Med en dåres envishet tänker jag fortsätta skriva om vilka skiljelinjerna är i jämställdhetsdebatten.

I förrgår var det gästbloggaren Kristian Stålne som presenterade en jämställdhetslabyrint, där man kunde se vilken typ av jämställdhet man egentligen förespråkar. Labyrinten innehöll även ett par ”fällor”, särskilt i sin vänstra hälft, som fångade upp eventuella självmotsägelser.

I går var det sedan jag själv som gav grundläggande definitioner på vanliga inriktningar i jämställdhetsdebatten.

I dag vill jag dock gå ett steg längre, och diskutera de avgörande skiljelinjerna i svensk jämställdhetsdebatt – de vattendelare där det blir allt mer tydligt att det inte alls råder någon konsensus i Sverige om jämställdhetsarbetet, trots att vi velat tro det i några decennier.

1) Medfödda könsskillnader eller ungefär likadana kön?

Det är ytterst få personer som tror att de olika livsval och beteenden könen uppvisar endast beror på arv, eller endast beror på miljö. De flesta jag pratar med säger att de tror att det är en blandning mellan arv och miljö. Således torde detta vara ett område där det råder relativt stor samstämmighet?

Knappast. Skiljelinjen går mellan de som tror att mäns och kvinnors beteende till allra största delen är konstruerat – och skulle vi bara ha en annan typ av samhälle skulle könen i stora drag göra likadana livsstilsval – och de som på allvar anser att både arv och miljö har en betydande påverkan på oss.

Skiljelinjen går således mellan ”i praktiken är det miljön som är viktig” och ”i praktiken är det både arv och miljö som är viktiga”.

2) Individuell frihet eller 50/50-fördelning?

Den officiella linjen inom svensk jämställdhetspolitik är att vi ska uppnå jämställdhet, och denna jämställdhet definieras som en jämn fördelning av kvinnor och män inom samhällets olika områden (50/50-fördelning). Därmed är målet att vi ha lika många chefer, sjuksköterskor, gruvarbetare och lärare av respektive kön.

Viktigt att notera är att denna målsättning till fullo bygger på ställningstagandet ovan som säger ”i praktiken är det miljön som är viktig”. Man kan alltså inte ha en 50/50-fördelning som målsättning om man erkänner att det finns medfödda skillnader på gruppnivå mellan könen som inte är försumbara.

Vad är då alternativet till 50/50-fördelning? Tja, att varje människa själv får välja utbildning, yrke, hobby, etcetera. Med detta inte sagt att våra individuella val görs i ett vakuum, för så är det verkligen inte. Vi påverkas av vårt språk, vår kultur, vår socioekonomiska bakgrund, den familjestruktur vi föds in i, de omdömen om kvinnor och män som finns omkring oss, etcetera.

Men skiljelinjen går mellan att ha ett orubbligt mål om jämn könsfördelning, och att samhället ska signalera att båda könen är välkomna till alla arbetsplatser/fritidsintressen/livsstilar. Skiljelinjen går mellan att kvotera in personer på en arbetsplats, och att i platsannonsen ha en bild på en man och en kvinna för att signalera att båda könen är lika välkomna.

3) Kvinnofrågor eller båda könens frågor?

Detta område har varit en hjärtefråga för mig sedan jag började blogga, och det var en av drivkrafterna till att jag började arbeta med könsfrågor.

Utgångspunkten i (nästan) allt jämställdhetsarbete världen runt, sedan jämställdhetsarbete först uppstod, är att kvinnofrågorna står i centrum och är själva anledningen till att jämställdhet finns på agendan. Så är det i svensk jämställdhetspolitik, i andra länders jämställdhetspolitik och hos de stora internationella organisationerna (FN, Amnesty, World Economic Forum, och så vidare).

Det är först på senare tid som vissa undantag uppkommit. Till exempel i Australien, där man nu har ett fokus på mäns hälsa som drivs av regeringen. Mäns hälsa är en naturlig ingång till mansfrågor eftersom man då kan arbeta med självmord, hemlöshet, arbetsplatsolyckor och förkortad livslängd – vilka är centrala mansfrågor. I Australien har man även valt att inkludera programmet ”Strong Fathers, Strong Families” – för att belysa hur viktiga pappor är för familjer och barn.

Skiljelinjen i debatten går således mellan de som vill fortsätt att bara, eller nästan bara, arbeta med kvinnofrågor, och de som vill att mansfrågorna ska få samma status i jämställdhetsarbetet hos regeringar och internationella organisationer.

4) Hur använda dessa skiljelinjer?

Min bestämda uppfattning är att det snabbaste sättet att förstå var man själv och andra står i jämställdhetsdebatten, är att kartlägga ens inställning till dessa tre skiljlinjer. Ord som feminist, jämställdist, likhetsfeminist, särartsfeminist, mansrättsaktivist och dylikt, är i slutändan relativt trubbiga och ger inte någon djupare förståelse för vad personen egentligen tycker.

Med detta inte sagt att dessa ord inte kan vara användbara, för det är de. Särskilt i samhällsdebatten. Men när du väl pratar med en medmänniska och undrar vad vederbörande egentligen tycker om jämställdhetspolitiken, så är det de tre olika skiljelinjerna som snabbast zoomar in på skillnader och likheter i era åsikter.

 

77 kommentarer på “Skiljelinjerna i jämställdhetsdebatten – var ställer du dig?”

  1. Tanja skriver:

    1) Det är väl ganska meningslöst att prata om ifall kärnan är mest lik eller ej, för man samverkar ju ALLTID med miljön. En liten skillnad kan i vissa situationer göra mycket. Man kan säkerligen ha en miljö där män och kvinnor beter sig ungefär likadant. Man kan också ha en miljö där män och kvinnor beter sig helt olika. I vissa miljöer ses vissa egenskaper som manliga, i andra ses samma egenskaper som kvinnliga.

    Oavsett så önskar jag att man kom bort från att överdriva könsskillnaderna. Tänk om det inbyggt är så att av dem som kan utveckla intresse för matte är 65% pojkar. Att det skevar leder dock till att syon behandlar rekommenderar alla pojkar att gå natur och alla flickor att gå sam. Man förstärker en mindre skillnad och framkallar större skillnad. Sånt gillar jag inte.

    2) Individuell frihet. Det innebär även att man minskar den ”dolda” kvoteringen som uppenbart pågår, typ att män sorteras bort från jobb med

    3) Jag har så himla svårt att se bara ena könets problem, det är ju alltid mynt om två sidor. Ses kvinnor som svaga, så förväntas män vara starka.

  2. JD skriver:

    Mycket bra inlägg igen Pelle där du uppmanar människor att tänka själva istället för att låta ett epitet eller ord som feminist, jämställdist stå oemotsagd för vad man tycker.
    Jag upplever att feminismen har visat upp en mycket stor ovilja att ta åt sig av andras erfarenheter, känslor, kunskap och upplevelser då det gäller jämställdhet. En feminist försvarar inte sin sak då de argumenterar utan hon försvarar feminismen som viktig företeelse och maktfaktor i samhället?
    Feminismen har ett arv att upprätthålla och där ingår inte mansfrågor.
    Hur ska man kunna inkludera detta i en gemensam framtida syn på jämställdhet?
    Det känns ju inte som att feminismen är seriös då man talar om jämställdhet!!!

