Gästblogg: Pär Ström

02 maj 2012, av Gästblogg

Presentation: Pär Ström är civilingenjör, författare och samhällsdebattör. Han har skrivit ett tiotal böcker, däribland ”Sex feministiska myter” och ”Mansförtryck och kvinnovälde”. Pär har under tre år drivit bloggen Genusnytt, som han för närvarande tar timeout från, och har medverkat som jämställdhetsdebattör i ett flertal sammanhang.

Konsten att söndra och härska

På latin heter det ”divide et impera”, den term som på svenska blivit ”söndra och härska”. På Wikipedia finns en artikel om denna berömda fras, som jag här
citerar en del av:

Historiskt används termen om romarnas krigföringsmetod, som gick ut på att skilja mindre stammar ifrån varandra, så att dessa kunde bekämpas en och en i små grupper istället för en stor armé.

Det var ”söndra och härska” som jag spontant kom att tänka på när jag läste Annika Hernroths inlägg på Pelle Billings blogg. Jag har tidigare använt uttrycket ”så split” om de talrika försöken från feminister att slå in en kil mellan olika delar av den jämställdistiska rörelsen.

Vad innebär det att vara “extrem”?

Jag kan konstatera att Annika Hernroth anser att jag är extrem, med extrema åsikter, medan hon skriver i en kommentar till sitt inlägg att hon vill ”hylla” Pelle Billing. Även Maria Sveland och många andra feminister har beskyllt mig för att vara extrem. Vad är det då som är så extremt med det jag tycker?

  • Kan det vara att båda kön ska ha samma värde, rättigheter och skyldigheter?
  • Kan det vara att lagstiftningen bör göras könsneutral?
  • Kan det vara att både kvinno- och mansfrågor måste beaktas i debatt och jämställdhetsarbete?
  • Kan det vara att meriter, istället för kön, ska ligga till grund för tillsättning av tjänster och andra typer av urval?
  • Kan det vara att det inte finns någon kollektiv skuld baserad på könstillhörighet, vilket innebär att det inte är rättvist att diskriminera svenska män för att afghanska kvinnor saknar många rättigheter?

Om någon tycker att detta är extremt så kan jag konstatera att den personen har positionerat sig själv på ett mycket talande sätt.

Här har jag sammanfattat vad jag anser att jämställdismen står för, den ideologi som jag bekänner mig till på genusområdet. Jämställdismen är en balanserad ideologi som står mellan de två vinklade ideologier som sätter det ena könet främst – feminism respektive maskulism.

Finns det en statsfeminism?

I en kommentar till sitt eget blogginlägg skriver Annika Hernroth:

Pär Ström anser att mansförtrycket ersatt kvinnoförtrycket och att det i Sverige råder statsfeminism. Där är Ström och jag oense.

Jaså, det finns ingen statsfeminism? Hur kommer det sig då att…

… svensk lag på ett tiotal punkter diskriminerar män?
… det finns statligt starta eget-bidrag som bara kan sökas av kvinnor?
… det finns statligt stöd för att göra film som bara kan sökas av kvinnor?
… det finns rehabilitering med statliga pengar som bara är tillgänglig för kvinnor?
… det finns statligt stöd för kvinnor, men inte män, som vill organisera sig?
… det finns särskild karriärhjälp för statstjänstemän som bara är tillgänglig för kvinnor?
… det finns en särskild statlig satsning på att förbättra kvinnors arbetsmiljö?
… Försvarsmakten rekryterar kvinnor även om dessa har sämre testresultat än män som också har sökt?
… regeringens regleringsbrev till ett flertal myndigheter föreskriver att kvinnor ska prioriteras?
… Kronofogdemyndigheten har en särskild satsning på kvinnor med skuldproblem, trots att fler män än kvinnor är drabbade?
… den statliga myndigheten Skogsstyrelsen arrangerar kurser som bara är öppna för kvinnor?
… det statliga bolaget Sveriges Radio söker en sportreporter, men skriver i annonsen att bara kvinnor får söka?
… många universitet och högskolor ger kvinnor snabbspår i den akademiska karriären
… den statliga myndigheten Vinnova under fem år har delat ut 500 miljoner kronor till disputerade forskare – under förutsättning att de har kvinnligt kön?
… Diskrimineringsombudsmannen (DO) ofta väljer att avstå från att agera när företag ger kvinnor ”tjejrabatt” på varor och tjänster, eller ger kvinnor bättre villkor än män?
… det finns diverse statliga och kommunala ungdomssatsningar som bara är öppna för tjejer?

Och så vidare i en lista som aldrig verkar ta slut.

Jämställdismens egentliga åsikter

Annika Hernroth skriver också:

Det är min uppfattning att Pär Ström kan se maktstrukturer när det kommer till exempel där män förfördelas, men är mindre benägen att göra detsamma när det gäller förtrycket av kvinnor.

Hon har uppenbarligen inte läst punkt 10 i min programförklaring, där jag skriver:

Jämställdisterna finner det upprörande att kvinnor förr i världen hade begränsade juridiska rättigheter. Det är mycket glädjande att den tidiga feministiska rörelsen har åtgärdat det problemet (åtminstone i Sverige och till största delen i västvärlden).

Vidare verkar Annika Hernroth ha svårigheter med att förstå den devis som jag haft för Genusnytt sedan bloggen startade. Den devisen har från dag ett stått i
stora bokstäver överst på bloggen, och lyder: ”Belyser den obelysta halvan av jämställdhetsfrågan”.

Det krävs tydligen en förklaring av innebörden. Devisen innebär att det förvisso finns kvinnoproblem, men eftersom dessa redan är mycket väl belysta, medan
mansproblemen nästan är helt obelysta, så väljer jag att fokusera på mansproblemen i min blogg.

Vidare skriver Hernroth om mig:

Han ser kvinnoförtrycket som en historisk företeelse utan kopplingar till vår tid.

Det verkar som om Annika Hernroth inte har läst punkt 12 i mitt jämställdistiska manifest, som inleds med:

I många länder i tredje världen har kvinnor än idag mycket begränsade juridiska rättigheter, vilket är upprörande. Vi jämställdister vill se en förändring
på den punkten.

Jämställdism kontra kvinnoism

Annika Hernroth skriver mot slutet av sitt inlägg:

I kriget mellan feminism och antifeminism så är vi alla förlorare.

Det visar att hon inte har förstått ett dugg av vad det handlar om. Det handlar INTE om feminism kontra antifeminism, det handlar om feminism kontra jämställdism. Det handlar alltså om valet mellan att intressera sig för ETT kön och att intressera sig för BÅDA kön.

Ordet ”feminism” bygger på det latinska ordet för kvinna. Att kalla sig feminist är alltså att kalla sig kvinnoist. Är kvinnoism en lämplig ideologi att bygga
jämställdhetspolitik på?

Den rättfärdiga ideologin tog allt

Jag kan inte låta bli att tänka på hur det gick till när Tyskland enades, alltså när det demokratiska Västtyskland och den kommunistiska diktaturen Östtyskland (DDR) blev ett  enat land. Det skedde INTE genom bildandet av ett nytt land baserat på en kompromiss mellan de två konkurrerande ideologierna. Det skedde genom att det som varit DDR helt enkelt anslöt sig till Västtyskland. Den orättfärdiga ideologin kastades på historiens soptipp, den rättfärdiga ideologin tog allt.

Gör det att Västtysklands dåvarande förbundskansler Helmut Kohl bör kallas extremist? Han kompromissade ju inte.

Annika, om du menar allvar med att kämpa för riktig jämställdhet så föreslår jag att du avsäger dig kvinnoismen och ansluter dig till jämställdismen. Då kan vi tillsammans arbeta för att bekämpa både kvinnors och mäns problem. Du är välkommen som jämställdist, och du kommer att bemötas med respekt. Även
jag kommer att respektera dig, trots att du inte visat mig respekt. Jag är inte långsint.

Det är fullständigt uppenbart att många feminister försöker slå split mellan olika företrädare för den jämställdistiska rörelsen. Metoden är klassisk – och
verkningsfull. Det konstaterade redan de gamla romarna, som byggde ett imperium genom att söndra och härska.

I modern tid har statsfeminismen på motsvarande sätt byggt ett slags politiskt imperium. Det har bland annat använts för att skapa en förtryckande
åsiktshegemoni, en upprörande mansdiskriminering och ett utbrett manshat. Men historien inger hopp – vi vet alla vilken väg det romerska imperiet
vandrade.

En boll har satts i rullning, och det är jämställdismen. Det är ingen vanlig boll, utan en snöboll som snabbt växer sig allt större. Varför då? Jo, för att det inte
finns något så starkt som en idé vars tid har kommit. Efter kvinnoism kommer jämställdism.

 

221 kommentarer på “Gästblogg: Pär Ström”

  1. dolf skriver:

    Bra svar Ström och tack för ”hur kommer det sig då att”-listan, den är i det närmaste överväldigande.

  2. Taste in men skriver:

    Tack Pär!

    Du uttrycker dig alltid så klart och enkelt. Folk missförstår inte dig, men det finns vissa som vill missförstå.

    Sen har du rätt i det där att feministerna försöker slå in en kil mellan dig och billing. Trist.

