SVT har undersökt det så kallade inkomstgapet mellan kvinnor och män. Man har där kommit fram till att en genomsnittlig man tjänar 60 000 kronor mer per år än en genomsnittlig kvinna.

Kvinnorna har närmat sig med 10 000 kr på 20 år, och i den takten tar det 100 år innan män och kvinnor i genomsnitt tjänar exakt lika mycket.

Tyvärr väljer SVT – som så ofta när media ska analysera kön och lön – en populistisk vinkling på resultatet. Här är ett direkt citat från SVT:s artikel:

Kerstin Scott-Eriksson arbetar som psykoterapeut i Stockholm och hon blir upprörd när hon får höra att lönegapet består.

-Det är ju för jävligt att det fortfarande är så, säger hon.

Vad skulle du göra om du hade 60.000 kronor mer i inkomst per år?

-Jag har ett barnbarn som pluggar i USA så jag skulle nog försöka hjälpa henne.

Uppenbarligen har SVT dålig koll på varför det finns ett inkomstgap mellan könen, annars skulle de inte ställa en så korkad fråga. Det är faktiskt lite skamligt att de vilseleder en kvinna att tro att hon går miste om 60 000 kronor per år för att hon är kvinna.

I min nyutgivna bok Jämställdhetsbluffen, förklarar jag lugnt och metodiskt vad löneskillnaden mellan könen beror på. Med källhänvisningar, och med resonemang som är lätta att följa.

Kortfattat kan man säga att:

  • Vi har inget strukturellt problem med direkt lönediskriminering i Sverige. Det är alltså inte så att kvinnor får lägre lön för identiskt arbete.
  • Det är relativt lätt att förklara varför könen får olika lön, och skillnaderna är till största delen rationella.
  • Det krävs generellt sett mer uppoffringar (tid, resor, engagemang, arbetsmiljö) för att få högre lön, medan lägre lön ofta medför större flexibilitet och möjlighet att jobba deltid.
  • Mäns och kvinnors prioriteringar gör att de i slutändan får lite olika lön. Kvinnor prioriterar i genomsnitt att kunna vara hemma mer, män prioriterar i genomsnitt att vara en bättre försörjare.
  • I Sverige kompenserar vi till viss del löneskillnaderna mellan könen genom skatter och transfereringar. SVT:s undersökning handlar om inkomstskillnader före skatt.

Detta är en översikt av vad som gäller. Men om du aldrig mer vill förlora en debatt om löner så rekommenderar jag att du beställer min bok.

Bokens avsnitt om löner kan även ge dig ledtrådar om vilka val du kan göra för att få högre lön i framtiden.

 

50 kommentarer på “”Kvinnolönerna ikapp om 100 år” – men vad ligger bakom detta?”

  1. Pauli Sumanen skriver:

    Inkomster beror mycket av det, hur mycket man jobbar. Kvinnorna gör i Sverige cirka 72 % av de arbetstimmar per år som män gör. Och de får 72 % av mäns inkomster per år. Nu har man och kvinna lika lön av likadana arbetstimmar.

    Om kvinnorna får efter 100 år samma inkomster som män och gör fortfarande bara 72 % av mäns arbetstimmar, får de 39 % mer lön per arbetstimme än män. Är detta verkligen meningen i Sverige.

  2. JonasR skriver:

    Pelle, är inte detta ett perfekt läge för dig att skriva en respons och skick till svt-debatt? En möjlighet att sprida en mer nyanserad bild av situationen och kanske även att göra reklam för din bok.

  3. Pelle Billing skriver:

    @Pauli Sumanen: Ja, visst är det fascinerande att en så enkel sak som att räkna faktiska arbetstimmar nästan alltid glöms bort.

  4. Access skriver:

    Till att börja med bör man korrigera terminologin, eftersom den är direkt felaktig.

    Det finns inget ”lönegap” mellan män och kvinnor i Sverige, det som tidigare fanns har åtgärdats. Men fortfarande finns ett ”inkomstgap”, beroende på bl a faktorer du räknar upp, Pelle.

    Genom att fortsätta använda den felaktiga och missvisande termen ”lönegap” så spelar man de människor i händerna som vill offergöra kvinnor.

    Det heter ”inkomstgap” och inget annat.

