Standardretoriken kring jämställdhet håller inte

21 augusti 2012, av Pelle Billing

Många slagord om jämställdhet har upprepats så många gånger att människor inte längre funderar över deras innehåll. Fraserna kanske låter ganska bra, och därför reflekterar man inte vidare över innebörden.

Om man granskar rådande retorik kring jämställdhet, finner man emellertid betydande brister. Ett exempel på detta är en debattartikel av Annika Román (MP) och Anna-Maria Myszka-Gustafsson (MP), i Helsingborgs Dagblad.

Jag ska här gå igenom vad som inte håller i deras resonemang om jämställdhet:

Utvecklingen har länge hämmats av en samhällsordning där kvinnor behandlas sämre och hbtq-personer mobbas och förföljs.

Man kan inte bunta ihop kvinnor och hbtq-personer! Den ena gruppen är en utsatt minoritet, den andra gruppen utgör mer än halva befolkningen och har stort inflytande över samhället. Det är svårt att nämna statistiska fördelar som hbtq-personer har, men lätt att nämna statistiska fördelar för gruppen kvinnor.

Till exempel har kvinnor ytterst goda chanser att vinna vårdnadstvister, de får hela barnbidraget, de lever längre än män, de är mer sällan hemlösa, de får bättre betyg i skolan och uppnår högre nivå på sin utbildning, etcetera.

Att bunta ihop kvinnor med hbtq-personer är inte bara intellektuellt oärligt, det är även direkt stötande.

Nästa relevanta citat i artikeln är följande:

Därför arbetar vi idag på bred front för att skapa förutsättningar för ett mångfaldssamhälle. Att diskriminera är förbjudet och läroplaner i skola och förskola anger att ”traditionella könsmönster och könsroller ska motverkas”.

Varför ska ett mångfaldssamhälle utesluta traditionella könsmönster och könsroller? Rimligen borde målsättningen vara att fler könsroller och fler könsmönster ska bli en naturlig del av samhället. Inte att vissa former ska bekämpas.

Känslan jag får är att ”mångfald är OK så länge det är precis den typ av mångfald jag gillar”. Men så fungerar inte mångfald. Mångfald handlar om att låta andra människor leva på sitt vis, även om det inte stämmer överens med hur man själv vill leva.

Att vilja motverka vissa typer av könsmönster och könsroller får därmed ses som föråldrat. Framtiden handlar om att många olika typer av könsmönster ska få plats i samhället, vilket inkluderar de traditionella.

Det sista citatet pekar på ett mer subtilt problem i den rådande retoriken:

Vuxna som fostrar barn idag kämpar mot krafter som förstärker konservativa könsroller och stereotyper, som omvandlar småflickor till sexbimbos och driver småpojkar att härma våldsamt gangsterbeteende.

Att småflickor ska vara sexbimbos och att småpojkar ska härma gangsterbeteende, har inget att göra med konservativa könsroller! En viktig målsättning för de konservativa könsrollerna är i stället att den typen av beteende ska bekämpas.

Med detta inte sagt att konservativa könsroller är utan problem, endast att man inte ska anklaga dem för något de inte står för.

En anledning till att barn och föräldrar har svårt att stå emot de marknadskrafter som vill göra flickor till ”sexbimbos” och pojkar till ”gangsters”, är att fokuset på normkritik i viss utsträckning lett till en normlöshet. Den viktigaste inre kompassen för unga riskerar således att bli det som känns bra för stunden. Och ju mer man styrs av impulser i stunden, desto känsligare blir man för reklam och produkter som anspelar på dessa impulser – oberoende av om det egentligen är det bästa för personen i fråga.

Således ska inte normerna ses som fienden. Vi behöver normer i samhället, för att människor ska kunna leva tillsammans. Det viktiga är att normerna får utvecklas med tiden, och att de inkluderar en mångfald av mänskliga uttryck.

Istället för att prata om ”normkritik” bör man således prata om ”normutveckling”. Om inte, så tar man inte ansvar för att normkritik – på egen hand – leder till en ökad normlöshet.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att den rådande retoriken kring jämställdhet framstår som allt mer bristfällig och självmotsägande. Vi behöver mer genomtänka och mer inkluderande sätt att förhålla oss till könsroller och normer.

 

61 kommentarer på “Standardretoriken kring jämställdhet håller inte”

  1. jimmy skriver:

    I alla andra pedagogiska sammanhang pratar man om att man måste vara inkluderande och inte exkluderande, förutom när man pratar om könsroller, där ska man vara exkluderande, jag får inte heller ihop det när man ska försöka utveckla något och bejaka mångfald…det blir ytterligare en av feminismens tankevurpor

  2. BekeZeke skriver:

    Bra skrivet Pelle!

  3. Bashflak skriver:

    Det är ju egentligen så självklart att det inte skulle behöva sägas, men debattklimatet i Sverige bjuder på många motsägelser av det slag som illustreras ovan.

  4. Grodan Boll skriver:

    Påminner lite om Aftonbladets hyckleri: ”Vi gillar olika”.
    De gillar också olika bara så länge som alla håller med.

  5. Bashflak skriver:

    Grodan Boll – Fast Aftonbladet gillar ju inte olika i praktiken. De har nästan bara blonda svenskar bland de fast anställda och mycket få av dem bor ute i förorterna. De menar att ANDRA ska gilla olika. För att ge sken av att vara en mångkulturell tidning har de några mörkhåriga krönikörer på frilans.

  6. Clabbe skriver:

    Klola ord!

  7. Tove skriver:

    Intressant om normer!!! Jag tycker inte om att se mina småkusiner i 3, 4, 5-årsåldern lägga stort fokus på sitt utseende, vara bekymrade om att de är fula och stanna upp leken när någon riktar en kamera mot dem för att snabbt anlägga en fotomin. Jag försöker motverka det genom att stärka andra intressen hos dem och upprepa att det inte är så viktigt hur man ser ut. Självklart är det då normer jag håller på med, och som jag försöker utveckla! Normen jag tycker ska råda är att barn inte ska känna press att vara snygga, och man kan absolut argumentera för att det är en relativt utbredd norm med lång historia. Vi kan inte och kommer aldrig bli fria från normvärderingar, men vi måste reflektera över varför vi har de vi har. Jag tror t ex inte det är bra med för stort utseendefokus då jag tycker det är en instabil grund att bygga sitt självförtroende på som gör en utsatt i samspel med andra, i synnerhet kanske när barnen börjar bli tonåringar.

  8. Aktivarum skriver:

    Good Stuff Pelle!

    Utöver att normkritik leder till normlöshet (som leder till fokus på kortsiktig tillfredställelse) så leder relativistisk samhällssyn även till att ungdomar hämtar sina ”fakta” gällande världen från TV-underhållning.

