De senaste åren har jag jobbat intensivt med jämställdhetsfrågor, och det viktigaste syftet med mitt arbete har varit att sprida kunskapen om mansfrågor.

I princip alla svenskar vet sedan länge att det finns kvinnofrågor, och de flesta kan på stående fot nämna ett antal kvinnofrågor som de tycker är viktiga. Vad gäller mansfrågorna har situationen däremot varit radikalt annorlunda. De flesta har inte vetat vad ordet betyder eller vilka frågor som skulle kunna vara aktuella.

Gradvis har detta dock börjat förändras. Först via bloggosfären, och sedan via enstaka artiklar i dagspressen och något udda inslag på TV eller i radio. Dock har känslan hela tiden varit att jag och andra har arbetat i motvind, i uppförsbacke. Förvisso har det funnits små och viktiga segrar, men någon regelbunden framgång har det inte varit fråga om.

Nu under hösten har detta dock förändrats. Det stora genombrottet är självfallet att regeringen har tillsatt en utredning om mansfrågor (PDF). Att samhällets högsta instans officiellt går ut med att männens perspektiv i jämställdhetspolitiken är viktigt, är en legitimering av mansfrågorna som saknar motstycke.

Samtidigt har medierna äntligen börjat uppmärksamma mansfrågorna mer regelbundet. Bara de sista två veckorna finns flera olika exempel.

Aftonbladet körde nyligen flera olika artiklar om ”Martin”, som blivit misshandlad av sin kvinna. Han fick berätta sin historia och samtidigt rapporterades det att han är långt ifrån något unikt fall. Aftonbladets läsare fick även möjlighet att chatta om ämnet och Mallin Wollin konstaterade att självklart kan även en karl få stryk.

I fredags hade båda de stora nyhetsprogrammet inslag om våld mot män i nära relationer. Rapport hade ett inslag om en man som misshandlats i sin relation (börja titta vid cirka 14 minuter) samt en intervju med pionjären Klara Hradilova Selin från Brå – som var en av de första från en svensk myndighet som talade klarspråk om relationsvåld mot män. Aktuellt hade i sin tur en intervju med Carin Götblad, som är nationell samordnare mot våld i nära relationer.

Att våld mot män i nära relationer uppmärksammas har ett särskilt symbolvärde för mansfrågorna, eftersom relationsvåld tidigare har använts som en form av ”trumfkort” för att framhålla att männen är de onda och de skyldiga på jämställdhetsområdet. När alla får se att det även finns misshandel åt andra hållet är det svårt att driva en sådan svartvit linje.

Ett annat exempel på hur män inkluderas i rapporteringen är Radiokorrespondenterna i P1 från förra veckan. Där tog man upp syraattacker i Kambodja. Men nu rapporterade Nils Horner att det var båda könen som drabbades av detta. Även kvinnor kastar alltså syra i ansiktet på sina män, vilket komplicerar könsanalysen betydligt.

Ytterligare ett viktigt radioreportage gjorde Konflikt i P1, när man uppmärksammade den debatt jag följt i USA de senaste två åren. Det handlar om Hanna Rosins tes om ”The End of Men”, vilket hon först presenterade som en artikel, sedan som ett föredrag och nu nyligen som en bok.

Rosins arbete intar delvis en misandrisk hållning (läs mer om den kritiken på min engelska blogg), men hon sätter trots allt fingret på något viktigt. Nämligen att pojkar och män i allt högre utsträckning slås ut i västvärldens utbildningssystem och på våra arbetsmarknader. Det problemet är hög tid att samhället börjar fundera över, vilket jag även går igenom i detalj i min bok Jämställdhetsbluffen.

Ett sista positivt exempel från svensk media, är två artiklar i Sydsvenskan från förra veckan. I den första lyftes värdet av att ha manliga lärare i förskolan, och i den andra påpekades även att förskolan inte på något vis är neutral i nuläget, utan snarare indränkt i klassiska feminina värderingar. Där intervjuades även Mats Olsson från Malmö Högskola, som länge arbetat för att få in fler män i förskolan och skolan.