  5. Ricky skriver:

    Hej Pelle!
    jag har nu beställt din bok från CDON. Ser fram emot en spännande helg!

    Tack för ditt arbete!

  6. Pelle Billing skriver:

    @Access:

    ”Det heter ”inkomstgap” och inget annat.”

    Helt rätt. Jag hade skrivit lönegap på ett ställe (precis efter citatet) men har ändrat det nu. Inkomstgap är den term som är mest korrekt.

  7. CaseyJones skriver:

    ”Vad skulle du göra om du hade 60.000 kronor mer i inkomst per år?”

    Frågan är ju lika mycket vad hon inte skulle göra. T ex skulle hon kanske ha mindre tid att träffa barnen då hon måste jobba mycket mer… Å andra sidan kanske pappan skulle vilja se barnen lite oftare? :)

  8. David skriver:

    Feministiskt hårdvinklad artikel. SVT ska vara politiskt obunden men är det inte. Vilseledande propaganda. Skattepengar används till fördummande av befolkningen. Jag vill inte betala licensen. Granskning på sin plats.

  9. Access skriver:

    Man skulle kunna formulera frågan i termer av ”- När ska kvinnor börja ta sin del av ansvaret för familjens försörjning?”
    :-)

  10. Oscar skriver:

    60000 före skatt motsvarar ungefär 30000 efter att (marginal)skatten dragits av. Efter ett helt arbetsliv (drygt 30 år) så blir det ungefär 1 miljon. Precis lika mycket som kvinnor får av män via transfereringar i skattesystemet. Så i praktiken får kvinnor och män lika mycket i plånboken, trots att kvinnor jobbar betydligt mindre än män. Undrar just vem som har det bäst i praktiken?

  11. Bashflak skriver:

    Inkomstgapet mellan stockholmare och värmlänningar är ännu större. När ska media göra reportage om det?

  12. Forellen skriver:

    Kanske SVT Debatt tar upp någon jämställdhetsfråga den här veckan? Då hoppas jag att du är där Pelle!

  13. Björn 2 skriver:

    Inga kommentarsfält på varken DN eller SVT… Surprise.

  14. Pelle Billing skriver:

    @Oscar: Man kan inte riktigt räkna på det viset, eftersom transfereringar också är en inkomst, och därmed räknas med i SVT:s uträkning. Dock har du helt rätt i att man måste väga lön mot hur mkt man jobbar, och att skatt/transfereringar utjämnar inkomstskillnaden mellan könen till viss del.

  15. Lavazza skriver:

    Det är väl ingen som har förlorat någon debatt om löner med feminister. Problemet är att feminister inte ändrar sin propagande bara för att de får höra att de har fel i sak.

  16. Access skriver:

    Pelle, då återstår alltså den ”osynliga transfereringen” – den ”strukturella” skulle man nästan kunna kalla det. Där pengar förs över från män till kvinnor utan att passera det offentliga. Antingen i form av kontanter, finansiering av familjen eller i form av olika ”bjudsaker”.

  17. Oscar skriver:

    @Pelle: Är du säker på att de har inkluderat bidrag och andra ersättningar från samhället? De flesta undersökningar brukar bara inkludera lön. Inget annat.

  18. AV skriver:

    De borde ha frågat: Vilka uppoffringar är du beredd att göra för att tjäna 60000 mer om året? Pendla mera, riskfyllt arbete, obekväma tider, mindre givande arbete, minskad makt över barn o hem, prestationsstyrd inkomst, ökad osäkerhet om framtiden?
    Då hade svaret nog blivit ”nä jag är nöjd med mina val”. Nå då har du antagligen den lön du förtjänar.

  19. Gorby skriver:

    Cissi Wallin diskuterar detta ämne nu i hennes radioprogram på Radio1.
    http://www.radio1.se/

  20. Pelle Billing skriver:

    @AV:

    ”De borde ha frågat: Vilka uppoffringar är du beredd att göra för att tjäna 60000 mer om året? Pendla mera, riskfyllt arbete, obekväma tider, mindre givande arbete, minskad makt över barn o hem, prestationsstyrd inkomst, ökad osäkerhet om framtiden?
    Då hade svaret nog blivit ”nä jag är nöjd med mina val”. Nå då har du antagligen den lön du förtjänar.”

    Precis så.

  21. Trattis skriver:

    Att dom fortsätter med lögnen år in och år ut.