    Om skolan inte lär ut kunskap om världen betyder det inte ungdomar är nöjda med att inte veta någonting (bara för att det stärker egot hos vissa människor att få säga man inte kan veta någonting) Vad som händer när skolan inte lär ut kunskap är att ungdomar hämtar kunskaper från Filmer, TV, internet och kompisar.

    Avslutningsvis gällande det där om hur killar blir ”gangsters” och tjejer ”sexbimbos” så säger det ingenting om normer. Vad det visar är sexuellt marknadsvärde (se mitt svar till Törnrosa). När det blir fler tjejer än killar på de fina skolorna så ökar konkurrensen hos tjejerna om de få killar som duger.

    Vidare så försvinner de långsiktiga imperativen (dvs flickvänsmaterial) och de kortsiktiga imperativen (sex, utseende) tar över helt. Personerna som säger de vill lösa problemet bär i själva verket skulden för problemet. Deras lösningar har inget med problemet att göra de bara utnyttjar problemen för att förespråka ideologiskt trams.

  9. Aktivarum skriver:

    Tove:

    ”Jag försöker motverka det genom att stärka andra intressen hos dem och upprepa att det inte är så viktigt hur man ser ut.”

    Det finns två orsaker att anta den metoden inte funkar. Den första känner nog de flesta till redan. Säg efter mig ”Tänk inte på rosa elefanter” Det andra problemet är att det idag finns gott om tecken på att uttalandet är en önsketanke som inte stämmer.

    ”Noted economist Daniel Hamermesh shows that the attractive are more likely to be employed, work more productively and profitably, receive more substantial pay, obtain loan approvals, negotiate loans with better terms, and have more handsome and highly educated spouses.”

    Istället för att försöka ljuga för barnen kanske det är dags att satsa på att skapa den värld vi försöker inbilla dem de lever i istället för lägga ansvaret att vara fina och goda människor på deras axlar medan vi glatt kommer undan?

    ”Självklart är det då normer jag håller på med, och som jag försöker utveckla!”

    Normer är oskrivna regler som kräver straff och belöningar. Om du inte mutar barnen att bry sig mindre om utseende är det svårt att se hur det är normer.

    ”Normen jag tycker ska råda är att barn inte ska känna press att vara snygga, och man kan absolut argumentera för att det är en relativt utbredd norm med lång historia.”

    Frågan är inte om barn känner press att vara snygga utan varför. Att bara säga åt dem ”det behöver du inte göra” kanske funkar de första åren av livet men i längden kommer det bara att skada tilliten barn känner för närstående vuxna. De lär sig ha två ansikten: Ett mot vuxenvärlden och ett mot den riktiga världen.

    ”Vi kan inte och kommer aldrig bli fria från normvärderingar, men vi måste reflektera över varför vi har de vi har.”

    Men det är inte vad folk gör. De säger åt barn att fundera medan de själva låtsas deras generation hade värderingar de aldrig hade. Hippie-pundarna från 60-talet blir helgalna när deras barn tar droger, Feministerna från 70-talet blir heltokiga när deras barn är sexfixerade och Lånestollarna från 80-talet blir sura över att deras barn är fixerade vid status och pengar osv

    Det är ju bara att slå upp en historiebok och se hur dessa föräldrar försökt glamorifiera sig själva i ungars ögon.

    ”Jag tror t ex inte det är bra med för stort utseendefokus då jag tycker det är en instabil grund att bygga sitt självförtroende på som gör en utsatt i samspel med andra, i synnerhet kanske när barnen börjar bli tonåringar.”

    Utseendefokus handlar inte om åsikter om vad som är bra/dåligt.

    Efter världskrigen när en stor del av de unga männen var dödade så var unga kvinnor mycket mer sex och utseendefixerade eftersom de flesta kvinnor nån gång i livet vill ha en pojkvän att bilda familj med och det räckte inte åt alla.

    De senare generationernas kvinnor ser samma mekanism – skillnaden är att de döda killarna inte rent fysiskt är döda – istället är en stor del av killarna i ett feministiskt samhället helt OSYNLIGA för kvinnorna.

  10. Pelle Billing skriver:

    @Grodan Boll: Ja, det är en bra parallell.

  11. Pelle Billing skriver:

    @Tove: Jag håller med dig vad gäller barn och utseende. Det ska inte behöva stå i centrum i den åldern! Bra också att du är ärlig med att du utvecklar normerna, för det är just det du gör :)

  12. Pelle Billing skriver:

    @Aktivarum: Tack. Och bra vidareutveckling. Tänk att det ska vara så svårt för vissa att ta ansvar för konsekvenserna av det de förespråkar.

  13. Carl skriver:

    Mycket bra skrivet. Det verkar allmänt sett råda en allt större brist på hederligt intellekt i den svenska samhällsdebatten. Det är kanske som tydligast i just jämställdhetsdebatten. Skönt att se att det finns en motvikt mot det.

  14. Aktivarum skriver:

    Pelle:

    ”Tänk att det ska vara så svårt för vissa att ta ansvar för konsekvenserna av det de förespråkar.”

    Du menar på samma sätt som kommunister tar ansvar för den jämlikhet ideologin handlar om att skapa men inte massmorden och gulag-lägren den faktiskt skapade? För den som inte vet det ännu är detta svenska skolans fel.

    Man har i åratal befodrat ¨marxister till höga positioner inom skolan och samhällsvetenskapen och de har i sin tur bedömningsgrunden ”ja men tanken var ju god” för att kunna hålla kvar vid sina åsikter (Svante Nordin är en ex-marxist för övrigt)

    Samma mönster finns inom feminismen. Läs 100 inlägg skrivna av feminister om feminismen och jag slår vad om att över hälften av dem (förmodligen många fler) försvarar feminismen på basis av VAD DEN ÄR TÄNKT ATT ÅSTADKOMMA

    ”Ja men det är inte vad feministen är till för….”

    De diskuterar inte vad de gör. De har hjärntvättats att bara prata om vad tanken är att göra. Något som handlade om att försvara kommunismen i skolorna (så sent som 2008 visste 90% av eleverna inte vad gulag var och en stor del trodde det dog mindre än 1 miljon människor i kommunistregimerna).

    Detta är mest en biverkning av hur skolors personal försvarar sina ungdomssynder. I stort sett varenda människa i en viss ålder i vissa yrken är sympatisörer till den militanta vänstern.

    Lägg till det att dårar som Hubinette och tjejen som var med i terroristgruppen som planerade att kidnappa Margareta Leijon (och sätta henne i en låda) fortfarande får verka som respekterade akademiker trots en bakgrund som borde göra dem för all framtid diskvalificerade för yrken där åsikter har betydelse.