    Utan Pär ström hade jämställdhetsdebatten bara fortsatt att mala på i samma riktning som förut, nämligen att gynna kvinnor men missgynna män. Det är därför Pär ström är farlig för feministerna eftersom han punkterar allt. I mitt tycke har han gjort mer för jämställdheten än andra, just för att han pekat på det skruvade. Han har ju själv sagt det där om att försöka förflytta mittpunkten tillbaka till mitten.

    Som jag sagt förut: Pär ström är Sveriges största rebell.

  3. Sara1 skriver:

    Mycket bra skrivet! Det kan inte sägas bättre än i Per Ströms inlägg:)

  4. Ingvar Gren skriver:

    Väldigt bra inlägg av Pär Ström som nyanserar positionerna. Vill man hitta motsvarigheter på den manliga halvan till den feministiska extremismen i Skandinavien kan man naturligtvis inte som Annika Hernroth föreslår leta bland liberala svenska jämställdhetsförespråkare. Snarare måste vi då söka oss långt utomlands, där gamla patriarkala strukturer med öppet kvinnoförtryck fortfarande existerar.

  5. Malte Skogsnäs skriver:

    Det här var för bra skrivet, Pär. Du kan inte fortsätta att sopa mattan med folk på det här viset.

  6. Taste in men skriver:

    Annars är det intressant med vissa feminister som hon på onewaycommunication som verkligen inte kan släppa pärs retorik. Jag antar att det kommer en avhandling om den snart. Folk blir verkligen extremt provocerande av en man som säger; kejsaren är naken!

  7. Mariel skriver:

    Intressant skrivet Pär. Jag tycker det var en bra presentation av ditt arbete, och vad du faktiskt står för. Det är inga extrema åsikter ändå. Även om jag inte håller med dig i precis allt.

    Sen kan jag tänka mig att texten till och med kan uppfattas som extrem ändå. Det kanske är sättet du debatterar på som uppfattas så? Mer än själva innehållet. Du går hårt mot hårt. Och för den som är mjuk kanske du då är en extrem.

    Speciellt det här med ”kvinnoism” tror jag kan uppröra. För det är ju många feminister som försöker se det ur ett manligt perspektiv också. Som faktiskt kämpar för Båda könens rättigheter. Det var ju så jag kom in i feminismen en gång i tiden.

    Måste också säga att en del kanske kommer se det som att du jämför dig med Kohl, och Gandhi (vilket en del skrattat gott åt) så det kanske bör tilläggas att du inte tror dig vara exakt som de personerna? ; )

    Sen har jag en fråga: Upplever du att du ligger i en skyttegrav och skjuter eller att du går på en gyllene väg som bara uppmuntrar fler att hänga på?

  8. Taste in men skriver:

    @mariel

    ”Måste också säga att en del kanske kommer se det som att du jämför dig med Kohl, och Gandhi (vilket en del skrattat gott åt) så det kanske bör tilläggas att du inte tror dig vara exakt som de personerna?”

    Folk förstår väl att han inte tror sig vara ghandi. Det är väl bara ett bra citat som han gillar att använda. Måste Pär förklara allt hela tiden?

  9. Bashflak skriver:

    Bra svar. Det som ligger Pär i fatet och som motståndarlägret ofta tar fasta på, är att han inte är tillräckligt principfast när han bloggar. Ena stunden finns det inget kollektivt ansvar, nästa stund ska det utdelas ‘genustack’ till dagens män för att män gjorde lumpen i det förra årtusendet. Ena stunden spelar könsfördelningen ingen roll, nästa stund klagar Pär på att bara kvinnor syns i bild.

    Jag har inga problem med att begripa syftet med att blanda principerna på det här viset, men det verkar vara många andra som har det. I ena fallet vill Pär visa var han själv står, i andra fallet vill han visa var feministerna borde ha stått om de varit konsekventa. Men blandningen av dessa olika metoder på samma blogg kan uppfattas som att Pär själv är inkonsekvent, vilket som sagt många feminister tagit fasta på. Jag tror förstås att de gärna VILL missförstå honom, för det är enda sättet de har att hitta argument mot vad han skriver.

  10. Malte Skogsnäs skriver:

    @Taste in men:
    ”Måste Pär förklara allt hela tiden?”

    Klart att han måste gör det. Han är ju en man som kritiserar feminismen.

  11. Lavazza skriver:

    ”Sen kan jag tänka mig att texten till och med kan uppfattas som extrem ändå. Det kanske är sättet du debatterar på som uppfattas så? Mer än själva innehållet. Du går hårt mot hårt. Och för den som är mjuk kanske du då är en extrem.”

    Vem tycker du är mjuk?

    Hernroth gör en lögnaktig beskrivning av Pär Ström och hans ståndpunkter. Är det mjukt?

    Hon vägrar att svara på sakliga frågor. Är det mjukt?

    Hon skriver att kvinnor ÄR förtryckta och att män möjligen KÄNNER sig förtryckta. Är det mjukt?

  12. Ingvar Gren skriver:

    Mariel – med svenska mått mätt kan nog Pär Ström uppfattas som ”hård”. Sverige är dock inte världens centrum, och vårt debattklimat knappast den gyllene vågskål i vilken alla sanningar till slut funnits balanserade för evigheten.

    Utomlands, och förhoppningsvis i den svenska framtiden, uppfattas Pär Ström rätt och slätt som en liberal, med tro stark tro på alla individers inneboende förmåga, oavsett kön.

  13. Göran skriver:

    Snyggt och sakligt Pär. Det säger en hel del om den svenska jämställdhetsdebatten när åsikter som dessa klassas som extrema. Hoppas vi snart får höra mer från dig Pär. Din röst är saknad. Lycka till med dina pågående projekt.

  14. Pär Ström skriver:

    @Mariel

    Kul att du ser positivt på mitt inlägg!

    Beträffande det där med kvinnoism: det är mitt intryck att du är ganska ovanlig bland feminister som intresserar sig även för mäns problem. Mitt intryck av ett par decenniers feminism är att feminister ytterst sällan intresserar sig för mäns problem. Men tack för att du gör det!

    Beträffande det där med Kohl och Gandhi: Jag kallar det härskarteknik om feminister tror att jag anser mig vara en Helmut Kohl eller en Mahatma Gandhi. Det är att förvränga det jag skriver i avsikt att göra ned.

    Svar på din fråga: Jag försöker visa på en bättre väg än feminismen att gå – den jämställdistiska vägen. Alltså den gyllene vägen. I försöken att få med folk på den vägen är det ibland nödvändigt att påvisa nackdelar med alternativa vägar – som feminism och maskulism.

  15. Clabbe skriver:

    @Mariel: ”det är ju många feminister som försöker se det ur ett manligt perspektiv också. Som faktiskt kämpar för Båda könens rättigheter”

    Om det nu finns många, kan du ge några exempel på sådana feminister?

  16. Tommy Jonsson skriver:

    Grattis Pär! Där satte du en klar 10-poängare.

  17. Pär Ström skriver:

    @Bashflak

    Jag har kanske varit för otydlig med att göra tydlig åtskillnad på när jag avger åsikter och en programförklaring, och när jag använder mig av ironi.

  18. Taste in men skriver:

    Exakt. Pär kan debattera, den saken är klar. Sen att vissa blir provocerade av det beror nog på att vi lever i Sverige. Svenskar är nog världens mest lättkränkta människor.

    Det vi måste komma ihåg är att mig veterligen har ström aldrig lagt sig på den låga nivån som de som kritiserat honom, med personliga påhopp.

  19. JD skriver:

    Nej Pär du är inte extrem.
    Däremot tror jag att ditt sätt att ta upp jämställdhetsfrågor på ett naturligt och alldagligt sätt ställer till stora besvär för dem som ser feminism som ett politiskt verktyg.
    Feminister har under det senaste årtiondet kämpar hårt för att politisera kvinnofrågor vilket också har gjort att man anser sig ha fått en helt annan kontroll på dessa frågor nu jämfört med den kvinnorörelse som uppstod på 70-talet.
    Det finns en dagordning om än inofficiell för hur, var och när jämställdhetsfrågor för diskuteras och med vem.
    Det du har gjort Pär är att du har dragit ut dessa jämställdhetsfrågor från finrummen där enstaka personer har full kontroll på vad som sägs och görs och detta är roten till det agg som riktas mot dig!
    Det handlar alltså om makt och kontroll över dessa frågor och du har varit ett konkret hot mot dem som idag har makten över dessa frågor!
    Därför ses du också som bonddrängen som olovligen har fått människor att lyssna och engagera sig i jämställdhetsfrågor på ett sätt där människor tänker själva och inte överlåter tänkandet åt en feministisk politisk elit.
    Det finns två vägar att gå. Det ena är att som vanliga bonddrängar göra ett uppror likt upproret i Almedalen eller också att slå in politisk kilar i den maktstruktur som idag har full kontroll över jämställdhetsfrågor.
    Eftersom det är viktigt att jämställdhetsfrågor inte fortsätter att föras på en nivå ovanför oss vanliga människor så är det nödvändigt att något sker!

    Du gör ett bra jobb Pär!

  20. Håkan skriver:

    Bra skrivet Pär.

    Mariel:
    ¤ Det var ett bra tag sedan feminismen stod för jämställdhet (och här vill jag inte förringa det goda arbete som feminister gjort historiskt). Men det är ett helt annat klimat idag. Jag kan inte hitta några referenser alls på att feminister ser saker ur manligt perspektiv. Inte på något plan eller i något forum.

