Följande text är skriven av Kristian Stålne, forskare på Lunds Tekniska Högskola och bloggare inom vuxenutveckling.

När man följer jämställdhetsdebatten kan man få intrycket att en del debattörer, även sådana som skriver på ledar- och debattsidor i landets största tidningar, har en mycket svart-vit syn på vad jämställdhet är och vad andra egentligen står för. Framför allt brukar feminismen av många (främst feminister förstås) framställas som den enda vägen till jämställdhet och alla som inte håller med som antifeminister.

En karta över den här svart-vita synen på jämställdhet skulle kunna se ut så här:

För mig är den här synen inte särskilt fruktbar och jag ser inte att den kan leda till annat än pajkastning mot halmgubbar. Jämställdhet är inte så enkelt.

I ett försök att nyansera debatten, men också göra den lite lättare att överblicka, har jag gjort en karta över några av de viktigaste frågorna, svaren och ståndpunkterna i jämställdhetsdebatten så att man ska kunna se först och främst var man själv står men också vad andra ståndpunkter innebär. Utifrån den kan man också få en fingervisning om hur man försvarar sin ståndpunkt och vilka svagheter som kan finnas hos de andra.

Kartan är ganska enkel att följa, det är bara att börja längst upp, besvara frågorna man stöter på, följa pilarna nedåt och se var man hamnar. Om man följer en pil som går uppåt har man antingen stött på en självmotsägelse eller också är det två alternativ man inte ser skillnad mellan och då får man tänka igenom sitt val en gång till. Hittar du en väg ut ur jämställdhetslabyrinten?

Klicka på bilden för att se en större version.

Det bör nämnas att kartan eller jämställdhetslabyrinten förstås kan göras ännu mer komplex och man kan utgå från andra huvudfrågor – de om löneskillnad och maktpositioner är de som feminister helst brukar vilja debattera. Det går förstås att bygga ut kartan med exempelvis mansfrågor och fler ståndpunkter.

Man kan tycka att en del ståndpunkter får fler kritiska frågor än andra, men det kan också bero på att de har större inflytande i debatten eller att dessa i sig kanske är svårare att försvara. Tyck gärna till om ni har frågor, synpunkter eller kritik så kanske den kan vidareutvecklas i någon riktning.

 

89 kommentarer på “Jämställdhetslabyrinten – en mer komplex karta över jämställdhetsdebatten”

  1. Men@Work skriver:

    Mycket intressant inlägg! Själv hamnar jag någonstans mittemellan jämställdist och antifeminist. Modellen skulle kompletteras med ”maskulinist”, som väl får anses utgöra den direkta motpolen till radikalfeminism?

    En annan fråga är varför feminsmen skulle behövas för att driva kvinnors frågor? Det räcker ju med liberalism för att driva alla individers frågor, eftersom den ideologin bygger på alla individers lika rättigheter och skyldigheter, i utgångsläget.

    Observera att detta inte innebär att alla måste äga lika mycket eller dela lika på allt. Man litar på individens eget ansvarstagande och drivkraft,

  2. Intressant. Speciellt den följd av frågor och svar som leder fram till jämställdism, jag gläder mig till att se om övriga kommentatorer håller med om den definitionen.

    Måste säga att jag blir lite inspirerad till att göra en liknande, bland annat därför att jag menar att svaret ”Vi bör kvotera” är en tillgänglig metod för att eventuellt lyckas med ”Vi bör förändra normer och värderingar”. Kvotering enligt siffror är inget jag själv tycker är önskvärt, men jag har förstått att de som förespråkar sådan kvotering inte gör det utifrån en anal önskan om millimeterrättvisa, utan utifrån en önskan om att just förändra normerna. Det hade således varit spännande att försöka göra en liknande ”spelplan” utifrån vilka _önskningarna_ bakom de uttryckta åtgärderna är.

    Frågan är väl hur det skulle gå att kartlägga generellt.

  3. urk skriver:

    jag håller inte med den men@work att maskulinist är en mot pol till radikal feminism. efter som en feminism tror på en köns makt ordning att män är överställda över kvinnor på grund av deras kön. medan en maskulinist vill ha samma rättigheter som kvinnor tex igenom könsneutral lag. där enbart män är diskemanerade. de vill ha samma rättigheter som kvinnor och skyldigheter

    det jag kan hålla med om är att det har varit en mot pol en gång i tiden tills den nya feministen kom efter kvinnor hade fått samma rättigheter enligt lag.

  4. Kristian skriver:

    Tack för synpunkter! Vattendelaren mellan jämställdist och antifeminist kan absolut diskuteras.

    När det gäller kvoteringsfrågan så går det säkert att kartlägga, det är bara att pröva. Kan nog vara bra att lyfta ut den och titta på separat.

  5. Magnus skriver:

    @Hannah – Everyone is entitled to my opinion: Förändra normer? Normer är något som uppstår i konsensus. Det för gruppen mest fördelaktiga beteendet och agerandet blir också det som flest anammar. Det blir det normala (vanligaste) beteendet och agerandet. Det blir normen.
    Varför skulle en liten minoritet få styra över majoriteten och diktera vilja normer som ska gälla? Hur skulle denna minoritet tvinga på majoriteten de nya normerna? Med hjälp av hot och våld, genom att minoriteten nästlar in sig i statsapparaten och kan använda statens våldsmonopol för att tvinga majoriteten till underkastelse?

  6. Taste in men skriver:

    Jämställdismen är för mig enkel matematik. Lika rättigheter och skyldigheter. Det är feminismen som krånglat till allting för sig själva när man äntligen börjat kunna få ifrågasätta deras sanningar.

  7. Joel Johansson skriver:

    Jag hamnar på ”anti-feminist” men kallar mig hellre jämställdist eftersom jag inte tänker definiera min ståndpunkt relativt feminismen och som om den vore en självklar norm.

  8. Taste in men skriver:

    Kan också tillägga att jag nog blev mer mellan antifeminist och jämställdist. Jag gillar dock pärs retorik så jag kallar mig jämställdist. Det roliga med genusnytt är att oftast kan ingen feminist sakligt kan gå emot det som tas upp där. Därför måste man hitta ett annat fel för att upprätthålla sig själv och ens sanningar om världen. Då är det ”sättet” Pär säger saker på som är felet. Då är det retorikens fel , som en sista utväg att kunna hänga sig kvar med hedern i behåll.

  9. John Berg skriver:

    Kartan måste ritas om!

    Feminismens strävan efter kvinnlig överordning måste anses vara totalt oförenlig med jämställdismens strävan efter jämställdhet. Frågan ”Behövs feminismen idag?” kan aldrig medföra alternativet ”jämställdist” eftersom en jämställdist per definition måste motarbeta feminismen. Feminism är som vi alla vet en annan benämning för antijämställdism.

    Således måste alltså en person som svarade ”När kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter.” på första frågan vara tvungen att acceptera feminismen för att inte sluta som antifeminist. Gör om, gör rätt!

    Kristian Stålne presenterade en genusvinklad definition av jämställdismen.