  15. Mario skriver:

    Jag håller med om att begreppet normkritik är lite av ett tröttsamt modeord/modeverksamhet, men är verkligen motsatsen till normkritik normlöshet?
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Normkritisk_pedagogik
    Jag uppfattar nog normkritik som ett fullt användbart analytiskt verktyg och dessutom borde det kunna användas till försvar gentemot slappa generaliseringar i frågor om kön, som ju är ett av syftena med denna blogg. Eller rättare sagt, det är ju en normkritisk verksamhet som pågår här, om man förstår feminismens förgivettaganden som norm. Eller?

  16. Aktivarum skriver:

    Mario:

    ”Jag håller med om att begreppet normkritik är lite av ett tröttsamt modeord/modeverksamhet, men är verkligen motsatsen till normkritik normlöshet?”

    Nej, normlöshet är konsekvensen av normkritik.

    ”Jag uppfattar nog normkritik som ett fullt användbart analytiskt verktyg”

    Det ändrar inte att normkritik har samma syfte som rasbiologi, en ursäkt för de sämre att klaga på dem som är bättre. Rasbiologin gick det åt pepparn för när det visade sig att utan judiska kärnfysiker kunde Tyskland inte bygga atombomber och normkritiken lär gå samma väg den dag normkritiker bygger passagerarflygplan.

    ”och dessutom borde det kunna användas till försvar gentemot slappa generaliseringar i frågor om kön, som ju är ett av syftena med denna blogg.”

    Nej, däremot bär normkritiken ofta skulden för just slappa generaliseringar i frågor om det manliga könet.

    ”Eller rättare sagt, det är ju en normkritisk verksamhet som pågår här, om man förstår feminismens förgivettaganden som norm. Eller?”

    Nej det är en normkritisk-kritisk verksamhet som pågår här. Om normkritik är normen idag borde normkritikerna kritisera sig själva men normkritiker är sjukligt oförmögna att se problem med normer de själva förespråkar.

  17. Mario skriver:

    Ord och inga visor, Aktivarum! Men ärligt talat, är ordet normkritik redan så ‘idologiskt förorenat’ att vi inte kan pröva det sakligt? Att analysera normer, är inte det i grunden en klok sak? Att ifrågasätta begreppsliga förgivettaganden, fördomar och klichéer? Du är ju vanligtvis imponerande grundlig, närmast Sokratisk, i dina resonemang, hur kan du avfärda kritiken av normer som jämförbart med rasbiologi?

    ”Om normkritik är normen idag borde normkritikerna kritisera sig själva men normkritiker är sjukligt oförmögna att se problem med normer de själva förespråkar.”

    Och just därför borde man kunna utsätta dessa normkritiker för normkritisk granskning, menar jag.

    Men lets drop it, låt oss inte hamna i sofistik. Jag klarar mig hjälpligt utan att låta normkritik genomsyra min vardag…

  18. Daniel skriver:

    @Mario
    Personligen så föredrar jag slagruta som analytiskt verktyg.

  19. Pelle Billing skriver:

    @Mario: Jag skulle vilja säga att denna blogg bedriver normutveckling. Dvs jag kritiserar en del rådande normer, men ger även förslag på hur dessa normer kan bli mer inkluderande och mer människovänliga.

  20. Eva skriver:

    @Pelle Billing:

    Jag har uppfattat att normkritik innebär att synliggöra, ifrågasätta och vid behov förändra rådande normer. Vad innebär normkritik för dig, eftersom du föredrar begreppet normutveckling?

  21. hamstrn skriver:

    Hur bestämmer man om en norm är dålig?

  22. hamstrn skriver:

    Vad är definitonen av en norm?

  23. Patrik N skriver:

    @hamstrn:
    ”Hur bestämmer man om en norm är dålig?”

    Våra folkvalda gör väl det genom juridiska normer som får företräde framför sociala normer. T.ex om man skulle bestämma att knivar i pojkfoster inte är ok nån gång i framtiden. Då skulle man ha bestämt att en norm är dålig.

    ”Vad är definitonen av en norm?”

    Wikipedia:
    Norm kan betyda flera olika saker:
    social norm, begrepp inom samhälls- och beteendevetenskap som avser underförstådda förväntningar och regler i en social gemenskap

    juridiska normer som bygger upp ett rättssystem; se rättsregler

  24. Aktivarum skriver:

    Eva:

    ”Jag har uppfattat att normkritik innebär att synliggöra, ifrågasätta och vid behov förändra rådande normer. Vad innebär normkritik för dig, eftersom du föredrar begreppet normutveckling?”

    Normkritik var det….

    Normkritik innebär att man utgår från att allt traditionellt och gammalt är skitdåligt, förlegat, mossigt, o-coolt och förresten bär skulden för rasism, slaveri och kvinnoförtryck. Jag har sett det här med egna ögon i svenska universitetsvärlden. Normkritik innebär rent praktiskt att man skuldbelägger ”starka” grupper för hur världen ser ut och ansvarsbefriar alla andra.

    En typisk företrädare av normkritik är Malin Ullgren:

    ”I varje kontext där en viss grupp personifierar det normala genom ekonomisk, politisk och social övermakt har denna grupp ett kollektivt ansvar att ifrågasätta och bekämpa sitt förtryck av grupper med mindre makt.”

    Svag/Ineffektiv/Lat = Bra och bör bestämma
    Stark/Effektiv/Arbetsam = Dåligt och bör fråntas makt

    Vanligen har normkritiker aversioner mot vit hudfärg i förhållande till icke-vit, manligt kön i förhållande till kvinnligt, heterosexuell läggning i förhållande till queer, låg ålder i förhållande till hög och sist men inte minst har normkritiker stora problem med demokrati, vetenskap och marknadsekonomi.

    Fantastiskt användbar ideologi, Om ditt företag säljer en produkt dåligt och en jättebra så lägg hela budgeten på produkten som säljer dåligt.

    GIvetvis innebär detta att man bara är normkritisk mot västländer. Det finns nämligen massor av länder där demokrati, vetenskap och marknadsekonomi ÄR minoriteter mot normen men du får leta länge innan du hittar normkritiker som har problem med de länderna.

    Normutveckling innebär att man förespråkar bättre alternativ byggda på existerande. Normkritik innebär man ifrågasätter de alternativ som finns och gärna förespråkar mycket sämre saker i ”mångfaldens” namn.

    Normutveckling är kumulativ

    Normkritik vill göra revolution och börja om från början.

  25. Aktivarum skriver:

    Hamstrn:

    ”Vad är definitonen av en norm?”

    Oskriven regel

  26. Aktivarum skriver:

    Mario:

    ”Att analysera normer, är inte det i grunden en klok sak?”