  3. Bashflak skriver:

    Klart bästa inlägget denna veckan.

  4. Håkan skriver:

    Min syn är:
    1) Medfödda könsskillnader eller ungefär likadana kön?
    Skillnaderna inom grupperna är större än mellan grupperna. I jämförelse mellan många andra arter har människan mindre skillnader mellan könen. Men skillnader som under större delen av vår tid på jorden har varit till gagn för arten finns. Dessa kommer inte kunna suddas ut på ett par generationer. Alltså kommer arvet ha stor betydelse oavsett miljön. (Mao, genusvetenskapen tittar otroligt kortsiktigt.)

    2) Individuell frihet eller 50/50-fördelning?
    Jag är liberal och anser att alla skall ha lika eller likartade rättigheter, möjligheter OCH skyldigheter. Att pressa fram en 50/50-fördelning innebär att man måste göra avsteg från lika rättigheter och möjligheter. OM man anser att fördelningen blir snedfördelad får man visa att det är rättigheterna och/eller möjligheterna som skiljer.
    F.ö. så pratar man ofta om minst 50% kvinnor, 50/50 verkar endast gälla då kvinnor är underrepresenterade.

    3) Kvinnofrågor eller båda könens frågor?
    Tycker jag besvaras i punkt 2.

    4) Hur använda dessa skiljelinjer?
    Personligen så ser jag skiljelinjen gå mellan en kollektivistisk syn (gruppen män kontra gruppen kvinnor) och en individualistisk syn (varje människa skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter). Har man en liberal och individualistisk syn så kan man knappast anse att en person skall hindras från ett jobb eller en utbildning bara för att personen (anses) tillhöra en grupp som är överrepresenterad.

  5. Lavazza skriver:

    Ska man krångla till det är arvet ett kumulerat resultat av miljön som påverkar chanserna till överlevnad och reproduktion.

    Jag förstår inte hur någon, även på gruppnivå, kan avskriva tanken på biologiska skillnader mellan könen avseende även annat vissa fysiska attribut, och samtidigt inte ha några invändningar mot evolutionsläran.

  6. Lavazza skriver:

    ”F.ö. så pratar man ofta om minst 50% kvinnor, 50/50 verkar endast gälla då kvinnor är underrepresenterade.”

    Inte vad rör fysiska risker, familjeförsörjning, skattebetalande och sådant. Jag hör ingen utanför våra kretsar förespråka att kvinnor ska sluta vara underrepresenterade på dessa områden.

  7. robjoh skriver:

    1) Medfödda könsskillnader eller ungefär likadana kön?
    Medfött både mellan könen och inom könen. Däremot kommer givetvis också träning påverka en individ, jag kan vara född med en stor förståelse för mattematik men om jag inte får träning kommer detta aldrig blomma ut.

    2) Individuell frihet eller 50/50-fördelning?
    Individuell frihet, detta är vägledande för mig inom de flesta frågor. Vill dock påpeka att med frihet kommer också krav på ansvar.

    3) Kvinnofrågor eller båda könens frågor?
    Utgå från individen. För mig har du inte rättigheter för att du är man eller kvinna. Enligt mig så har du rättigheter för att du är en människa.

    4) Hur använda dessa skiljelinjer?
    För min del går skiljelinjen där kollektivet anser sig ha rättigheter på bekostnad av en individ.

  8. Bashflak skriver:

    @Lavazza:

    Precis. Man hör aldrig krav på 50/50 bland uteliggarna, på fängelserna eller A-kassan.

  9. Pelle Billing skriver:

    @Tanja:

    ”Det är väl ganska meningslöst att prata om ifall kärnan är mest lik eller ej, för man samverkar ju ALLTID med miljön.”

    Förstår inte resonemanget? Jag skulle säga att eftersom det medfödda och omgivningen ständigt samverkar och samspelar, så är båda intressanta. Miljön påverkar hur arvet uttrycker sig, och arvet påverkar hur miljön ser ut. Ingen variabel är ointressant, utan båda variablerna samspelar i en komplex interaktion.

    ”Oavsett så önskar jag att man kom bort från att överdriva könsskillnaderna.”

    Ja som jag skriver i en av mina grundteser för bloggen: Medfödda könsskillnader ska varken överdrivas eller förnekas.

    ”Individuell frihet. Det innebär även att man minskar den ”dolda” kvoteringen som uppenbart pågår, typ att män sorteras bort från jobb med”

    Jag anser inte att det finns dold kvotering idag (och det som hävdar det har bevisbördan). Män får anställning på förskola och kvinnor får anställning på Sony, om de har rätt kvalifikationer. Det som skiljer mellan könen är i stället hur många som läser till förskollärare och ingenjör.

    ”Jag har så himla svårt att se bara ena könets problem, det är ju alltid mynt om två sidor.”

    Instämmer!

  10. Pelle Billing skriver:

    @JD:

    ”Jag upplever att feminismen har visat upp en mycket stor ovilja att ta åt sig av andras erfarenheter, känslor, kunskap och upplevelser då det gäller jämställdhet.”

    Mainstream-feminismen har helt klart uppvisat denna ovilja. Mäns upplevelser och erfarenheter har inte ansetts intressanta, om de inte är ”rätt”.

  11. Pelle Billing skriver:

    @Lavazza:

    ”Ska man krångla till det är arvet ett kumulerat resultat av miljön som påverkar chanserna till överlevnad och reproduktion.”

    Helt klart är det så. Miljön har hela tiden påverkat vilket arv som förs vidare. Och vårt arv har hela tiden påverkat hur vi agerar och påverkar vår omgivning. Så miljö och arv har ständigt samspelat, och är inte så skilda som vi ofta vill få det till. Just därför har jag så svårt att förstå de som vill bortse från någon av variablerna i detta komplexa samspel.

  12. Joel Johansson skriver:

    @Pelle Billing,

    När det gäller punkt ett så anser jag att denna fråga kan lämnas helt därhän. Som jag ser det så är det inte relevant i vilken mån kön är biologiskt eller kulturellt betingat, förutom om man försöker använda det som en rationalisering för tingens ordning eller för sin kamp emot den. I vilket fall som helst så gör man ett naturalistiskt felslut och bryter mot Humes lag (ett är kan aldrig rättfärdiga ett bör). Humanism och individens ansvar borde vara tillräckligt för alla.

    Jag ser med viss oro att feministkritiker lägger politiskt fokus på denna fråga. Rollernas ursprung är inte intressant. Bara hur man värderar dom och att man är fri att bryta mot dom.