Självfallet ska vi inte ha någon kvotering till skolan eller förskolan, men att ha ett samtal om varför förskolan och skolan präglas av klassiska feminina värderingar, och varför så få män söker sig dit, kan leda till värdefull kunskap.

Sammanfattningsvis kan jag inte annat än konstatera att hösten 2012 har inneburit ett genombrott för mansfrågorna, i såväl politiken som i media. Till en början sker rapporteringen något trevande, men något annat är inte att vänta när samhället börjar ompröva sin hållning på jämställdhetsområdet. För mig personligen är det oerhört tillfredsställande att se denna omsvängning, och veta att mitt arbete har varit en pusselbit i att detta nu sker.

För dig som redan i dag vill ha en helhetsbild av mansfrågorna – och hur vi kan skapa en jämställdhetspolitik som är bra för båda könen – kan kolla in min bok Jämställdhetsbluffen.

Tipstack: Går till Jocke, Sara och Andreas!

 

26 kommentarer på “Hösten 2012 har inneburit ett genombrott för mansfrågorna”

  1. Anders skriver:

    Du gör ett bra jobb! :)

  2. Oscar skriver:

    Du och Pär Ström gör ett jättebra jobb. Kul att konsekvenserna av det börjar sprida sig utanför bloggvärlden nu.

  3. MarcusE skriver:

    Halvvägs in i din bok. Den är verkligen jättebra. Borde kanske delas ut vid undervisning i genusvetenskap?

  4. Cuben skriver:

    Lite ketschupflaska över det hela. Nu gäller det ”bara” att hålla grytan kokande. Trägen vinner nog trots allt. Dessutom så gör ju media ett relativt bra jobb att belysa dessa frågor nu, vilket de ska ha visst beröm för. (Ibland misstänker jag nog allt att de faktiskt läser vad du skriver).

    Så här skapar vi alla tillsammans ett bättre samhälle. Pelle tack för att du aktivt bidrar till detta!

  5. Matte skriver:

    Många feminister slåss med näbbar och klor nu för att behålla tolkningsföreträdet och offerkoftan, men det håller på att slå över mot ett läge där både män och kvinnor är lika mycket värda.

    Regeringen är som ett yrvaket barn i dessa frågor, men åtminstone vaken numera.

    Grymt!

  6. Pelle Billing skriver:

    @MarcusE: Inte mig emot :) Jag tror den skulle tillföra en hel del, även om den tas upp som debattbok att diskutera.

  7. Pelle Billing skriver:

    @Cuben: Jag vet att en hel del i media (och vissa i politiken) har koll på mitt jobb, och andra ledande röster i bloggosfären. Det är helt enkelt så att bloggar numera är med och påverkar det som sker, även om media och politiken självklart har större makt.

  8. Pelle Billing skriver:

    @Matte: Ja, det är härligt. Det som är fint med att mansfrågorna nu lyfts är att man kan se vilka som på riktigt tycker det är viktigt med mansfrågor. Många gräsrotsfeminister jag träffar är glada över att dessa frågor lyfts, men vissa elitfeminister pratar om ”backlash”. Om mansfrågor ses som backlash så har man ju upplyst världen väldigt tydligt om vad man står för.

  9. masa skriver:

    Fantastiskt roligt att se nya och balanserade perspektiv dyka upp! Tack Pelle för ditt arbete för att nå hit. Bra gjort.

  10. Ola Normann skriver:

    @Pelle: dette er veldig gledelig. Og motiverende for oss som følger bloggen din og er opptatt av likestilling 2.0. Og helt sikkert for deg også. Du gjør en flott jobb,- som nå begynner å vise resultater. Snøballen har begynt å få opp farten, og nå lar den seg ikke stoppe! Håper det smitter over grensene til mange land.