    Att analysera och att kritisera/problematisera är inte samma sak. Normkritik utgår från att vad som analyseras är skit och det måste finnas nåt bättre. Om du läser böcker på ämnet lär du dig att man från början ansåg detta samhälle, västdemokratin var SKIT SKIT SKIT! Stora delar av hjältarna och förgrundsfigurerna är djupt deprimerade över att inte du går runt och är rädd för att hemliga polisen inte gillar vad du skriver. Du kan hitta hela luntor som dessa dårar skrivit var syfte är att avskaffa rösträtten för ”endast de upplysta röstar rätt” Normkritk har mer gemensamt med religion än det har med vetenskapligt arbete.

  27. Malte Skogsnäs skriver:

    Att traditionella könsmönster och könsroller ska motverkas är det inget fel på men detta KAN så gott som alla förskole- och grundskolelärare. Det kallas sunt förnuft och är en överlägsen metod jämfört med genuspedagogik. Att det sunda förnuftet kan variera något mellan människor är bara hälsosamt eftersom det “garanterar mångfalden”.

  28. mario skriver:

    Jag har nog inte tillräcklig erfarenhet av normkritikens praktik, så det är möjligt att jag inte inser djupet och vidden av detta, men jag tycker ändå det finns anledning att försöka åstadkomma någon slags semantisk överenskommelse. Ordet kritik betyder inte en på förhand bestämd negativ uppfattning om något, att kritiskt pröva något är att undersöka ett fenomen bortom fördomarna och det vi oreflekterat tar för givet. Att undersöka, kritisera eller ifrågasätta en norm (eller vad som helst) kan och bör göras utan förutfattade meningar om vad undersökningen ska komma fram till. Om så inte är fallet, om normkritik på universitet bedrivs som Aktivarum påstår, är det ingen kritisk verksamhet utan indoktrinering baserad inte på skepticism utan dogmatism. Och då ska metod och syfte kritiseras, inte själva begreppet. Det är att kasta ut barnet med badvattnet.
    Varför tycker jag det här är viktigt? Jo för att jag reagerade häromdagen på de två journalisterna som gjorde bort sig på DN debatt, då de kritiserade statsfeminismen med att säga ” Jämställdhet upphöjdes till statlig norm och ideologi”, vilket ju är oerhört klumpigt då det genast inbjuder till invändningen ‘Jaha, är det nåt fel på jämstalldhet nu, eller?” Vi är ju alla för jämställdhet, men kritiska (!) till hur den definieras och debatteras! Orden och begreppen, språket, måste försvaras, för annars är dialogen helt omöjlig. Om motparten i en diskussion försöker använda en definition på ett ord eller begrepp som vi inte är överens om måste jag påtala det, annars pratar vi förbi varandra.

  29. Hamstrn skriver:

    Bedöm företeelser efter resultat.

    Bedöm efter handling inte uttalande.

    Rationalitet kontra känslor.

    Tänkande människor kontra kännande människor.

  30. Eva skriver:

    @Aktivarum:

    Okej, då vet jag vad du tycker.

    @ Mario
    Jag delar din uppfattning om normkritik.

  31. bäver skriver:

    @mario:

    du har helt rätt! om det ska gå att diskutera måste man vara hyfsat överens om vad orden man använder betyder.

    är inte heller särskilt insatt i ”normkritik”, men vad jag kan se har du helt rätt om det begreppets innebörd också.

    tack för att du försöker bringa lite reda i samtalet!

  32. Aktivarum skriver:

    Mario:

    ”Ordet kritik betyder inte en på förhand bestämd negativ uppfattning om något, att kritiskt pröva något är att undersöka ett fenomen bortom fördomarna och det vi oreflekterat tar för givet.”

    Intressant teori du har fått lära dig. Men låt oss nu se till hur det ser ut i den riktiga världen utanför klassrummet.

    http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.3993972-kraftig-kritik-mot-sd-motioner

    Ordet kritik används här på ett sätt som tydligt visar det står för något negativt. Det förstår nog du också att om ordet kritik rimligtvis stod för något positivt skulle ingen tidning i hela Sverige skriva så där om SD. Alla vet vad media tycker om dem.

    Här är en annan artikel med liknande rubrik. Även här är kritiken varken bra eller dålig bara ”omfattande”

    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/svtsormland/omfattande-kritik-mot-navertorpsskolan

    Anledningen till den här röran tycks vara att vissa inte fattar vad som sker när man översätter tyskans KRITIK till svenska och engelska. Vad du beskriver tycks vara sant i länder som Tyskland, Frankrike och Spanien där kritik och kritisk är samma ord (Vid läsning av Immauel Kant är kontexten allt)

    I Sverige och England är dock detta en omöjlighet för Kritisk (Critical) är ett negativt laddat ord. Du kan inte vara positivt kritisk, den mest neutrala formen av kritisk som svenskan erbjuder är konstruktiv kritik Dvs Klagomål med förslag till förbättringar.

    Ej konstruktiv kritik är sålunda klagomål utan förslag till förbättringar.

  33. Eva skriver:

    @Aktivarum:

    Ordet kritik har flera betydelser i svenskan, enligt ”150 000 synonymer” bland annat:
    1. bedömning, prövning, undersökning, granskning
    2. klander, fördömande, ris, anmärkning
    3. recension, anmälan, utlåtande
    4. opposition, motstånd, mothugg

    Ett exempel på den första varianten är t ex litteraturkritik som ju handlar om en bedömning som sedan resulterar i en positiv eller negativ recension.

  34. Mario skriver:

    @Aktivarum

    Jag är inte omedveten om att ordet kritik populärt används som synonymt med negativ kritik. Men eftersom vi nu diskuterar normkritik, en företeelse som framförallt existerar inom den akademiska världen, så kan man ju säga att vi faktiskt befinner oss i ‘klassrummet’, inte i ‘den riktiga världen’, som du så förnumstigt uttrycker det. Att ordet ‘critical’ på engelska med nödvändighet skulle vara synonymt med negativ kritik är ju helt enkelt inte med sanningen överensstämmande, ‘a critical studie’ av något innebär t.ex. inte en undersökning utifrån en på förhand bestämd negativ uppfattning om något. Lika lite var (är, jag vet inte om den finns längre) ‘Häfte för kritiska studier’ ett forum för negativ kritik.
    Så ta nu tillfället i akt och släpp dina lätt rättshaveristiska impulser och återgå till det du gör så bra, att påtala faktiska oegentligheter i jämställdhetsdebatten med en sant kritisk blilck!

