller många andra yrken och många av de som klarar sig bäst i yrkeslivet (oavsett vilket yrke vi talar om). Speciellt gäller det innovativa människor och entreprenörer. De tänker utanför boxen och skapar någonting nytt. De skapar värde. De skapar sådant som andra människor är beredda att betala för.

    Det är också något som ofta karakteriserar många av de ”manliga” yrkena. Både IT-konsulten och verkstadsarbetaren skapar sådant som andra människor är beredda att betala för. De skapar värde och välstånd. Ju fler av den typen av jobb det finns desto större blir välståndet i landet och desto mer skattepengar får den offentliga sektorn in till den allmänna välfärden (vård, skola, omsorg + plus all onödig byråkrati och höga pensionsersättningar till avdankade kommunpolitiker som inte ens hunnit fylla 50!).

    Samma sak kan tyvärr inte sägas om varken socialsekreteraren eller undersköterskan. Det är få privatpersoner som skulle vilja betala direkt för deras tjänster (speciellt socialsekreteraren). Inte heller skapar de speciellt mycket värde och de bidrar definitivt inte till att generera några nya skatteintäkter. Tvärtom betalas de via skattsedeln! Av det arbete och det välstånd som IT-konsulten och verkstadsarbetaren genererar.

  43. Göran Jansson skriver:

    ” Britt 17.35
    Att kvinnor deklarerar olika inkomster är väl inte ett bevis på orättvisa . Deklarerade inkomster för kvinnor är c: a 70 % av männen och det är väl det som säljer på löpsedlarna .
    Du är påläst , så därför kan vi diskutera meningsfullt .
    Räknar man timlön blir mycket riktigt som Du skriver att kvinnorna har 85,7 procent av männens löner .
    Räknar man timlön (det enda rimliga ) inom samma yrke ( det enda rimliga) är skillnaderna så små som 0.7% inom kommuner obetydligt högre inom andra områden .
    Var har vi nu orättvisan ? Ja det som återstår är väl då att visa att det är orättvist att kvinnor gör sina egna yrkesval .

    De vanliga invändningarna brukar vara dolda strukturer , att s.k kvinnliga yrken med någon kosmisk konstant nedvärderas .
    Löner kan manju inte lagstifta om . Gljorde man i.o.f.s inom et kommunistiska östeuropa , men där har vi väl facit .

    Låt mig ge ett exempel : Min f.d fru tog arbete på en husfabrik . Hon berättade , efter en kort invänjningstid , att det var trevligare att jobba med karlar ( har hört det ofta , men andra har andra synpunkter såklart). .

    Hon berättade att alla hade i princip samma lön . Hon berättade också att hon talade om för männen att ta en spånskiva i taget i stället för två . Jag själv klarar inte att bära ens en , sade hon vidare . Vid monteringen av husen kunde hon inte användas ; det fordras ju erfarenhet och att man klara tunga saker .

    Hon uppskattade att hon hade samma lön och insåg som jag att arb. givarna helst vill betala efter prestation , men hindras av jämställdhetstänket .

    Några frågor :
    Vari ligger den stora orättvisan ?Den eller de enstaka % som skiljer går förmodligeen att förklara ; (inte min åsikt , det finns länkar även till det )

    Att kvinnor som män själv väljer sina yrken ? Känns tveksamt . Fria val låter väl bra tycker jag .

    Att kvinnor hindras av ”dolda srukturer” ? Ge mig i sådana fall mig ett enda exempel på det i så fall .

    Om Du tycker löneskillnader är orättvisa måste Du ju tycka att det orättvist att kvinnor i västvärldens stora städer i stor utsträckning redan tjänar mer än männen .
    Är väl logiskt resonemang eller hur ?
    Håller Du inte med mig anar jag ju att det att orättvisa bara gäller ett kön .

    Några länkar :
    http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/103182?programid=1300 ”Slutet för mannen” heter programmaet .
    En annan länk från U:S:A : http://www.cbsnews.com/8301-505125_162-28246928/the-gender-pay-gap-is-a-complete-myth/%20bild%20paygap
    Ett axplock , men är några av de senaste .

    /Mvh Göran

  44. Kurt skriver:

    @Göran Jansson: bra skrivet Göran jag kunde inte sagt det bättre själv.

  45. Britt skriver:

    Det som efterfrågas i dagens samhälle är bla social förmåga! Tror det är där som männen brister faktiskt…..man gömmer sig hellre bakom en dator…..

  46. Britt skriver:

    Det som är orättvist i mina ögon är att kvinnorna får de höga betygen, men männen får de höga lönerna…….

  47. Britt skriver:

    @Medborgare X: Så du tror att det bor en Zlatan på varje gata eller?

  48. Medborgare X skriver:

    Britt!

    Det är väl alldeles utmärkt om kvinnor utbildar sig och blir högavlönade. Så länge de gör det inom yrken som skapar välstånd och som ger nettoskatteintäkter till samhället (ger mer i skatteintäkter än vad de kostar i skatteutgifter) så gynnar det ju både män och kvinnor. Då bidrar deras jobb till att upprätthålla och utveckla den allmänna välfärden. Då bidrar deras jobb till att finansiera vård, skola och omsorg (och tyvärr även byråkrater och korrupta politiker).

    PS: Nej, jag tror inte det bor en Zlatan på varje gata. Men samma sak gäller på många andra områden än fotboll. Allt från dataprogrammering till att skruva bil.

  49. Jocke skriver:

    @ Britt:

    En mycket viktig faktor som du nog bör beakta i ditt resonemang är att en avsevärt större andel kvinnor än män jobbar inom statlig och kommunal verksamhet, samt inom landstingen.

    Det betyder att dom som egentligen sätter lönerna är våra politiker. Och de i sin tur inser såklart att stora löneökningar till dessa enormt talrika grupper skulle skapa gigantiska svarta hål i budgeten. Därför hålls lönerna nere. Inte på grund av kvinnoförakt eller ett patriarkat, utan beroende på en ekonomisk verklighet som är svår att ändra på. För om lönerna hade höjts rejält på vissa håll skulle en lavinartad reaktion uppstå där sedan alla hade krävt samma lönepåslag.

    Dessutom är män i kvinnodominerade yrken lika underbetalda som sina kvinnliga kollegor – glöm inte bort det.

  50. Hurtbullen skriver:

    @Britt:

    ” Det som är orättvist i mina ögon är att kvinnorna får de höga betygen, men männen får de höga lönerna…”

    Detta har diskuterats fram och baklänges redan för ett antal år sedan.

    Skaffa lite insikter och ta till dig siffrorna. Det fick de flesta på Pelle Billings blogg göra själva. Det är en sak med ett påstående, en helt annan är att hitta orättvisan i sig.

    Men det som är itutat sedan många år tillbaka, brukar vara rätt svårt att plötsligt behöva nyansera och förklara – För andra. Det är då läge att pröva om dina påståenden är sanna, eller bara sanna för dig själv.

  51. Jocke skriver:

    För övrigt odlar många kvinnor en negativ antijobbkultur. De vill helt enkelt hellre vara lediga, jobba mindre och ha begränsat med ansvar. Det påverkar självfallet också lönen.

  52. Medborgare X skriver:

    Britt!

    Om du nu reagerar på inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor och är övertygad om att de beror på att män värderas högre än kvinnor, vad säger du då om inkomstskillnaderna mellan stockholmare och värmlänningar? Stockholmare har 30% högre förvärvsinkomst än värmlänningar.

    http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/forvarvsinkomster-i-sverige.html

    Beror det på att stockholmare värderas högre än värmlänningar? Beror det på att stockholmare är ”överordnade” värmlänningar? Beror det kanske t.o.m. på att stockholmare ”förtrycker” värmlänningar och att det existerar en ”stockholmsmaktsordning” i samhället?

  53. David skriver:

    @Jenny K 18:56

    När klagar män på att de har farliga och tunga arbeten?

    Problemet är feminister låtsas som att så inte är fallet. Att alla män jobbar som VD och har den tjänsten enbart pga sitt kön.

    Män som grupp för också uppoffringar men det enda man hör är att kvinnor gör uppoffringar och män är privilegierade.