  13. JD skriver:

    @Pelle
    Jag önskar verkligen att någon kunde få mig att ännu en gång tro på att feminism kan inkluderas i en jämställdhetssyn där män och kvinnor, pojkar och flickor har ett lika värde.

  14. [...] Lööf anses förföljd inte pga Tillväxtverket utan pga sitt kön. Pelle Billing presenterar skiljelinjerna i jämställdhetsdebatten. Share this:FacebookTwitterGillaGillaBe the first to like this. Publicerat i Genus, [...]

  15. Nils Jungenäs skriver:

    Jag håller med Tanja, förutom det dumma ”slippery slope”-argumentet som utgår ifrån att alla studie- och yrkesvägledare är inkompetenta och korkade. ;-)

  16. Hurtbullen skriver:

    Min uppfattning är : Alla statsapparater som vill skapa konsensus av någon sort,kring viktiga frågor som jämställdhet , MÅSTE till slut ta till storsläggan och aktivt blanda sig i medborgarnas personliga sfär, och aktivt bära fram det ”ena” politiska alternativet .Det har gått jättebra eftersom många feminister har hållits under armarna av pappa/mamma staten som mer än gärna gör politik av det personliga. Det är inte så mycket de olika feministiska sekters eget fel, det är först och främst politikerelitens eget lilla experiment med sin egen befolkning.

  17. Lavazza skriver:

    @Pelle: Visst, men jag tycker att arv i den svenska debatten ignoreras som relevant förklaring/begränsning än miljö. Och att de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för att förändra miljön så att arvet spelar mindre eller ingen roll undervärderas.

    Men att människor har sådan plasticitet att de i större eller mindre grad kan förändra beteende, reaktioner, värderingar på relativt kort tid som reaktion på förändringar i miljön håller jag med mina meningsmotståndare om.

    Mina meningsmotståndare verkar dock inte vara med på mitt påstående att de av dem önskade förändringarna av miljön har alltför stora mänskliga och ekonomiska kostnader.

  18. Hurtbullen skriver:

    2. Istället för att trassla in sig i evighetsresonemang med olika feministiska grupperingar, så finns faktiskt ett direkt tryck att utöva – på våra politiker – vilka politiker är uttalade feminister ? Stryker man alla namn på sitt partis riksdagslista som är feminister, och det blir tillräckligt som en ny vana – då kommer våra politiker att bli betydligt mer alerta. Det finns en stark anledning att återkomma med detta inför valet 2014, antar jag. Som det ser ut nu så kommer Sd få sin kvot av missnöjesröster också mot regeringens jämställdhetspolitik, och det vore ju synd om det bara fanns ett enda (socialkonservativt) parti som driver ” våra” frågor .

  19. Lavazza skriver:

    Hurtbullen: Ja, det finns ju inget parti som ligger i närheten av jämställdismen, så att stryka feminister i sitt vanliga parti är kanske det rimligaste.

  20. Hurtbullen skriver:

    3. Ähh

    Nu har jag postat i fel tråd, dessa skulle hamna under denna.

  21. Nils D skriver:

    Som det är sagt:
    Det är inte frågan om arv ELLER miljö. Inte heller arv OCH miljö.
    Utan om arv GÅNGER miljö. Små skillnader i arv kan ge stort utfall om de hamnar i olika miljöer. Och vise versa.

    Sen undrar jag om man inte skulle kunna lägga till ännu en dimension.
    De som är väldigt pigga på att säga hur det borde vara och säkra på i vilken riktning samhället borde ändra på sig (de som verkar veta hur morgondagen kommer se ut), i kontrast mot dem som är mera live and let live.

  22. Tanja skriver:

    @Pelle Billing:

    Jag menar snarare att det man måste tänka på är att det inte finns ett enda naturligt tillstånd, utan generna kommer att yttra sig olika beroende på miljö. Detta att ”vara sig själv”, biologiskt, finns ju inte oberoende av kontext. Så ”alla ska få vara som de vill och som deras naturliga fallenhet är” leder till olika följder beroende på miljön.

  23. Pelle Billing skriver:

    @Joel Johansson: Jag instämmer inte. För grunden för vår jämställdhetpolitik (50/50-fördelning av könen) är inte möjlig utifrån de medfödda könsskillnader som finns, om man inte vill kvotera varenda arbetsplats. Således tycker jag det är viktigt att påpeka att det finns ett felaktigt grundantagande i vår jämställdhetspolitik.

  24. Pelle Billing skriver:

    @Lavazza:

    ”Mina meningsmotståndare verkar dock inte vara med på mitt påstående att de av dem önskade förändringarna av miljön har alltför stora mänskliga och ekonomiska kostnader.”

    Exakt.

  25. Rasmus Andersson skriver:

    När jag diskuterar nr 3 ”kvinnorfrågor eller båda köns frågor” så upplever jag att det finns rätt många som väljer båda köns frågor.

    Men när man går in på detaljer, så visar det sig att många av de som valde ”båda köns frågor” inte tar mäns frågor särskilt allvarligt, medan allvaret i kvinnors anses mycket stort. Det är först när man gräver i det som skillnaderna kommer fram. Det räcker nog inte alltid med de 3 frågorna för att få en uppfattning om vart folk står.

  26. Pelle Billing skriver:

    @Rasmus Andersson:

    ”Men när man går in på detaljer, så visar det sig att många av de som valde ”båda köns frågor” inte tar mäns frågor särskilt allvarligt, medan allvaret i kvinnors anses mycket stort.”

    Instämmer. Därav att jag använde uttrycket ”samma status” i texten. Mans- och kvinnofrågor ska ha samma status i jämställdhetspolitiken.

  27. Pelle Billing skriver:

    @Tanja:

    ”Jag menar snarare att det man måste tänka på är att det inte finns ett enda naturligt tillstånd, utan generna kommer att yttra sig olika beroende på miljö. Detta att ”vara sig själv”, biologiskt, finns ju inte oberoende av kontext. Så ”alla ska få vara som de vill och som deras naturliga fallenhet är” leder till olika följder beroende på miljön.”

    Detta är jag med på.

  28. Pelle Billing skriver:

    @Nils D:

    ”Sen undrar jag om man inte skulle kunna lägga till ännu en dimension.
    De som är väldigt pigga på att säga hur det borde vara och säkra på i vilken riktning samhället borde ändra på sig (de som verkar veta hur morgondagen kommer se ut), i kontrast mot dem som är mera live and let live.”

    Ja.
    Fast det är besläktat med nr 2 i texten.

  29. Johan Eriksson skriver:

    Klokt skrivet. Hoppas många läser det här.

  30. NinniTokan skriver:

    Bra inlägg!

    1) Medfödda könsskillnader eller ungefär likadana kön?

    Det är en blandning mellan arv och miljö, där jag tror miljö är det största bidraget. Just därför blir jag så förbaskad på både samhällsandan och feminister överlag. Man är så fokuserad på kvinnor, kvinnor, kvinnor… minsta lilla mygga så rusar man som hjälten på den vita springaren till kvinnors försvar, hojtar högt om ”utbrett kvinnohat”, man ska lägga rätt hela världen så att inte lilla pluttinuttan kan ha något som hindrar i vägen upp till högsta topp.. som om vi var princessan på ärten.