    ¤ Har Pär ett debattsätt som inte passar? Hur då? Han säger ju precis, och i klartext, exakt vad han menar. Han är väldigt tydlig och anstränger sig att inte lämna luckor för misstolkning. Är inte det bra?

    ¤ Det här med Kohl, och Gandhi, skyttegravar eller vad Pär kan tänkas uppleva.. Släpp det. Det leder ingenstans att svartmåla eller håna en person. Angrip gärna sakfrågan men inte personen. Man ska visa respekt för alla människor, även de man inte delar åsikt med.

  21. Clabbe skriver:

    Bara för att Pär inte stryker feminismen medhårs så upplever feministerna honom som extrem. Men i sin debattstill är han väldigt saklig och ger aldrig några slag under bältet, trots att han själv får pungsparkar i var och varannan debatt.

    Som några varit inne på är det kanske hans sarkasmer som upplevs som syriga av dem de riktar sig emot, det vill säga feministerna. Men det är väl bara ett gott tecken?

  22. Taste in men skriver:

    @JD:

    Riktigt bra skrivet. Annars saknar jag genusnytt, jämställdhetsfeministern etc etc för det fanns mycket humor där som tilltalade mig. Dels hur Pär också provocerade medvetet ibland. Ta bara namnet genusnytt. Jag tror många genusproffs och feminister blev förbannade på att han använde det namnet som nog dom trodde sig ha ensamrätt på. En annan gång höll jag på att garva ihjäl mig när Pär skrev att han var genusforskare och de riktiga genusforskarna som får betalt för det blev så arga att de höll på att spricka.

  23. Bashflak skriver:

    @Pär Ström:

    Jag har som sagt inga problem med att förstå när du är ironisk, men det finns ju dom som inte vill begripa. Samma personer som hävdar att SCUM är ironi. Andy Warhol var nog också trögfattad, för han begrep inte heller ironin. ;)

  24. NinniTokan skriver:

    @Pär Ström:

    Bra Pär!
    Det spelar ingen roll hur tydlig/otydlig du varit. Ingen är perfekt och du har gjort imponerande bra ifrån dig. Vill man missförstå, kommer man leta till man hittar fel att hänga upp sig på.

    Det jag finner lustigt i hela situationen, det är att du faktiskt är mjuk(anser jag). Du säger aldrig, vad jag vet, att kvinnor inte är diskriminerade eller förtryckta i Sverige. Du använder dig inte av ”antifeminist”, tvärt om försvarar du dig mot den etiketten när den klistras på dig.

    Jag är i detta mycket hårdare. Så även Tanja. Likväl är det du som kölhalas, medan jag och Tanja(m.fl.) ignoreras eller i värsta fall kallas könsförrädare från feministiskt håll.

    Man vill ”krossa könroller” men den man som ”klagar” han kölhalar man i försök att tysta. Just att män inte får klaga är en av de saker jag tycker är mest problematiskt i mansrollen. Varför då inte hylla den man som gör just det så andra vågar följa efter avvikelsen?:P

  25. an@n.ym skriver:

    Mycket välformulerat av Pär Ström, Sveriges största jämställdhetskämpe. En stor eloge till dig!

  26. Mariel skriver:

    @Pär Ström: Tack för ditt svar. Det uppskattas att du är med i kommentarsfältet. ps. Vill bara förtydliga att jag själv inte är feminist men har bekanta och vänner som är det.

    @Clabbe:
    Fast man kan väl vara intresserad av mäns problem utan att för den delen nisha sitt intresse på det området. Man kan ju vara intresserad på det vis att man vet om dem, och inte förnekar dem och kan debattera om det ifall det kommer på tapeten.

    Jag vet massor av feminister som bryr sig om männens sida också i jämställdhetskampen. Tex. Auuus , Hannah , LD , m.fl. Jag har förresten Aldrig stött på en feminist som INTE intresserar sig för mäns problem.

  27. Lavazza skriver:

    Mariel: ”Aldrig stött på en feminist som INTE intresserar sig för mäns problem.”

    Jaså? Det var ett långtgående uttalande. Varje gång du har läst något som en feminist har skrivit så har denne redan i denna första skrift intresserat sig för mäns problem?

    Vilka feminister vars skrifter vi andra kan läsa har du läst? Och hur länge var du tvungen att läsa innan du hittade något om mäns problem?

    Och hur definierar du ”intresse för mäns problem”?

  28. barfota skriver:

    :D

  29. Bashflak skriver:

    @Mariel:

    Vilka mansproblem är det feminsterna driver, menar du? Det enda jag hör med någorlunda regelbundenhet, är att de vill få slut på att mammorna tar pappornas föräldradagar. Men det är bara i undantagsfall ett mansproblem, eftersom paret ofta är överens om att den lösningen är bäst för familjens ekonomi. Tvingad delning skulle nog bara innebära att fler föräldradagar frös inne, till barnens nackdel.

  30. Anna skriver:

    Det är förbluffande för mig att man inte ens vill förstå att andra kan betrakta uttalanden som

    ”I modern tid har statsfeminismen på motsvarande sätt byggt ett slags politiskt imperium. Det har bland annat använts för att skapa en förtryckande
    åsiktshegemoni, en upprörande mansdiskriminering och ett utbrett manshat. Men historien inger hopp – vi vet alla vilken väg det romerska imperiet
    vandrade.”

    som något extrema. För om man ser sig om i Sverige och på riktigt upplever att det finns en statsfeministisk åsiktshegemoni som förtrycker män, i ett samhälle som hittills aldrig haft en kvinnlig statsminister och där det så sent som för trettio år sedan var kontroversiellt med könsneutral tronföljd, är man då verkligen, verkligen ute efter sann jämställdhet, och inte bara ”det var bättre förr”? Om man upplever att det finns ett ”utbrett manshat” i ett samhälle där trots allt betydligt fler kvinnor utsätts för grova våldsbrott av män än det omvända, vad strävar man då efter? Varför måste kvinnors strävan efter lika rättigheter som äntligen börjar ge resultat (och jag säger inte att jag tycker att ändamålen alltid helgar medlen, eller att alla yttringar av den strävan är positiva) bagatelliseras, förlöjligas, utmålas som ett hot? Hur är den tolkningen inte något extrem?

    Jag håller med Per Ström om att män och kvinnor är lika viktiga. Jag skulle aldrig förneka diskriminering mot män där den förekommer. Men jag är inte heller dummare än att jag inser att det inte bara var en olycklig slump som gjorde att det endast fanns en kvinna i LTH:s första årgång F-teknologer, men att vi nu plötsligt är ganska många. För det är ju trots allt knappast så att kvinnor ändrats biologiskt på de femtio åren det rör sig om, det lär snarare vara så att samhället har ändrats. Jag gillar den förändringen. Jag hoppas att den fortsätter. Jag inser att feminismen delvis är att tacka och att det kan finnas ett behov av fortsatta insatser. Om själva ordet feminism känns hotfullt så kan jag tänka mig att kort och gott säga att jag verkar för jämställdhet. Men därifrån är steget ganska långt att liera sig med någon som upplever ett ”utbrett manshat” i samhället.

  31. Pär Ström skriver:

    @Mariel

    Du skriver:

    ”Speciellt det här med “kvinnoism” tror jag kan uppröra”

    Men faktum är ju att feminism BETYDER kvinnoism. Bara på ett annat språk. Om feministerna menar allvar med att mäns problem är lika viktiga som kvinnors problem, varför använder de benämningen kvinnoism för sin rörelse och sin ideologi?

  32. Mats k. skriver:

    Bra Pär!!!!

  33. goldwing skriver:

    @Mariel:

    ”Sen kan jag tänka mig att texten till och med kan uppfattas som extrem ändå. Det kanske är sättet du debatterar på som uppfattas så? Mer än själva innehållet. Du går hårt mot hårt. Och för den som är mjuk kanske du då är en extrem.”

    Menar du att det finns någon form av norm som man måste följa när man diskuterar jämställdhet och feminism som PS har brutit mot? Att det är därför som han uppfattas som extrem?

    Är det inte då lite konstigt att just feminister, som annars hyllar normbrytande, blir så upprörda när PS bryter mot normerna hur jämställdhet och feminism ska diskuteras?

    Själv tycker jag att det är förbannat bra att PS sätter hårt mot hårt. Om det är någon som lyckats bryta den feministiska monopolställningen vad gäller synen på jämställdhet så är det ju PS. Han har gjort ett hästjobb och förtjänar allt stöd.

    Tusen tack PS!!!!

  34. Taste in men skriver:

    För övrigt så får man inte glömma bort sveland här. Hon som tyckte pärs manifest om jämställdism var som en skrift från medeltiden.

    Något säger mig att då ser man världen på ett ganska extremt sätt.

  35. Mariel skriver:

    @Lavazza: Ja, jag tror nog att jag tänker att man kan vara intresserad utan att nödvändigtvis skriva om det.

  36. mieitte skriver:

    @Anna
    Jag skulle gärna ha ett svar på om inte SCUM-manifest, uttalande av Gudrun Scymans mm, att ”män är djur” ger anledning att känna ”manshat” som skulle hindra en persons möjlighet att vara jämställdist?/
    Kauko Issakainen

  37. Anna skriver:

    @mieitte: jag tycker personligen att SCUM-manifester är extremt och förstår att många blev upprörda. Men jag tycker inte att det är ett exempel på ett UTBRETT manshat. Själv älskar jag män, jag vill gifta mig med dem och föda deras barn.