  54. Britt skriver:

    @Medborgare X: Det beror på att det är dyrare att leva och bo i Stockholm, så var det med det !!

  55. Ulf T skriver:

    @Britt,

    Varför har kvinnor lägre löner? Det enkla svaret är; ”It´s a mans world.”

    Nej, du behöver faktiskt visa belägg för det. Det räcker inte med att du (och Hirdman et al) tycker så.

    Det finns massor av olika indikationer på varför män tjänar mer. Här en samling ur minnet:

    - män jobbar oftare i riskyrken
    - män reser i genomsnitt 50% mer i jobbet (kvinnor prioriterar oftare kort resväg till jobbet)
    - män jobbar mer övertid
    - män jobbar oftare jour och på obekväma tider (t.ex. bland läkare)
    - kvinnliga läkare väljer oftare specialiteter som är mindre krävande, och går fortare att bli klar med (så de kan hinna med att få barn)
    - kvinnor jobbar oftare deltid, och vill oftare göra det
    - kvinnor växlar oftare ned till deltid senare i karriären
    - kvinnor tenderar att förhandla till sig bättre arbetsvillkor hellre än hög lön
    - män tenderar att åta sig mer arbete/ansvar/resor/risk om det kan ge högre lön
    - kvinnor gifter sig oftare med äldre män som kommit längre i karriären
    - vissa höginkomstbranscher (t.ex. ingenjörsyrken) undviks som pesten av de flesta kvinnor
    - män väljer tidigare än kvinnor bort yrken med vikande arbetsmarknadsprognos
    - kvinnor attraheras (i datingstudier) mer av social status hos män, än män gör hos kvinnor (vilket skapar motivation för män att jaga hög lön och status)
    - kvinnors uppskattade tillfredsställelse är högre när deras man jobbar 50-60 timmar/vecka, medan männens tillfredsställelse är mer förknippad med hur de själva jobbar (50-60 tim/vecka) än hur mycket kvinnan jobbar

    Du tycker att löneskillnaderna mellan branscher är ‘orättvisa’, men vi lever inte i ett samhälle där lönerna bestäms centralt för flera branscher i taget.

  56. Medborgare X skriver:

    Britt!

    Betyg säger inte det minsta om att vara duktig och prestera på jobbet. Min erfarenhet är snarare att de som många gånger är de mest driftiga och duktigaste och de som presterar bäst ofta inte ens har gått klart sina utbildningar. De har redan på gymnasiet eller i universitetet börjat jobba eller startat eget företag och har gjort det så bra att de inte fann någon nytta i de sista kurserna i utbildningen. De är duktiga i praktiken, till skillnad från många av plugghästarna som bara är duktiga i teorin!

  57. Hurtbullen skriver:

    Några alternativa karriärvägar för kvinnor , om det är lönen det beror på :

    * Bli inte Socionom och jobba kommunalt
    * Bli inte sjuksköterska med en ingångslön på 21000 efter 3 års högskola.
    * Bli inte lärare – och jobba kommunalt
    * Bli inte pers,ass/skolpersonal/fritidsledare/usk/försk.lärare/Rehab/sjukgymnast/kulturarbetare/barnomsorg.

    Jobba inte deltid.

  58. Britt skriver:

    År 2030 väntas 51 procent av kvinnorna ha högskoleutbildning mot 36 procent av männen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är större bland högutbildade än lågutbildade.. Faktisk ersättning för utfört arbete 2009: Män 26.400 kr i månaden – kvinnor 18.600 kr. Källa: Budgetpropositionen för 2011 !

  59. Medborgare X skriver:

    Britt!

    Nästan allt (förutom bostäder) är billigare i Stockholm än vad det är i Värmland. Dessutom är skatten lägre i Stockholm.

  60. Britt skriver:

    @Ulf T: Och dessa män hänger förståss tvätt, hämtar och lämnar barn på dagis, handlar, städar, lagar mat mm mm……skulle inte tro det……..men de kanske förblir barnlösa allihopa eller ”köper” sig en fru ifrån Asien för att få tillvaron och gå ihop…..

  61. Anonym skriver:

    En annan fundering. Ifall det nu är så att kvinnor får 84% av männens lön för samma arbete, varför finns det då några manliga anställda överhuvudtaget?

  62. Hurtbullen skriver:

    @Britt:

    ” År 2030 väntas 51 procent av kvinnorna ha högskoleutbildning mot 36 procent av männen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är större bland högutbildade än lågutbildade.. Faktisk ersättning för utfört arbete 2009: Män 26.400 kr i månaden – kvinnor 18.600 kr. Källa: Budgetpropositionen för 2011 ! ”

    Jaha och ?

    Var är din analys ? Vad beror det på ?

  63. Britt skriver:

    Frågan är vem ska göra det obetalda arbetet, det som din mamma gjorde en gång i tiden? Visst man kan köpa städning, barnflickor etc. Men har du skaffat barn till världen vill du förhoppningsvis se dem en stund på kvällen efter att ha lämnat dem på förskolan i 10 timmar, för det är ju där ungarna får bo och trängas med 25 andra medans kvinnan och mannen jobbar så mycket de bara kan….för det är väl det allt är uppbyggt på, jobba så mycket som möjligt!!

  64. Ulf T skriver:

    @Britt,

    År 2030 väntas 51 procent av kvinnorna ha högskoleutbildning mot 36 procent av männen.

    Och bland unga i storstäder, speciellt i USA, tjänar nu ofta kvinnorna mer än männen!

    Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är större bland högutbildade än lågutbildade.

    Även efter att man kontrollerat för arbetstid, arbetsplats, utbildning, ålder och erfarenhet?

    Att bara titta på snittlön i ett så brett fält säger inte mycket, eftersom det framgår tydligt i studie efter studie att män och kvinnor gör olika karriärval.

    När jag bodde i USA på tidigt 90-tal var det väldigt vanligt att kvinnor gick på college bara för att hitta en bra man att gifta sig med, utan förväntningar på att de skulle jobba mycket själva. Flera tjejer jag träffade hade den inriktningen, och satt och diskuterade brudklänningar i Bride Magazine på kvällarna. Det har också i stort sett varit profilen på Miss America Pageant (vinnaren skall vara snygg, bra på att konversera, kunna dansa och sjunga och jobba med välgörenhet – en lyxhustrukandidat!)

    Högskoleutbildning i sig är inte en bra prediktor för lön eller karriärambitioner.

  65. Britt skriver:

    @Ulf T: Låter som det är ett väldigt konservativt och gammeldags tänkande over there!! Tur att den svensks kvinnan är lite mer upplyst ”killar kommer och går, men utbildning består” ;-)

  66. Kurt skriver:

    @Anonym: det där stämmer inte alls. Jämför man lika arbeten och samma arbetstid så är lönen nästan lika.

  67. Hurtbullen skriver:

    @Britt:

    ” Frågan är vem ska göra det obetalda arbetet, det som din mamma gjorde en gång i tiden? Visst man kan köpa städning, barnflickor etc. Men har du skaffat barn till världen vill du förhoppningsvis se dem en stund på kvällen efter att ha lämnat dem på förskolan i 10 timmar, för det är ju där ungarna får bo och trängas med 25 andra medans kvinnan och mannen jobbar så mycket de bara kan….för det är väl det allt är uppbyggt på, jobba så mycket som möjligt!! ”

    Nu hoppar du till nästa ämne – Men jag frågar ändå rakt ut : Vill du att männen som har deltidsarbetande kvinna och barn hemma kompensera kvinnan med kontant ersättning, därför att mamman vill vara hemma med barnen oftare än pappan ?

  68. Torstensson skriver:

    Medborgare

    Eller som är duktiga i att hålla med och inte själva tänka. Tjejer verkar generellt sett vara bra på att hålla med i kunskap och vetenskap, killar tenderar att ifrågasätta det som lärs ut mer. Inte alltid populärt och jag menar att dagens lärare inte är lärare.

  69. Medborgare X skriver:

    Britt!

    ”Obetalt arbete” är något som man gör för sig själv och något som man själv kan styra över. Genom att prioritera i sitt liv och genom att göra val som reducerar den typen av arbete. Lite skit i hörnen har ingen dött av.