    Nä, jag är vuxen! Behandla mig inte som ett barn!

    Sen när det kommer till män och den fruktansvärda misandrin, skolresultat, uteliggare, medborgarföslaget, papporna som är andrahandsföräldrar, självmord…
    Vad gör hjälten på den vita springaren då?
    Jo vi som påtalar även mansfrågorna, vi är näthatare, kvinnohatare, vi är ”vita kränka män”, vi är nätbrynjor

    Kan man tydligare visa att man inte är intresserad av att minska påverkan av miljö för jämställdhetens skull, utan bara bryr sig om kvinnor?!
    Vidrig sexism! Jag som är före detta feminist och faktiskt trodde att feminister var goda… jag börjar verkligen tvivla… jag är så otroligt besviken på mina ”systrar från förr” i debatten.

    2) Individuell frihet eller 50/50-fördelning?
    Eftersom vi inte vet hur arv och miljö påverkar ”målet” så kan man inte heller pusha fram jämställdhet. Man måste stötta den som gör avvikande val, inte uppmuntra/befrämja avvikande val på bekostnad av traditionella val. Även pusha bort från traditionella val är en könssocialisering.
    Så det är individuell frihet som gäller.

    3) Kvinnofrågor eller båda könens frågor?
    Båda.. *sjunger* ”Hand i hand, tillsammans gick vi kvinna-man..”

    Jag tycker det är imponerande att ni män här väljer att gå en gemensam väg, trots all den skit ni fått ta under så många år. Sjukt imponerad, är jag. Älskar män/manligheten ännu mer än jag gjorde innan, bara för det.

  31. Niko skriver:

    Mycket bra inlägg, som alltid, Pelle!

    För mig har det blivit allt viktigare att sluta kalla mig feminist (möjligen skulle det ha gått att kalla mig liberal feminist). Feminismen som begrepp och idébärare är förstörd för all framtid och går aldrig att använda igen. Inte heller utanför västvärlden. Däremot finns det många länder där kvinnokampen måste stödjas och uppmuntras (inte minst muslimska länder).

    I den svenska feminismens tankevärld går det aldrig att förena stöttandet av både kvinno- och mansfrågor. Det är en ideologisk omöjlighet, eftersom mannen och manligheten ses som det som skadar och förminskar kvinnornas möjligheter. Det finns bara en väg framåt för den svenska statsfeminismen och det är att fortsätta ställa kvinnor först i alla lägen, på mäns bekostnad (diskriminering). Och att fortsätta osynliggöra mansfrågorna och istället lyfta fram den lömskare varianten ”maskulinitetsforskning”, som egentligen bara är förklädd feministisk ideologi (utan någon som helst hänsyn till mannen som varelse utan endast vilka problem mannen innebär för kvinnan).

    För mig har det blivit tydligt att feminismen inte längre är en ”välmenande” tanke eller ideologi. Rättvisa har sedan länge ersatts av luddiga, teoretiska resonemang om makt och osynliga strukturer som endast har en uppgift: att skuldbelägga mannen som varelse och hylla kvinnan som varelse.

    När detta sedan blandas samman med föreställning om ras och etniskt ursprung blir det så obehagligt att varje sund människa borde tvärstanna och säga stopp. Men icke i Sverige. Åtminste inte på länge. Propagandan pumpar ut i skolorna, i radions kanaler, i TV-sofforna och i nästan alla etablerade riksmedier. Det är så osmakligt och egentligen obegripligt att jag är övertygad om att många framtida böcker och dokumentärer i framtiden kommer att försöka förstå vad som hände i Sverige under denna epok.

  32. Lavazza skriver:

    Niko: ”Däremot finns det många länder där kvinnokampen måste stödjas och uppmuntras (inte minst muslimska länder).”

    Varför då? Vad är det som talar för att muslimska samhällen inte har ett fungerande och långsiktigt hållbart samhällskontrakt mellan könen? SWB-undersökningar visar i alla fall att kvinnor är minst lika lyckliga som män i muslimska samhällen, så helt galet ute kan de inte vara ur deras kvinnors perspektiv.

    http://books.google.lu/books?id=ZFuh9pBxS4EC&pg=PA516&lpg=PA516&dq=happiness+muslim+countries+SWB&source=bl&ots=cV0GuSS1WM&sig=Jzbl-nCiJ6aWHZSXjtAkddQkANE&hl=en#v=onepage&q=happiness%20muslim%20countries%20SWB&f=false

  33. NinniTokan skriver:

    @Niko:

    Det är en ideologisk omöjlighet, eftersom mannen och manligheten ses som det som skadar och förminskar kvinnornas möjligheter.

    Det värsta är att det är en ideologisk utgångspunkt som är felaktig

    Det är kvinnor och kvinnors ”vi kvinnor” som hindrar kvinnor, inte män. Och eftersom hela genus”vetenskapen” är är feinistisk ideologi kommer man inte bygga upp den kunskapen som gör att kvinnor blir medvetna om vad det är för ”strukturer” som gör saker jobbigt. Och pga den kunskapsbristen fortsätter kvinnors valmöjlighet att vara begränsad i praktiken trots att inga officiella hinder kvarstår.

    Dessutom kommer det slå tillbaka på andra hållet. Få gillar ”fusk”, för eller senare rinner bägaren över på de män som ser skapandet av räkmackor i livet för kvinnor. En arbetsplats med män som fått nog, skulle jag inte vilja jobba på.

  34. Nils Jungenäs skriver:

    @Lavazza:

    Det gör det visst det. Sitt inte och gissa och hitta på.

    Dels har KD’s ungdomsförbund vid några tillfällen uttalats sig ganska tydligt mot den rådande statsfeminismen.

    Men framförallt har det mycket orättvist demoniserade SD (inte ungdomsförbundet utan det riktiga moderpartiet) väldigt tydligt tagit avstånd från feminismen. Avveckling av statsfeminismen är ett av SD’ kvinnoförbunds främsta käpphästar. Titta runt lite på ”sdwebbtv” på YouTube så får du se. Du kan även läsa på SD’s hemsida om deras jämställdhetspolitik. SD har tagit mycket av sitt partiprogram från dels Pär Ströms böcker men framförallt från Pelle Billings ”Jämställdhet 2.0″ och från MansNätverket, där man till och med saxat rakt av vissa stycken. Om man bara klarar av att se förbi massmedias lögnaktiga bild av SD som främlingsfientliga rasister så framstår SD som det självklara valet för alla Jämställdister, ickefeminister och antifeminister.