    Det betyder inte att jag inte kan se att det finns orättvisor i samhället, och strukturer som låser både män och kvinnor i roller de kanske inte vill bära. Feminismen har gjort mycket för att ifrågasätta sådana roller. Alla som kallar sig feminist tycker inte att män är djur som ska förgöras. Jag skulle själv säga emot om någon uttryckte en sådan åsikt.

  38. Torstensson skriver:

    @Mariel

    ”Jag har förresten Aldrig stött på en feminist som INTE intresserar sig för mäns problem.”

    Problemet med det där är ju att det finns betydligt fler feminister som INTE bryr sig om mäns problem än motsatsen och det största beviset för det är ju att Sveriges högsta beslutande organ aktivt arbetar med kvinnofrågor genom att helt enkelt diskriminera män i olika sorters poltiska målsättning OCH insatser. Feminismen är sedan länge diskvalificerad i grenen jämställdhet i detta avseende.

    Det finns tex en hel del feminister som påstår sig vara intresserade av båda könens problem men ser man till metoder och retorik så är det ju lösningar som defintivit INTE gagnar män som grupp. Bara för att en feminist säger sig intressera sig för mäns problem behöver inte betyda något särskilt. Ibland kan det till och med handla om en trojansk häst.

    För i vilken grad är hon/han beredd att förklara mäns problem utan att använda en ideologisk metod?

    Hur rangordnas problemen mellan män och kvinnor i avseende på politik som handlar om att fördela resurser mellan grupper?

    Två frågor som jag som man inte anser att feminismen har tillfredställande svar på någonstans.

    Man hjälper tex inte män som grupp om man inte tar hänsyn till vetenskapliga perspektiv eller om man sedan länge rangordnar kvinnors problem som betydligt högre och därmed ger kvinnorproblemen ett konstant fokus.

    Det går inte att hävda att man är intresserad av mäns problem samtidigt som man sitter tyst i salen kring de orättvisor som sedan drabbar män, det går inte att hävda att man är intresserad av mäns problem om man är för politiska lösningar som diskriminerar män. Frågan är om det överhuvudtaget går att kalla sig feminist om man är intresserad av jämställdhet. Jämställdhet förutsätter att man skrotar den svartvita könsmaktsordningen som förklaringsmodell alternativt ger den en helt ny innebörd.

  39. Nils Jungenäs skriver:

    @ Alla feminister

    Innan du uttalar dig om t.ex Pär Ström. Läs något av Pär Ström, och inte bara texter om Pär Ström. Annars gör du dig bara till åtlöje.

  40. Anna skriver:

    @Nils Jungenäs: har läst stora delar av hans blogg, många av hans debattartiklar och dessutom hans inlägg här som jag dessutom bemötte i sak.

  41. NinniTokan skriver:

    @Mariel:

    Jag läste alla dina länkar och inte en enda av dom jobbar, som jag ser det, med männens problem. I synnerhet inte LD*rysa*

    Att arbeta med männens problem är att göra det ur männens perspektiv, menar jag. Deras perspektiv i arbetet är ”mansrollen/manlighet är problemet” i enlighet med feministisk ideologi. Resultatet av det perspektivet ser du bland annat här. Ett annat resultat ser du i media, där det är helt okej i vårt samhälle idag att stigmatisera män.
    Goda intentioner hjälper inte när resultatet är katastrof. Då måste man vara beredd att inse att ens perspektiv ger en felaktig utgångspunkt.

    Att jobba med männens problem ur männens perspektiv är att lyssna och stödja dom. Ett ex. som jag är övertygad om att många män skulle skriva under på är ett problem för dom är att det är svårt för en man ”att klaga”. Den man som ”klagar” är ”en kärring”, det är en könsrollsproblematik (som troligen har ett visst biologiskt ursprung). Det jag anser vi måste göra för att vidga könsrollen så att den man som vill ”klaga” kan göra så utan att tappa i manlighet är att stötta ”klagar”-avvikare, som tex Pär Ström.
    Vad händer från feministiskt håll? Hur har han hanterats?
    Det beteendet som Pär Ström bemöts med gör mig illamående. Oavsett vad jag skulle tycka om en människas åsikt eller sätt att uttrycka detta skulle jag aldrig sänka mig till den nivån att kalla detta ”vita kränkta mannen” och gud vet allt han fått höra.

    Om vi bortser från Pär, lyssnar man på allvar när männen här ”klagar”? Jag ser tex. inte en enda feminist som hängt på vårt medborgarförslag. Hade dom varit intresserade på allvar av männens problematik borde väl det vara något att nappa på för en gemensam ansträngning.

    Så nej, hur fint man än försöker få det att låta, man bryr sig inte det minsta. Jag kan då verkligen inte se det.

  42. mieitte skriver:

    @Bashflak:
    Jag tror nog att feminister ekonomiskt tänker endast på sig själva och avancemang i stället för barnens bästa. Att tänka så långt att hon förlorar i ekonomi för att ta vårdnaden om sitt barn t ex pension. Det är ytterst marginell effekt överhuvudtaget att använda som argument. Feminister har förmåga att försöka förfaska statistik för att framtså för deras nackdel.
    Att brytta mot det traditionella normen för diskussion om feminism är på sin plats för att få mer friska infallsvinklar på statsfeminismens åsikter.

    /Kauko Issakainen

  43. Mars skriver:

    Tack Pär!

    Letar efter gilla-knappen på inlägget, men hittade inget så jag skriver en kommentar här istället. Ingen i Sverige har på ett tydligare sätt visat på behovet att driva mansfrågor och på obalansen i debatten som funnits. Det är glädjande att även om du dragit dig tillbaka att du fortfarande vill bidra på detta sätt.

  44. Mariel skriver:

    @NinniTokan: Men isf bryr du dig inte om miljön bara för att du inte bloggar (/skriver aktivt/ debatterar) om det? Du kan ju ändå ha det i ditt intresse i ditt liv…

  45. NinniTokan skriver:

    @Anna:

    Men jag tycker inte att det är ett exempel på ett UTBRETT manshat. Själv älskar jag män, jag vill gifta mig med dem och föda deras barn.

    Problemet med stigmatisering är att man ofta bara känner av det stigma som drabbar en själv. Så jag ska visa dig några ex.
    Det handlar inte om att personer hatar män, utan att män/manlighet utmålas som något dåligt, förknippas med dåliga handlingar på en kollektiv nivå.

    Här har jag tidigare skrivit en kommentar. Den här filmen visar fenomenet ”mansstigmatisering/misandry” väldigt väl tycker jag. Det är det vi menar när vi skrivet att manshatet är utbrett och så accepterat att vi kvinnor oftast inte ens noterar det.

  46. Pelle Billing skriver:

    @Anna:

    Jag tror det handlar delvis om paketeringen och nyanseringen. Om jag skriver att:

    – En viss typ av feminism dominerat jämställdhetspolitiken i minst två decennier,
    – I media har jämställdhetsrapporteringen haft en inriktning på kvinnors problem sedan denna rapportering började
    – Det inrättats diverse stöd- och mentorprogram i näringslivet för att främja kvinnor, och där män inte är välkomna
    – Det sagts många misandriska (mansföraktande/manhatande) uttalanden i media de senaste 20 åren

    Då är det svårt att säga emot. För allt detta kan enkelt verifieras. Och det har verrifierats upprepade gånger, bland annat på denna blogg.

    Problemet är att många är blinda för detta. Många som analyserar jämställdhet dagarna i ända är också blinda för detta, trots att de officiellt är experter på området. Så när Pär Ström paketerar dessa insikter på ett ”pang-på-rödbetan-sätt” så upplevs det som ”absurt” eller ”extremt”. Men om bakgrunden var känd och väletablerad skulle det inte verka absurt eller extremt, utan bara som att Pär Ström använde sin egen debattstil för att belysa några fenomen som i sig inte kunde förnekas.

  47. Torstensson skriver:

    @mariel

    Det du bloggar om har en spillover effect på vad politiker sedan vill blogga om för att bli populära.

    Om vi har en miljon personer som bloggar om att dom vill ha pastrami
    vad tror du då att politikerna bjuder på när de kallar dessa personer till möte?

    Falukorv?

  48. Pelle Billing skriver:

    @Nils Jungenäs:

    ”@ Alla feminister

    Innan du uttalar dig om t.ex Pär Ström. Läs något av Pär Ström, och inte bara texter om Pär Ström. Annars gör du dig bara till åtlöje.”

    Onödigt att vända sig till *alla* feminister. Det räcker väl att säga att ”du som inte läst en del av Ströms material bör avvakta med att kritisera honom”.

  49. Men@Work skriver:

    Mycket bra skrivet Pär! Du har helt rätt i att man inte kan kompromissa bort den radikala feminismen. Den måste väck helt enkelt. Jämställdism och radikalfeminism är helt inkompatibla tankesystem. Måste även säga att jag saknar dig i debatten och hoppas på en snar comeback!

  50. Nils Jungenäs skriver:

    @Pelle Billing:

    Ja absolut!

    Man kan även säga att: ” Man ska inte tro på allt som står i tidningarna”. Ta själv reda på fakta innan du sätter ditt goda namn på spel.

    …så blir det ännu mer allmängiltigt och svårt att tappa på sina ömma tår.

    …men nu menade jag att fokusera på den utbredda missuppfattningen om Dig och Pär i svensk media.