    Det går dessutom att leja ut en del av hemarbetet om man nu hellre vill lägga sin egen tid på att göra ”betalt arbete”. Allt är en fråga om prioriteringar.

  70. Britt skriver:

    @Hurtbullen: Det är ju upp till var och en…..själv har jag sparat i privata pensionsförsäkringar och tryggat min framtid :-)

  71. DrKejs skriver:

    Sluta mata trollet!

  72. Ulf T skriver:

    @Britt,

    Frågan är vem ska göra det obetalda arbetet, det som din mamma gjorde en gång i tiden?

    I SCB’s tidsanvändningsundersökning är det småbarnspappor som ‘dubbelarbetar’ mest, om man räknar arbete, restid och hushållsarbete.

    Saken är ju den att över 90% av papporna med barn 1-10 år jobbar heltid, medan bara ca 50-65% av mammorna gör det. Ändå skall det obetalda arbetet fördelas lika?

    Den senaste Tidsanvändningsundersökningen visar att kvinnor och män arbetar lika mycket sett över alla veckans dagar, ca 8 timmar per dag. Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Kvinnor förvärvsarbetade lika mycket 1990/91 som
    2000/01. Under samma period minskade män sin tid i förvärvsarbete med 3 timmar per vecka. Samtidigt mins­kade kvinnor sin tid i obetalt arbete. För män fanns ingen sådan förändring.

    Det som tydligt framträder i statistiken är att kvinnor har betydligt fler valmöjligheter än män. Kvinnor som vill satsa på chefskarriär kommer fram snabbare än motsvarande män. Vill de jobba deltid tar mannen försörjningsansvaret. Blir kvinnan arbetslös, är risken för skilsmässa låg; blir mannen arbetslös är risken hög.

  73. Jenny K skriver:

    @David:

    ”När klagar män på att de har farliga och tunga arbeten?”

    Det har diskuterats flera gånger här på bloggen.

  74. Britt skriver:

    @Hurtbullen: Så du anser att jag är sinnesslö? Okej……jag är oxå korkad och bitter samt ett troll…..OMG om ni bara visste vem jag var….spelar roll…..vem bryr sig ;-)

  75. Runar skriver:

    Det er korrekt som anonym skrev ett stykke over her at om menn i utgangspunktet får høyere lønn enn kvinner så ville ikke menn blitt ansatt, enhver arbeidsgiver ville ansatt en ”billigere kvinne”, det er ikke veldedighet de driver med. Men klart er man indoktrinert med ”kjønnsmaktsordning” så er vel svaret at gutta deler ut goder til hverandre”. Jada, jeg bare venter på når disse pengene skal komme….;-)

  76. Medborgare X skriver:

    Torstensson!

    Precis! Att tänka själv och att ifrågasätta lärarna är mer likt hur en framgångsrik person i yrkeslivet agerar än att bara hålla med läraren och inte tänka själv. Det sistnämnda ger dock högre betyg på proven, men det duger inte speciellt långt om man vill göra karriär i näringslivet.

  77. Adam Bek skriver:

    Medborgare X skriver 19:33:

    ”Samma sak kan tyvärr inte sägas om varken socialsekreteraren eller undersköterskan. Det är få privatpersoner som skulle vilja betala direkt för deras tjänster”

    Menar du på fullt allvar att ingen skulle vara beredd att betala för en undersköterskas arbete? Du menar att om du en dag får en allvarlig sjukdom och hamnar på sjukhus så vill du inte få en undersköterskas hjälp. Du vill inte ha mat, du vill inte att någon sköter din hygien o.s.v?
    Nu har du förvisso redan betalat för det via skattsedeln, så du betalade det inte frivilligt i det ekonomiska system vi har idag, men jag är ganska övertygad om att du inte skulle finna hennes arbete meningslöst den dag du får behov av det.

    Om nu finansiering via skattsedeln avskaffades skulle du alltså inte vilja betala för att få hjälp med det arbete en undersköterska utför? SKulle du inte skaffa en privat försäkring då? Skulle du alltså hellre svälta ihjäl dränkt i din egen avföring?

    För övrig noterar jag att du reproducerar myten om att det privata näringslivet producerar pengar som sedan den offentliga sektorn får del av via skattsedeln och därefter förbrukar.

    Det är inte så det fungerar. Pengarna i vårt samhälle är intecknat arbete. Utan arbete inget välstånd. Det är arbetet som skapar välståndet, inte pengarna, och näringslivet är lika beroende av ett fungerande samhälle som den offentliga sektorn. Pengarna är enbart ett sätt att förmedla tjänsterna mellan olika aktörer i samhället. De cirkulerar utan början eller slut. Hur olika delar av vårt samhälle skall organiseras och finansieras är naturligtvis en öppen fråga, en politisk fråga. Men att gå omkring och tro att näringslivet tillverkar välstånd som de sedan via skattsedeln låter den offentliga delen av ekonomin få del av (och slutförbruka) är sanslöst naivt.

  78. Britt skriver:

    För länge sen kunde en man ha makt bara för att han var just man, idag är det inte lika självklart…..idag är kunskap en makt …..som det ser ut nu så är ju dagens kvinnor rätt mycket för att plugga och läsa…alltså inhämta kunskap. Kanske är det så det blir i framtiden……spännande ;-)

  79. David skriver:

    @ Jenny K

    @Jenny K

    Ja, det har diskuterats otaliga gångar men jag tycker att du missar poängen. Det klagas inte på att män har farliga jobb, det påpekas att män har farliga jobb som motvikt till feminismens påstående att män alltid är privilegierade.

    Att män generellt värderas efter vad de presterar och att en arbetslös man ses som betydligt mer oattraktiv än en arbetslös kvinna har också varit ämne flera gånger. Det innebär ju inte att man på ett halvår kan ändra på det, kanske ser det inte ut så om 50 år, vem vet? Min poäng är att farliga jobb diskuteras som motvikt till påståenden att män som grupp är privilegierade.

  80. Bashflak skriver:

    Det finns ett väldigt lätt sätt att motbevisa påståendet att kvinnor lönediskrimineras strukturellt och man behöver inte ens plocka fram statistik för att göra det. Kvalitativt resonemang räcker.

    Om det hade varit billigare att anställa kvinnor än män för att utföra en viss uppgift, så hade det nästan bara jobbat kvinnor i privata konkurrensutsatta företag. Men det gör det inte, i stället dominerar männen de flesta yrken där.

  81. Medborgare X skriver:

    Adam Bek!

    Du missade resten av stycket som du citerade ifrån. Jo, en hel del skulle nog vilja betala även för undersköterskan (och sjuksköterskan och läkaren) om de blev allvarligt sjuka. Utan skattefinansierad sjukvård så skulle även den typen av tjänster utsättas för konkurrens och deras löner skulle bestämmas av samma form av tillgång/efterfrågan som andra varor och tjänster. Om det skulle leda till högre eller lägre löner för dem vet vi dock inte.

    Väldigt få skulle dock vara villiga att betala för en socialsekreterare, byråkrater eller politiker som ger sig själva privilegierade pensionsförmåner. Allt ”arbete” är INTE något som ökar välståndet i samhället.

  82. Jenny K skriver:

    Torstensson och Medborgare X

    Innan vi kåtar upp oss fullständigt på att framställa kvinnorna på universiteten som lealösa följare som inte ifrågasätter någonting- så kan vi väl ta oss en funderare på hur arméer är uppbyggda och vem som traditionellt ingår i dem? Och egentligen hur strukturen traditionellt är uppbyggd inom många olika sorters mansdominerade rörelser. Såsom ”Frimurarna” och fotbollshuliganligor.

    Sen kan det ju också handla om att det rör sig mestadels om unga människor. Är man ung och oerfaren har man inte så mycket att referera till och jämföra med alltså har man möjligtvis svårare att ifrågasätta.

  83. Jenny K skriver:

    Pojkarna i skolan mår inte bra, de presterar sämre än flickorna osv. Grundskolan domineras av kvinnor.

    Då tänker jag såhär. Om man skaffar barn, man som kvinna så gäller det att ta sitt ansvar. Alltså borde både män och kvinnor jobba deltid. Då skulle männen kunna gå med sina söner till skolan någon gång då och då och spä ut koncentrationen av kvinnor. Papporna skulle ha tid att hjälpa sina söner med läxorna, ha koll på vad som händer i skolan, leka med dem på rasterna osv.