  10. Pelle Billing skriver:

    @Men@Work, @Hannah – Everyone is entitled to my opinion, @Kristian, @Joel Johansson:

    Jag misstänkte att det skulle bli diskussion kring vattendelaren mellan jämställdist och antifeminist. Att åsikten ”allt prat om jämställdhet är trams” leder till antifeminist kan nog nästan alla vara överens om. Sedan är jag själv ytterst övertygad om att den som *inte* ser att det finns några kvinnofrågor är antifeminist, medan den som ser att både mans- och kvinnofrågor finns är jämställdist (eller anhängare av Jämställdhet 2.0).

    Sedan finns det ju nyanseringar att göra kring den feministiska rörelsen och begreppet feminist. Om man tar alla feminister i alla länder och genom alla epoker, så har de allra flesta helt enkelt jobbat med kvinnofrågor, utan att vara negativt inställda till män. Om man vill motarbeta denna rörelse så är man antifeminist. Men om man vill sätta stopp för den klick feminister som de senaste 20 åren i Sverige (och västvärlden) fört fram negativa generaliseringar om män (misandri) så är man *inte* nödvändigtvis antifeminist. Och många som i dag säger att de ogillar feminismen ogillar just denna avgränsade variant, för det är den de märkt av de senaste 20 åren när de öppnar tidningen och tar del av feministiska budskap.

    Således har det blivit en viss begreppsförvirring kring orden feminist och feminism, eftersom en subgrupp har lyckats bli feminismens ansikte hos gemene man och gemene kvinna. De som inte har distinktionerna klara för sig riskerar att hamna fel i labyrinten, trots att de inte egentligen är antifeminister. Dock ska inte detta lastas labyrinten allt för mycket, då jag försökt prata om denna distinktion upprepade gånger på bloggen, utan att lyckas nå fram till alla jämställdister och feminister.

  11. Pelle Billing skriver:

    @John Berg: Läs min förklaring i kommentaren ovan.

  12. Kristian skriver:

    @John Berg: ”Frågan ”Behövs feminismen idag?” kan aldrig medföra alternativet ”jämställdist” eftersom en jämställdist per definition måste motarbeta feminismen.”

    Vilken definition då? Var har du läst den?

    ”Feminism är som vi alla vet en annan benämning för antijämställdism.”

    Det visste i alla fall inte jag. Nu verkar det som om du försöker klämma in alla människor i en karta som den översta med bara två fack. Det är precis det jag vill försöka komma förbi.

  13. [...] Kristian Stålne från Lunds tekniska högskola har ritat en karta över jämställdhetslabyrinten. Share this:FacebookTwitterGillaGillaBe the first to like this. Publicerat i Genus, [...]

  14. Malte Skogsnäs skriver:

    Mellan antifeminist och jämställdist av den anledningen att feminismen behövs fortfarande inom vissa samhällsområden om man ser på det med ett internationellt perspektiv.

  15. Viktor skriver:

    Jag tycker nog också att vattendelaren mellan antifeminist och jämställdist var lite väl ”hård”. Jag erkänner ju absolut att det finns kvinnorfrågor, och jag tycker att de är lika viktiga som mansfrågor. Därmed så tycker jag att feminismen ska reduceras till samma nivå som maskulinismen i takt med att jämställdismen realiseras. Så ja, feminismen bör försvinna eller kraftigt minska till förmån för jämställdismen. Är jag både antifeminist och jämställdist? Går det? :D

  16. [...] gjorde precis ett jämställdhetslabyrintstest i ett gästinlägg på Pelle Billings blogg av Kristian Stålne, forskare på Lunds Tekniska Högskola [...]

  17. Tanja skriver:

    Jag vill att folk ska få vara mer som de vill, men jag tycker också att det innebär en breddning av dagens könsroller som kommer att leda till större överlappning dem emellan. Har således svårt att fatta hur jag ska följa schemat.

  18. John Berg skriver:

    Nedanstående programförklaring, se länk till Newsmill och Genusnytt, torde stå i direkt motsats till feminismens programförklaring. Kvinnosaksrörselsen, ej feminismen, strävade efter jämställdhet men rörelsen kidnappades under efterkrigstiden (60-talet?) av feministerna. Mot slutet av 1900-talet hade feministerna omintetgjort kvinnosaksrörelsen. Feministernas, fascisternas och kommunisternas kollektivistiska människosyn är oförenlig med jämställdisternas individualistiska människosyn. En majoritet av feministerna vill till exempel införa kvotering, vilket torde vara raka motsatsen till en könsneutral lagstiftning med ”lika rättigheter och skyldigheter för män och kvinnor.”. En sann jämställdist vill ersätta lagen ”grov kvinnofridskränkning” med ”grov fridskränkning”, en lagändring som en majoritet av feministerna tveklöst skulle protestera mot. Pär Ström titulerade i ett inlägg på Genusnytt en gång i tiden feministerna för antijämställdister. En helt korrekt benämning av feministerna!

  19. Jax skriver:

    Det saknas en kategori i tabellen för oss radikala frihetskämpar inom Patriarkatet som inser att även antifeministerna är fjantar. Patriarkatet är den institution som under hela mänsklighetens historia har sett till, och för all framtid bäst kan tillgodose allas, mäns, kvinnors, barns, vår jords och vår naturs trygghet och välstånd.
    Det är dags för Patriarkatet att på nytt stiga fram och ta sitt ansvar för helheten och för mänskligheten framåtskridande, trygghet och välbefinnande.

  20. Erik Jämställdhet skriver:

    @ tanja

    Du blir nog en Jämställdist då. Grattis ;)

  21. BaalZeBub skriver:

    Jag har länge argumenterat för att den moderna feminismen är en fiende till jämställdhet. Men ovan gör en sådan ståndpunkt att man kategoriseras som motståndare till jämställdhet.
    Det viktiga idag är inte att driva ‘kvinnofrågor’ utan att avslöja tokfeminismen och ta makten ifrån den, för alla människors skull.

  22. Erik Jämställdhet skriver:

    @ Johan Berg

    Jag är nyfiken på vilken grund du har för påståendet att en marijotet feminister vill införa kvotering. Har du någon typ av studie i fallet eller gör du en godtycklig generalisering?

    Sen Pärs användning av beggreppet atijämställdist vaar från börgan en retorisk grepp för att flertalet debatörer kallade honom antifeminist. senare använde han det som ett begrepp för de feminister som inte ställde upp på hans definition av jämställdhet.

  23. Kristian skriver:

    @Viktor: Bara för att man är jämställdist så behöver man ju inte vara för allt som alla feminister tycker. En jämställdist kan ju argumentera emot och ha synpunkter på feminismen, tex om man tycker att en likhetsfeministisk agenda är dålig för människor och samhället. Skillnaden kanske kan uttryckas som om man i första hand står för något (tex lika rättigheter och skyldigheter) eller om man i första hand är emot något (tex dagens feminism). Och man får vara precis vad man vill. :-)
    @John Berg: Det är sant att de frågor du tar upp, tex om könsneutral lagstiftning där män idag drar det kortare stråt inte tas upp i kartan. Om man tar upp fler mansfrågor så blir säkert fler olika inriktningar i en mansrörelse synliga.
    @Tanja: Schemat är ju begränsat eftersom det bara tar upp ett par frågor. Fast å andra sidan kan det ju vara bra att se om man kommer till en ståndpunkt i de här frågorna. :-)
    @Jax: En karta som utgår från frågan ”Existerar en könsmaktsordning?” hade nog gjort ståndpunkten du kallar Patriarkatet synlig.