  35. Anders Senior skriver:

    @Nils Jungenäs:

    Håller med dig Nils.
    Undrar varför folk här som så tydligt genomskådat medias feministiska (kommunistiska) vinkling bara köper densammas retorik mot SD rakt av, utan att reflektera om det kanske åtminstonde skulle kunna vara lite vinklat det också? Ganska mycket vinklat rent av? Som att det skulle vara högerextremt tex? Är inte deras åsikter ganska vänster igentligen? Feministiska Moderater? Man kanske kan fundera på om vi inte har fått en ganska massiv normglidning åt vänster i politiken de sista 20 åren genom feminismens PK-journalister etc. etc. intåg i samhället….

  36. Joel Johansson skriver:

    @Pelle Billing,

    Att bemöta ett naturalistiskt felslut med detsamma är intellektuellt fel. Feminister som anser att 50/50 bör gälla eftersom kön är en social konstruktion gör också samma misstag som du, d v s härleder ett ”bör” från ett ”är”. Tanken om könet som en social konstruktion styrker inte en slutsats om 50/50 på något sätt, lika lite som ditt perspektiv styrker en slutsats om att skillnader i utfall bör finnas.

    I en filosofisk kontext så resonerar du tyvärr fel, även om det är tacksamt att plocka poäng hos gemene man på det sättet. Frågan om könets ursprung är ett villospår i jämställdhetsdebatten.

  37. NinniTokan skriver:

    Nils Jungenäs och Anders Senior:

    Jag har iaf bestämt mig för att syna deras övriga politiska program noga inför valet 2014. Jag har varit lurad av stigmatisering av grupper förr, jag tänker inte låta det ske igen.

  38. Håkan skriver:

    @NinniTokan:

    Inte för att jag stödjer SD men jag är förvånad att de inte i sin retorik tar in kritiken mot feminismen. Många av deras väljare är nog ”unga arga män”. Många av dem har nog sett genom hela skolan att flickorna är mer i samhällets fokus än de själva. En attack från SD mot genusvetenskap och räkmackor i livet för kvinnor (som du skrev) skulle troligen dra till sig de väljarna.

    Men jag håller med Anders Senior, SD retoriken skiljer sig inte mycket från Fi, det är bara vilken grupp de ogillar som skiljer.

  39. NinniTokan skriver:

    @Håkan:

    Inte för att jag stödjer SD

    Jag har mycket stort förtroende för Nils och Anders. Det är två intellektuella herrar med hjärtat på rätta stället. Så från att ha trott att SD var främlingsfientligt har jag ifrågasatt var den kunskapen kommer ifrån. Min kunskap kommer från medias bild och media är som vi alla vet fullt av ett inkompetent pack som kallar sig journalister.

    Så idag säger jag helt enkelt: Jag har inte en susning om huruvida SD är eller inte är främlingsfientligt. Men jag tänker ta reda på det. Men även andra frågor är viktiga för mig, skattepolitiskt tex. Så jag har att plugga på:)

  40. Anders Senior skriver:

    @NinniTokan:

    Precis Ninni!
    Jag vet inte själv ännu om jag stöder SD, jag tänker också ta reda på det… ;)
    Jag säger inte att de inte är främlingsfientliga eller något annat heller, jag säger bara att medias bild av dem inte skall köpas rakt av…. Att man själv skall skaffa sig en egen uppfattning….

  41. JD skriver:

    SD är ett främlingsfientligt parti och ett parti som består av lycksökare, lata bidragstagare och människor som är missnöjda med sina liv.
    Finns inte en chans att jag skulle överväga att rösta på dem. Inte ens om dom är lika anti mot feminism som undertecknad.
    Vakna för sjutton!

  42. robjoh skriver:

    @NinniTokan:
    Jag tror följande:
    ”Jag tycker det är imponerande att ni män här väljer att gå en gemensam väg, trots all den skit ni fått ta under så många år. Sjukt imponerad, är jag. Älskar män/manligheten ännu mer än jag gjorde innan, bara för det.”

    är kopplat till vad du har skrivit tidigare:
    http://kvinnaochantifeminist.wordpress.com/2012/03/08/men-are-from-mars-women-are-from-venus-del-3/

    Det är svårt att försvara sin frihet som individ, eller för den delen ha den mentaliteten, om man inte är beredd att försvara den friheten för alla oavsett kön och ras.

  43. Men@Work skriver:

    Återigen vill jag lyfta fram att jämställdistiska värderingar sammanfaller med klassiskt liberala. Liberalism har i sin grundform ingen given plats på höger/vänsterskalan, men har som fundament allas lika värde och frihet.

    Individen har här både grundläggande rättigheter och skyldigheter. Ingen ska hindra individen att söka lycka, så länge man inte skadar någon annan. Individen ska vara stark visavi staten och man ska minimera statliga ingrepp för att påverka olika utfall.

    Som klassiskt liberal (eller som jag liberalkonservativ och livsstilsliberal) är det
    lätt att identifiera sig med jämställdismen. Jag är dock som bekant av åsikten att det behövs betydande inslag av antifeminism så länge statsfeminismen och mediefeminismen (den radikala varianten) är fortsatt stark.

  44. Anders Senior skriver:

    @Men@Work:

    Jag håller med dig angående liberalismen och den personliga friheten, men att den inte skulle ha en given plats på höger-vänsterskalan?

    ”Individen har här både grundläggande rättigheter och skyldigheter. Ingen ska hindra individen att söka lycka, så länge man inte skadar någon annan. Individen ska vara stark visavi staten och man ska minimera statliga ingrepp för att påverka olika utfall.”

    Jag förstår inte hur en liberal skulle platsa i det kollektivistiska fältet på vänstersidan? Kan du förklara för mig hur du tänker?

    Just detta citat från dig (som jag f.ö. instämmer i) har jag svårt att se på den vänstra sidan av den politiska skalan.

    Jag läste ett intressant utrag ur en bok häromdagen, en fabrik som införde den socialistiska/kommunistiska devisen ”var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” som vid en första anblick verkar rättvist och bra, resultatet var inte riktigt lika bra….

    http://www.timbro.se/rand/utdrag.html

    Nu är det visserligen timbro som publicerar detta utdrag, och de är nog ganska höger med vår svenska standard, men hur skall man veta vad som är mitten om man inte tittat ordentligt åt båda håll?

    Hur som helst, höger eller vänster, människor fungerar tämligen lika oavsett vilken politisk tillhörighet de har, i slutänden är de bara människor, och beter sig som sådana under den civiliserade ytan……

    Boken utgavs f.ö. 1957.

  45. Men@Work skriver:

    @Anders Senior:

    Vad jag talar om är vilka partier och konstellationer som historiskt sett utfört liberala reformer. Liberala reformer där faktiskt vänstern varit drivande är exempelvis arbetarrättigheter, allmän rösträtt, aborträtten, legaliseringen av pornografi, samt HBT-rättigheter. Vänsterpartiet är emot kriminalisering av narkotikamissbrukare. När det gäller ekonomisk liberalism, eller så kallad nyliberalism, så förknippas den ofta med högern dock.