    Kvinnodominansen inom grundskolan försvinner nog inte inom en överskådlig framtid och inkvotering av män till grundskolan är inte att föredra. Så vi behöver kanske tänka i andra banor.

    Medborgare X du är hela tiden väldigt medveten om att påpeka att männen drar den största ekonomiska bördan i samhället. Och du är missnöjd med att inte lika många kvinnor bidrar ekonomiskt i lika stor omfattning. Sen mår män dåligt över att de inte ägnade sina barn tillräckligt mycket tid. Och pojkarna sitter i skolan och mår dåligt över den kvinnodominerande pedagogiken.

    Om både män och kvinnor jobbade deltid iallafall de första 10 åren av sina barns liv skulle alla bli fattigare ekonomiskt, men relationsmässigt skulle alla bli rikare. Papporna skulle slippa känna att de försakade barnen pga. arbete. Och kvinnorna skulle tvingas dra in sin ekonomiska del till familjen.

    Och alla skulle bli lika diskriminerade på arbetsmarknaden ; -)

  84. Göran Jansson skriver:

    @Jenny K:

    Jenny Du säger:

    ”Ja då är Och då får ju män sluta klaga på att de har så farliga och tunga arbeten. Bara att välja något annat.det är väl samma ”

    Jag har lust att säga att varför gör inte kvinnor detsamma , d.v. s väljer . Det eventuella svaret kanske lyder något om dolda strukturer eller något annat liknande .
    Jag tror att de här diskussionerna kanske är trevliga men leder de någonvart ?

    Vi diskuterar nog mest för ”principens” skull . Vi är nog väldigt lika vi män och kvinnor . De små skillnadern tycker nog Gud , ja Du vet hon eller han eller kanske ”hen” som som kanske skapade oss , att tanken kanske var att det skulle berika våra liv .
    Eller kanske är det evolutionens slump ?

    Du och jag Jenny hade ju ett ganska trevlig snack om löpning ; gjorde i vart fall mig glad även om det var O:T : men det är det ju även det här . Tråden är ju om arbetslöshet .
    Se själv Jenny , Du är ju begåvad med ordets makt . Använd den om Du verkligen tycker att män och kvinnor ska tala med varandra .

    Här blir det mest en hönfäktning : ( Ja , jag bytte ord med flit ; kanske leder det någon slags eftertanke :)

  85. Britt skriver:

    Unga kvinnor och män i morgondagens Sverige kommer inte att acceptera att vara systematiskt lönediskriminerade, lönerna måste vara konkurrenskraftiga om de bästa arbetskrafterna ska kunna rekryteras!! Det är fortfarande en sån omodern syn på kvinnligt och manligt arbete och med löner som speglar denna syn.

  86. Medborgare X skriver:

    Britt!

    ”Kunskap” har alltid varit makt. De män som förr hade makt hade det inte på grund av sitt kön, utan just för att de hade ”kunskap”. ”Kunskap” med den tidens mått mätt. För det intressanta är vad som anses vara kunskap och hur allmänheten den granskas/ifrågasätts. Under lång tid stod kyrkan/religionen för ”kunskapen” och det var väldigt få som granskade/ifrågasatte den.

    Med upplysningen i slutet av 1700-talet kom dock detta att ifrågasättas. Auktoriteter föll och istället började synen att alla människor hade förmågan att själva ha förnuftet/kunskapen att förstå sitt eget bästa och kunna ta ansvar för sina egna liv. Med tiden ledde det till att demokratin utvecklades och vi fick folkskola och allmän rösträtt. Kunskap fördelades och utvecklades i en aldrig tidigare skådad takt. Kritiskt tänkande och ifrågasättande är grunden till ökad knskap och utveckling. Skola och universitet är inte det enda stället där kunskap kan inhämtas. Tvärtom börjar skola och grundutbildningar på universitet bli mer och mer enkelspårig. Se bara på genusvetenskapen. Den liknar mer en religion än något annat.

  87. Medborgare X skriver:

    Jenny K!

    Ja, jag påpekar ofta att männen drar den största ekonomiska bördan i samhället. Eller snarare att män är de som bidrar mest med att skapa välstånd och bidra med skatteintäkter till den allmänna välfärden. Jag vet inte om jag är missnöjd med att inte lika många kvinnor bidrar ekonomiskt i lika stor omfattning. Jag är snarare missnöjd med att inte fler (män och kvinnor) bidrar till välståndet.

    För att Sverige ska kunna upprätthålla en allmän välfärd även i framtiden krävs att fler bidrar till att välståndet ökar och att det blir fler nettoskattebetalare i samhället. Fler måste lämna utanförskap och arbetslöshet. Fler företag måste startas och utvecklas på ett lönsamt sätt. Det behövs närmare en miljon nya jobb i det privata näringslivet. Självklart måste även kvinnor bidra till det.

  88. Medborgare X skriver:

    Britt!

    För att en lön ska kunna vara konkurrensmässig så måste först yrket/jobbet vara konkurrensutsatt. Det är inte merparten av alla yrken/jobb i den offentliga sektorn. Speciellt inte många av de så kallade kvinnliga yrkena.

    Betänk dock att det inte alls är säkert att lönerna skulle öka för att yrket/jobbet blir konkurrensutsatt. Lönen kan lika gärna sjunka och i värsta fall så effektiviseras yrket/jobbet bort helt och hållet.

  89. Jenny K skriver:

    @Göran Jansson:

    ”Jag tror att de här diskussionerna kanske är trevliga men leder de någonvart?”

    Nej det gör de faktiskt inte. Vi skulle behöva Gandalf.

    ”Vi är nog väldigt lika vi män och kvinnor. De små skillnadern tycker nog Gud, ja Du vet hon eller han eller kanske ”hen” som som kanske skapade oss, att tanken kanske var att det skulle berika våra liv.
    Eller kanske är det evolutionens slump?”

    Håller med om att vi nog är väldigt lika i grund och botten. Ja, jag tror på evolutionen. Allt det där med Gud, paradiset och helvetet är för romantiskt för min del. Och varför sitta och läsa i en bok och försöka leva efter den, när det finns så otroligt många böcker att läsa, böcker som är tusen gånger bättre.

    ”Du och jag Jenny hade ju ett ganska trevlig snack om löpning ; gjorde i vart fall mig glad även om det var O:T”

    Instämmer och jag blev jätte glad för tipsen du gav mig. Jag funderar på att köpa en bok där jag ska skriva in alla tips jag får som är bra att veta om löpningen. Kanske också så småningom börja skriva in lite tider så att jag kan hålla lite koll.

    ”Här blir det mest en hönfäktning : ( Ja , jag bytte ord med flit ; kanske leder det någon slags eftertanke :)

    Jamen Göran det vet du väl? Att det inte finns något bättre sätt för en höna att hålla sig i trim än att fäktas lite med tupparna? Och tupparna gillar det också. Det blir lite krydda och berikning i en annars mörkare och mörkare tid på året ;-)

  90. Jenny K skriver:

    @Medborgare X:

    ”Självklart måste även kvinnor bidra till det.”

    Ja absolut. Och det kommer säkert bli så också. Om man betänker hur fort det ändå har gått sedan kvinnorörelsen började jobba för kvinnors villkor så kommer säkert den dagen då kvinnor tar hälften av den ekonomiska ”bördan”. Och när nu mansrörelsen har börjat jobba för mäns villkor så kommer säkert den dagen då män tar hälften av umgänget med barnen och alla ”bördor” som hör till det.

  91. Ulf T skriver:

    @Britt,

    Unga kvinnor och män i morgondagens Sverige kommer inte att acceptera att vara systematiskt lönediskriminerade, lönerna måste vara konkurrenskraftiga om de bästa arbetskrafterna ska kunna rekryteras!

    Du har ännu inte kunnat visa ett enda konkret exempel på den där systematiska lönediskrimineringen. Det blir inte mer sant för att du upprepar det. Om det vore så tydligt och vanligt förekommande, borde det krylla av konkreta exempel.

    Börja med några enstaka exempel på att det förekommer alls, så kan vi ta det där med ‘systematisk’ sedan.