  24. Kristian skriver:

    @BaalZeBub: Nej, det är inte tänkt så att de tre feministiska inriktningarna kan klumpas ihop till feminism som är för jämställdhet medan jämställdism och antifeminism klumpas ihop till mot jämställdhet. Min främsta poäng är att vi inte ska göra det. Man måste få lov att kategorisera sig själv!

    ”Jag har länge argumenterat för att den moderna feminismen är en fiende till jämställdhet.”

    Du kan ju också uttrycka det så här: ”Den moderna likhetsfeminismen är en fiende till synen på jämställdhet som innebär att vi ska ha lika rättigheter och skyldigheter.”

    Eller också kan du titta lite närmare på den vänstra planhalvan… ;-)

  25. Per Hagman skriver:

    Intressant flødesschema….

    dock verkar flødesschemat sakna …faktorn…. vara før ”jæmstælldhet” men emot feminism som den yttrar sig…. i det flesta fulla fall.
    Alltså det går både att vara antifeminist och før ”jæmstælldhet” mellan kønen om nu detta skall vara de operativa termerna vi skall diskutera i.

    Eller kan vi sluta att definera diskusionen , om individernas frihet / rættvisa før den enskilde individen i samhællet ….som en kønskampsfråga ?

    Jag ær før att samhællet skall stødja alla individers rættigheter o møjligheter.

    Per Hagman

  26. Lavazza skriver:

    Feminismens huvudfåra (vars anhängare får minst kritik och mest medhåll från andra feminister) är ”kvinnors rättigheter och mäns skyldigheter”.

    Frågan är hur nära feminismens huvudfåra jämställdismen ska ligga för att inte utgöra maskulinism eller anti-feminism?

    Är ”kvinnors skyldigheter och mäns rättigheter” jämställdism eller inte?

    Jag gillade Pär Ströms gamla slogan ”belyser den obelysta sidan av jämställdhetsdebatten” (eller var det stod).

    En annan rolig beskrivning av feminismen är ”Feminism is the radical notion that only women are people”, som på samma sätt tar upp feminismens osynliggörande av mäns uppoffringar, utsatthet, bidrag, människovärde och rättigheter.

  27. Men@Work skriver:

    Den springande frågan är väl om jämställdism antas komma att ersätta feminism. Om feminismen i sin nuvarande extrema och inflytelserika form kvarstår, så finns inget annat val än att använda maskulism som motvikt. Men jag hoppas och tror på jämställdsim, som egentligen är ett liberalt snarare än konservativt paradigm.

  28. Lavazza skriver:

    Varför skulle jämställdism inte vara konservatism? Konservatism handlar om hållbara kompromisser som tar hänsyn till den yttre verkligheten och den mänskliga naturen.

  29. Per Hagman skriver:

    @Lavazza:

    Jupp håller med om att …før mænsklighetens …alla individers møjligheter till egenutveckling kan iofs utgångsdisskusionen…temporært…vara hur har kvinor det ? , ….stackarna.
    Men blir det int litt tjatigt att anvænda sig av de obsoleta marxistiska klasskampsidealen ?

    Per Hagman

  30. [...] Länktips: Kristian Stålne från Lunds tekniska högskola har ritat en karta över jämställdhetslabyrinten. [...]

  31. Per Hagman skriver:

    @Men@Work:

    Vikka ”paradigmer ”snakkar du om ? 1910,s høger ?

    Per Hagman

  32. robjoh skriver:

    Jag stör mig lite på:
    ”Antifeminsit = allt prat om jämställdhet är lika med trams”

    Att vara antifeminist är att vara emot feminismens retorik som:
    * Beskriver kvinnor som objekt som inte vet sitt eget bästa.
    * Beskriver män och manlighet som ont.

    Jag har svårt att se hur man kan stödja jämställdhet och samtidigt inte vara anti sådan retorik.

  33. JD skriver:

    Svarar man nej i rutan ”Behövs feminismen idag” så kan man enligt diagrammet inte vara Jämställdist!

    Vilken katastrofalt avslöjande miss detta är av forskaren. För mig så visar denna fellogik att forskaren inte har en aning om vad jämställdism innebär.
    I alla fall med mig själv som utgångspunkt!

    Nej! Feminism behövs inte överhuvudtaget eftersom Jämställdism innefattar både kvinnor och män.
    Svaret som påstår att jämställdism enbart innefattar mansfrågor!?????
    HUR HUR HUR????????????!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! är det möjligt att denna forskare har missat denna väsentliga bit inom det han själv säger sig ha forskat inom!
    Det är för mig fullständigt obegripligt och jag blir bara irriterad och upprörd över denna oseriösitet!

    Nej! Gå hem igen och gör läxan ordentligt!
    Pinsamt!!! fruktansvärt pinsamt!

  34. h:o skriver:

    @JD: Om du till exempel läser Pelle Billings kommetar ovan så kan du se HUR HUR HUR det är möjligt att forskaren inte missat något alls. Ni kanske helt enkelt inte lägger samma innebörd i begreppet feminism?

  35. Per Hagman skriver:

    @JD:

    Helt rætt sagt.

    Per Hagman

  36. NinniTokan skriver:

    Jag fastnade lite vid ”Behövs feminismen idag”

    Mitt svar är ett tvådelat nej.
    ”Nej, det finns viktiga kvinnofrågor, men feminismen angriper inte dessa. Feminismen förvärrar i kvinnofrågorna och är kvinnofientlig.”

    +

    Det nej som står skrivet.

    Likaså menar jag att en person som tycker jämställdhet är trams knappast är antifeminist. Jag är antifeminist för jag för jag är anti-feministisk-ideologi och brinner för jämställdhetsfrågor.

    Tycker man dessa frågor är trams man just bara ointresserad, dvs utan etikett alls

    Edit: jag lät väldigt och bara kritisk:S
    Det var ett kul inlägg att läsa. Tack, Kristian Stålne:)

  37. Nils Jungenäs skriver:

    Jag som anser att feminismen, som den idag utkristalliserats, inte är någon lösning på varken mans- eller kvinnorelaterade problem längre, ska alltså bakas ihop i samma lilla ruta längst ner i högra hörnet som de som anser att ”allt prat om jämställdhet är trams”. Det är både provocerande och korkat. Vem är den här ”gästblogg” egentligen? Varför publiceras dennes verk på Pelle Billing blogg? Vad är syftet Pelle? Skriver du under på det här eller varför upplåter du plats för det här verket?

  38. Jimmy skriver:

    ”Behövs feminism idag?” borde ändras till ”behövs feminism i den form den är idag?”
    För om man ser på hur feminism är idag så behövs den inte, den är kontraproduktiv för jämställdheten, det som står i rutan under ja kan jag däremot hålla med i, om man tar bort parenteserna, eller menas det att mansfrågor ska vara inom parentes?