  35. Aktivarum skriver:

    Mario:

    ”Men eftersom vi nu diskuterar normkritik, en företeelse som framförallt existerar inom den akademiska världen, så kan man ju säga att vi faktiskt befinner oss i ‘klassrummet’, inte i ‘den riktiga världen”

    Ok, låt oss hålla oss till akademiska världen.
    Vänligen visa mig exempel på POSITIV NORMKRITIK av följande saker:

    1) Vithet
    2) Manlighet
    3) Heterosexualitet
    4) Västerländsk kultur

    Du säger att det inte nödvändigtvis är negativa omdömen.
    Då borde det vara enkelt att visa positiva exempel eller hur?

  36. hamstrn skriver:

    Det blir en väldans massa ekvivokationer i svensk debatt. :(

  37. hamstrn skriver:

    Nej juste det finns inget ”svenskt”. Jag menar debatt i staten Sverige :)

  38. hamstrn skriver:

    Normkritik, man borde kanske se ordets betydelse i vad det gör istället för vad det anses göra.

  39. Toklandet skriver:

    Oavsett vad en del säger så är orden ”kritik” och ”kritisk” väldigt negativt laddade hos den stora, stora majoriteten människor. När man ser ordet ”normkritisk” i text så är det medvetet tillsammans med andra negativa, gärna förklenade ord och omdömen för att förstärka den negativa synen på ordet, för att verkligen tala om att här menar man något riktigt skitdåligt!
    Texten är ofta författad av en väldigt ung extremfeminist med väldigt begränsad livserfarenhet (naturligt om man är ung) och som OFTA studerar/studerat damtidningsvetenskap i Lund, Uppsala eller Umeå och hon (nästan alltid) ser sina lärare som upphöjda gudar och litteraturen de läst som biblar. Allt som inte gudarna sagt och som inte står i biblarna är naturligtvis påhittat av patriarkatet, som givetvis består av dreglande kvinnohatare, för att förtrycka allt och alla som bara går att förtrycka…
    Den extrema feministen använder ordet för att diktera villkor och tala om vad andra ska göra men vill givetvis inte själv följa det som hon (nästan alltid) kräver av andra. När ordet ”normkritisk” används så vet man att det förmodligen (kan ev finnas något undantag) är en extremfeminist som vill bossa över andra utan att veta ett dugg hur andra har det. En förtryckare kanske man helt enkelt kan kalla det?

    Är det en sammanfattning som håller när det gäller hur, när och av vem ordet ”normkritisk” används?

  40. bäver skriver:

    @Toklandet:

    jag googlade ”normkritik” och ”normkritisk” lite snabbt — ingen av de översta träffarna i listan verkar innehålla något av det du beskriver. här är ett axplock:

    http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2010/06/04/hej-normkritik

    http://gronungdom.se/politik/artiklar/skyttedal-har-missfoerstaatt-vad-normkritik-innebaer

    http://www.planforskolan.se/sv/Likabehandlingsplan/LP/skola/Start/Andra-viktiga-begrepp/Normkritik/

    http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/vi-ar-inte-slavar-under-normerna

    möjligen kan du svara med länkar till källor där termen används i den betydelse du pratar om — gör gärna det. MEN varför ska vi bry oss om människor som använder ordet så? — att lyfta fram, analysera och vid behov kritisera normer är bra. (terminologin kring det hela är en bisak.)

  41. bäver skriver:

    @Aktivarum:

    ursäkta att jag lägger mig i er diskussion lite, men jag uppfattar sakerna i din lista som inbördes olika: vithet, manlighet och heterosexualitet är värdeneutrala egenskaper hos personer, medan västerländsk demokrati är ett styrelseskick eller kanske en ideologi. för mig är det självklart att egenskaperna i den första gruppen är värdeneutrala i sig: det att ha vit hud, manligt kön eller heterosexuell läggning är varken bättre eller sämre än att ha t.ex. brun hud, kvinnligt kön eller homosexuell läggning. med ideologier och styrelseskick tror jag nog att man på ett annat sätt kan hävda att det ena är bättre än det andra.

    jag tycker att normkritik framförallt bör användas för att blottlägga och belysa normer som innebär att någon sådan egenskap som är värdeneutral upphöjs till norm.

    att du har svårt att hitta positiva omdömen om egenskaperna du nämner som resultat av normkritik beror antagligen på att dessa egenskaper i sammanhanget var norm. i t.ex. en grupp där majoriteten är homosexuell kan normen vara homosexualitet, men det blir ju en betydligt ovanligare situation.

  42. Aktivarum skriver:

    bäver:

    Om du skall länka så försök läsa länkarna först så kanske inte det första man läser bekräftar vad jag sagt hela tiden:

    ”Nu höjs flera röster för en sex- och samlevnadsundervisning som både KRITISERAR heteronormen och självklart inkluderar olika sätt att ha sex.”

    Du har alltså hos Lärarnas nyheter hittat en bekräftelse på att det kritiska beskriver det dåliga/negativa som skall avskaffas. Grattis

  43. Toklandet skriver:

    Bäver, kan du hitta en enda utbildning som handlar om ”normkritisk” utan att det är damtidningsvetenskap (förlåt, genus”vetenskap” menar jag ju) som står bakom? Där har du problemet i en ask, så länge dessa extrema feminister som indoktrinerats ska styra och skriva folk på näsan vad deras läromästare sagt så funkar det inte så bra. Som sagt, Eva Lundgren var professor och hennes ljugarbok slagen dam används/användes som lärobok… Tycker du det är konstigt att man som normalt tänkande människa utanför den lilla bubblan av troende inte köper deras skit?

    Frågar du 100 random personer på stan så svarar säkert 98 att det ser orden ”kritik” eller ”kritisk” som något negativt. Det blir inte annorlunda bara för att du tycker så.

    Sök vidare lite på namnen i dina länkar så ser du vilka personer som sagt vad och vad de har för bakgrund.

    1:a länken är det en ”Janne Bromseth, forskare vid Centrum för genusstudier på Stockholms universitet och med­redaktör till boken Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring” som påstår saker, damtidningsvetare alltså… Finns nog en del kul att hitta på det namnet om man söker…

    2:a länken är ju till Miljöpartiet som ju är ”ganska” kända för att dra till sig just damtidningsvetare och verkligen VURMA för det…

    3: länken vet jag bara att det är DO som står bakom tydligen men att det även är länkat till något på skolverket. det som skolverket är tvungna att förhålla sig till är ju vad riksdagen beslutar om och att det kan bli riktigt jävla tokigt visar ju detta
    http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/jamstalldhet/artikelarkiv-och-film/film/2.2745
    Hon som presenterar allt i alla filmer är en övertygad ”hen”förespråkare som lyckats få en fot där för att kunna försörja sig i framtiden på att lura andra, en som deltar och pratar en del är talesperson för Fi, han är tydligen gymnasielärare också…

    4: länken Sök på Pia Kangas och läs denna och notera varifrån den kommer…
    http://genus.se/meromgenus/teman/skola/lararrollen/g—konstiga–larare-kan-vidga-elevernas-vyer/
    Kolla även de andra namnen som figurerar så… Eva Reimers har t ex en kortare film som heter ”Skolan som plats för sexualitets- och könskonstruktion” Jag har inte sett den men namnet antyder lite…

    Som sagt så är det väldigt mycket damtidningsvetenskap över dina länkar!