  22. Kim skriver:

    ”De borde ha frågat: Vilka uppoffringar är du beredd att göra för att tjäna 60000 mer om året? Pendla mera, riskfyllt arbete, obekväma tider, mindre givande arbete, minskad makt över barn o hem, prestationsstyrd inkomst, ökad osäkerhet om framtiden?
    Då hade svaret nog blivit ”nä jag är nöjd med mina val”

    Eller jobba tex. som ingenjör istället för inom vården.
    Du får sitta bekvämt och slipper slita på kroppen, har kreativa stimulerande arbetsuppgifter, vanliga fasta arbetstider istället för rullande schema och obekväma arbetstider, får jobba heltid istället för påtvingad deltid, mindre stress, inget ansvar för andras liv och välmående, du behöver inte riskera att drabbas av nedskärningar i den offentliga sektorn.

    Och trots alla dessa fördelar kan du hävda att du gjort uppoffringar och därmed är väl förtjänt av din betydligt högre lön.

  23. Pelle Billing skriver:

    @Kim:

    Vårdyrken finns övervägande inom offentliga sektorn. Detta ger lägre lön.

    Vårdyrken ger även större trygghet (varje gång konjunkturen går ned är det arbeten i privata sektorn som ryker, inte den offentliga).

    Man har ofta flexibiliteten att arbeta deltid. Detta ger lägre lön, vare sig man arbetar deltid eller inte. F ö är 75 procent av all deltid frivillig, och möjligheten är att betrakta som en förmån, inte ett ok.

    Om sjuksköterskor tycker det är mer kreativt och stimulerande med ingenjörsjobb, varför väljer de då inte detta?

    Att ha ansvar för människors liv är en viktig anledning till att folk väljer vårdyrken. De skulle inte vilja byta med en ingenjör som sitter framför sin dator hela dagen.

    Vad gäller vårdbiträden och undersköterskor så får du jämföra dem med skogsarbetare, gruvarbetare och sophämtare – inte med ingenjörer. Sjuksköterskor kan jämföras med 3-årig ingenjörsutbildning, men inte med civilingenjörer.

    Med detta inte sagt att sjuksköterskors lön inte kan diskuteras. Men låt oss göra det på utifrån korrekta premisser.

  24. Nordmann skriver:

    Når menn prioriterer å få høyere lønn fremfor mere behagelig arbeidstid, mere interesant jobb etc. fordi de vil være gode forsørgere så betyr det at de ofrer sin egen livskvalitet for å tjene penger som så kvinnene deres får glede av. At menn velger lønn over komfort og mening er i stor grad ansvarlig for at kvinner kan prioritere komfort og mening over lønn. Så hvem trekker det lengste strået?

  25. Bashflak skriver:

    Kim – Ingenjörer har i högsta grad ansvar för människor liv och välmående. Cheferna i industrin är i regel ingenjörer och ansvarar för arbetsmiljön. Händer det olyckor kan de dömas. Men inte bara chefer har det ansvaret, en kvinnlig ingenjör blev t.ex. häromåret dömd för att ha räknat fel på en brokonstruktion, som rasade med dödsoffer som följd.

  26. PeterO skriver:

    Om man dessutom läser ex ”Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010?” vattnas det ut ytterligare.

    Tar man ut kompledighet eller lön vid övertid?

    De yrkeskoder (SSYK) som används är väldigt trubbiga/ospecfika.Läkare ex tillhör en kategori (med det skiljer sannolikt mellan en AT-läkare och specialistläkare).

    Det tas inte hänsyn till om någon har en arbetsledande roll, utan bara chefer särskiljs (ex personalchef, IT-chef etc).

    Medlingsinstitutet konstaterar helt torrt att ”oförklarad inte det samma som osaklig”.

    http://www.mi.se/files/PDF-er/att_bestalla/loneskillnader/skillnaden10.pdf

  27. Medborgare X skriver:

    Bashflak!

    Helt riktigt! Stockholmare har i genomsnitt 30 procent högre inkomster än vad värmlänningar har. Stockholmare har överhuvudtaget betydligt högre inkmster än vad övriga svenskar har. Här finns lite statistik över detta:

    http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/forvarvsinkomster-i-sverige.html

    Det är också mycket vanligare att stockholmare sitter i börsbolagens styrelser och innehar andra höga befattningar i samhället, allt från statliga myndigheter till viktiga organisationer som har stort inflytande i samhället. Så har det dessutom varit under lång tid i den svenska historien.