  51. Ola Normann skriver:

    Grattis Pär!
    Dette var flott skrevet!

    Det blir klarere og klarer for meg at det nå ikke lenger er feministene som driver likestillingspolitikken framover. Det er det jamställdistene som gjør!
    Jeg er veldig takknemlig for det du og Pelle Billing har gjort for å få likestillingspolitikken inn på en ny og riktigere vei. En vei som faktisk gir håp for framtiden for oss alle. Dere har kjempet mot mektige krefter med klart intellekt, stor kunnskap og stort mot. Det står det respekt av!
    Dere er inspiratorer for meg og mange andre.

  52. Pelle Billing skriver:

    @Nils Jungenäs: Ja, det finns inte bara en bred missuppfattning om de nya idéerna om jämställdhet, utan det sker en aktiv misstolkning och svartmålning också.

  53. Storfiskarn skriver:

    Anna:

    ”För om man ser sig om i Sverige och på riktigt upplever att det finns en statsfeministisk åsiktshegemoni som förtrycker män, i ett samhälle som hittills aldrig haft en kvinnlig statsminister och där det så sent som för trettio år sedan var kontroversiellt med könsneutral tronföljd, är man då verkligen, verkligen ute efter sann jämställdhet, och inte bara “det var bättre förr”? Om man upplever att det finns ett “utbrett manshat” i ett samhälle där trots allt betydligt fler kvinnor utsätts för grova våldsbrott av män än det omvända, vad strävar man då efter? Varför måste kvinnors strävan efter lika rättigheter som äntligen börjar ge resultat (och jag säger inte att jag tycker att ändamålen alltid helgar medlen, eller att alla yttringar av den strävan är positiva) bagatelliseras, förlöjligas, utmålas som ett hot? Hur är den tolkningen inte något extrem?!

    Ett samhälle där man i kontakt med familjerätt och sociala MYNDIGHETER inte är värd någonting pga att man är pappa (man), vad kallar du det? I mitt fall så tyckte handläggaren på MYNDIGHETEN att mamman kan göra som hon vill och sa det rakt ut till henne utan att ens träffa mig vilket fått till följd att jag inte har någon beslutanderätt överhuvudtaget när det gäller mina barn trots gemensam vårdnad och trots att jag ALDRIG någonsin varit hotfull mot någon, ALDRIG våldsam mot någon, aldrig knarkat, dricker så lite så jag nästan är absolutist mm mm. Jag skulle tro att jag tillhör den snällaste promillen i Sverige.

    Rektorn på skolan där min dotter går nu godkände min dotter utan att jag visste någonting, när jag fick reda på det och ringde upp så krumbuktade hon sig så mycket att måste slagit knut på sig själv för att skylla ifrån sig, hon har ljugit rakt ut för mig många gånger för att skydda sitt eget arsle istället för att hjälpa mm mm mm (finns hur mycket som helst där). Min son gick helt plötsligt hos en dagmamma som inte ens visste att han hade en pappa överhuvudtaget (grabben går på dagis nu), jag har fortfarande inte än idag efter nästan ett år lyckats få reda på hur han kunde hamna där utan att jag visste det eller vem som godkände beslutet och varför, de på kommunen skyller ifrån sig och ljuger för mig när jag försöker ta reda på hur saker och ting kunde hända och varför. Detta fortsätter än idag!

    Anna, tror du att de som inte tycker det är viktigt att prata med en pappa (man) och som ljuger och skyller ifrån sig konstant på dessa MYNDIGHETER och kommun (inte långt ifrån myndighet det heller när det gäller tyngd i beslut) är kvinnor eller män? Jag ska göra det lite lättare för dig, det är 100% av det ena könet som gjort detta, då har du 50% chans att ”gissa” rätt…

    Att då dra in tronföljden som ett argument är väl ganska ihåligt för på vilket sätt har kungahuset något gemensamt med den ”vanliga” medborgaren mer än att de består av just kvinnor och män? Vilket kön statsministern har är väl helt irrelevant, länder som haft/har kvinnliga ledare har det gått bra för och länder som haft/har manliga dito har det också gått bra för så vad spelar det för roll vilket kön de har så länge de inte är uttalat maktgalna och drivs mest av detta (Maud Olofsson t ex, när hon pratade så hördes ordet makt nästan hela tiden, jag var livrädd för att hon skulle få mer att säga till om, men credit till henne för att hon åtminstone var ärlig med att makt var det viktigaste för henne)?

    Det jag möts av vid kontakt med dessa myndigheter är en äcklig typ av förakt som enbart grundar sig på att jag är man och de är så ryggradslösa så man vill kräkas, ingen står för något, de verkar tro att man inte ska kunna göra fel. Alla kan göra fel men om man gör det så räcker det oftast med en ursäkt och att man hjälper till med att rätta felet men inte ens det får man av dessa * sk handläggare (*lägg in det kön du tror passar in)…

    Detta är vad jag och många män möts av, inte av statsministern eller kungafamiljen!

  54. Pelle Billing skriver:

    Tänk att på att hålla god ton! M v h aktiv moderator

  55. Lavazza skriver:

    Mariel: ”Ja, jag tror nog att jag tänker att man kan vara intresserad utan att nödvändigtvis skriva om det.”

    Med den logiken kan de ju vara intresserade av att ägna sig åt tortyr och människooffer utan att nödvändigtvis skriva om det också.

  56. NinniTokan skriver:

    @Mariel:

    Men isf bryr du dig inte om miljön bara för att du inte bloggar (/skriver aktivt/ debatterar) om det? Du kan ju ändå ha det i ditt intresse i ditt liv…

    Jag talar om folk som aktivt bloggar i genus/jämställdhetsfrågor och påstår sig vara intresserade av mansfrågor också.

    Låt oss ta miljö som liknelse.
    Vi säger att jag aktivt bloggat i miljöfrågor och då i synnerhet om problematiken med ozonskiktet och påstår mig vara allmänt intresserad av miljöfrågor.
    Om jag då möter andra som bloggar miljöfrågor som
    * påpekar och underbygger med argument att min ursprungspunkt är ofördelaktig för målet, så skulle jag absolut ta mig en ordentlig funderare på om denna människa kan ha rätt.
    * möter andra bloggare i miljöfrågor som gör en aktion inom ett annat miljöområde än mitt ozonskikt som jag tycker är viktig även om det inte är mitt huvudområde, så skulle jag nappa på det. (jmf medborgarförslag. Jag förutsätter här att man faktiskt också är mot att kvinnor misshandlar män och att kommunerna möter dessa män med ytterligare misshandel genom att informationssidorna inte är könsneutrala. )

    Gör jag inte det, så är inte mitt påstående om att jag är intresserad av andra miljöfrågor också inget annat än tomma ord.

  57. Nils Jungenäs skriver:

    @Pelle Billing:
    @Patrik:

    Ja ok. Förlåt! Jag har mans (min flickvän har mens), fruktansvärda ryggsmärtor och har precis grälat med min gamla gaggiga mor. :-(

    Jag surfar in på lite F1-nyheter istället tills jag mår bättre. ;-)

  58. Pelle Billing skriver:

    @Lavazza:

    ”Med den logiken kan de ju vara intresserade av att ägna sig åt tortyr och människooffer utan att nödvändigtvis skriva om det också.”

    Lite tufft uttryckt, men visst är det så att om man inte pratar om något officiellt eller visar i handling att man bryr sig, så spelar det inte så stor roll att man egentligen är intresserad.

    Det är just därför jag börjat skriva vissa inlägg om kvinnofrågor. För att visa tydligt att jag bryr mig om detta på riktigt. Sedan känner jag inte att jag måste skriva massa inlägg om detta (eftersom det redan tas upp så ofta på annat håll) – men ett inlägg då och då är viktigt för att markera.

  59. Pelle Billing skriver:

    @Nils Jungenäs: Tack för klargörandet. Ta hand om dig!

  60. Pär Ström skriver:

    Tack för alla vänliga ord!

  61. mieitte skriver:

    @Anna:
    Att argumentera är ett sätt att debattera men jag hade en viktig fråga att svara med i min debatt inlägg som inte fick svar av dig ?
    Är inte Pär Ström en person som kan anses vara jämstäldist pga hans friska åsikter skull?
    Övrigt har jag mött den sortens argumenteringen gällande hos radikalfeminster.

  62. Lavazza skriver:

    Pelle: Jag ägnar mig åt yoga och min indiske lärare berättar att det traditionella förhållandet mellan lärare och student är att studenten bor hos läraren som en familjemedlem, så att studenten kan lära sig av läraren i handling och studenten kan se att läraren inte har något att dölja, utan lever som han lär. Om läraren inte lever som han lär, kan studenten inte lära sig något av honom, även om studenten i praktiken aldrig har sett läraren bryta mot det han lär ut.

    Vad gäller feministers intresse för mansfrågor är det oftast inte ens något de lär ut, utan något som de menar att ”eleverna” välvilligt ska tolka in i tystnad eller vaga eller till och med mansfientliga uttalanden.

  63. hamstrn skriver:

    @Mariel

    Frågan är inte om feminister intresserar sig för mäns problem eller mansfrågor. Frågan är vad de GÖR åt dem.

  64. Chade skriver:

    @Anna:

    ”Det är förbluffande för mig att man inte ens vill förstå att andra kan betrakta uttalanden som

    “I modern tid har statsfeminismen på motsvarande sätt byggt ett slags politiskt imperium. Det har bland annat använts för att skapa en förtryckande
    åsiktshegemoni, en upprörande mansdiskriminering och ett utbrett manshat. Men historien inger hopp – vi vet alla vilken väg det romerska imperiet
    vandrade.”

    som något extrema.”