  11. Urban skriver:

    Det du och Pär åstadkommer är egentligen inget konstigt när det gäller nya tankar och idéer. I Sverige är det alltid på detta vis: Först är alla emot, sedan är alla emot, sedan är alla emot och sedan är plötsligt alla för. HBT-kampen är en ypperlig parallell som följt exakt detta mönster. Det är det sista steget som håller på att börja ta form för er/oss sedan feminismen gjort bort sig så kapitalt med sitt gnäll, offerkofteri och oförblommerade manshat.

  12. Urban skriver:

    Sedan undrar jag: Håller verkligen män på att gå under eller nå en slags vägs ände? Jo, den gamla mansrollen är ju på väg att förpassas till historiens sophög, men håller inte något nytt på att födas med alla dessa slackers som hellre spelar dataspel än att upprätthålla någon samhällelig stöttepelare? Jag tror alla de här end-of-man-teorierna missar något mycket mer intressant och omstörtande då män helt enkelt inte är intresserade av att vara med i gejmet längre.

  13. Mats skriver:

    Urban
    Nej självklart inte. Män håller inte på att gå under. Det största problemet män har idag är skolorna och det blir mer och mer uppmärksammat. Det dom pratar om när man säger att män går under är i princip korkade iaktagelser att män inte behövs för att dagens jobb idag handlar mera om att sitta stilla och inte så mycket muskler som behövdes förr i tiden. Män har stuttit stilla och arbetat sen dag ett på den här jorden, det är inget nytt. Män anpassar sig också väldigt bra om inte bättre till ett modernare samhälle, för det är män som utvecklar det, eller hur? Som det ser ut idag är män väldigt mycket mera intresseade av teknik som är framtiden. Dom flesta av oss klarar av studierna även då vi gillar dataspel. Det där med att pojkar/män hellre spelar spel än att går till skolan är lögn, om inte en jäkla myt för att passa över problemet till pojkarna själva. Något i stil med en antiplugg-kultur. Eller att det skulle vara manligheten det är fel på, vilket är en felaktig observation. Skulle det bara vara en sundare inställning till pojkar och män på utbildningarna och även lite mera satsningar på dom skulle detta problem lösas relativt enklet. Skulle också vara bra om det kom in fler manliga lärare i skolorna så är saken biff sen.

  14. Medborgare X skriver:

    Pelle!

    Kul att det finns fler och fler tecken på att mansfrågorna är på frammarsch och det nu också börjar uppmärksammas i media. Det återstår dock ett långt och idogt arbete för att helt stoppa den misandri som sprids av allt för många feminister i media, politik och kultursektorn. Men på sikt kan man inte stoppa kraven på lika rättigheter och lika skyldigheter oavsett kön.

  15. Gonzo skriver:

    Kicki Danielsson döms för att hon är kvinna?
    http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article15614218.ab

    ”– Hela den här cirkusen handlar om att åklagaren vill statuera exempel och då passar det perfekt med en kändis som är kvinna och heter Kikki Danielsson. Jag tror inte att Micke Persbrandt skulle ha hamnat här, sa hon.”

  16. Måns skriver:

    Pelle har fått replik – på sin replik (SvD Brännpunkt 3/10). Från någonting som kallar sig: Män för Jämställdhet – ”Debatten om utredningen om män och jämställdhet fortsätter”

    http://www.mfj.se/content/replik-p%C3%A5-en-replik-debatten-om-utredningen-om-m%C3%A4n-och-j%C3%A4mst%C3%A4lldhet-forts%C3%A4tter

    Vad är de för typer egentligen? (hann bara skumma lite) Verkar bidragstyngt och tvärfeministiskt, med över- och underordningsteorier, kollektiv skuld, könsmaktsordning etc. (könsmaktsordnings-ordet f.ö utbytt mot ”genusordningen” i denna text. Ordet verkar blivit belastande, pågår det historierevisionism nu?)