    Varför talas det inte om dessa ”strukturerna”? De är ju betydligt tydligare än de statistiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Varför skriker sig inte politiker och journalister blåa över ”stockholmsmaktsordningen” och ”stockholmares förtryck av lantisar”? Varför begär de inte att lantisar ska få högre lön och kvoteras in till ”samhällets maktpositioner”?

    Kanske beror det på att politikerna och journalisterna själva tillhör ”de förtryckande stockholmarna”? :)

  28. Medborgare X skriver:

    PeterO!

    Bra att du pekade på den mycket viktiga menngen i Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaderna. Landets feminister borde verkligen läsa den meningen tusen gånger var. Då kanske poletten trillar ner även för dem?

  29. Björk skriver:

    Hej!

    Att tala om lönegapen på sättet SVT gör i det citerade har väl inslag av någon form av bakvänd variant av den så kallade halmgubben. Alltså att redaktionen troligvis vet att det mestadels handlar om att kvinnor i genomsnitt tex arbetar mindre men ändå utnyttjar att många antagligen tar för givet(som tex psykoterapeuten) att det handlar om att kvinnor inte får ”lika lön för lika arbete”.
    Att intellektuell ohederlighet av denna grad verkar vara acceptabel journalistik i dessa sammanhang kan jag tycka är underligt.

    Hur som helst, det jag egentligen ville flika in är att ”lönegapet” aldrig verkar användas på det här sättet för att jämföra andra grupper än kvinnor och män.

    Man kan ju tänka sig att det finns lönegap av denna typ(även om jag inte vågar gissa till vilken grupps ”fördel”) mellan tex transpersoner och manliga cispersoner. Eller varför inte det gissningsvis gigantiska lönegapet mellan så kallade invandrare och ”Svenska kvinnor”.

  30. AV skriver:

    Kim: Du verkar ha ganska vaga uppfattningar om vad en ingenjör gör.

    ”Eller jobba tex. som ingenjör istället för inom vården.
    Du får sitta bekvämt och slipper slita på kroppen, har kreativa stimulerande arbetsuppgifter, vanliga fasta arbetstider istället för rullande schema och obekväma arbetstider, får jobba heltid istället för påtvingad deltid, mindre stress, inget ansvar för andras liv och välmående, du behöver inte riskera att drabbas av nedskärningar i den offentliga sektorn.”

    För att bli ingenjör måste du börja med att gå på gymnasiets svåraste program. Läsa massor av teoretisk och abstrakt naturvetenskap, matematik, lång fysik, kemi. Se till att du får bra betyg också, så plugga när kompisarna festar. Sen 4-5 år på högskola med mera teoretiskt tunga ämnen. Allt på engelska, jmf med svensk vårdlitteratur. Nu har du blivit ingenjör. Något skrivbord sitter man minsann inte bara bakom. Är du byggingenjör får du besöka en massa byggen runt i kring. Tjänsteresor och tråkiga hotellrum borta från familjen. Räknar du fel dör människor när din bro rasar. Plötslig har något skitit sig och bygget står still. Då tickar pengarna och du får jobba övertid tills problemet är löst. Samtidigt har du det andra projektets dead line att tänka på. Om du VABar finns ingen som fixar ditt jobb utan företaget blöder. När du äntligen kommit hem och har julmiddag med familjen ringer tjänstetelefonen. Huvudlinjen på dit företag står still. Då får du värma upp datorn och se till att problemen löser sig ikväll. Vem ska du ringa in? När du jobbat så i ett antal år kan du få chansen att klättra i ansvar och lön. Ju högre du klättrar desto mindre skillnad mellan arbete och fritid. Du har alltid jour.
    Trodde du verkligen att företag betalar ingenjörer 40000+ för att sitta och dricka kaffe vid ett skrivbord och mysa? Varför skulle de göra det? Om det fanns gott om folk som kunde och ville göra ingenjörens jobb skulle han/hon tjäna mindre.