    Det har således funnits liberala kluster i säväl högern som vänstern. Liberalismen i dagens Sverige är dock mycket svag och måste återupplivas och breddas till fler områden. Exempelvis sexarbete och jämställdism…

  46. Matias skriver:

    @Joel Johansson:

    ”Att bemöta ett naturalistiskt felslut med detsamma är intellektuellt fel. Feminister som anser att 50/50 bör gälla eftersom kön är en social konstruktion gör också samma misstag som du, d v s härleder ett ”bör” från ett ”är”. Tanken om könet som en social konstruktion styrker inte en slutsats om 50/50 på något sätt, lika lite som ditt perspektiv styrker en slutsats om att skillnader i utfall bör finnas.

    I en filosofisk kontext så resonerar du tyvärr fel, även om det är tacksamt att plocka poäng hos gemene man på det sättet. Frågan om könets ursprung är ett villospår i jämställdhetsdebatten.”

    Men det är bara att han inte resonerar i ett filosofiskt kontext utan talar om medfödda skillnader i ett kontext där man man bannlyst dom som delförklaringar till olika val vilket är att förneka skillnaderna och mot bakgrunden av det här är det på sin plats att säga att skillnaderna ska varken överdrivas eller förnekas. Även om inget ”bör” följer från ”är” så påverkar, inte avgör, skillnaderna.

  47. Anders Senior skriver:

    @Men@Work:
    Aha, du tänker så! ;)
    Mycket bra förtydligande, tack för det!

  48. Anders Senior skriver:

    @JD:

    ”SD är ett främlingsfientligt parti och ett parti som består av lycksökare, lata bidragstagare och människor som är missnöjda med sina liv.”

    Ingen större skillnad mot de andra partierna alltså……

  49. Matias skriver:

    @Lavazza:

    ”Mina meningsmotståndare verkar dock inte vara med på mitt påstående att de av dem önskade förändringarna av miljön har alltför stora mänskliga och ekonomiska kostnader.”

    Plus att väldigt få skulle vara villiga att betala kostnadena om de visste vad förändringen krävde av dom själva. Det skulle inte bara kosta omgivningen utan dig själv också.

  50. Nils Jungenäs skriver:

    @JD:

    Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad du grundar det påståendet på. Dock anser jag att Pelle Billing redan är tillräckligt baktalad och demoniserad för sitt ”kvinnofientliga” engagemang i media. Om vi anhängare börjar diskutera partipolitiska sympatier så ger vi bara hans antagonister ännu en grej att svartmåla honom med. Så snälla, sluta använda Pelles blogg för att rapa floskler och sprida lögner om SD, så slipper jag använda Pelles blogg för att bemöta dig.

    Denna blogg är till för att få rätsida på vår sjuka jämställdhetsdebatt i Sverige. Det syftet gagnas inte av partipolitiskt käbbel.

    Edit: Din beskrivning av en SD’are stämmer bra på mig. Jag är både bidragstagare och missnöjd, och räknar man in all den tunga medicineringen så kanske jag kan liknas vid lat också. Allt efter en svår trafikolyckycka för ett par år sedan. Men jag är också förbannat upplyst. 2,5 år som sjukskriven har gett mig en unik möjlighet att granska källor, kritiskt granska påståenden i media och detaljstudera vårt mediala och politiska system i Sverige.

  51. Ulf Andersson skriver:

    @ Pelle Billing

    ”Det är först på senare tid som vissa undantag uppkommit. Till exempel i Australien, där man nu har ett fokus på mäns hälsa som drivs av regeringen. Mäns hälsa är en naturlig ingång till mansfrågor eftersom man då kan arbeta med självmord, hemlöshet, arbetsplatsolyckor och förkortad livslängd – vilka är centrala mansfrågor. I Australien har man även valt att inkludera programmet ”Strong Fathers, Strong Families” – för att belysa hur viktiga pappor är för familjer och barn.”

    I Sverige har vi blivit alldeles för anglofierade,
    så att vi missar det som händer mitt framför näsan på oss:
    I Tyskland och i Österrike.

    I Österrike finns ett förbundsministerium som arbetar
    med mansfrågor; en av de anställda heter Dr. Johannes Berchtold.
    Dr. Johannes Berchtold var en av föreläsarna på
    Pappakongressen i Karlsruhe
    http://www.dads-r-us.se/2008/07/30/rapport-fran-pappakongressen/
    där jag närvarade som ende svensk och skandinav.

    Lördag 3 maj
    09.30 Familjepolitik med pappor

    Dr. Johannes Berchtold
    Ledare av den manspolitiska grundlagsavdelningen
    i det österrikiska förbundsministeriet
    för sociala- och konsumentfrågor i Wien.

    Betonade vikten och behovet av en engagerad pappa-
    och mansrörelse för en lyckad familjepolitik.
    Han hänvisade till flertalet av de pappamanifestationer
    som har hållits i Österrike, bland annat den senaste -
    den 4 april framför parlamentet i Wien.

    2004 höll Österrike i den första pappa-konferensen,
    vilket jag har på TVÅ DVD-er. Följande tryck
    från förbundsministeriet för mansfrågor finns
    i PappaRättsGruppens ägo:
    Samtliga numrerade böcker och publikationer nedan är utgivna av:
    Bundesministerium für Soziales Sicherheit, Generationen und Konsumentenschutz

    http://www.bmsk.gv.at/cms/site/index.html

    1. 1st European Father Conference, September 15 – 17th 2004
    2. 1. Europäische Väterkonferenz, 15 -17 September 2004
    3. Vaterentbehrung
    4. Father Deprivation
    5. Scientific principles for working with boys and male teenagers
    6. First Austrian Report on Men´s Health 2006
    7. Positive Väterlichkeit & männliche Identität

    Mer om Dr. Johannes Berchtold
    http://www.maennerinitiative.it/Berchtold.html

  52. NinniTokan skriver:

    @robjoh:

    Det är svårt att försvara sin frihet som individ, eller för den delen ha den mentaliteten, om man inte är beredd att försvara den friheten för alla oavsett kön och ras.

    är kopplat till vad du har skrivit tidigare:
    http://kvinnaochantifeminist.wordpress.com/2012/03/08/men-are-from-mars-women-are-from-venus-del-3/

    Absolut, det inser jag. Jag lever ju så att säga i det, då jag aktivt som vuxen valde att nästan uteslutande ha manliga vänner. Det var en otrolig befrielse för mig att komma in i den ”värld” där mitt kön saknar betydelse, där jag får vara, bedömas och bemötas efter individen Ninni. Och samtidigt släppa/välja bort den värld(dvs kvinnovärlden) där jag förväntas och avkrävs att agera som en stereotypisk kvinna.

  53. Eva skriver:

    @NinniTokan:

    ”Det var en otrolig befrielse för mig att komma in i den ”värld” där mitt kön saknar betydelse, där jag får vara, bedömas och bemötas efter individen Ninni. Och samtidigt släppa/välja bort den värld(dvs kvinnovärlden) där jag förväntas och avkrävs att agera som en stereotypisk kvinna.”