    Det är klart att alla inser att de kan ses som extrema. Frågan är väl mer, som många varit inne på, om uttalandet stöds av bakomliggande fakta. Det är många här inne som tror det. Och jag tror att den bästa reaktionen om man ser ett uttalande som isolerat uppfattas som extremt är att försöka förstå vad som menas med uttalandet. Detta är dock förstås beroende av avsändaren, Om man redan innan har kategoriserat denne som en idoid, extremist etc. så kanske man inte orkar bry sig om vad som försöks sägas. Och tyvärr är det väl många som inte är särskilt insatta i jämställdhetsdebatten från detta perspektiv (dvs. jämställdismens) som redan anser att Pär Ström är en extremist och ingen man behöver lyssna på. Likaledes som att många som kommenterar här inne inte bryr sig så mycket om vad Svedland försöker säga utan man bara utgår från att det är idiotiskt.

    (Jag kom nog bort från vad du skrev och in på något annat här så det var inte bara riktat mot dig.)

    Vidare:

    ”…i ett samhälle som hittills aldrig haft en kvinnlig statsminister och där det så sent som för trettio år sedan var kontroversiellt med könsneutral tronföljd…”

    Jag tror det är väldigt få som deltar i en jämställdhetsdebatt som anser att kvinnor i alla tider eller även under de senaste 50-100 åren har haft lika villkor som män. Dock så anser man nog att kvinnor formellt sett har (minst) lika bra förutsättningar som män att idag utbilda sig till vad de vill och själva välja sin karriärsväg. Och att det har varit så under våra senaste årtionden.

    Med detta resonemang i bakhuvudet så kan man också snabbt inse att det är väldigt få som blir statsministrar och att det överhuvudtaget inte funnits så många kvinnor som har haft chansen att få den kompetens (dvs., i fallet för politiker, kompetensen att tränga sig fram, fjäska sig fram och överhuvudtaget få folk att tro att man är kompetent) som krävs att bli statsminister. Dvs. om vi antar att det inte finns någon diskriminering av kön vid statsministerval så är det knappast statistiskt osannolikt att vi fortfarande inte haft någon kvinnlig statsminister. Det är ju dessutom så att det är i princip lika många män som kvinnor som inte fått vara statsminister.

    Kortfattat, skilland i utfall är inget bevis för sämre behandling av [godtycklig grupp].

    ”…är man då verkligen, verkligen ute efter sann jämställdhet, och inte bara “det var bättre förr”?”

    Tror det är väldigt få som tycker att jämställdheten i Sverige var bättre förr. Dock så tycker många att det definitivt kan bli bättre än idag och att vissa saker var bättre förr och andra sämre.

    ”Om man upplever att det finns ett “utbrett manshat” i ett samhälle där trots allt betydligt fler kvinnor utsätts för grova våldsbrott av män än det omvända, vad strävar man då efter?”

    Nu kommer jag inte riktigt ihåg hur det var med SCB:s statistik men visst fasen är väl män som grupp mer våldsutsatta än kvinnor som grupp? Eller menar du att män som grupp utsätter kvinnor för mer våld än kvinnor som grupp utsätter män som grupp för våld? Det stämmer ju men det ska bli oerhört spännande att se hur du motiverar att det är relevant för diskussionen.

    ”Varför måste kvinnors strävan efter lika rättigheter som äntligen börjar ge resultat (och jag säger inte att jag tycker att ändamålen alltid helgar medlen, eller att alla yttringar av den strävan är positiva) bagatelliseras, förlöjligas, utmålas som ett hot? Hur är den tolkningen inte något extrem?”

    Vem gör detta? jag förstår inte. Det är ingen här inne som debatterar på en normal nivå som inte tycker att män och kvinnor ska ha lika rättigheter. Vad detta begrepp innebär är dock nog inte samma för alla och det kan debatteras. Och om någon påstår att det är lika utfall som ska räknas så kommer denna persons utsagor att bagatelliseras och förlöjligas eftersom det är bagatellartat och löjligt att påstå att det är det viktigaste i ett fritt samhälle.

    ”Men jag är inte heller dummare än att jag inser att det inte bara var en olycklig slump som gjorde att det endast fanns en kvinna i LTH:s första årgång F-teknologer, men att vi nu plötsligt är ganska många.”

    Och det är ingen som säger att kvinnor alltid har haft samma tillgång till utbildningar och att det bara var så att ingen kvinna tidigare ville utbilda sig. Alla här tycker att det är jättebra att kvinnor har samma tillgång till utbildning. Det folk kritiserar är att denna pendel nu har svängt och kvinnor plötsligt har bättre möjligheter till utbildning än män, på så sätt att stödåtgärder sätts in för att hjälpa kvinnor men inte män.

  65. Mariel skriver:

    @NinniTokan: OK jag förstår vad ni menar. Man visar ju inte vad man faktiskt tycker och tänker och det är klart att det då blir tomma ord. Men som tex. LD då eftersom du verkade tycka hon var ”värst”. Hon tar ju faktiskt upp att hon bryr sig om att hennes son ska få tillgång till alla leksaker, och lära sig hur man leker med tex. dockor och hon vill att han ska bemötas som den individ han är. Inte typiskt ”tuffing” bara för att han är kille. Så det är ju mer än bara tomma ord från hennes sida. Även om sättet hon gör det på inte är detsamma som alla här inne. Så intresserar hon ju sig och visar det också?

    Sen att det är på en helt annan nivå och grad är ju en annan sak…

    Och även om det kan vara ”tomma ord” (för att man inte visar det i handling) så kan det ju ändå vara sanna ord.

    I övrigt så håller jag helt med dig om det du skrev. Bra jämförelse med ozonskiktet!

  66. Törnrosa skriver:

    Pelle: ”Så när Pär Ström paketerar dessa insikter på ett “pang-på-rödbetan-sätt” så upplevs det som “absurt” eller “extremt”. Men om bakgrunden var känd och väletablerad skulle det inte verka absurt eller extremt, utan bara som att Pär Ström använde sin egen debattstil för att belysa några fenomen som i sig inte kunde förnekas.”

    Det är just det här jag tolkar in i extremt när det gäller Pär. Men jag ser det mer då som ett publicistiskt nödvändigt knep och känner mig faktiskt inte provocerad av det, för mig med min bakgrund är det ett korrekt sätt att ta sig fram i mediebruset.

    Den andra tolkningen av extrem som jag använde mig av i tidigare debatt är just extrem med dragning åt det för mig absurda, nämligen det sönderhackande av debattörer som stack ut som förekom i kommentarsfältet på Pärs blogg.

    Mariel: Jag gillar fortfarande ditt sätt att resonera. Klokt och nyfiket.

    Anna: Jag är inte feminist eller jämställdist. Jag sympatiserar med ditt resonemang också. Måste jag göra eftersom jag vill alla väl och inte ser något fel i den kampen heller.

    Som jag ser det finns det begränsningar för hur mycket en enskild människa kan lägga i tid på det den brinner för och då kan man vara tvungen att nischa sitt intresse och jag finner det inte onaturligt att kvinnor då satsar på kvinnor och män på män. Bra blir det när allt så småningom sammanjänkas. mvh

    Ha det bra både Pelle och Pär.

  67. NinniTokan skriver:

    @Anna:
    I min förra kommentar till dig blev, tyvärr, första länken fel. Här hittar du den kommentar jag tänkte länka till.

  68. Johan Franson skriver:

    @Pär Ström:

    Din programförklaring är i det stora hela helt vettig. Jag tror samhället kommer gå i den riktningen. Och du har gjort ett pioniärarbete här, inte bara inom området ”jämställdhet” utan också inom området opinionsbildning på Internet. Det vore intressant att höra om du har lite input på följande:

    * Din programförklaring är ju könsneutral. Men det är mest män som är engagerade. Är det ett problem tycker du? Ska man försöka engagera mera kvinnor, och i sådant fall hur?

    * Du har ju blivit orättfärdigt svartmålad otaliga gånger. Så du om någon borde förstå vad det ger för effekter på ditt tänkande och handlande. Tycker du man ska möta sådant svartmålande med samma mynt? Eller tycker du man ska försöka stålsätta sig och hela tiden ge repliker i sak? Jag undrar då också hur du ser på de många personer som följer den här debatten och kommenterar mycket.

    * Har du några idéer om hur man bäst ska föra fram sina åsikter på nätet så de ger bäst effekt. Jag menar både som bloggare och debattör, men också för de som engagerat läser och kommenterar. Lite ”råd” från ditt perspektiv till Internets gräsrötter.

  69. Torstensson skriver:

    @Anna

    Snart har vi en kvinnlig statschef. Viktoria.

    Att det inte funnits några kvinnliga statsministrar beror på olika saker och mindre på könsmaktsordning i modern tid. Tex så har vi ju sedan länge väldigt många kvinnor som varit partiledare och vi har sedan länge en jämn fördelning i riksdagen (därmed inte sagt att jag kräver lika utfall). Hade Mona Sahlin vunnit valet så hade hon ju varit partiledare innan så det är oerhört tröttsamt att en del försvarare av feminsimen så ofta tar upp exemplet om statsminister. Då har man enligt mig siktet lite väl högt, dvs man tror att jämställdhet handlar om lika utfall, exakta lika intressen och framförallt så frågar man sig ALDRIG varför Sverige har så få kvinnliga bilmekaniker och ÄNNU mindre varför Sverige har så få män som kan leva glassigt hemmafru-liv.