    Det känns som att det skulle krävas mer arbete bakom kartan…

  39. Jenny Kristiansson skriver:

    Dra på trissor! Jag är särartsfeminist. Låter snyggt.

  40. NinniTokan skriver:

    @Nils Jungenäs:

    Jag som anser att feminismen, som den idag utkristalliserats, inte är någon lösning på varken mans- eller kvinnorelaterade problem längre

    Tänk att vi för en enda gångs skull är ense. ;D Över min döda kropp typ att feminismen är bra för kvinnor och kvinnofrågor.

  41. David Holman skriver:

    Jag tror detta är riktigt intressant, ska nog se om jag inte själv kan bygga vidare på detta på något vis. Göra någo interaktiv version där man ska svara på frågor som ger en ett direkt utfall där man ser hur mycket man håller med vilka på. Kunde vara kul för både oss här och för feminister som kanske blir chockade av att veta vad för åsikter de stödjer kanske?

  42. Kristian skriver:

    @Men@Work: Det kan man alltid spekulera i och det är intressant att se antingen maskulism eller kanske antifeminism som en nödvändig(?) motvikt till dagens radikalfeminism.

    @Lavazza: Jämställdism kan säkert vara konservativ, lika rättigheter och lika skyldigheter kan säkert många skriva upp på.

    @robjoh: Ja, det kanske är hårt att klumpa ihop ”trams” (jag får en bild av Ulf Brunnberg i huvudet här) med en mera genomtänkt antifeminism som handlar om att bemöta mainstreamfeminismens hegemoni. Antifeminism kanske blir lite av en slasktratt för mer eller mindre genomtänka engagemang mot feminism. Sedan så är det ju fullt möjligt att stå för något som jämställdism och samtidigt att vara emot retoriken du beskriver.

    @JD: Jag missade visst att ta dig som utgångspunkt. :-) I övrigt, se tidigare svar från mig och Pelle ovan.

    @NinniTokan: Tanken med ”Trams”-rutan var att uttrycka en traditionalism som går ut på att behålla de traditionella könsrollerna. Det hade kanske varit bättre att skriva just det. Den är antifeministisk i att den är emot den feministiska frigörelsen från början. Se också svar till robjoh.

    @h:o: Precis. Min tanke är att illustrera att det finns olika syn på vad jämställdhet är och ge en illustration på hur man försvarar sin ståndpunkt. Att illustrera fem ståndpunkter istället för två är nyansera debatten och göra den lite mer komplex.

    Jag kan förstå de som känner sig bekvämare med den enklare kartan eftersom det då finns ett tydligt vi och ett dem, båda knuffar på från var sitt håll och den som knuffar hårdast vinner, typ. Att dela upp den högra halvan, antifeminism eller jämställdism, i ännu fler undergrupper kan man ju göra, fast jag fick ont om utrymme. Dessutom är mansrörelsen ännu ung, kan man verkligen säga att flera sådana inriktningar har utkristalliserat sig i praktiken? Finns några förgrundsfigurer inom maskulism i Sverige?

  43. Kristian skriver:

    @David: Yes! Den allra första tanken var en hemsida där man klickade sig genom labyrinten. Då blir det förstås svårare, och roligare. :-)

  44. NinniTokan skriver:

    @Kristian:

    Åh, kul med svar:)
    Jag är antifeminist därför att jag menar att den feministiska ideologin bygger på en galen tolkning av världen och sociala fenomen. Jag menar att kvinnor inte alls är ”underställda männen” (tvärtom). Det stora problemet för kvinnor är ”vi kvinnor”. Att analysera kvinnlighet och hur detta begränsar kvinnor (och även män) och ger vår könsrollsproblematik är ytterst nödvändigt för att kunna komma närmre en jämställd värld, menar jag. Det görs inte om man har den felaktiga utgångspunkten ”underordnad”. Jag har skrivit om det här i ett gästbloggsinlägg, om du är nyfiken på mina tankar.

  45. Kristian skriver:

    @Nils Jungenäs: Se svar ovan.

    @Jimmy: Absolut, det här är bara en första version. Den kan säkert uppdateras om det kommer tillräckligt med konstruktiv feedback.

  46. Pär Ström skriver:

    Jag tycker flödesschemat är intressant, men det är felaktigt vad gäller vägen som leder fram till ”jämställdist”.

    Enligt schemat går vägen till jämställdist via att man anser att feminismen behövs, eftersom kvinnorfrågor ska drivas. I SÅ FALL skulle det också stå att maskulism behövs (parallellt med feminism). Men så står det inte. Varför inte?

    Att hävda att feminism behövs, men inte maskulism, eliminerar den könsbalans som är grunden för jämställdism. Feminism utan maskulism är kvinnovinkling, och då är det per definition inte jämställdism. Alltså är flödesschemat felaktigt.

  47. Ulf Andersson skriver:

    WTF?

    Kartan stämmer verkligen inte:
    den är garanterat grovt förenklad
    och helt baserad på PK-fördomar
    och feministisk populism mot oss antifeminister.

  48. Mars skriver:

    Det blir alltid väldigt knepigt att kategorisera, och en såpass enkel modell som den ovan förmår bara att belysa en del av frågeställningarna.

    Precis som Ninni definierar jag mig själv numera som antifeminist, och av samma orsaker som Ninni: feminismen förmår inte åstadkomma jämställdhet, varken för kvinnor eller för män.

    Men för mig är antifeminismen en konsekvens av ett betydligt större och viktigare ställningstagande, mot att postmodernism och poststrukturalism ska styra politiska beslut. Då spelar det mindre roll vilken typ av feminism eller jämställdism man tillhör. Det är ställningstagandet i varje fråga som är det viktiga – inte hur man kategoriserat det.

  49. Pelle Billing skriver:

    @Men@Work, @Lavazza: Jämställdist kan man nog vara både till vänster och till höger politiskt. Grundprinciperna borde många kunna skriva under på, både inom S, MP och Alliansen.

  50. Niko skriver:

    Intressant!

    Jag tror också att feminismen/kvinnokampen behövs idag, utan tvekan, men inte i Sverige. Här måste en rörelse etableras som tvärtom driver tillbaka den mest tokiga och människofientliga feminismen (radikalfeminismen eller statsfeminismen) till en bättre balans och relation till samhället och demokratin.

    Här gör den växande jämställdismen eller Jämställdhet 2.0 ett oerhört viktigt arbete. Att stå i vägen för hat, diskriminering och särbehandling av människor på grund av kön eller hudfärg är centralt i bevarandet av den normer vårt samhälle har ställt upp – och det är värt att kämpa för!

  51. Patrik N skriver:

    @Pelle Billing:
    ”Sedan finns det ju nyanseringar att göra kring den feministiska rörelsen och begreppet feminist. Om man tar alla feminister i alla länder och genom alla epoker, så har de allra flesta helt enkelt jobbat med kvinnofrågor, utan att vara negativt inställda till män. Om man vill motarbeta denna rörelse så är man antifeminist. Men om man vill sätta stopp för den klick feminister som de senaste 20 åren i Sverige (och västvärlden) fört fram negativa generaliseringar om män (misandri) så är man *inte* nödvändigtvis antifeminist. Och många som i dag säger att de ogillar feminismen ogillar just denna avgränsade variant, för det är den de märkt av de senaste 20 åren när de öppnar tidningen och tar del av feministiska budskap.”