  92. Matte Matik skriver:

    Tänkte ta några barndomskompisar som exempel vad gäller entreprenörskap. Tre pojkar, som det inte gick nåt vidare för i skolan, blev företagare. En driver flera företag, en är t.o.m. miljonär. Frågan är om det var värt att ta de där åren på universitetet, trots att man fick jobb inom området och bra lön. Flera av de jag pluggade med gick tillbaka till sina gamla jobb. Å andra sidan kan man ifrågasätta deras intresse av det de pluggade, men med tanke på högskoleutbildningarnas kvalité och det sätt som högskoleutbildning bedrivs idag (ju fler som klarar kurserna desto mer pengar får institutionerna) är det inte alls något att rekommendera överlag. Man ”måste plugga för att få jobb” men många är egentligen inte så värst intresserade, och då väljer man en lätt utbildning. Samhällsvetenskap och humaniora är egentligen inte lättare i sig, men går att göra lättare för studenterna då man inte har ett rätt svar, medan naturvetenskaplig och teknisk utbildning kräver bra mycket mer studieinsats. Av någon anledning är det fler kvinnor på samhälls & hum och fler män på det tekniska. Jämför detta med hur det ser ut i öst så ser det helt annars ut – det här är väldigt specifikt för s.k. ”jämställda” länder. Könssegregationen i Norden är oerhörd. Vi är på samma nivå som Bahrein, långt efter exempelvis Kina.

    Min teori (och många andras) är att samhället är så pass tryggt här i väst att kvinnor inte behöver tänka på försörjningen i första hand utan kan välja efter vad de vill hålla på med. Lönen kommer i andra hand. Det finns barnbidrag, bostadsbidrag och många andra bidrag, försörjningen ordnar sig. En man har inte samma val om han ska få chans att yngla av sig. Han måste prestera för att bli intressant bland kvinnorna, vilket också visar sig om man tittar på homosexuella mäns löner som inte är lika höga som de heterosexuella männens. De homosexuella männen saknar det incitament som de heterosexuella männen har, då det inte spelar någon roll att imponera på några kvinnor. De kan ju inte få några barn iallafall (om de inte är kändisar som Jonas & Mark då). De homosexuella männen gör istället som kvinnorna, de väljer att göra sånt de tycker är intressant istället för en hög lön.

    Att sedan bara titta på vem som drar in pengarna är bara ytterligare en miss, titta på vem som bestämmer över hur de spenderas. Notera här att jag inte beklagar mig över att det ser ut på det här sättet, det är bara ett konstaterande. Det jag beklagar mig över däremot är att män alltid får ta skit, vad de än gör. Det tär på en att under hela sin uppväxt från samhällets håll få höra att allt dåligt är mäns fel. Inte konstigt att många unga killar ger upp. Det finns så mycket potential därute som går till spillo…

    Vad gäller lönediskriminering hänvisar jag till JämO:s miljongranskning och vad gäller hemarbete SCB:s tidsstudieundersökning. Vi har redan lika lön för lika arbete och båda könen arbetar lika mycket om man lägger ihop hemarbete och förvärvsarbete. Det är inte lönt att försöka förklara något för de som redan bestämt sig på förhand hur världen ser ut.

  93. Adam Bek skriver:

    @Medborgare X:
    Jag ser att du drömmer om den perfekta marknadsekonomin som organisationsform för samhället. Allt är privatiserat och konkurrensutsatt och det leder till en optimal prisbildning och perfekt balans mellan tillgång och efterfrågan. Jag ser det som en utopi lika orimlig som kommunismens idéer om en planekonomisk idealstat. Jag tror inte vi behöver diskutera det vidare. Det handlar om att vi tror på olika politiska lösningar.

    Det jag vände mig mot främst var det naiva sättet att se på offentligt och privat verksamhet. Jag anser att ett arbetes nyttighet inte på något sätt går att härleda ur finansieringsformen. Jag kan räkna upp privata verksamheter som jag ser som bra mycket mindre välståndsskapande än en socialsekreterare. Visst, även den mest onödiga ”produkt” genererar skatteintäkter och kan på så sätt påstås bidra till det allmänas väl. Å andra sidan kan en helt frivillig verksamhet bidra till det allmänas väl utan att en enda skattekrona vare sig genereras eller förbrukas. Det går inte att se välståndet som enbart en finansieringsfråga. Det centrala är vad vi GÖR inte hur vi får betalt.

    Socialsekreteraren är för övrigt ett ganska intressant exempel. Så länge vi inte lever i en utopi så kommer vi ha fattiga och utslagna människor. Olika kulturer har tacklat det problemet på olika sätt. Det är emellertid sällan någon kultur har stått ut med att se människor i sin närhet ligga och dö av svält på gatorna. Det förekommer allmosor och allehanda välgörenhet. I Sverige löser vi det främst skattevägen och det kan man tycka illa om. Kanske bättre med fler tiggare. Men om man nu löser det skattevägen, som vi gör, då behövs ett yrke av den art som socialsekreteraren har. Någon som bedömer vem som är i såpass stor nöd att den behöver bistånd. Jag menar, vi kan ju inte bara ställa ut en burk med pengar och hoppas att de bäst behövande går och hämtar lagom mycket för sin överlevnad.

    Så återigen, varför är det just offentliga arbeten som alltid ska klä skott såsom onödiga, tärande, beroende? Som om nyttan satt i finansieringsformen och inte yrkesuppgifterna.

    Jag håller med om att politiker som ger sig själva förmåner verkligen är ett problem. Det är en brist i det demokratiska systemet, det undergräver tilltron till detsamma att den som är vald att följa folkets vilja tillskansar sig ohemula fördelar. Det finns emellertid brister i såväl det politiska som de ekonomiska systemen; privata såväl som offentliga. Var och en får ha sin rangordning över vilka problem som är värst. Det går att göra hur långa listor som helst, men personligen kan jag inte se att det i sig räcker för att förespråka vare sig total kommunism (om man ogillar problem med det privata) eller total ekonomisk liberalism (om man ogillar problem med det offentliga) och sannerligen inte avskaffandet av politiker, om du med politiker menar folkvalda.

  94. Joakim skriver:

    Hur löser vi detta? Jag vet! Vi problematiserar mansrollen ännu mer! Och så kvoterar vi in fler kvinnor inom industrin :D För männens skull alltså, feminismen kämpar som bekant lika mycket för båda könen ;)

  95. Torstensson skriver:

    Jenny

    Jo men sen är jag också ruskigt anti-militär. Tycker det är ett fånigt sätt att försöka skaffa brudar på. Uniform. Jag göttar mig mycket åt att jag har ett bättre liv än en officer. För att jag vågade och för att han vill leka ridderlig man. Det ville inte jag.

  96. Göran Jansson skriver:

    @Jenny K:

    Jenny , Jag ser ju att Du har humor .

    Kul , för många missuppfattar en ju , kanske ofta med flit .
    Jag hoppas vi inte behöver hjälp av Gandalf för att
    föra kvinnor och män närmare varann . :=)

    Spring vidare Jenny och upplev allt det goda som trots allt finns i livet .

  97. Oscar skriver:

    Att arbetslösheten ökar bland män som jobbar i industrin visar tyvärr bara att Sverige står inför allt större problem. Svensk industri konkurreras ut av låglöneländer. De som drabbas först är de som jobbar i industrin, dvs män. I nästa steg kommer de som jobbar i offentliga sektorn drabbas när skatteintäkterna minskar. Då kommer det vara mest kvinnor som drabbas. För att inte tala om alla gamla som kommer få sämre omsorg och lägre pension. Alla barn som får sämre skola och färre lärare per elev. Alla sjuka som får vänta längre och får sämre värd. Allt sånt betalar ju med industrins vinster och skatten som industriarbetarna betalar.

  98. Per skriver:

    @Britt:
    Tänk dock på att de som faktiskt tar en doktorsexamen är väldigt, väldigt få i det stora hela, så fler doktorsexamina behöver inte dra upp genomsnittslönerna särskilt mycket.

    Jag tror att skillnaderna beror på att kvinnodominerade yrken tenderar att vara lågavlönade (eller möjligen att lågavlönade yrken tenderar att vara kvinnodominerade, långtifrån samma sak). Och vad detta beror på vet jag ärligt talat inte, men utan empiri bakom dig bör du vara försiktig med att dra slutsatser.