    Nej det är bara statsministerposter som är intressant att titta på och man ser då helt enkelt inte de män som inte har någon makt alls annat än över den bil som kunden för stunden lämnar in. Mycket tröttsamt.

    Tittar på vi exemplet Pär Ström och Ninnitokan och deras uttalanden så kan vi se att Ninnitokan är hårdare, Tanja är hårdare men de feministiska KVINNORNA fokuserar ändå på Pär Ström. Så problemet är ju lite här att när feminister påstår att män fokuserar eller väljer män, ja titta då på vilka feministerna väljer och fokuserar på själva. Jo det är män.

  70. Clabbe skriver:

    @Mariel:

    ”Jag vet massor av feminister som bryr sig om männens sida också i jämställdhetskampen. Tex. Auuus , Hannah , LD , m.fl.”

    Jag menade några tongivande feminister som finns i den allmänna mediadebatten, inte några ensamma bloggare.

  71. Patrik skriver:

    @Nils Jungenäs: Gör så! du skriver många kloka saker, vilket gör mig något förvånad när dina ordval och formuleringar ibland är onödigt aggressiva. Jag lovar, dina tankar har tyngd! :)

    Förövrigt, Vi är inne i ett skede nu där våra röster börjar bli hörda och där det egentligen enda argumentet emot oss från feministiskt håll är att vi skulle vara näthatare.

    Därför vill jag uppmana alla som vill se en förändring i jämställdhetspolitiken att bli riktiga mönsterelever när det kommer till vett och etikett på internet! Jag tycker standarden är hög i Pelles kommentatorsfält och kan vi bara fila bort ”det där sista” så finns det snart ingen grund alls för den kritik som kommer från feministiskt håll.

    Då kanske vi äntligen får möta dom i en saklig debatt, och de flesta här kan förmodligen se utgången om vi skulle tillåtas att göra det! :)

  72. dolf skriver:

    @Anna:
    Du säger: kvinnors strävan efter lika rättigheter som äntligen börjar ge resultat” . Vadå börjar ge resultat? Kvinnor har mig veterligt precis alla rättigheter som män har, kan du nämna en enda rättighet som män har men kvinnor inte har? Jag tvivlar starkt, möjligen skulle du med idogt grävande kunna hitta någon gammal lag från 1700-talet som fortfarande finns kvar för att den helt enkelt glömts bort, men jag skulle bli högst förvånad om du kan hitta en enda rättighet som enbart män har. Motsatsen gäller dock i högsta grad, lagstiftningen inskränker mäns rättigheter på flera punkter, Vi har till och med diskriminering inskriven i vår grundlag. I Från Svensk författningssamling Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform står:

    13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (2010:1408).

    Det mest flagranta exemplet är väl, trots att det bara är symboliskt idag, att bara män är värnpliktiga. (Plikten är, vad jag har förstått, inte avskaffad, det är bara grundutbildningen, den så kallade lumpen, har avskaffats). Kvinnor tycks ha en hel del rättigheter som män inte har i samband med vårdnadstvister, men jag är inte särsklit insatt i det, det området är av perifert intresse för mig, andra här kan säkert ge detaljer på den punkten. Ett solklart fall på en enbart kvinnlig rättighet är t.ex. att kvinnor har rätt att bli kroppsvisiterade av kvinnlig polis, motsvarande rättighet att män skulle ha rätt att visiteras av män finns inte. Det kan verka som en småttig detalj, men hade motsatsen accepterats? Icke sa Nicke.
    Pär Ström ger också i sitt inlägg en lång lista (dock inte i närheten av att vara fullständig) på hur man har särskilda satsningar och regeringsföreskrifter och det ena med det andra för att just lyfta och stödja kvinnor. Vad skall man säga om att statliga myndigheter som skogsstyrelsen anordnar kurser för enbart kvinnor och att SR, som är ett statligt bolag bara tar emot ansökningar till tjänsten som sportreporter från kvinnor. Är inte det statlig diskriminering av män? Om du anser att det inte är diskriminerande, var drar du gränsen för vad som vore mansdiskriminering?

    Beträffande det utbredda manshatet: Nä, du har förmodligen rätt där. Det finns nog inget utbrett manshat på gräsrotsnivå. Men det finns ett utbrett manshat i mediavärlden, och det är den vi ser som debattörer, och mediavärlden har ett starkt politiskt inflytande, det är knappast någon tillfällighet att nästan alla partier går ut med att de är feministiska och att det förekommer en massa feministiska satsningar i den offentliga sektorn, trots att Fi fick under 1% röster i valet. Jag möter väl knappast aldrig något manshat i min vardag, jag har inga egenliga problem med det så sett. Men manshatet, eller snarare mansföraktet, som florerar i press och övriga media är skadligt och behöver bemötas, och det har betydelse då det faktiskt leder till diskriminering av män, se återigen Pärs ofullständiga om än långa lista på hur kvinnor gynnas och män missgynnas.

  73. Törnrosa skriver:

    Patrik: ”Därför vill jag uppmana alla som vill se en förändring i jämställdhetspolitiken att bli riktiga mönsterelever när det kommer till vett och etikett på internet! Jag tycker standarden är hög i Pelles kommentatorsfält och kan vi bara fila bort “det där sista” så finns det snart ingen grund alls för den kritik som kommer från feministiskt håll. ”

    Det är vad jag önskat mig från början. Och tro det eller ej kämpat för. Hoppas nu att du blir bönhörd för jag tror i så fall att målet kan vara mycket nära. mvh

  74. Anna skriver:

    @chade: du har många bra poänger, absolut. Min poäng är att Ströms retorik är väldigt/kan upplevas som väldigt hård/polariserande. Att det är onödigt att tala om ”utbrett manshat” och bättre att försöka komma överens utifrån hur det faktiskt ser ut i samhället.

    Angående min kommentar om vilken grupp som utsätts för våld i störst grad av vilken grupp så ska den väl ses i kontexten att om nu manshatet i samhället var så oerhört utbrett borde det väl speglas i brottsstatistiken? Om man hårddrar det? För jag skulle ju kunna säga att ”kvinnohatet i samhället är oerhört utbrett” och peka på just sådan statistik. Eller dra upp någon man som säger att ”thailändskor är bättre, de är riktiga kvinnor” som exempel. Vilket jag inte vill, för jag tror inte det finns ett utbrett hat mot kvinnor i samhället. Även om vissa män hatar kvinnor, vissa kvinnor hatar män och vissa människor hatar varandra i största allmänhet.

    Det är inte en debatt som leder framåt i min mening, att gapa ”ni hatar oss!” i stället för att nyktert påpeka: män missgynnas också.

    @Pelle: jag håller med dig. Det handlar mycket om hur man förpackar åsikterna. Men ur ett kvinnoperspektiv kan det ibland kännas lite magstarkt att kallas manshatare, när allt man vill är att det ska sluta ses som en avart när en kvinna är ingenjör (eller en man barnskötare, för den delen). Och där är vi trots allt inte riktigt än.

  75. NinniTokan skriver:

    @Mariel:

    Det är helt sant, LD visar intresse. I hennes fall handlar det om denna punkt

    ”* påpekar och underbygger med argument att min ursprungspunkt är ofördelaktig för målet, så skulle jag absolut ta mig en ordentlig funderare på om denna människa kan ha rätt.”

    Du har en gång sett min son kommentera. En enda gång har han valt att göra så, trots att han intresserar sig och dagligen diskuterar dessa frågor och mitt deltagande med mig. Varför valde han att kommentera just där?
    Han blev så arg när hon påstår att ”vara snäll” inte ingår i mansrollen. Han är populär min lille, store grabb. Killarna i gänget ser, utan tvekan, upp till honom. Det han får mest ”status” av i gänget, det pedagogerna tom killarna i gänget säger till mig om honom är just ”han är så snäll”, ”han är en så bra kamrat”.

    Därför blev han arg när hon påstår att ”vara snäll” blir man utanför könsrollen, för han(och jag håller 100% med) menar att hon inte har en aning om vad hon yrar om.

    Naturligtvis respekterar jag hennes åsikter och hennes yttrandefrihet, men du har rätt i att jag anser hon vara värst av de tre du tog upp. Just för hon har ett perspektiv och vägrar lyssna eller fundera på om vi som protesterar och menar att hennes perspektiv är inte bara fel utan kontraproduktivt, för hon vet hon har rätt. Och nej, att ”veta att man har rätt” är inte egenskaper som står högt på min favoritlista. Men jag behöver ju inte tycka om alla människor:)
    Dom andra som bara tiger och påstår sig vara intresserade gör ju ingen skada så att säga.

  76. Anna skriver:

    @torstensson: jag håller inte med dig riktigt i din analys angående frånvaron av kvinnliga statsministrar (eller frånvaron av kvinnliga statschefer överlag i världen under 1900-tal och framåt). Men vi lämnar det. Som du ser i någon av mina kommentarer så tycker jag att det är lika viktigt att män ska kunna ha ”kvinnliga” yrken som att kvinnor ska kunna ha ”manliga”. Själv kommer jag bli en av de första kvinnliga doktorerna i mitt ämne i Sverige – inte bilmekaniker förvisso men ändå.