    Hej Pelle!!
    Fast jag måste säga att jag är djupt bedrövad av och fientligt inställd gentemot den brist på empati och den osunda självförståelse som har blivit resultatet av feminism hos människor som kunnat istället vara kännande tänkande varelser.
    Och då menar jag en massa vanligt folk som jag känner mer eller mindre väl.
    Jag känner det som att feminismen har gjorts till vad den är av illasinnade krafter och att den bara göder dumhet.
    Jag har levt i det här landet och sett den här osunda feminsmen växa till sig från 70-talet genom 80-talet och sen blomstra i all sin osundhet nästan ofrånkomligt som det ter sig nu för mig iallafall.

    Jag missar kanske poängen litet eller mkt med dina distinktioner?
    Tycker inte att feminster kan ta credit av kvinnokamp i det förgångna när det har blivit en så mörk kraft i samhället.
    vh

  52. Erik LL skriver:

    Intressant karta!

    ”Ja det finns viktiga kvinnofrågor som bör drivas…”

    Håller inte med om detta dock. Bara för att kvinnofrågor behöver drivas så betyder inte det att det bör drivas av feminismen.

    Problemet med feminismen är att den är kamporienterad, mot och på bekostnad av män/manlighet. Om världen är en vågskål så måste du ta från ena sidan och lägga på andra för att den ska tippa och skapa balans. Äkta jämställdhet ska givetvis inte vara kamporienterat utan snarare baserat på samarbete, diskussion och ökad förståelse för BÅDA sidor. Sunt förnuft, vetenskap och intellektuella utbyten ligger till grund för äkta jämställdhet.

    Kamporienterad ideologi har aldrig, är inte och kommer aldrig vara synonymt med samarbete, diskussion och förståelse och är således inte adekvat i ett samhälle intresserat av jämställdhet.

  53. Kjell skriver:

    @Kristian:

    Strålande idé! Även om labyrinten som du skriver inte kan täcka upp allt, är den väldigt belysande… Dock undrar jag över hur ”När kvinnors egenskaper värderas lika högt som mäns” leder till särartsfeminism? Egenskaperna kan ju vara såväl biologiskt som sociologiskt grundade? Sedan förstår jag inte alls hur man ställa olika egenskaper mot varandra och värdera dem… vare sig en och en eller i grupp män/kvinnor. Är ett päron lika mycket värt som ett äpple? Tja…

    Som flera kommentarer varit inne på är ordet ”feminism” inte entydigt, den mansfientliga rutan har snarare med radikalfeminism att göra. Att ”feminism” sedan (felaktigt) i allmänhetens ögon verkar vara synonymt med ”jämställdhet” är en annan historia.

    Jag för min del är solklart en jämställdist.

    @Hanna: Jag förstår poängen med kvotering, även om jag inte (heller) håller med om att ändamålen helgar medlen, men det finns ju en förutsättning till för att det ska funka: Att normerna är enbart (eller nästan enbart) socialt konstruerade. Om de INTE är det kommer man ju aldrig att nå fram, eftersom en majoritet kvinnor eller män som (delvis) av biologiska skäl gör något ”kvinnligt” eller ”manligt” därmed skapar en norm, som i sin tur drar med sig några som skulle vilja men inte vågar/kan bryta mot den, och så förstärks den ”sociala” delen av normen. Så en norm som inte enbart är ”social” lär aldrig kunna tas bort (annat än med tvång, och det totalvägrar jag)… och hur vet man då att man ska sträva mot 50/50 eller ens 60/40, med eller utan kvotering? För mig hade kvotering varit enklare att diskutera om det biologiska inte hade varit så totalförbjudet…

  54. Kjell skriver:

    @Hannah: Sorry, jag glömde visst ”h”-et. Du har för övrigt en bra blogg (saklig, aldrig elak, och väldigt humoristisk), även om jag inte håller med om allt!

    EDIT: Såg nu att man kan editera istället för att lägga till en ny post… alltid lär man sig nåt nytt!

  55. Taste in men skriver:

    Håller med övriga kommentarer här. Kvinnofrågor är lika viktiga som mansfrågor men när dessa frågor förs fram genom feminismen, då går jag ut genom dörren.
    Tänk er ett omvänt samhälle, där snubbar satt i var och varannan tidning, i krönika efter krönika, på kultursidorna, på SR osv och vräkte ur sig kvinnohat och förlöjligande om kvinnor varenda dag. Talade i termer om den maskulina diskursen osv.

  56. Johan Franson skriver:

    Jag tycker flödesschemat visar en sak och det är att ”Problemformuleringsprivilegiet” till 100% ägs av feminismen.

    Mer om ”Problemformuleringsprivilegium” här:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Problemformuleringsprivilegium

  57. PeterO skriver:

    @Magnus: Med din logik skulle inget förändras någonsin

  58. Kristian skriver:

    @Nils Jungenäs igen: Först vill jag säga att jag förstår din reaktion. Jag är själv inte glad i att bli ihopklumpad med någon jag inte håller med, och jag blir direkt förbannad när jag ser Pelle m.fl. kopplas ihop med hatare, Breivik och antifeminister osv. Det sättet du formulerar ditt förhållningssätt till dagens feminism tycker jag låter mer jämställdistiskt än antifeministiskt i mitt huvud, även om min formulering leder i annan riktning. Så jag beklagar om du känner dig associerad med mer primitiva element.

    Så varför klumpar jag ändå ihop som jag gör? Därför att idag tror jag att för majoriteten av befolkningen så är redan jämställdister, antifeminister och alla som inte håller med feministerna en klump och att denna klump är emot jämställdhet. Att då visa att det finns olika förhållningssätt och framför allt, olika synsätt på vad jämställdhet är, är då för mig ett steg i rätt riktning. Det här är för mig främst ett pedagogiskt verktyg, inte en verklighetsbeskrivning. Men som jag sagt innan så tycker jag att trams-formuleringen inte är helt lyckad.

    @Pär Ström Det står inte att maskulism inte behövs, det utesluts inte. Det får bara inte plats på kartan och är inte i mina ögon en rörelse som är tillräckligt inflytelserik i dagens jämställdhetsdebatt, precis som tex queer- eller anarkafeminism, även om den som du säger kanske borde finnas och vara starkare. Särartsfeminism kan ju iof då diskuteras eftersom den inte för så mycket väsen av sig idag. Kartan kan alltid splittras upp mer, men jag tror att den blir ointressant för den stora majoriteten om den blir större än en A4-sida.

    @Kjell: Tack! Särartsfeminismen innebär ju, såvitt jag förstår iaf, att man uppvärderar kvinnors unika egenskaper och arbete, i form av barnafödande och hemarbete (se http://www.jamstalldhet.net/inriktningar.html) Den inriktningen är ju ganska osynlig nuförtiden till skillnad från likhetsfeminismen, som nog får ses som mer politiskt gångbar.