    Lön hör ganska mycket ihop med vad som händer när du blir sjuk och förhållandet mellan arbete/fritid.
    1. Du blir sjuk och någon annan gör ditt arbete lika bra. Inget restjobb när du kommer tillbaka. Du behöver inte tänka på jobbet när du går hem. Lägre lön.
    2. Du blir sjuk och någon håller det flytande, men det finns gott om restjobb sen. Gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Du får ett ansvarsområde att ta hand om som ingen annan på jobbet klarar. Högre lön.
    3. Arbete och fritid har inga gränser. Du har alltid jour. Feber? Du får se till att det fungerar tills du blir frisk. Ring rätt personer från sängen. Något någonstans tickar pengar. Folk förväntar sig att du fixar allt. Ännu högre lön.

    Bara att välja vad du vill ha.

  31. Torstensson skriver:

    Om man nu trots allt skulle svänga sig med begreppet strukturer så vill jag säga ett par ord.

    Kvinnor får gärna ta ett större ansvar för försörjningsbiten men det får inte ske via kvoteringar. Det finns ingen man som ska behöva ”maka” på sig för att kvinnor ska fram. Det är helt fel . De feminister som hävdar att kvotering är det enda rätta kan ställa sig frågan varför män, som med precis samma magiska strukturer inte hade något annat val han heller. Så hur man än använder ordet struktur så får jag det ändå till att det vore orättvist att maka undan män. Varför ska män maka på sig om ”strukturen” nu från början tvingade dit dom i det facket?. Är inte det ganska inhumant att då helt plöstligt ändra spelreglerna?

    Nu är det ju så att strukturer skapar inte strukturer. En struktur är en beskrivning, inte en förklaring, men feminister förstår inte detta. Men im just saying, även om begreppet struktur används så kan ingen feminist anse med vettet i behåll att män ska vara det könet som ska offra sig. Var ska han då liksom vända sig? Finns det något socialt skyddsnätt som vill betala för arbetslösa män som trots att dom formats genom strukturer sen ska bestraffas för det. Hur tänker ni feminister? Även om jag skulle köpa era förklaringsmodeller så ser jag inte det självklara alls med kvotering.

  32. AV skriver:

    Torstensson. Kom ihåg att det dessutom alltid är andra kvinnors makar som ska maka på sig (pun intended) och andra par som behöver politisk styrning av sin vardag. Själva har de ju gift sig med en streber i villa eller på Söder. Han har givetvis förtjänat sin plats och själva vet de att dela på vardagsbekymren. Till de skiljt sig och hon blir bitter för alla diskar medan hon inte undrar var pengarna kom ifrån.

    Om man säger att det är strukturer som gör att alla mediatyckare bor i Stockholms innerstad och finare förorter, kunde man ju be dem flytta på sig för folk med annan bakgrund. Inkvotering av invandrare från förorten och värmlänningar. Seså maka på sig. Stig åt sidan från din privilegierade tillvaro till någon ”olika”. De där som är bra att ha som godhetsalibi men man inte vill bo med. Jag – Alby? Nä, jag trivs bra här på Folkungagatan. Nära till mitt surdegshotell. http://city.se/emil/2011/04/28/stockholm-far-varldens-forsta-surdegshotell/
    Det är alltid någon annan…

  33. Medborgare X skriver:

    AV!

    Ja, dubbelmoralen är slående på många områden när det gäller både mediatyckarna, feministerna och de ”strukturer” de så gärna talar sig varma om. Bloggen Cornucopia har skrivit flera inlägg om just journalisterna och deras val av bostadsområde/bostadsform kontra vad de själva propagerar i media. Här är ett exempel:

    http://cornucopia.cornubot.se/2012/06/journalistkartan-sammanfattning.html

    Och som du tar upp så är det slående hur ofta feministiska kvinnor själva är gifta med män som uppfyller allt i de ”manliga könsrollen” som de så ofta kritiserar och vill utrota. Då är det inte alls tal om att deras makar ska ”maka på sig” eller att det är hemskt att de tjänar mer eller har högre status.