  17. Equilibrist skriver:

    Tänkte egentligen tipsa Kim om lite av den svenska forskning kring män som finns, men det verkar inte funka att posta när jag klistrar in min lista. Det kan kanske vara fler här som är intresserade av en del av det som finns skrivet sedan tidigare. Så några exempel:

    * Exempel på antologier om män:
    Rädd att falla
    Sprickor i fasaden

    * Jesper Fundbergs forskning om idrott, män och pojkar.

    * Om killar i skolan:
    Blatte betyder kompis
    Maskulinitet på schemat

    * Om pappor:
    Nya svenska fäder

    * Om homosexuella män:
    Såna – riktiga karlar

    * Om män med finks bakgrund i Sverige:
    Finnkampen

    * Om män i litteraturen:
    Mansmyter: James Bond, Don Juan, Tarzan och de andra grabbarna
    Varför män? om manlighet i litteraturen

  18. Britt skriver:

    Pelle: Du ”glömde” referera till den tredje artikeln i Sydsvenskan – Pedagogiken är viktigare än könet. Professor Inga Wernerson har jobbat med jämställdhetsfrågor i många år vid Göteborgs universitet. ”Gärna män. Men det är viktigare med medvetna genuspedagoger som kan driva en könsneutral skola och motverka att barnen trillar in i traditionella könsroller”. Läs gärna hela artikeln som bygger på den lilla forskning som finns hur män och kvinnor är som pedagoger samt hur det påverkar barnen/eleverna !

  19. fredrik skriver:

    Lade märke till detta idag:
    http://cityskane.se/pdf-malmo/
    Det verkar som det finns en klar koppling mellan de inslag i rapport och aftonbladet som pelle nämner. Ren propaganda med andra ord.

    Jag kommer ihåg att man gjorde något liknande i metro dagarna förra gången Pär publicerade en bok. En av hans poänger var att en av anledningen till att män satt på många topposter var att män är mer riskvilliga. Helt plötsligt nämnde man i en notis en forskningsrapport som visade att tjejers riskbeteende hade börjat bli en smula mer likt killars. Detta var en klar reaktion på Pärs bok.

    Ibland undrar jag om svenska journalister överhuvudtaget vet vad objektivitet är för något, eller om de helt enkelt bara väljer att ignorera det.

  20. Nils Jungenäs skriver:

    >> Pelle Billing

    Du ska ha en stor eloge för allt arbete såhär långt. Även Pär Ström, som väl är den som allra mest stuckit ut huvudet och agerat isbrytare, kan sträcka på sig rejält. Hans lite mer provokativa retorik har tveklöst banat väg för ditt budskap. Perfekt rollfördelning.

  21. Thomas skriver:

    Roligt att höra, Pelle!

    Det här med att få in fler män i skolan har jag funderat ut en patentlösning på:
    Ge de skolor som ligger i intervallet 40%-60% lärare i teoretiska ämnen av vardera könet en ”jämställdhetsbonus”. Bekostas av att de skolor som ligger utanför intervallet får mindre anslag dvs reformen betalar sig själv!

    Bonusen kan man använda till att locka till sig manliga lärare med. Smarta friskolor som vill profilera sig skulle vara först ut i startblocken: ”Välkommen till friskola X där vi satsar på bra förebilder, även för dina söner.”

    Det skulle bli coolt att plugga även för pojkarna, män skulle utbilda sig till lärare, yrkets status skulle återigen öka och lönerna för alla lärare skulle så småningom bli högre med förhandlingsstarka män i kåren.

    Samma bonus skulle utgå för de icke-teoretiska ämnena: idrott, träslöjd och vaktmästeriet där det främst gäller att öka antalet kvinnliga förebilder.

    Sveriges skolväsende skulle slå Finlands med hästlängder!

  22. Pelle Billing skriver:

    @Thomas: Jag förstår hur du tänker. Men detta skulle bli en form av informell kvotering, och det tror jag inte på. Hela min ansats vad gäller jämställdhet bygger på att vi inte ska ha kvotering.