    @Alla: Tack för alla reaktioner, i alla riktningar.
    Tänk också på att målgruppen kan vara någon annan än ni här. Testa att visa kartan för någon bekant eller anhörig som kanske inte är lika insatt i debatten, eller kanske för någon som tror att ni är hatande antifeminister. Försök också att läsa kartan med nya ögon, var kan man hamna då och hur hamnar man där? Ta på er genusglasögonen och lek lite med kartan!

  59. Per Hagman skriver:

    @Pelle Billing:

    Pelle Billing …læser vad du skriver om ” både till vänster och till höger politiskt”

    …snælla ….skilj på sak och person eller privata meningar och potisk agenda.

    …Antingen har individen en egen uppfattning o mening om vad som ær før den sjælv eller før samhællskonstruktionen viktiga værdeomdømen. Med detta har individen en privat meningom vad som kan tænkas vara …meningsfullt.

    – Jag , uppfattar det som meningsfullt att vi skiljer på privata meningar och politiska føreningars …just politik och agenda.

    — Vænsterns eller ultravænsterns sakpolitik handlar definitivt inte om att skapa ett…jæmstællt samhælle.

    Per Hagman

  60. Kristian skriver:

    @Johan Fransson Ja, jag nämner det i stycket under kartan. Smällar man får ta när man är pucktvåa. ;-)

  61. @Magnus – av principskäl svarar jag inte på kommentarer med så mycket underliggande aggressivitet.

    @Kjell – För det första: Tack! Jag är glad att du uppskattar min blogg. :)
    För det andra – det blir alltid så besvärligt när man snackar om så abstrakta ting som ”normer”. Låt oss tala om det andra ordet i meningen jag lyfte istället, nämligen ”värderingar”, eventuellt med tillägget ”som har ogynnsamma konsekvenser på både macronivå (samhället) och micronivå (individer)”. Det är iallafall så jag läser ”Vi bör förändra rådande normer och värderingar”.

    Men men, för sakens skull kan ju tilläggas att när JAG talar om normer, så menar jag egentligen ”negativa konsekvenser av normer”. Exempelvis konsekvensen ”män som vill arbeta med små barn bemöts med skepsis och misstankar om pedofili för normen säger att det är kvinnor som vill arbeta med barn”. Normerna i sig är det säkert inget problem med – det är när allt normbrytande ses som farligt, suspekt och fientligt som vi har ett problem.

  62. Roger skriver:

    Lavazza:
    ”Feminism is the radical notion that women should be treated like oversized children.”

    Per Hagman:
    Jag vänster och feministkritisk. (betraktar mig själv främst som post-feminist och sympatiserar starkt med PBs jämställdhet 2.0). Det finns ingen anledning att bli upprörd över att PB vidgar diskussionen till att inkludera människor från hela det politiska fältet; jämställdhet 2.0 är inte en partipolitisk fråga, det är en allmänmänsklig fråga. Jag tänker mig att ni menar mer eller mindre samma sak.

  63. Medborgare X skriver:

    Kristian!

    Intressant och ganska kul försök att kategorisera vem som är vad i jämställdhetsdebatten. Som du själv är inne på så är det så klart en kraftig förenkling och en första version.

    Jag reagerar som så många andra på ”Behövs feminismen idag?”.
    - Dels definieras inte vilken feminism som det syftas på? Är det särartsfeminism, socialistisk feminism, likhetsfeminism eller ännu någon annan variant av feminism som åsyftas?
    - Dessutom är konsekvensen av frågan att ”kvinnofrågor” enbart kan drivas av ”feminismen”. Alltså bygger hela schemat på ett accepterande av den kollektivism och det särskiljande av könen som dagens mediafeminism och radikalfeminism förespråkar.
    - Slutligen så finns ingen motsvarande fråga om ”maskulinism” behövs för att driva ”mansfrågor”. Det gör att hela schemat saknar en balans mellan könen och enbart ”kvinnofrågor” inkluderas i jämställdhetsdebatten. Var är ”mansfrågorna” i schemat?

    För att få schemat att bli mer fullständigt behöver hela vänsterdelen (till vänster i schemat relativt ”jämställdist” speglas över till höger sida, men med omvända kön. Där kommer då ett antal varianter på ”maskulinism” att finnas.

    Och i mitten finns ”jämställdismen”, som ser till både mans- och kvinnofrågor (men framför allt till människofrågor) och som ser anser att alla främst är individer istället för en del av ett könskollektiv.

  64. Johan Franson skriver:

    @Kristian: Ok, om du har den insikten. Varför har du då gjort ett schema på det viset du gjort?

    Beakta exempelvis Pär Ströms svar ovan.

    Hur skulle en karta se ut som inte till 100% relaterar till feminism? Skulle inte det vara en intressant utmaning att skapa en sådan karta?

    Bort med det feministiska oket.

  65. Kristian skriver:

    @Medborgare X: Tack.
    -Bra fråga. Min tanke var något i still med feminism = ”någon slags feminism som är en intresseorganisation eller rörelse som driver kvinnofrågor”. Det är för mig lättast att tänka tillbaka på den ursprungliga kvinnorörelsen som ifrågasätter och analyserar den traditionella kvinnliga könsrollen. Och jag tror att många skulle tycka att det finns ett sådant behov än idag.
    -Det utesluter inte att det också drivs på ett personligt plan, men att ha en rörelse och gemenskap i andra människor som ”kommit ut på andra sidan” tror jag många ser ett värde av.
    - Ja, det saknas en balans i att det inte finns någon motsvarande maskulism eller maskulinism och att den i så fall klumpas ihop med antifeminism. Men så långt har ju mansrörelsen inte kommit som jag svarade Pär.

    Observera att jag här redovisar hur jag tänkt när jag designat schemat. Jag är absolut inte objektiv och biasfri. Man kan också fundera över hur Sveriges population fördelar sig på de fem olika ståndpunkterna idag.

    @Johan Fransson: Min tanke är att främst illustrera de olika synsätten på jämställdhet. De första frågorna illustrerar främst skillnaderna mellan lika villkor och lika utfall. Visst, jag håller med om att det accepterar feminismens problemformulering och spelar på feminismens planhalva. Fast det är ju å andra sidan fördelen att vara först på pucken som feminismen har varit, med decennier till godo, att man har definierat frågeställningarna i det offentliga sammanhanget.

    En karta som inte till 100% relaterar till feminism skulle kanske utgå från mansfrågor. Exempelvis skulle man kunna utgå från betygsskillnader i skolan m.fl. och fråga efter orsaker och se om man stöter på någon inkonsekvens…

    En liten poäng är att man kan byta ut löne- och styrelserumsfrågan mot varandra. Och kanske går det att stoppa in antal kvinnliga studenter, antal arbetsplatsolyckor eller livslängd där istället.

  66. Kristian skriver:

    Dessutom, som jag också påpekar, får lika utfall-ståndpunkterna fler kritiska frågor och mothugg. Jämställdist-ståndpunkten är ju inte så värst svår att försvara jämfört med social- och likhetsfeminist-ståndpunkterna.