  44. Daniel skriver:

    Jag tycker att vi sann normkritisk anda ska försöka skynda på förtunningen av ozonlagret.
    Tänk vad hemskt det är med alla vita i detta land som har mycket lättare att bilda D-vitamin på vintern.
    Men sabbar vi ozonlagret så får den vite hudcancer och måste gå ge plats åt ”den andre”.

    Fy och skäms på dig rasistiska klimat, fy och skäms på dig rasistiska evolution.

  45. bäver skriver:

    @Aktivarum:

    länkarna postade jag inte som en del i vår diskussion och de var inte menade att säga nåt om den, utan de var svar på Toklandets påstående att ”normkritk” användes nästan uteslutande av extremfeminister utan kritiskt (!) tänkande som vill bossa över andra etc (du kan ju se själv vad Toklandet skriver ovan). i länkarna finns inte den känsla hen beskriver.

    du skriver: ””Nu höjs flera röster för en sex- och samlevnadsundervisning som både KRITISERAR heteronormen och självklart inkluderar olika sätt att ha sex.”

    Du har alltså hos Lärarnas nyheter hittat en bekräftelse på att det kritiska beskriver det dåliga/negativa som skall avskaffas. Grattis”

    ja, vi har alla förstått vad kritik, kritisera betyder och att det har flera betydelser som Eva förtjänstfullt påpekat ovan. och ja, visst är betydelsen ”negativ” här. om man kritiskt (!) granskar normer kan man hitta normer som man tycker är fel eller orättvisa. självklart finns det också normer som de allra flesta skulle skriva under på att vi måste upprätthålla, men de normerna är det kanske mindre intressant att skriva om, eller hur?

    i det aktuella fallet håller jag helt och hållet med om att det är fel att heterosexualitet ska upphöjas till norm, då det inte finns någon värdeskillnad mellan heterosexualitet och t.ex. homosexualitet. däremot är det ju ingen kritik mot heterosexualiteten som sådan!

  46. bäver skriver:

    @Toklandet:

    ok, förstår vart du vill komma: genusvetare ligger bakom allt vad normkritik heter och därför vill du inte befatta dig med det. oavsett detta tycker jag det är viktigt att analysera och belysa normer. kalla det någonting annat om själva ordet ”kritik” är stötande!

  47. Toklandet skriver:

    Jag vill inte befatta mig med med det som en RELIGION vill tvinga på andra, för hur du än vrider på det så är genus”vetenskapen” en religion! Normer utvecklas sakta MED människor genom tiden för att de är nödvändiga i någon form, det är inte utveckling att NÅGRA TYCKER att de är fel och enbart vill ersätta dem med sådana som är godkända av dem själva utan att VETA vad det ställer till med. Man drar sig inte ens för att ge sig på barn i gigantisk skala med detta experiment!

    Varför är det viktigt att till varje pris ”analysera och belysa normer” (fast du menar kritisera och ersätta det som inte passar just dig och läromästarna)? Vad kan bli bättre menar du? Och för vem?

  48. Eva skriver:

    @Toklandet:

    ”Varför är det viktigt att till varje pris ”analysera och belysa normer” (fast du menar kritisera och ersätta det som inte passar just dig och läromästarna)? Vad kan bli bättre menar du? Och för vem?”

    Jag begriper inte hur man kan tycka att det inte är viktigt att reflektera över vilka regler som påverkar hur vi som människor lever våra liv.

    Ett område där det har hänt ganska mycket under de senaste decennierna är synen på homosexuella. Tidigare betraktades de som ”sjuka/onormala/avvikande” och de hade inte samma rättigheter som heterosexuella (de var tvungna att smyga med sin kärlek, de fick inte ingå äktenskap etc).

    Jag är övertygad om att alla homosexuella och en majoritet av de heterosexuella tycker att det här har varit en positiv utveckling. Men självklart finns det en och annan homofob som är missnöjd och tycker att det var bättre förr.

    Ps. För att vara extra tydlig: normkritiken i exemplet ovan handlade inte om att kritisera heterosexualitet, utan att lyfta fram och granska normer som innebar att heterosexuella hade fler rättigheter än homosexuella.

  49. Toklandet skriver:

    Eva: Vilka var det som hade tutat i alla att det skulle vara fel då? Rätta mig gärna om jag har fel men var det inte en RELIGION som i grunden låg bakom detta sen väldigt lång tid tillbaka? Nu är det ny RELIGION som återigen vill tvinga på folk SINA idéer om vad som är rätt och fel…

  50. Eva skriver:

    @Toklandet:

    Menar du att det bara är religioner som styr vad som är rätt och fel? Vilken religion menar du i så fall har varit drivande för att homosexuella ska ha samma rättigheter som heterosexuella?

  51. Aktivarum skriver:

    Eva:

    ”Ett område där det har hänt ganska mycket under de senaste decennierna är synen på homosexuella. Tidigare betraktades de som ”sjuka/onormala/avvikande” och de hade inte samma rättigheter som heterosexuella (de var tvungna att smyga med sin kärlek, de fick inte ingå äktenskap etc).”

    Upplysningsvis så var det inte staten som räddade homosexuella från fördomar hos befolkningen. Det var staten med tillhörande kyrka som stod för förföljelserna. Nu försöker staten tvätta av sig sin smutsiga byk genom att hävda alla utom statligt avlönade upplysta genusvetare är dumma fördomsfulla bönder.

    ”Jag är övertygad om att alla homosexuella och en majoritet av de heterosexuella tycker att det här har varit en positiv utveckling. Men självklart finns det en och annan homofob som är missnöjd och tycker att det var bättre förr.”

    Efter att jag sett normkritiska genusvetare försvara homofobiska muslimer så har genusvetenskapen noll trovärdighet som försvarare av homosexuella. Det är precis som med homosexuelle Michael Foucault. Han stöttade såklart inte revolutionen i Iran för att han gillade homofobiska islamister tog makten där. Han stöttade revolutionen I Iran för att motparten var de vita västdemokratier han i likhet med Frankfurtskolan älskade att hata.