    Nu blir jag förbryllad. Jag har uppfattat att du förordar könsspecifika stereotyper för att de skulle underlätta kontakten människor emellan. Har jag helt missförstått dig?

  54. Pelle Billing skriver:

    @Joel Johansson:

    ”lika lite som ditt perspektiv styrker en slutsats om att skillnader i utfall bör finnas.”

    Du pratar om mitt naturalistiska felslut. Men detta felslut bygger på något som jag aldrig sagt. Det bygger på något som du antar att jag har sagt.

    Jag har aldrig uttalat mig om att det bör finnas skillnader i utfall mellan könen. Jag har heller aldrig sagt att vi ska sträva mot skillnader i utfall mellan könen.

    Allt jag gjort är att rapportera om den forskning som finns om medfödda könsskillnader, och utifrån detta konstaterat att det är osannolikt att vi kommer att se en 50/50-fördelning av könen i samhällen.

    Men att spekulera kring vad som är sannolikt, utifrån forskning, är inte samma som att förespråka ett visst utfall, eller utesluta andra möjliga utfall.

    Jag vill inte styra utfallet åt något håll, utan jag vill bara att politikerna ska ta bort sin målsättning om ett 50/50-utfall.

    ”I en filosofisk kontext så resonerar du tyvärr fel, även om det är tacksamt att plocka poäng hos gemene man på det sättet. Frågan om könets ursprung är ett villospår i jämställdhetsdebatten.”

    I en filosofisk kontext bör man först vara noga med vad en person hävdat, innan man drar slutsatser…

  55. Pelle Billing skriver:

    @Ulf Andersson: Tack för denna info! Det som ändå är speciellt med Australien är att initiativen inte bara kommer från organisationer, utan det är själva regeringen som ställer sig bakom och driver projekten. Om du känner till något sådant hos tyska eller österrikiska regeringen vill jag gärna få höra om det :)

  56. JD skriver:

    @Nils Jungenäs

    Du har rätt i att det inte är bra att debattera politik här men lika väl som att någon talar för ett parti så bör man i samma stycke få tala emot ett parti för att det ska bli jämvikt
    Mina fördomar (erfarenheter) mot SD har ingenting med dig eller någon annan som person att göra alls då tror att du är väl väldigt trevlig prick.
    Det är väl så att det är lätt att se det negativa i varje parti som man inte själv sympatiserar med.

  57. robjoh skriver:

    @NinniTokan:
    Tror säkert du har koll på det, ville bara påpeka att du har själv skrivit bra om det. Du har skrivit ett par artiklar som har lyft min kunskap en bit. Särskilt med den kollektivism du beskriver kvinnor verkar leva i när de samverkar, har aldrig riktigt sett den delen. Så det var nog bara ett sätt för mig att ge beröm :)

  58. NinniTokan skriver:

    @Eva:

    Jag har uppfattat att du förordar könsspecifika stereotyper för att de skulle underlätta kontakten människor emellan. Har jag helt missförstått dig?

    Ja och nej. Bra svar va?;)

    Att förklara detta skulle bli långt och OT. Jag ska under veckan som kommer skriva ett svar som jag publicerar på min blogg istället.

  59. Ulf Andersson skriver:

    @Pelle Billing:

    ”Det som ändå är speciellt med Australien är att initiativen inte bara kommer från organisationer, utan det är själva regeringen som ställer sig bakom och driver projekten. Om du känner till något sådant hos tyska eller österrikiska regeringen
    [....]”

    Hmmmrmpf……….
    Jag tycker att ”gv” i URL:en ger en fingervisning om att
    saker handlar om just regeringen elle gv = government.

    Förbundsministeriet i Österrike är knappast en organisation:
    ”Bundesministerium für Soziales Sicherheit, Generationen und Konsumentenschutz”

    Det kan ju knappast missförstås?

  60. Ulf Andersson skriver:

    @Pelle Billing:

    Bundesministerium für Soziales Sicherheit, Generationen und Konsumentenschutz
    http://www.bmsk.gv.at/cms/site/index.html

    Jag tycker att ”gv” i URL:en ger en fingervisning om att
    saker handlar om just regeringen eller gv = government.

    Det kan ju knappast missförstås?

  61. NinniTokan skriver:

    @robjoh:

    Ah, det koppla inte jag. Tack! :D

    Särskilt med den kollektivism du beskriver kvinnor verkar leva i när de samverkar, har aldrig riktigt sett den delen.
    jag håller ofta med feminister när de menar att det finns strukturer som hindrar kvinnor, trots att alla formella hinder är borttagna. Jag håller bara inte med om att strukturerna beror på ”patriarkatet” eller ”underordnad makt”. Och därmed inte heller deras lösningar.

    Hindren beror på kollektivismen och ”vi kvinnor”

    Kolla tex detta:

    Signaturen Per säger: “Att kvinnor gör mer hemarbete behöver knappast betyda att de tycker om att göra sånt mer än män.”
    Nova svarar: ”Precis! Jag hatar hemarbete, men alla mina väninnor har så extremt fiffat hemma, så vad gör man?” (min markering)länk

    Vad är det som hindrar Nova att städa så mycket hon vill? Patriarkatet? Männen? Hennes underordning?
    Knappast va?

    Det här ”vi kvinnor” ger ”osynliga strukturer”, som jag är övertygad om bidrar till att kvinnor oftare tackar nej till toppjobben. Därför behöver kvinnor(och män), en genusvetenskap som bygger upp kunskap om detta. För att vi ska kunna få en verklig jämställdhet ala 2.0. För när man förstår vad som sker, så är det mycket lättare att skita fullständigt i vad ”väninnorna” gör eller tycker.

  62. Joel Johansson skriver:

    @Pelle Billing,

    ”Man kan alltså inte ha en 50/50-fördelning som målsättning om man erkänner att det finns medfödda skillnader på gruppnivå mellan könen som inte är försumbara.”

    Där har du ditt naturalistiska felslut svart på vitt. Varför skulle man inte kunna ha det?

  63. Matias skriver:

    @Joel Johansson

    Det här är ett struntproblem, frågan är varför vi borde ha det oberoende av vad folk själv vill? Vad är det med 50/50 som är så eftersträvansvärt att det är självklart att vi måste dit? Eller omvänt: Varför ska vi bort från det ojämna?

  64. Joel Johansson skriver:

    @Matias,
    Det är exakt de frågor du ställer som är relevanta att diskutera. Frågan om könets ursprung är ett villospår eftersom svaret inte kan rättfärdiga något som helst.

    Det är ju ytterst tacksamt att argumentera mot någon som anser könet vara en social konstruktion, men man bör först fråga varför det skulle ha någon bäring på politiken. Man måste göra ett för mig oförståeligt tankesprång om man förordar 50/50-fördelning på basis av att kön är en social konstruktion.

    Poängen är att båda sidor, i de fall de väljer att gå in i en sån diskussion, måste förklara på vilket sätt det är relevant.