  67. Ulf Andersson skriver:

    @Kristian:
    ”……..eller kanske för någon som tror att ni är hatande antifeminister.”

    Tack för att du kallar oss antifeminister för ”hatande”.
    Vad skiljer dig från Andrea Edwards och de andra som
    gafflade och skrev om ”näthatare”?

  68. Kristian skriver:

    Ulf. Var snäll och läs igenom hela stycket jag skrev en gång till.

  69. Kristian skriver:

    @NinniTokan Tack för tipset! Det är spännande att läsa hur du som kvinna ser det sociala spelet med erfarenhet både från feministiskt synsätt och framför all från ett post-feministiskt, om man kan kalla det så.

  70. Prillan skriver:

    @ Pär

    Behöver jag säga att jag tänkte EXAKT samma sak som du?

  71. JD skriver:

    @Kristian

    ”@JD: Jag missade visst att ta dig som utgångspunkt. :-) I övrigt, se tidigare svar från mig och Pelle ovan.”

    Svar från dig och Pelle??? Är det någon slags hänvisning till facit eller vad?
    Jag vidhåller att feminismen inte behövs för att driva kvinnofrågor likaväl som att någon annan grupp inte heller enbart ska driva mansfrågor.
    Feminismen är utagerad för min del eftersom den själv har valt att inte arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv utan från ett kvinnoperspektiv.

    Kvinnofrågor och mansfrågor är lika viktiga och jag behöver inte kalla mig för feminist för att driva eller bry mig om kvinnofrågor!
    Jag har inte missförstått någonting alls!

  72. Patrik N skriver:

    @Kristian:
    ”@Alla: Tack för alla reaktioner, i alla riktningar.
    Tänk också på att målgruppen kan vara någon annan än ni här. Testa att visa kartan för någon bekant eller anhörig som kanske inte är lika insatt i debatten, eller kanske för någon som tror att ni är hatande antifeminister. Försök också att läsa kartan med nya ögon, var kan man hamna då och hur hamnar man där? Ta på er genusglasögonen och lek lite med kartan!”

    Jag ska testa. Det är det minsta jag kan göra när Pelle har valt att låta dig gästblogga. Utan Pelle hade jag inte kunnat tänka hälften så klart som jag ibland gör trots min inte oansenliga aversion mot feminism.
    Men jag måste säga att de som tar mig för hatisk inte kommer att blidkas av ditt schema för de är rubbade och projicerar sitt eget hat ovanpå min starka ovilja. vh

  73. John Berg skriver:

    Erik Jämställdhet:

    ”Jag är nyfiken på vilken grund du har för påståendet att en marijotet feminister vill införa kvotering. Har du någon typ av studie i fallet eller gör du en godtycklig generalisering?”

    Jag kan inte hänvisa till någon studie men såväl Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna som Miljöpartiet vill tillåta mansdiskriminering (kvotering) i lag. Partierna i fråga måste tillsammans anses representera en majoritet av Sveriges feminister.

    Jag borde ha valt mina ord med större omsorg och inte skrivit att en ”majoritet av feministerna vill införa kvotering” utan att leda påståendet i bevis. Min argumentation liknade därigenom feministernas genusvinklade retorik i vilken argument tas ur tomma intet eller ur sitt sammanhang.

    Jag vill avsluta med att kritisera bloggens kommentarsfunktion. Flera av mina kommentarsinlägg stoppades av någon anledning från att publiceras. Jag kan inte debattera frågan via kommentarsfunktion om inlägg innehållande länkar med mera stoppas från publicering.

  74. Joakim skriver:

    Enligt din labyrint är jag definitivt jämställdist även om jag föredrar att kalla mig jämställdhetsliberal. Jag skulle dock även kunna vara lika mycket särartsfeminist om jag bara kallade mig feminist (kanske borde man börja med det trots allt). Antifeminist är jag uppenbarligen inte, även om jag inte direkt brukar förneka att jag är det om någon kallar mig det eftersom jag i alla fall är emot all form av radikalfeminism samt anser att feminismen är allmänt ensidig.

    Som socialist blev jag först provocerad över att du benämnde en av ideologierna ”socialistisk feminism”, men sen dubbelkollade jag på Wikipedia och konstaterade att du tyvärr använder helt rätt benämning. Intressant är att marxistisk feminism snarare påminde om anarkafeminism – dvs att patriarkatet kommer att avvecklas automatiskt efter ett antingen klasslöst eller statslöst samhälle, men jag tycker fortfarande att socialistisk feminism hellre borde heta i alla fall kommunistisk feminism. Men det är som sagt ingenting jag klandrar dig för när du faktiskt använde helt rätt uttryck. Det här kan faktiskt vara ett av de bästa blogginläggen någonsin! (Men all cred även till Pelle som öppnat upp ett forum för dessa idéer.)

    @Hannah – Everyone is entitled to my opinion: Gör jättegärna en egen version av den här labyrinten! Ingen tänkare får ha monopol på sin idé.

    @Magnus: Ärligt talat är nog inte Hannah rätt person att ställa dessa frågor till då hon bara försöker förklara hur hon uppfattar kvoteringsförespråkares resonemang, så du kan nog spara dina funderingar till någon annan.

    @John Berg: Den ideologi du saknar som i praktiken förespråkar kvinnlig överordning, ”minst 50 % kvinnor” etc. är nog den jag brukar kalla arvskuldsfeminism. Jag har ett ännu ej publicerat dokument på datorn som jag döpt till Feminismens verktygslåda, och så här beskriver jag arvskuldsfeminismens resonemang:

    ”Kvinnor från historien har varit förtryckta i vårt land och är det fortfarande i andra länder, därför kräver vi kvinnor i allmänhet kompensation för att jämna ut den totala statistiken och därmed hedra dem symboliskt.”

    Alternativt är det generaliserande särartsfeminister som anser att testosteronet endast är till belastning i en maktposition: http://genusnytt.wordpress.com/2012/08/20/bar-testosteron-eller-pms-skulden-till-samhallskriser/

    @Pär Ström: ”[...]precis som det behövs viktiga mansfrågor.” skulle dock kunna tolkas som att maskulism underförstått också behövs. Ett alternativ hade förstås kunnat vara ”Nej, det räcker med jämställdism.”, men ”Nej, den är direkt mansfientlig och bör bekämpas.” är dock att generalisera uttalade feminister väldigt hårt åt det håll radikalfeminister faktiskt önskar att vi gjorde för att de ska få fortsätta toppstyra kvinnorörelsen. Inte för att jag inte tror att du håller med, men jag ville ändå påpeka det.

  75. Chattanoga skriver:

    Erik
    ”Jag är nyfiken på vilken grund du har för påståendet att en marijotet feminister vill införa kvotering. Har du någon typ av studie i fallet eller gör du en godtycklig generalisering?”

    Säger man i stället: ”En minoritet feminister är emot kvotering”, så är det nog få som opponerar sig.