  52. Toklandet skriver:

    Att ”acceptansen” för t ex homosexuella ökade beror kanske just på att religionen som tyckte att de var ”sjuka” hela tiden fått mindre och mindre att säga till om? Ska man då införa nya möjligheter för några få att tala om vad som är ”rätt” med tanke på historien? Är det så viktigt att ha en ”auktoritet” som talar om vad man ska tycka och tänka så man måste införa nya när de gamla fått mindre att säga till om?

  53. Eva skriver:

    @ Aktivarum

    ”Upplysningsvis så var det inte staten som räddade homosexuella från fördomar hos befolkningen.”

    Nej, och det har jag inte heller påstått.

    ”Nu försöker staten tvätta av sig sin smutsiga byk genom att hävda alla utom statligt avlönade upplysta genusvetare är dumma fördomsfulla bönder.”

    Que?

    ”Efter att jag sett normkritiska genusvetare försvara homofobiska muslimer så har genusvetenskapen noll trovärdighet som försvarare av homosexuella.”

    Tror du att jag har uppfattningen att det är genusvetenskapen som har bidragit till att vi idag har en annan syn på homosexuella? Varför tror du i så fall det?

    @ Toklandet

    Att ”acceptansen” för t ex homosexuella ökade beror kanske just på att religionen som tyckte att de var ”sjuka” hela tiden fått mindre och mindre att säga till om?

    Precis, och så började många människor/grupper ifrågasätta då rådande normer och successivt så förändrades synen på homosexuella.

    ”Är det så viktigt att ha en ”auktoritet” som talar om vad man ska tycka och tänka så man måste införa nya när de gamla fått mindre att säga till om?”

    Eh, jag bestämmer själv vad jag tycker och tänker.

  54. Aktivarum skriver:

    bäver:

    ”jag uppfattar sakerna i din lista som inbördes olika: vithet, manlighet och heterosexualitet är värdeneutrala egenskaper hos personer”

    Nej de är inte värdeneutrala. Det påståendet är ett offer för kulturrelativistisk ideologi. OM de vore värdeneutrala skulle de selekteras evolutionärt i samma omfattning (som män och kvinnor) men ingenstans i världen är fler personer homosexuella än heterosexuella, omanliga män sexuellt prefererade i samma omfattning som manliga och ingenstans i världen förutom i vita västländer uppstår vissa samhällsideer.

    ”medan västerländsk demokrati är ett styrelseskick eller kanske en ideologi.”

    Västerländsk är en kulturell markör, Demokrati är ett styrelseskick. Ett som påfallande få grupper förutom en anammat. Exempelvis Kina fick demokrati 1911 via Dr Sun Yat-sen. Gissa hur han var utbildad?

    ”för mig är det självklart att egenskaperna i den första gruppen är värdeneutrala i sig: det att ha vit hud, manligt kön eller heterosexuell läggning är varken bättre eller sämre än att ha t.ex. brun hud, kvinnligt kön eller homosexuell läggning.”

    Vit hud i sig har givetvis ingen betydelse alls men platsen vita bodde på tvingade dem av allt att döma att utveckla kompetenser och beteenden som var onödiga på andra platser. Vita länder är alltså inte värdeneutrala mot icke-vita länder. Nordgermaner är inte ens värdeneutrala mot germaner från sydligare trakter. Det gick enligt historieprofessorn Ladurie en tydlig gräns i Frankrike där nordbor var flera centimeter längre i medel och hade en annan familjeform.

    ”med ideologier och styrelseskick tror jag nog att man på ett annat sätt kan hävda att det ena är bättre än det andra.”

    Man kan inte hävda saker är neutrala när de inte har neutral effekt. När fler ser en film än en annan är de inte lika bra på vad filmer skall göra.

    ”jag tycker att normkritik framförallt bör användas för att blottlägga och belysa normer som innebär att någon sådan egenskap som är värdeneutral upphöjs till norm.”

    Men du har ju upphöjt saker till värdeneutrala som bevisligen bara är neutrala i vissa personers eget huvud. Se dig om i världen! Hur många riskerar livet för att fly från Miami till Kuba?

    ”att du har svårt att hitta positiva omdömen om egenskaperna du nämner som resultat av normkritik beror antagligen på att dessa egenskaper i sammanhanget var norm. i t.ex. en grupp där majoriteten är homosexuell kan normen vara homosexualitet, men det blir ju en betydligt ovanligare situation.”

    Just det. Normkritik är NEGATIVA omdömen om normer och alltså hittar man inte positiva omdömen om dessa i normkritik. Normer är ju det dåliga. Normer är dock inte normer för att någon bestämt det. Normer är oftast normer för vissa saker funkar bättre än andra saker så Normkritik är en ständig ursäkt att vara negativ till de bäst fungerande sakerna och ett ständigt hyllande av sämre fungerande saker.

    I korthet

    1) Normkritik är den akademiska motsvarigheten till att lacka om en gammal rostig bil och sälja den för samma pris som en ny bil. Hos normkritiker ges den rostiga bilen ett högre värde än den presterar för och den nya bilen ett lägre värde än den förtjänar RELATIVT rosthögen.

    2) Nästa steg i normkritiken är att deklarera det ett tecken på DÅLIG BILSYN att diskutera skillnaden i prestationer och resultat. Samt förstås mena att den enda tänkbara anledningen rosthögen presterar sämre är att vi har fördomar om rosthögar. Våra tankar och förväntningar hindrar rosthögen från den triumf den förtjänar. Rosthögen har rätten på sin sida. Fakta be dammed

  55. Aktivarum skriver:

    Eva:

    ”Tror du att jag har uppfattningen att det är genusvetenskapen som har bidragit till att vi idag har en annan syn på homosexuella? Varför tror du i så fall det?”

    Du sade att du delade Marios uppfattning av normkritik. Hur kan du göra det utan att anse det är normkritiker och aktivister som har räddat offergrupperna undan den onda allmänheten? Det är ju den enda orsak dessa yrken existerar. För att det finns de som menar de är nödvändiga för att motverka diskriminering och förtryck från den ”dominanta majoriteten” (Hegemomin) Ungefär som att hoppa några år i tiden och mena att det behövs en punkarminister och punkarforskning för att skydda den utsatta minoriteten punkare från normalt folks förföljelser.

    Hade då varit nu så hade frasen ”klipp dig och skaffa ett jobb” varit ett hatbrott.

  56. Eva skriver:

    @Aktivarum:

    I den tidigare diskussionen om vad begreppet normkritik innebär så skrev Mario följande: ”Ordet kritik betyder inte en på förhand bestämd negativ uppfattning om något, att kritiskt pröva något är att undersöka ett fenomen bortom fördomarna och det vi oreflekterat tar för givet. Att undersöka, kritisera eller ifrågasätta en norm (eller vad som helst) kan och bör göras utan förutfattade meningar om vad undersökningen ska komma fram till.