    Och att det skulle ha med ”mannen som norm” att göra, betvivlar jag. Begreppet ”mannen som norm” inom genusvetenskapen betecknar vissa fenomen, som att det är mer acceptabelt för kvinnor att bete sig ”manligt” jämfört med män att bete sig ”kvinnligt” och vissa språkliga fenomen som ”talman, brandman, man borde et cetera”. Såvitt jag läst har det ingen koppling till ekonomisk ojämställdhet.

  99. Matias skriver:

    @Jenny K:

    ”Ja absolut. Och det kommer säkert bli så också. Om man betänker hur fort det ändå har gått sedan kvinnorörelsen började jobba för kvinnors villkor så kommer säkert den dagen då kvinnor tar hälften av den ekonomiska ”bördan”. Och när nu mansrörelsen har börjat jobba för mäns villkor så kommer säkert den dagen då män tar hälften av umgänget med barnen och alla ”bördor” som hör till det.”

    Kvinnor kommer aldrig att ta hälften av den ekonomiska bördan för kvinnor kommer aldrig att försörja män. Vad har kvinnan för användning för en man som måste bli försörjd.

  100. Per skriver:

    Jag började fundera på en grej för ett par dagar sedan, angående lönegapet mellan män och kvinnor – har man i någon undersökning använt deras längd som en kontrollvariabel?

    Läste nämligen för ganska länge sedan att det finns ett rätt så stort lönegap mellan korta och långa personer och eftersom män oftast är längre än kvinnor, kanske en del av löneskillnaden handlar om denna variabel?

  101. sven skriver:

    Att kvinnor hela tiden när det gäller partnermarknaden alltid vill att mannen skall tjäna mer och ha högre yrkestatus än vad hon själv har, är ett mycket bra sätt som kvinnorna gör för att få jämställdhet mellan kvinnors och mäns löner.

    Som ni väl förstår så var detta ironi.

  102. Jenny K skriver:

    @Torstensson:

    Ja det är ett högt pris att betala för lite fitta. Eller för ”brodern bredvid”.

  103. Jenny K skriver:

    @Matias:

    ”Kvinnor kommer aldrig att ta hälften av den ekonomiska bördan för kvinnor kommer aldrig att försörja män. Vad har kvinnan för användning för en man som måste bli försörjd.”

    Har du källor? Nä tänkte väl det.

  104. Aktivarum skriver:

    Jenny K:

    Han kanske inte har källor (kan vara svårt att ge källor på ”aldrig”) men resonemanget är i enlighet med Madgalena Norberg-Schönfeldts studie.
    http://www.metro.se/halsa/arbetslosa-man-blir-oftare-dumpade/Objgev!10_0022-23/

  105. Jenny K skriver:

    @Aktivarum:

    ”Han kanske inte har källor (kan vara svårt att ge källor på ”aldrig”)”

    Exakt min poäng. Tycker vi håller där.

  106. Matias skriver:

    @Jenny K:

    ”Har du källor? Nä tänkte väl det.”

    Ta det inte så bokstavligt. Det var mera en poäng om vad kvinnor är idag än vad de möjligen gör om 10 000 år.

    Källa:

    My gut.

  107. Britt skriver:

    @Per: samhället antas i många avseenden vara konstruerat enligt manliga normer, medan kvinnan betraktas som ett undantag från den generella normen. Män anses vara lämpade för viss typ av yrken och uppgifter, medan kvinnor anses vara bättre lämpade inom andra områden. Eftersom samhället är strukturerat enligt manliga normer antas mannen lättare få tillträde till befattningar med makt.

  108. Matias skriver:

    @Britt:

    Män är i sin manlighet mera lämpade för vissa typer av yrken än kvinnor i sin kvinnlighet. Detta har inte konstruerats för att gynna mannnen utan det manliga är norm eftersom det bättre lever upp till kraven som sköta jobbet på bästa möjliga sätt kräver. Kvinnor behöver endast bli mera manliga så lämpar de sig lika bra för jobben som män i sin manlighet idag lämpar sig bättre för och samtidigt upplöses det könsliga i att jobba/vara så. Men det feministiska verkar mera gå ut på att omforma samhället så att kvinnor i sin kvinnlighet (utan att förändras) skulle ha all män i sin manlighet har.

  109. Britt skriver:

    @Matias: Män som arbetar på en traditionellt manlig arbetsplats, där kvinnor börjar anställas på samma jobb, kan känna sin manliga identitet hotad.

  110. Matias skriver:

    @Britt:

    Jo det är möjligt men denna oro kan vara till en del berättigad om kvinnan ifråga iom. sin bredare könsroll pressar männen i en ännu snävare mansroll, vilket också är möjligt. Tanken är att den manliga könsrollen inte automatiskt blir bredare iom. att den kvinliga könsrollen breddas. Så oron är inte endast en obefogad rädsla och motstånd mot kvinnlig emancipation utan också en befogad rädsla över utökad maskulinitet som denna avfeminisering kan innebära iom. att kvinnor inte förhåller sig jämställt till män. Den etablerade feministiska jämställdheten skulle kunna sammanfattas som avfeminisering för kvinnor utökad maskulinitet för män.

  111. Britt skriver:

    @Matias: När det gäller mönstret med mannen som norm, finns det en risk för att mansrollen får en extrem maskulinisering. Om mannen blir försvagad kan det ironiskt nog förstärka de stereotypa rollerna….

  112. Sanjo skriver:

    Britt:

    Dina resonemang tyder på att du helt okritisk har köpt de radikalfeministiska vanföreställningarna (och myterna) om samhället och världen.

    Ändå är du inte feminist, skriver du. Tillåt mig att vara skeptisk.

    Du verkar glädjas åt att det går illa för pojkarna i skolan? Känner du ens till att Skolverket vid flera tillfällen rapporterat om att pojkar betygsdiskrimineras systematiskt i skolan? Och när hela skolmiljön gjorts om för att gynna flickors lärande – på pojkarnas bekostnad – så skyller man pojkarnas misslyckanden på dem själva. Är det här någonting som du tycker är viktigt?

    Och lönerna. Även här upprepar du de feministiska doktrinerna. Givetvis missar du också fullkomligt att många män gärna skulle gå ner i arbetstid och vara hemma mer med barnen – om de kvinnor de lever med gick med på detta.

    Du ser detta med att vara hemma med barnen som obetalt arbete, som männen ”inte väljer”, eller att det är något som drabbar kvinnor, som om det fanns manliga ”strukturer” som la denna börda på kvinnor.

    Hur kan man hamna så fel när man tänker?

    Att jobba mindre, ha mer fritid med barnen, rå om hemmet är ett privilegium – som jag är absolut övertygad om att många män och pappor skulle glädjas åt, om kvinnorna och mammorna istället var beredda att ta ett större ansvar för försörjningen.

  113. Pelle Billing skriver:

    @MarcusE: Kul att höra! Och mkt bra idé att skänka boken till ett bibliotek.

  114. Pelle Billing skriver:

    @Joseph Caux: Kul att se att du kommenterar här.

    @Alla: Jag kommer att recensera Josephs Caux bok här på bloggen: http://caferattvisan.blogspot.se/

  115. Pelle Billing skriver:

    @Jocke: I see what you did there.

  116. Pelle Billing skriver:

    @David och @Jenny:

    Ja, det är två olika saker här.

    Å ena sidan ska mäns uppoffringar erkännas på samma vis som man redan erkänt kvinnornas uppoffringar. Så här behövs en ny jämställdhetsdiskurs.

    Å andra sidan är det upp till männen själva att välja andra jobb om de är missnöjda, ingen annan kan göra det valet åt dem. Man slipper fängelse om man avstår ett farligt jobb (åtminstone sedan värnplikten togs bort).

  117. Pelle Billing skriver:

    Jag har tagit bort en del kommentarer i denna tråd, för att de inte höll den goda ton som bloggen kräver för att få kommenterar.

    Ett par kommentarer var även allmänt troll-lika så de rök också.

    Ibland blir det så här när det kommer in nya röster, men jag städar så gott jag hinner.