  65. Matias skriver:

    @Joel Johansson:

    ”Frågan om könets ursprung är ett villospår eftersom svaret inte kan rättfärdiga något som helst.”

    Beror på hur man diskuterar frågan, att diskutera initiala skillnader och fallenheter mellan könen är inte i sig problematiskt eller något villospår så länge man inte förenklat härleder slutsatser ur dessa och det kan inte vara annat än förenklande om man utgår endast från ur. Det finns inget som är ”bara biologi” lika litet som allt skulle vara ”endast” socialt konstruerat. Men du har helt rätt i att bara för att något är ”socialt konstruerat” betyder inte att det är i behov av förändring.

  66. Jenny Kristiansson skriver:

    @Joel Johansson:

    ”Poängen är att båda sidor, i de fall de väljer att gå in i en sån diskussion, måste förklara på vilket sätt det är relevant.”

    Joel svaret på frågan varför vi aldrig kan uppnå 50/50 på arbetsmarknaden är enkel att besvara om man hängt med här, varför krångla till det ;-)

    Att så många kvinnor jobbar inom service och omvårdnadsyrken handlar om att kvinnor inte är tävlingsinriktade, inte är riskbenägna, vill ha en trygg anställning, jobbar för personlig tillfredsställelse snarare än för att bli rika, inte vill bidra till välfärden, de kan jobba deltid inom de branscherna osv.

    Anledningen till varför män i större utsträckning väljer att jobba inom privat sektor/tekniska branscher är för att de jobben är högavlönade och då uppnår de männen hög status och då får de ligga och bilda familj.

  67. Mario skriver:

    @Joel Johansson:
    Joel har absolut en viktig poäng här. Det är mycket intressant på alla sätt och vis att diskutera huruvida skillnader i genus har en biologisk grund eller inte, men jag har mer än en gång hamnat i ovidkommande diskussioner där mitt antagande om att erkänna biologiska och evolutionära faktorer som förklaring snabbt har avfärdats, och själva poängen har kommit bort – nämligen att det spelar ingen egentlig roll för huvudfrågan, om det är rätt att diskriminera individen i majoritetsgruppen för att uppnå målet 50/50. Det är det alltså inte, oberoende av orsaken till att ett kön är i majoritet i ett visst sammanhang, må det vara kvinnor eller män, må det bero på kulturella eller biologiska skäl. Det som gäller att kunna argumentera för är ett rättviseliberalt perspektiv.

    Lena Andersson i DN tycker jag reder ut det hela:
    http://www.dn.se/ledare/kolumner/kvinnan-som-komplement

  68. Mario skriver:

    Jag menar nog rättighetsliberal, inte rättviseliberal…

  69. Hurtbullen skriver:

    @Matias: @Mario:

    Lena Andersson är en fin tänkare på alla sätt, men här blev det onödigt svårt när Kant´s artonhundratal möter nutida saudisk könsåtskillnadspolitik och gör förvånansvärda förhastade slutsatser av några meningar inskrivna i Tunisiskt konstitution.

    Dessutom ser jag inte någon fördel med att vi i väst kommer dragandes med litanior om män och kvinnor. Svensk syn på jämställdhet torde vara det sista som helt objektivt sett är lämpligt att exporterar och applicera över kulturgränser.

    Saudiska fristäder för kvinnor ? Ja, vem vet. Kanske de t.o.m ligger före den svenska radikalfeministiska idebyggnaden.
    Borde ju resonera i detta läger, om inte annat. En fristad för enbart kvinnor, med egen styrelse och ekonomisk ansvar. Vem hade sagt nej i detta läge bland vissa feminister ?

  70. Matias skriver:

    @Hurtbullen:

    Det här var bra av Lena Anderson:

    ”Ett av dem som ofta hörs är att meningen med feminismen inte kan vara att ”kvinnor ska bli som män”. Men en frihetsrörelse styr inte över resultatet.”

    Men annars var det den sedvanliga Beauvoir-skolan. Ett problem är att man endast problematiserar hur man talar om kvinnor utan att alls bry sig om vad kvinnor faktiskt gör dvs. att de gör hur man talar om dom. Det ställer en massa problem för hennes feminism om kvinnor vill bejaka det särartliga och det komplementära i sin frihet, vilket borde vara ok om ”frihetsrörelse styr inte över resultatet”. I feminismen är det självklart att talet om kvinnan har föregått kvinnans beteende, för mig är det inte alls självklart. Och kvinnor måste bli mera som män om de vill bli jämställda i 50/50 meningen.

  71. [...] kring begreppet jämställdhet 31 augusti 2012, av Pelle Billing I förrgår skrev jag om de avgörande skiljelinjerna i svensk jämställdhetsdebatt. Detta för att belysa det olika innehåll som människor lägger i begreppet [...]

  72. Pelle Billing skriver:

    @Ulf Andersson: Oops. Missade den länken. Mitt misstag. Fint att se att Österrike håller sig framme! Då verkar det vara Australien och Österrike som ligger i täten med mansfrågorna.

  73. Pelle Billing skriver:

    @Joel Johansson: Man kan ha en målsättning om 50/50-fördelning, men det innebär samtidigt att man måste ha starka incitament på plats, för att få in människor i rätt fålla. Incitament så som kvotering inom alla yrken samt kvotering av all föräldraledighet.

    För mig är en sådan ”trade-off” oacceptabel.

  74. Pelle Billing skriver:

    @Jenny Kristiansson:

    ”Att så många kvinnor jobbar inom service och omvårdnadsyrken handlar om att kvinnor inte är tävlingsinriktade, inte är riskbenägna, vill ha en trygg anställning, jobbar för personlig tillfredsställelse snarare än för att bli rika, inte vill bidra till välfärden, de kan jobba deltid inom de branscherna osv.

    Anledningen till varför män i större utsträckning väljer att jobba inom privat sektor/tekniska branscher är för att de jobben är högavlönade och då uppnår de männen hög status och då får de ligga och bilda familj.”

    Hmm, I sense sarcasm ;)

  75. Jenny Kristiansson skriver:

    @Pelle Billing:

    Vaaadådå? (redigt skånskt uttal) Jag gjorde ju bara en liten sammanfattning om vad jag har lärt mig hittills………. hehe.

  76. Joel Johansson skriver:

    @Pelle Billing,

    Det verkar som om vår diskussion tappade tråden. Jag är överens om att könsfördelning är helt egalt i en meritokrati. Därför är jag inte överens med dig om att frågan om könets uppkomst är relevant när det kommer till jämställdhetsdebatten. Kön behöver inte användas som kategori för att rättfärdiga någon individs eller grupps position eller roll. Det osar traditionalism snarare än meritokrati.

    Inte ens som argument i en diskussion med likhetsfeminister behöver frågan om könets uppkomst komma på tal. Det räcker med att använda etiska och rent ideologiska argument, som Mario är inne på.

Lämna en kommentar

Google