  76. JD skriver:

    Enligt labyrinten är jag Antifeminist därför att jag anser att feminism inte är ett krav för att kvinnofrågor ska kunna drivas på ett jämlikt sätt.
    Dessutom är jag Antidansbandsmusiker, antidjurgårdenfan, antisverigedemokrat, antigöteborgare.. etc etc.

  77. Näthataren skriver:

    Glöm inte att lägga till kategorin *näthatare* oxå. Alla som inte böjer sej för feminismen och slickar mediafeministernas rövar ingår i den kategorin.

  78. Lövet skriver:

    @Kristian:

    ”@Kjell: Tack! Särartsfeminismen innebär ju, såvitt jag förstår iaf, att man uppvärderar kvinnors unika egenskaper och arbete, i form av barnafödande och hemarbete (se http://www.jamstalldhet.net/inriktningar.html) Den inriktningen är ju ganska osynlig nuförtiden till skillnad från likhetsfeminismen, som nog får ses som mer politiskt gångbar.”

    Från min horsiont tycker jag att du underskattar det särartsfeministiska inslaget i den aktuella feministiska ”diskursen” *rys*. Det dyker upp gång efter annan även bland fundamentalistiska strukturalister: T ex som kvoteringsargument (”Kvinnor tillför en särskild kompetens”), eller som argument för varför det är acceptabelt att allt fler pojkar misslyckas i skolan (”mognar senare”/”är våldsamma”/”är empatibefriade”/”har fattigt språk”)* osv, osv…

    …det är för mig h e l t egalt om man baserar dessa sexismer på biologiska eller strukturella utgångspunkter. Man utgår från att könen har unika särarter och nyttjar det för den feminsitiska ”diskursen” ‘*rys* – alltså särartsfeminsim

    *) Flera av de gravt föraktfulla – för att inte säga rent hatiska – karakteriseringarna av pojkar är dessutom hämtade direkt från en av den strukturalistiska genusvetenskapens förgrundsfigurer – Ingemar Gens.

  79. robjoh skriver:

    @Kristian:
    Ursäkta det sena svaret, har haft lite problem med internet.

    Citat:
    ”Antifeminism kanske blir lite av en slasktratt för mer eller mindre genomtänka engagemang mot feminism. Sedan så är det ju fullt möjligt att stå för något som jämställdism och samtidigt att vara emot retoriken du beskriver.”

    Problemet som jag ser det är att du utgår från grundsynen att målet med feminismen är jämställdhet. Feminism är en ideologi som utgår från att ge kvinnor mer rättigheter, vilket jag som vit, hetrosexuel man och liberal inte har några som helst problem med, däremot visar feminismens retorik samt praktiska resultat de inte har några som helst problem med att få de rättigheterna på bekostnad av mäns rättigheter. Retoriken från feminsmen visar också att det är eliten som ska välja vad som är rätt livsstil.

    Det blir därmed fel att placera antifeministen som en slasktratt, en slasktratt som ska innefatta allt från de som anser lika rättigheter och skyldigheter är trams till de som är emot feminismen som ideologi pga ideologins faktiska resultat. Tratten blir för stor och säger inte särskilt mycket.

  80. hamstrn skriver:

    Eftersom det inte finns några objektiva kriterier för när vi är jämställda så kommer jämställdhet aldrig att uppnås då definitionen ändras hela tiden efter vad makten behöver.

  81. hamstrn skriver:

    Målet med feminism är jämställdhet enligt feministiskt definition. (Den behöver inte vara särskilt verklighetsförankrad.)

  82. Kristian skriver:

    @Joakim: Tack! :-) Socialistisk feminism stötte jag först på när jag tittade på kvotering. Jag vet inte hur många som egentligen räknar sig dit.

    @robjoh: Bra poäng. Det är nog bra att skilja på vad en rörelse säger sig stå för och vad den i själva verket eftersträvar. Tex säger sig feminismen ha jämställdhet som mål, men det är ju inte svårt att hitta exempel på områden där man inte är intresserad av någon som helst jämställdhet, tex i valfri mansfråga. Min utgångspunkt har ändå varit att tolka allt välvilligt, eftersom man måste ha rätten att definiera sig själv precis som Pär Ström kallar sig jämställdist istället för den av andra påklistrade etiketten antifeminist.

  83. BaalZeBub skriver:

    Många här ser feminismen som blott en abstraktion, som man kan hitta på varianter av alldeles själv. Men den är en rörelse som finns på riktigt, och anhängarna bedriver sin människofientliga politik på riktigt.
    Precis som kommunister bör bedömas för massmorden, multikulturalister bedömas för det förakt och den utrotning av alla kulturer de bedriver, bekämparna av ‘islamofobi’ för den totala underkastelse under intolerant islam de bedriver… så bör feminismen dömas efter vad den faktiskt gör, som rörelse, idag. Och där kan vi iaktaga de ‘snälla’ och ‘humanistiska’ feministernas pinsamma tystnad när deras medsystrar skriker om att utrota halva mänskligheten.
    Alla rörelser av detta slag övergår strax i motsatsen till sina ‘vackra ord’, och vi vinner inga poäng på att förneka faktum.

  84. Kristian skriver:

    @Joakim igen: Din beskrivning av arvskuldsfeminismens resonemang låter klockren. Man brukar höra att ”vi har kommit långt, men än har vi långt kvar tills vi är jämställda” och med den logiken går det att rationalisera att män i alla kulturer ska förtryckas de närmaste 10 000 åren för att det ska vara helt rättvist.

  85. [...] är i jämställdhetsdebatten.I förrgår var det gästbloggaren Kristian Stålne som presenterade en jämställdhetslabyrint, där man kunde se vilken typ av jämställdhet man egentligen förespråkar. Labyrinten innehöll [...]

  86. Erik Jämställdhet skriver:

    @ Johan Berg

    Feminsism är ingen orginiserad grupp utan mäniskor som delar vissa gemensama perspektiv. Men skilnaderna är enorma innom gruppen. Feminister som tex Hannah Lemorien och Louise Persson är imot kvotering.

    Att säga att feminister är på et vist sätt ärs som att säga att socialister är på ett vist sätt. Är socialdemokraterna för att staten ska kontrolera allt, bara för att de största socialistiska länderna gör det?

    Sen är frågan om de partier är en mariotet av alla sveriges feminister. Jag röstade aldrig på dem när jag var en feminist men jag har uppfattningen att feminister tenderar att ligga åt vänster i den politiska skalan så du kan säkert ha rätt. Men om 60% av alla feminister vill ha kvotering vad känar du på att generalisera och säga att alla eller deflästa vill ha det och är det bara feminister som vill ha kvotering och vem är en feminist? Var Göran Persson feminist?

    Kritisera åsikter inte grupper om du är intreserad av en konstruktiv debat.

    Om du svarar har jag troligtvis slutat följa tråden efter häljen.

  87. Jay skriver:

    Jag tyckte inte frågorna och svaren hängde riktigt ihop och att det finns betydligt fler alternativ än vad som ”ges”. Dessutom gillar jag inte pilarna ”tillbaka” till ursprungsfrågan. Min åsikt är att kanske ursprungsfrågan inte är den viktiga i sammanhanget… och då följer naturligtvis att allt annat blir snett också.

Google