  118. Andreas Nurbo skriver:

    @Pelle Billing: Grejen är ju att det är ju inte jobben i sig som är farliga, det är bristande rutiner som gör jobben farliga. Alltså Arbetsmiljöverket brister i sin granskning och facken gör ett dåligt jobb.
    Så det ska jämföras med sjuksköterskor som skadas på jobbet istället för lönerna. Att sitta på en stol som tjänsteman kan ju vara farligt om företaget i fråga köpt in bristfälliga stolar som tippar och gör att man riskerar slå huvudet i skrivbordet. Skulle man valt ett annat yrke för att arbetsgivaren utsätter en för risker?
    Tycker det är viktigt att göra skillnad på dessa saker.

  119. Ulf T skriver:

    @Andreas Nurbo,

    Grejen är ju att det är ju inte jobben i sig som är farliga, det är bristande rutiner som gör jobben farliga.

    Att sitta på en stol som tjänsteman kan ju vara farligt om företaget i fråga köpt in bristfälliga stolar som tippar och gör att man riskerar slå huvudet i skrivbordet.

    Det där är en orimlig jämförelse. Det finns ett antal jobb som är rejält farliga och kräver såväl träning som noggranna rutiner för att folk inte skall dö. Visst kan en skrivbordsstol paja på ett olyckligt sätt, men faktum kvarstår att den största risken en genomsnittlig tjänsteman tar är normalt att köra bil till och från jobbet. De allra flesta jobb kräver inte strikta rutiner för att undvika att folk dör.

  120. Andreas Nurbo skriver:

    @Ulf T: Inte alls en orimlig jämförelse. Allt du skriver styrker ju det jag säger. Inte följa rutinerna är det som är farligt. Gör man jobbet korrekt så är det inte farligt. Jobben ska inte vara farliga om man följer bra rutiner.
    Här kan du läsa vad folk dör av på jobbet. Bristande eller inte följande av rutiner tycker jag går igen. Sen verkar många olyckor inte vara direkt kopplade till jobbet. Ljudtekniker som faller ur turnebussen exempelvis. http://www.av.se/dokument/statistik/dodsfall/2012/dodhandelser_2008-2012.pdf
    Man ska undvika träd om man är lantbrukare iaf.

  121. Ulf T skriver:

    @Andreas Nurbo:

    Inte följa rutinerna är det som är farligt.

    Nej, sorry. Jag har huvudsakligen haft skrivbordsjobb, och det har hänt många gånger att jag inte följt rutinerna – utan att jag därmed utsatts för livsfara. Jag har jobbat på långvården, där största risken om man inte följer rutinerna är att man får förslitningsskador (fr.a. ryggen), men inte livsfara. Jag har också hållit på med bl.a. husbyggen, där ett antal moment definitivt innebär livsfara om man inte noggrannt följer rutinen.

    Du körsbärsplockade en av de få osannolika händelserna på den där listan, men även den – turnébuss – involverade fordonstrafik, vilket är ett högriskområde.

    Eller menar du att anledningen till att lantbrukare, lastbilschaffisar och maskinister är överrepresenterade, i sällskap med helikopterförare och brandmän, beror på att de är sämre på att följa rutiner, eller har sämre rutiner än t.ex. sekreterare eller kassörskor?

  122. Ulf T skriver:

    @Ulf T: Ursäkta den risiga grammatiken. (Comment-editorn funkar tyvärr inte i Chrome för mig – men det är mycket som inte funkar i Chrome, så lösningen för min del är nog att byta webbläsare…)

    Med bättre svenska:

    Eller menar du att anledningen till att lantbrukare, lastbilschaffisar och maskinister är överrepresenterade, i sällskap med helikopterförare och brandmän, är att de är sämre på att följa rutiner, eller har sämre rutiner än t.ex. sekreterare eller kassörskor?

    För övrigt, denna sammanställning:

    Dödsolyckor i arbetet 1955-2004, arbetstagare – Antal förolyckade efter kön

    …är rätt intressant. Vi kan se hur männens arbetsplatser blivit rejält mycket säkrare i snitt, från 1955 (414 män dödade i arbetet; 11 kvinnor) till 2004 (38 män; 8 kvinnor). En djupare analys skulle troligen visa att många farliga jobb helt enkelt eliminerats (rationaliserats bort, eller flyttat utomlands), medan andra blivit rejält mycket säkrare. Intressant också att antalet dödsfall bland kvinnor legat på ungefär samma (låga) nivå hela denna period. Hursomhelst är siffrorna nu mycket mer jämlika än de var förr. :)

  123. Adam Bek skriver:

    Att falla ur en turnébuss är kanske specialfall men jag har för mig att turné och scenarbete generellt är riskfyllda arbeten. Däremot är branschen liten så det syns nog inte så mycket i statistiken.

    Laboratoriejobb är ett riskfyllt arbete där det finns rätt mycket kvinnor. Livsfarliga preparat, ångor, smittorisk, radioaktivitet…

  124. Ulf T skriver:

    @Adam Bek,

    Laboratoriejobb är ett riskfyllt arbete där det finns rätt mycket kvinnor. Livsfarliga preparat, ångor, smittorisk, radioaktivitet…

    Ja, och den kategori bland ingenjörsyrken som toppar listan över arbetsskador (dubbelt så många skador bland kvinnor, medan könsfördelningen i branschen är 54% kvinnor). Möjligen är obalansen delvis en tillfällighet, men det har jag ingen information om).

    AV: Arbetsskador 2010 – preliminära uppgifter (tabell 5, sid. 61)

  125. Adam Bek skriver:

    @Ulf T:
    Intressanta siffror. Nu kan man väl i och för sig inte rakt av jämföra siffrorna mellan de två rapporterna, de följer såvitt jag ser inte samma uppdelning exakt men kvinnor är i antal helt klart fler när det gäller arbetsskador inom kemi och laboratoriejobb. Det finns dessutom många laboratoriejobb utanför ingenjörssektorn; medicinare och naturvetare t.ex.

    Intressant nog har även en del andra yrkesgrupper inom t.ex. psykvård och socialtjänst också en hög andel skador relaterade till kemiska och biologiska ämnen.

  126. Ulrika skriver:

    Lantarbetare är absolut sämre på att följa rutiner! Särskilt för att det allt som oftast inte finns några rutiner.. SLR har ganska nyligen tagit upp frågan om dödsolyckor bland bönder och föreslagit en olycksrapportering liknande den i vården, just för att kunna utarbeta säkerhetsrutiner vid olycksdrabbade moment. Som någon som arbetat länge inom lantbruket kan jag bara säga: about time!

  127. Matte Matik skriver:

    @Ulrika: Dessutom verkar bönder undlåta att rapportera in olyckor i arbetet, de är ju sin egen chef, och händer det ”mindre” incidenter innebär det bara krångel, och papperskrångel verkar det ju ha blivit mer än tillräckligt av i det jobbet på senare tid. Frågan är om inte olyckor i lantbruket är bra mycket högre än vad statistiken visar.

  128. Andreas Nurbo skriver:

    @Ulf T: Säkerhetsrutinerna anpassas såklart efter arbetsområde. Kontorsarbete har inte behov av samma hårda rutiner som ställningsbyggare. Följer man bra säkerhetsrutiner så ska det inte vara jättestor skillnad i risk. Men ställningsbyggare, lantbrukare osv tänjer förmodligen på sina rutiner eller väljer att inte följa dem men det kan jag inte se som att arbetet under ”normalförhållande” ska betraktas som farligt. Lantbrukarna som dör av fallande träd jobbar förmodligen själv ute i stormdrabbad skog under tidspress etc, alltså bäddat för att skador ska uppkomma.

  129. Ulf T skriver:

    @Andreas Nurbo:

    Följer man bra säkerhetsrutiner så ska det inte vara jättestor skillnad i risk.

    Jag håller inte med, men kanske vi kan enas om att man med hjälp av säkerhetsrutiner kan få ned utfallet till ungefär samma nivå (dvs hyfsat nära nollstrecket). Det jag vänder mig emot är insinuationen (avsikligt eller oavsiktligt) att de som jobbar i s.k. ‘riskyrken’ får skylla sig själva eftersom de inte följer rutinerna.