    Och, som sagt, jag instämmer i Marios beskrivning. Jag har förstått att du har en helt annan definition och syn på normkritik. Och uppenbarligen sätter du likhetstecken mellan normkritiker och genusvetare, men det gör inte jag. Tvärtom anser jag att vi alla till och från bör reflektera över rådande normer och hur de påverkar oss själva och andra.

  57. bäver skriver:

    @Aktivarum:

    hade bestämt mig för att inte delta i denna diskussion mer, men måste påpeka att din kommentar 26 augusti 2012 kl. 20:55 var det obehagligaste jag har läst på länge. det doftar socialdarwinism, den starkes rätt, majoritetens rätt att förtrycka minoriteter, vissa folks överlägsenhet…osv

    tanken om alla människors lika värde är en av grundbultarna i den demokratiska tradition som du vill försvara. utan den tanken faller hela idén om demokrati.

  58. Aktivarum skriver:

    bäver:

    Det faktum att du kläcker ur dig något så dumt som att påstå jag skulle vara Socialdarwinist bekräftar mitt första intryck, du har stora kunskapsbrister. Vi börjar med Steven Pinkers konstaterande att SoD rätteligen borde heta Social Spencerism då Darwin själv ansåg det vara en förkastlig irrlära.

    Men frågan är om inte Socialdarwininism för dig bara är ett fult ord att använda för att du skall slippa förklara dina egna ståndpunkter närmare. Kulturrelativism är mest en sekt, och sekter förespråkar inte debatt, de förespråkar man okritiskt håller med om vad än som ledarna hävdar.

    ”den starkes rätt, majoritetens rätt att förtrycka minoriteter, vissa folks överlägsenhet…osv”

    Du talar ren smörja. Majoriteten kan givetvis förtrycka minoriteter bäst de vil oavsett vad någon av oss tycker, på vad sätt skulle avsaknad av RÄTT hindra en majoritet? Det är ju bara att se vad som hände i Rwanda, hindrades de av att de inte hade rätten på sin sida? Vad har du för korkade lärare egentligen?

    Det logiska är att lita på att majoriteten inte vill förtrycka och väljer att inte göra det. Historiskt är det heller inte majoriteten som förtrycker minoriteter det är minoriteter som förtrycker andra minoriteter och stater som förtrycker majoriteter. Det sistnämnda problemet var så allvarligt att det skrevs grundlagar till skydd.

    Jag har heller inte påstått något ”FOLK” är överlägset. Jag sade olika strategier och system ej kopplade till folk (snarare till platser) är bättre och sämre. Dina guruer däremot försöker inbilla oss det inte finns bättre och sämre system. Det är bara det att folk som riskerar livet för att fly Kuba tyder på något annat.

    ”tanken om alla människors lika värde är en av grundbultarna i den demokratiska tradition som du vill försvara. utan den tanken faller hela idén om demokrati.”

    Alla människors lika värde gäller INDIVIDER, inte grupper. Dina idoler kritiserar principen ”människors lika värde” och vill minoriteter skall ha större rättigheter. Demokrati å sin sida kräver öppen debatt för att fungera. Du visar ingen som helst vilja att debattera du försöker tysta mig med Spencer-etiketten.

    Din tolkning av demokratiska principer är lika usel som Spencers tolkning av Darwins lära.

  59. Aktivarum skriver:

    Eva:

    ”att kritiskt pröva något är att undersöka ett fenomen bortom fördomarna”

    Vilka fördomar? Och sedan när är fördomar inte något negativt? Texten bekräftar precis vad jag sade. De tar från början för givet att det finns en fördom som de skall ”avslöja” eller ”dekonstruera”. Det heter inte normanalys eller normgenomgång det heter normkritik. Någon analys görs inte, man tar för givet normer måste vara fördomsfulla. Det här är inte neutrala analyser det är attackdiscipliner.

    ”Att undersöka, kritisera eller ifrågasätta en norm (eller vad som helst) kan och bör göras utan förutfattade meningar om vad undersökningen ska komma fram till.”

    Normkritiker undersöker inte normer. Eftersom normer förutsätts dåliga så kan inte normkritiker undersöka vad de är till för. Vad de sålunda gör är undersöker antagna negativa effekter. Problemet med ditt resonemang är att du förväxlar vad saker ”kan vara” med vad saker ”faktiskt är” Att kritik teoretiskt kan betyda något positivt betyder inte kritik betyder något positivt på riktigt.

    ”Och uppenbarligen sätter du likhetstecken mellan normkritiker och genusvetare, men det gör inte jag.”

    Du länkar heller inte till normkritiker som inte är genusvetare.

  60. bäver skriver:

    @Aktivarum:

    jag skrev inte att du är socialdarwinist (som nu är den gängse termen, även om du har helt rätt om darwin och spencer), utan att det du skrev ”doftar socialdarwinism” — och det gör det! läs om din kommentar — eller be någon annan läsa den — så ser du det själv. vill du undvika reaktioner som min får du formulera dig annorlunda.

    du har rätt i att jag inte visar någon vilja att debattera (vilket jag ju sa också: har egentligen bestämt mig för att släppa den här tråden) — jag kände bara att jag måste markera mot den kommentar jag pratar om ovan.

    du skriver att alla individer har samma värde — då är vi överens. när du skriver sådant som i din första kommentar bör du nog understryka det, annars riskerar du att bli feltolkad.

  61. Eva skriver:

    @Aktivarum:

    ”Vilka fördomar? Och sedan när är fördomar inte något negativt? Texten bekräftar precis vad jag sade. De tar från början för givet att det finns en fördom som de skall ”avslöja” eller ”dekonstruera”.”

    Alla möjliga fördomar. Jag noterar också att du förväxlar normer och fördomar.

    ”Det heter inte normanalys eller normgenomgång det heter normkritik. Någon analys görs inte, man tar för givet normer måste vara fördomsfulla. Det här är inte neutrala analyser det är attackdiscipliner.”

    Det är din uppfattning, inte min. Du och jag har inte samma definition för normkritik. Att diskutera normkritik med utgångspunkt från din definition tycker jag inte känns särskilt meningsfullt.

    ”Att kritik teoretiskt kan betyda något positivt betyder inte kritik betyder något positivt på riktigt.”

    Så kanske det är i din del av världen, men i min del av världen används kritik även i betydelsen ”granskning etc”.

    ”Du länkar heller inte till normkritiker som inte är genusvetare.”

    Föreslår att du söker på ”omskärelse” på t ex Newsmill, DN eller varför inte här på Pelle Billings blogg. Du kommer att hitta massor med exempel på personer som inte är genusvetare och som ifrågasätter normen att det är okej att omskära små pojkar i religionens namn.

Google