    Ett par kända exempel på högljudda feministiska kvinnor som sprider misandri i media, men som samtidigt själva är gifta med äldre högstatusmän som ser till att de kan leva ett liv i lyx, är Anna Leastadius Larsson och Sanna Lundell.

    http://medborgarperspektiv.blogspot.se/2011/12/anna-laestadius-larsson-annu-en.html

    http://medborgarperspektiv.blogspot.se/2012/03/sanna-lundell-en-privilegierad-och.html

    Men de är långt ifrån ensamma om att slicka uppåt och sparka nedåt:

    http://medborgarperspektiv.blogspot.se/2012/04/slicka-uppat-sparka-nerat.html

  34. Rune skriver:

    En liten grej från Norge om löner inom vetenskapliga tjänster:

    http://www.forskerforum.no/wip4/kvinner-tjener-mer-enn-menn/d.epl?id=1372212

  35. Kristian skriver:

    @Rune: Om jag förstår det hela korrekt så har man här sett på utfall och gett kvinnor högre lön/löneökning för att de skall kunna komma ”ikapp”.

  36. Jämställdhetsfeminist skriver:

    Några funderingar:

    1. Som jämställdist, borde man inte fråga sig varför yrken där många kvinnor arbetar har lägre lön? Varför nämns inte det i de punkter Pelle tar upp?

    2. Pelle skriver ”Vi har inget strukturellt problem med direkt lönediskriminering i Sverige”. Vad baserar du det på? I medlingsinstitutets rapport som flera refererar till så är det fortfarande en del av löneskillnaden som är oförklarad. Rapporten säger, liksom många här har påpekat, att oförklarad inte behöver betyda osaklig. Men rapporten säger också att det kan bero på diskriminering. Det den säger är att utifrån denna statistik kan man inte bevisa att löneskillnaden beror på diskriminering men de har heller inte bevisat att den inte gör det. Så vad baserar Pelle slutsatsen att det inte finns nån lönediskriminering på? Om man inte kan bevisa att det beror på något annat än diskriminering så är det ju endast spekulation att det beror på andra faktorer.

  37. Rune skriver:

    @Jämställdhetsfeminist:
    ”Om man inte kan bevisa att det beror på något annat än diskriminering så är det ju endast spekulation att det beror på andra faktorer.”
    det är väl lika mycket spekulation att den beror på diskriminering som att det är spekulation på att den beror på andra faktorer? Eller skall det per default vara diskriminering om man inte har hittat andra faktorer? Som jag ser det är diskriminering en möjlig faktor, lika fullt som det finns andra faktorer. Så om skillnaden är 5% så kan hela, en del, eller inget bero på diskriminering…

  38. G. skriver:

    Pelle och övriga: Lite lämpligt har det just kommit ut en studie angående könsdiskriminering:
    http://www.pnas.org/content/early/2012/09/14/1211286109
    ,som tycks visa en otvetydig könsbunden effekt på löner och chansen att bli anställd för högre positioner på Princeton (som ligger bland de mest liberala delarna av USA).
    Det skulle vara mycket intressant att genomföra samma typ av studie i Sverige – jag är mycket tveksam till att vi är helt förskonade från liknande mönster….

  39. Jämställdhetsfeminist skriver:

    @Rune

    Jag sa inget om att man ska se det som diskriminering. Jag undrade bara hur Pelle kunde veta säkert att det inte var det. Jag menar, liksom du också verkar göra, att man varken kan säga det ena eller det andra.

    Däremot förstår jag att man kan se det som en orättvisa att lönen ser ut som den gör mellan olika yrken där klassiskt manliga yrken ofta har högre lön.

  40. Rune skriver:

    @Jämställdhetsfeminist:
    Mycket svårt att jämföra yrken och löner. Vad skall värderas? Vilket värde man skapar? Statligt/kommunalt jfr privat? Risker, ansvar, utb krav, kundkontakt, etc etc. Min åsikt är att det är näst intill omöjligt att göra sådana jämförelser. Att det kan kännas orättvist är en sak, det är en helt annan sak om det är orättvist.

  41. Magnus skriver:

    @Jämställdhetsfeminist: Om det finns en lönediskriminering mot kvinnor, varför utnyttjar då inte feminister situationen och startar företag med enbart kvinnliga anställda och konkurerar ut de diskriminerande företagen?

  42. Daniel skriver:

    @Jämställdhetsfeminist
    ”Däremot förstår jag att man kan se det som en orättvisa att lönen ser ut som den gör mellan olika yrken där klassiskt manliga yrken ofta har högre lön.”

    Klassikt manliga yrken som ofta är inom privat sektor kontra klassikt kvinnliga som är inom offentlig sektor.
    Men den tanken verkar aldrig ha slagit dig…herre gud, vem är det som sitter och spekulerar egentligen?