    I alla yrken finns rutiner som syftar till att förebygga oönskade utfall. I de flesta yrken är det framför allt förseningar och bristande kvalitet man oroar sig för, men på andra ställen blir konsekvenserna mycket allvarligare. NASA har lagt ned extremt mycket resurser på att säkerställa att rymdfärjorna skall vara säkra, men trots det har fel smugit sig in. Vanligare är att yttre faktorer som stress och underbemanning provocerar fram avvikelse från rutiner; ibland är det helt enkelt oaktsamhet p.g.a. man tycker sig kunna jobbet tillräckligt för att inte längre vara bunden och – som det allt som oftast är – hämmad av rutinerna.

    Det där med att gå bortom rutinerna är faktiskt ofta önskvärt, och en naturlig del av en professionell mognad. Nybörjare förväntas kunna utföra enklare uppgifter efter noggrann instruktion; halvkompetenta personer kan vara produktiva inom strikt definierade ramar; experter går bortom ramarna och agerar intuitivt.

    Problemet är förstås att, inom alla yrken, ”shit happens”. Vilka risker man är beredd att ta hänger dels på sannolikheten att något kan gå fel, dels på konsekvenserna om så sker, och slutligen på kostnaden för att eliminera risken. Jag gör misstag varje dag, men eftersom jag sitter vid mitt skrivbord behöver jag inte oroa mig för att mina misstag skall försätta mig i livsfara – möjligen kan våra kunder eller mina kollegor börja grymta, alternativt får jag göra om och bränna några timmar extra. Nyligen pratade jag med en vän om personer som råkat illa ut när de kapat ved. Det har ofta handlat om mycket litet slarv, kombinerat med otur – inte alls mer slarv än jag själv gör mig skyldig till upprepade gånger dagligen. Problemet är att när man står vid en vedkap har man mycket små marginaler, och konsekvensen av ett ögonblicks bristande koncentration kan mycket väl vara att klingan kapar din hand.

    John Hammond: All major theme parks have delays. When they opened Disneyland in 1956, nothing worked!
    Dr. Ian Malcolm: Yeah, but, John, if The Pirates of the Caribbean breaks down, the pirates don’t eat the tourists.

    (Jurassic Park)

  130. Ulf T skriver:

    Förresten, jag snubblade häromdagen på denna artikel:

    Cognitive Reflection and Decision Making (S. Frederick 2005)

    People with higher cognitive ability (or “IQ”) differ from those with lower cognitive ability in a variety of important and unimportant ways. On average, they live longer, earn more, have larger working memories, faster reaction times and are more susceptible to visual illusions (Jensen, 1998). Despite the diversity of phenomena related to IQ, few have attempted to understand—or even describe—its influences on judgment and decision making. Studies on time preference, risk preference, probability weighting, ambiguity aversion, endowment effects, anchoring and other widely researched topics rarely make any reference to the possible effects of cognitive abilities (or cognitive traits).

    To provoke interest in this topic, this paper introduces a three-item “Cognitive Reflection Test” (CRT) as a simple measure of one type of cognitive ability. I will show that CRT scores are predictive of the types of choices that feature prominently in tests of decision-making theories, like expected utility theory and prospect theory. Indeed, the relation is sometimes so strong that the preferences themselves effectively function as expressions of cognitive ability—an empirical fact begging for a theoretical explanation.

    Men scored significantly higher than women on the CRT, as shown in Table 6. The difference is not likely due to a biased sampling procedure, because there were no significant sex differences for any other cognitive measure, except SATmath scores, for which there was a modest difference corresponding to national averages.

    It appears, instead, that these items measure something that men have more of. That something may be mathematical ability or interest, since the CRT items have mathematical content, and men generally score higher than women on math tests (Benbow and Stanley, 1980; Halpern, 1986; Hyde, Fennema and Lamon, 1990; Hedges and Nowell, 1995). However, men score higher than women on the CRT, even controlling for SAT math scores. Furthermore, even if one focuses only on respondents who gave the wrong answers, men and women differ. Women’s mistakes tend to be of the intuitive variety, whereas men make a wider variety of errors. For example, the women who miss the “widgets” problem nearly always give the erroneous intuitive answer “100,” whereas a modest fraction of the men give unexpected wrong answers, such as “20” or “500” or “1.” For every CRT item (and several other similar items used in a longer variant of the test) the ratio of “intuitive” mistakes to “other” mistakes is higher for women than for men. Thus, the data suggest that men are more likely to reflect on their answers and less inclined to go with their intuitive responses.

    women were considerably more risk averse than men, and this remains true even after controlling for CRT score. Third, for the selected risk items, CRT is as important as sex. In other words, high-scoring women behave almost identically to low-scoring men.

    Expressed loosely, being smart makes women patient and makes men take more risks. This result was unanticipated and suggests no obvious explanation. The only related finding of which I am aware is in a study by Shoda, Mischel and Peake (1990), who found that the patience of preschool girls was strongly related to their subsequent SAT scores, but the patience of preschool boys was not.

    Det är förstås bara en studie. Jag har inte haft tid att följa upp eventuella citations eller kommentarer.

  131. Ulf T skriver:

    @Jenny K:

    En artikel som spinner vidare på din…. typ:

    Ja, de motsäger i alla fall inte varann. :)

  132. Jenny K skriver:

    @Ulf T:

    Hur kan det komma sig att du i dina kommentarer kan stajla till det så? Inramningar med mörkare bakgrund. Är det för att du jobbar med öppen källkod? ;-)
    Nämen ärligt, hur gör du? Du sitter väl inte först och skriver i Word och sen klistrar in det här?

  133. Ulf T skriver:

    @Jenny K:

    Hur kan det komma sig att du i dina kommentarer kan stajla till det så? Inramningar med mörkare bakgrund. Är det för att du jobbar med öppen källkod? ;-)
    Nämen ärligt, hur gör du? Du sitter väl inte först och skriver i Word och sen klistrar in det här?

    Det går att använda några HTML-taggar. Jag använder <blockquote>…</blockquote> runt citaten.

  134. Jenny K skriver:

    @Ulf T:

    Ahhh goodie goodie ska testa.

  135. Medborgare X skriver:

    Andreas Nurbo!

    Att (medvetet eller omedvetet) bryta mot säkerhetsrutiner är bara en del av ”ta risker”. Det handlar också om sannolikheten att upptäcka risken och om vilken effekt risken kan få.

    Det är precis de tre faktorerna som man använder för att bedöma risker i riskanalysmetoder som FMEA (Failure Modes and Effects Analysis).

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Failure_modes_and_effects_analysis

    Effekterna av riskerna är helt enkelt betydligt större i vissa yrken (som lantbrukare och ställningsbyggare) än vad de är för andra (som kontorister). Det är därför som dessa oftare råkar ut för dödsolyckor eller svåra skador. Inte att de (medvetet eller omedvetet) skulle bryta mot säkerhetsrutinerna oftare än andra.

  136. Chattanoga skriver:

    Ulf T:
    Men hur lyckades du skriva blockquote taggarna utan att det blev en ruta, i senaste inlägget?
    Magi?

  137. Ulf T skriver:

    @Chattanoga:

    Men hur lyckades du skriva blockquote taggarna utan att det blev en ruta, i senaste inlägget?
    Magi?

    Det ante mig att den frågan skulle komma också. :)

    Det finns en uppsättning teckenkombinationer, kallade ”HTML escape codes” eller ”HTML entities”, som kan användas för att ange speciella tecken. ‘<’ och ‘>’ är ju speciella i HTML, så för dem skriver man &lt; och &gt;. På följdfrågan hur jag kunde skriva det där senaste? Jo, & kan skrivas som &amp; (får se om det blir rätt nu…)

  138. Andreas Nurbo skriver:

    @Medborgare X: Skulle man granska dödsfallen så framkommer det nog tydligt att det som orsakade dödsfallen var bristfälliga rutiner eller att inte följa de som finns. Röja i stormfälldskog ensam osv. Rena olyckor som att snubbla i en trappa kan dock aldrig riskminimering komma åt.
    PS
    Man kan inte ta en risk om man inte vet att det är en risk från början utan då gör man bara nåt.

Lämna en kommentar

Google