    Åtgärder jag tror på vad gäller lärare är:
    – höj lönerna
    – ge karriärmöjligheter inom yrket
    – signalera tydligt att även män är välkomna och behövs inom yrket

    Då tror jag vi kan få fler män som väljer det yrket.

  23. Thomas skriver:

    @Pelle
    Jag sympatiserar med ditt kvoteringsmotstånd men jag tror att skolan kan vara ett undantag från denna gyllene regel. Av bl.a. följande skäl:

    1) Det handlar om barns rättigheter. Pojkar har lika stor rätt till förebilder av sitt eget kön i skolan som flickor, vi sviker dem på den punkten just nu. Pojkarna får därmed en sämre utbildning.
    2) Skolplikten. Ingen är tvingad att bli styrelseledamot men alla barn måste gå i skolan.
    3) Det är en skattefinansierad verksamhet och vi ska ha valuta för våra pengar.
    4) Det handlar om vårt lands konkurrenskraft och en generation pojkar som håller på att gå förlorad till energidrycker, dataspelande och lågkvalificerade jobb. Det är bråttom.
    5) Lärare har den i särklass största påverkan på våra barn i egenskap av nära, dagliga förebilder. Därav kan man ställa exceptionella krav på denna yrkesroll t.ex rätt kön.
    6) De enda verkningsfulla signalen som lockar män (och kvinnor) är högre lön inte fluffiga reklam-jingles på anslagstavlan i SVT eller hur det nu skulle gå till.

    I min sons (och dotters) skola finns det två manliga lärare: den ena i träslöjd den andra i idrott, i övrigt bara kvinnor: rektorn är kvinna liksom vice rektorn, läkare, skolsköterskan, specialpedagogerna, matte, svenska, engelska, no/so etc… alla kvinnor. Detta ger barnen en tydlig signal om att män ska jobba med kroppen och kvinnor med hjärnan. Mycket riktigt håller min son på med tusen idrotter och älskar träslöjd.
    Det finns faktiskt andra manliga förebilder på skolan också: kocken, vaktmästaren och de som tömmer soporna…
    Är någon förvånad över att pojkar tycker det är töntigt att plugga?

  24. Nils Jungenäs skriver:

    @Thomas:

    Det du lägger fram som argument för kvotering i detta specifika fall är ju att könet med ditt resonemang i sig skulle vara meriterande. Således skulle det inte vara kvotering, utan helt enkelt att ta hänsyn till en relevant merit.
    …således inte ”kvotering” i egentlig mening.
    …om man ska hårdra det.

  25. Equilibrist skriver:

    @Thomas

    Hur menar du med att det inte är förvånande att pojkar tycker det är töntigt att plugga? Menar du pga att de ser det som töntigt att göra något som kvinnor gör? Om de har denna syn låter det nästan som att kvinnor har lägre status eller något sånt.

    Är inte frågan också hur vi får män att vilja jobba som lärare? Det finns ju inga formella hinder för det och jag tror inte att män missgynnas när lärare rekryteras. Det är mycket färre män som söker lärarutbildningar, så hur ska man hitta männen att ev ”kvotera” in?

  26. Thomas skriver:

    @ Nils och Eq..
    Jag är inne på ungefär samma linje som du, Nils Jungenäs, att skolan faktiskt ska betala manliga lärare (i teoretiska ämnen) den lön de är värda inte bara för lärarinsatsen utan som viktiga pojkförebilder. Manliga lärare uppskattas inte i tillräckligt hög grad idag. Och lönekuvertet är ett mycket kraftfullt sätt att visa uppskattning. Att ge skolor en ”jämställdhetsbonus” om de lyckas attrahera fler män finansierar deras kostnader för högre löner. Och vice versa: de skolor som struntar i (pojkarna) detta straffas.

    När killar ser att också män kan jobba som lärare och ryktet om att läraryrket återigen betalar bra för den med rätta meriter kommer ambitiösa unga män återigen söka sig dit.

    Betala alltså manliga lärare (och kvinnliga idrotts- och träslöjdslärare) mer.

Google