  43. Daniel skriver:

    @Magnus:
    Svaret på din fråga är: tillgång och efterfrågan.
    Det hen-kommunisterna har att sälja, är väldigt få intresserade av att köpa.

  44. Torstensson skriver:

    ”1. Som jämställdist, borde man inte fråga sig varför yrken där många kvinnor arbetar har lägre lön? Varför nämns inte det i de punkter Pelle tar upp?”

    För det första är det män som är den grupp som är mest utan lön. För det andra är det män som är den grupp som befinner sig i det sämsta låglöneyrket. Män inom vissa delar av industrin har lägst löner.

    För det tredje, I den takt ett yrke dalar i lön, i ungefär samma takt tenderar män att lämna det yrket medan kvinnor tenderar att fortfarande stanna kvar. För det fjäre, kvinnor tenderar att välja yrken som är inom det offentliga. Idag är den offentliga sektorn kvinnodominerad, det innebär att dom befinner sig i en sektor vars löner starkt begränsas av tillkomsten av pengar från PRIVATA sektorn, där män befinner sig i. Män har alltså oftare högre löner men osäkrare kontrakt.

    Några frågor på det innan du ömkar dig i påhittade teorier?

  45. Chattanoga skriver:

    @Torstensson (svar på Jämställdhetsfeminist):

    Det finns en del andra problem kring resonemanget ”kvinnordominerade yrken har lägre lön”

    - Män och kvinnor har samma låga lön i dessa yrken, så könsfrågan blir krystad.

    - Kvinnor (och män) kan fritt välja utbildning och yrkesbana i Sverige, inga formella hinder finns. Kvinnor väljer betydligt oftare trygga offentligt finansierade anställningar (med mycket semester och flexibilitet). Ska vårt yrkesval och karriärambitioner inte få synas i plånboken? Gäller det även män?

    - Var går gränsen för ”kvinnodominerad”? Säg att du drar en gräns vid X% kvinnor och ger yrken över X% mer löneförhöjning än andra. Om andelen kvinnor senare understiger X%, ska man ta tillbaka pengarna då? Dvs, var låglönesatsningen bara viktig så länge en viss andel kvinnor omfattades?

    - Det finns mansdominerade yrken med låg lön; ska dessa kompenseras?

  46. Jämställdhetsfeminist skriver:

    Kvinnors löner (generellt) har år efter år närmat sig mäns löner och jag ser inga skäl till varför de inte skulle fortsätta göra det. Det finns inget som säger att just precis nu är den utvecklingen ”färdig”. Och jag tror att det som främst förändras är hur arbete inom olika områden värderas. Den största skillnaden i lön beror enligt statistiken på skillnaden i lön mellan olika yrken.

    Kvinnor tjänar mindre än män både inom offentlig sektor och privat sektor. Inom privat sektor är skillnaden mellan män och kvinnors löner allra störst. Kvinnliga tjänstemän tjänar drygt 20 procent mindre än manliga. När man kontrollerar för yrke, utbildning, ålder, arbetstid och sektor tjänar kvinnliga tjänstemän fortfarande bara 90,7 procent av sina manliga kollegors lön. ”Värt att notera är att den sammanlagda genomsnittslönen inom kommunal sektor är högre än för privatanställda arbetare. Samtidigt tjänar manliga arbetare mer än kvinnliga anställda inom kommunen.” Att man tjänar mer inom privat sektor räcker alltså inte som förklaring. Eftersom man i dessa statistiska sammanhang söker siffror bortom utbildning, arbetstid mm så räcker heller inte dessa faktorer för att förklarar skillnaderna i lön. (http://www.utredarna.nu/ulrikahagstrom/2011/09/07/vad-sager-den-officiella-lonestatistiken-om-loneskillnaden-mellan-kvinnor-och-man-2010/)

    I en undersökning inom LO baserad på statistik från SCB framgår att i alla sektorer där kvinnor är i majoritet så ligger lönen under genomsnittet. Och ”I byggbranschen, med två procent kvinnor, ligger lönerna 20 procent över genomsnittet, medan barnomsorgen, där närmare 90 procent är kvinnor, ligger tio procent under snittet”. Man kan invända att tillgång och efterfrågan styr men inom vård och omsorg har man väl snarast större efterfrågan än tillgång och det verkar inte ha påverkat lönerna på ett positivt sätt. (http://www.tcotidningen.se/alltid-lagre-loner-i-kvinnoyrken)

    Utifrån statistik från SCB har man sett att när män börjar jobba i kvinnodominerade yrken får de högre lön än snittet men om kvinnor börjar jobba i mansdominerade yrken får de lägre lön än snittet. Så det är inte alltid det funkar att bara byta yrke till ett där man tjänar mer. Män och kvinnor tjänar alltså inte automatiskt lika dåligt bara för att det är inom t ex ett kvinnoyrke. Rent hypotetiskt, om vi skulle anta att vissa yrken faktiskt är oskäligt undervärderade så är inte lösningen på det att enskilda personer byter jobb. (http://www.aftonbladet.se/incoming/article10347721.ab)

  47. Torstensson skriver:

    ”Man kan invända att tillgång och efterfrågan styr men inom vård och omsorg har man väl snarast större efterfrågan än tillgång och det verkar inte ha påverkat lönerna på ett positivt sätt”

    Du blandar ihop tillgång och efterfrågan i sjukdomar och tillgång och efterfrågan på ett värde (vara eller tjänst). Ett privat vårdföretag kan sällan om ens aldrig komma upp i de summor som en privat aktör inom byggbranchen gör. I de fall vinsterna ökar inom ett sådant vårdbolag så går den vinsten till ägaren ( som sen kan välja vad han/hon vill göra med den).

    Jag tror helt enkelt inte på den undersökningen du hänvisar till och återkommer när jag läst igenom den.
    Den offentliga sektorn är inte vinsdrivande. Den kan du heller inte jämföra med privata aktörer då det fortfarande är så att de privata aktörerna är de som sätter ribban för de pengar som kommer in i det offentliga.

    ”I en undersökning inom LO baserad på statistik från SCB framgår att i alla sektorer där kvinnor är i majoritet så ligger lönen under genomsnittet. Och ”I byggbranschen, med två procent kvinnor, ligger lönerna 20 procent över genomsnittet, medan barnomsorgen, där närmare 90 procent är kvinnor, ligger tio procent under snittet”.

    Du jämför alltså seriöst barnomsorgen med byggbranchen? Är du på riktigt?

    Den undersökning som du hänvisar till som återger 9 % procents skillnad har jag läst. Mycket i den undersökningen är dolt. Jag har läst andra undersökningar som inte påvisar någon diskriminering och som är nere på 1 procent. Bara för att det är 1 procent säger inte heller att det föreligger någon lönediskriminering. Jag misstänker att i de fall det är individuell lönesättning och där man kan påverka så är män bättre på att löneförhandla. Det viktigaste är att det inte finns någon diskriminering grundat på kön. Det handlar om individer.

  48. Jämställdhetsfeminist skriver:

    @Torstensson

    ”Ett privat vårdföretag kan sällan om ens aldrig komma upp i de summor som en privat aktör inom byggbranchen gör” Vad får du det ifrån, en ren gissning?

    En snabb googling ger (för olika år):
    PEAB, ett av Nordens ledande bygg- och anläggningsföretag: ”Peabs halvårsrapport redovisar en vinst före skatt på 33 miljoner kronor för andra kvartalet 2012″ (http://www.byggnadsarbetaren.se/2012/08/stort-vinsttapp-for-peab/) (då har det sjunkit kraftigt sedan föregående år, men det är den faktiska vinsten)

    Carema: ”Vinsten före skatt steg från 79 miljoner kronor 2007 till 390 miljoner kronor 2009″ (http://www.dn.se/sthlm/caremas-okande-vinster-hamnar-i-skatteparadis)

  49. Torstensson skriver:

    Jämställdhetsfeminist.

    De privata vårdaktörerna är i somliga kommuner 1. Sen har du kommunen på andra sidan. Vissa kommuner har två privata vårdaktörerer och kommunen.

    Byggbranchen består av fler aktörer och tävlar mer om sin personal. Än så länge gör inte de privata vårdaktörerna det och det lär inte ske över närsmta framtid helelr eftersom den privata vården i sverige sitter i händerna på fyra stora huvudbolag som är riskkapitalister. Jag ser inte den självklara kvinnodiskrimineringen faktiskt.

Google