    @dolf: byt ut rättigheter mot möjligheter då. Och ja, idag har vi tämligen lika möjligheter. Skitbra tycker jag. Jag har aldrig uttryckt någon önskan att kvinnors möjligheter ska vara på bekostnad av mäns. Kanske ser jag som kvinna andra strukturer än du ser som man – vi upprörs över det som ter sig orättvist i vår egen vardag. Jag tycker det är jobbigt att bli ifrågasatt i min yrkesroll på basis av mitt kön, någon man härinne känner sig kanske orättvist behandlad i en vårdnadstvist. Beklagligt i bägge fallen. Det ena utesluter inte det andra.

    Nu måste jag sköta mitt jobb, så hinner inte delta i den här diskussionen mer.

  77. dolf skriver:

    @Pär Ström:
    Pär, öppna gärna upp genusnytt igen, jag kan förstå att du tar en time-out för att det är en massa arbete, men skulle du inte kunna göra en veckosammanfattning eller något sådant istället för 3-4 inlägg varje dag. Eller kanske du skulle kunna låta någon annan sköta bloggen under ditt överinseende. Mycket av det du gjorde var ju helt enkel att lägga ut tips från andra så att de syntes, vilket ju i sig inte är särskilt svårt. (Inte menat att förringa på något vis, fast det låter nästan så, jag menar tvärt om att det enkla var det geniala) Hur som helst, du behövs.

  78. Ligneto skriver:

    @dolf: Jag saknar också Pär! :D

  79. Taste in men skriver:

    Det känns som Pär ström gjorde helt rätt rent taktiskt med sin timeout. Jag är övertygad om att han går ut som vinnare i det här, det kan dröja dock men han har verkligen bidragit till att man måste tänka om i jämställdhetsdebatten. Att jämställdhet handlar om både kvinnor OCH män.

    Genusnytt drog dock till sig många anonyma hatare som tyckte om att håna Pär samt andra jämställdister. Trist, men jag tror det kommer vara bättre när han sätter igång igen. Eller om han sätter igång igen.

  80. Chade skriver:

    @Anna:

    ”Angående min kommentar om vilken grupp som utsätts för våld i störst grad av vilken grupp så ska den väl ses i kontexten att om nu manshatet i samhället var så oerhört utbrett borde det väl speglas i brottsstatistiken? Om man hårddrar det? För jag skulle ju kunna säga att “kvinnohatet i samhället är oerhört utbrett” och peka på just sådan statistik. Eller dra upp någon man som säger att “thailändskor är bättre, de är riktiga kvinnor” som exempel. Vilket jag inte vill, för jag tror inte det finns ett utbrett hat mot kvinnor i samhället. Även om vissa män hatar kvinnor, vissa kvinnor hatar män och vissa människor hatar varandra i största allmänhet.”

    För det första, om det finns ett utbrett manshat så behöver det ju inte yttra sig genom att man utövar våld mot män? Det kan väl lika gärna vara att man försöker trycka ner män (exv. genom att lyfta upp kvinnor), gör generaliseringar om män som farliga, säger att män är en del av en förtryckande struktur som måste bekämpas (ergo, män måste bekämpas) osv.

    För det andra. Om man tittar på brottsstatistiken skulle jag tro att det är fler som är fängslade idag på grund av våld mot män än våld mot kvinnor. Så jag tror du får det svårt att med sådan statistik visa att det finns ett utbrett kvinnohat i samhället, även om du ”hårddrar det”.

    Ska man försöka analysera om det finns antingen ett manshat eller ett kvinnohat eller både och i samhället så går det ju inte att titta på individnivå eftersom, som du riktigt påpekade, är så att då hittar man alla sorter. Man kan försöka titta på vad samhällsmedborgare generellt tycker men eftersom vårt samhälle inte är särskilt homgent så kommer man nog inte hitta så mycket gemensamma nämnare som pekare åt mans- eller kvinnohat.

    Man kan titta på hur makthavare agerar i frågan. Då kan man se att man från lagstiftningshåll och från myndigheter tenderar att favorisera kvinnor frmaför män, i den mån en sådan favorisering görs överhuvudtaget. Om man sedan vill kalla detta manshat så är det lite upp till en själv. Jag gör det inte.

    Man kan även titta hur media och då kanske framförallt den så kallade kultureliten ser på jämställdhet och då är det min gissning, baserat på empiri, att det är klart mer tillåtet att spy galla över (vita) män än att spy galla över kvinnor. Huruvida det är så att det är fler som vill göra det förstnämnda och detta fenomen därmed även syns mer vet jag inte, men det låter osannolikt. Troligen är det så att detta fenomen är mer accepterat än det motsatta, vilket en del säkerligen tar till stöd för att det föreligger en särbehandling av män i dagens debattklimat, som inte är till männens fördel. En del skulle säkert kalla det manshat. Jag är mer benägen att hålla med där än vad gäller föregående stycke om myndighetsmanshatet.

    Och slutligen håller jag med dig om att det är mycket bättre att säga att både män som grupp och kvinnor som grupp har sina fördelar och sina nackdelar. Men kanske framförallt att individer har sina individuella problem, och fördelar. Samt att det inte är särskilt konstruktivt att endast skrika ”HAT!”´.

    Slutligen, och inte särskilt seriöst, kan det väl inte vara kvinnohat att säga att thailändska kvinnor är bättre än svenska? Jag hatar i alla fall inte alla andra kvinnor bara för att jag föredrar min flickvän framför andra kvinnor.

  81. Bashflak skriver:

    @Törnrosa:

    Du skriver att du varken är feminist eller jämställdist.

    Låt oss beskriva det som en skala. En jämställdist befinner sig exakt i mitten, där män och kvinnor har lika rättigheter, skyldigheter och värde. En feminist befinner sig till vänster om mitten, i olika grad. De flesta kanske ganska nära mitten men ändå till vänster. Dessa vill lyfta fram kvinnor på olika sätt och i olika utsträckning. Valeri Solanas definierar den bortre vänstergränsen, som omöjligt kan passeras. Till höger på skalan hittar man diverse grupperingar som saknar gemensamt namn, Pär kallar dem ‘maskulister’ ovan, andra kallar dem värdekonservativa. Hursomhelst är det en väldigt brokig skara, med allt från ringbrynjor och bikerknuttar, svarta hiphop-artister, saudiska imamer, småländska frikyrkopastorer och så vidare. Nån föreslog att Anna Anka var en talande representant för denna grupp.

    Så om du varken är feminist eller jämställdist, vad är du då?

  82. Kristina skriver:

    Fantastiskt svar av Pär. Jag imponeras av din saklighet och ditt lugn. Hoppas vi får se dig på Genusnytt snart igen.

  83. Urban skriver:

    Kristina, håller med! Själv har jag abstinens från Genusnytt :-)

  84. JD skriver:

    Jag vet inte om ordet hat är relevant i könsdebatten.
    Det är väl snarare så att det handlar om fördomsfullhet och osynliggörande.
    Vi vet att det har funnits fördomar mot kvinnor och att man därför har osynliggjort dem både inom idrott, politik och arbetsliv. Så har det varit men så är det inte längre trots att kvinnor ofta jobbar inom offentliga sektorns låglöneyrken, som de själva har valt och ingen annan.
    Vi vet också att Mäns problem då det gäller skola, vårdnadstvister, arbetslöshet och arbetsskador idag nonchaleras på ett sätt som inte vore möjligt om det vore kvinnoproblem.
    Mäns problem är deras egna problem medan kvinnors problem är samhällets ansvar.
    Att det är på det viset beror på ett medvetet osynliggörande av mäns problem som har sitt ursprung i dagens feminism där Mansfrågor anses inkräkta på kvinnofrågor. Därför är sambandet mellan feminism och jämställdhet ungefär lika skev som som sambandet mellan nationalism och Invandringspolitik.

  85. dolf skriver:

    @Anna:
    Blir du kallad manshatare, eller träffas du bara av stänket i debatten? Jag känner igen fenomenet. Den mansfientliga atmosfär som råder i den offentliga debatten idag förekom redan på sjuttio- och åttiotalet, fast inte lika utpräglat, och jag tog på den tiden väldigt illa vid mig av att jag kände mig demoniserad som man (eller snarare yngling), men har med tiden insett att det bara var stänk som träffade mig. Jag tar inte längre åt mig av generaliseringar om män ”som hatar kvinnor” etc etc. Jag har insett att dessa generaliseringar är ett mediafenomen som inte motsvarar verkligheten på gräsrotsnivå där män och kvinnor tvärtom tycks trivas alldeles utmärkt med varandra och aktivt söker varandras sällskap. Tyvärr kan inte de perversa politikerna låta bli utan de ska in och pilla och styra och ställa i folks liv.
    Så jag tror inte för ett ögonblick att du hatar män, särskilt inte som du själv sa att du älskar dem och vill föda deras barn. Däremot är din uppfattning av verkligheten, hrm … ska vi säga, lite bristfällig. ;)
    Själv älskar jag kvinnor, och fan vet, jag skulle nog till och med kunna älska en del feminister som personer, även om jag tycker deras åsikter är helt uppåt väggarna.

  86. Björn 2 skriver:

    Jag hänger inte heller riktigt med i resonemanget om statsministerposten.
    I realiteten ska man idag vara partiledare för sossarna eller moderaterna för att kunna bli statsminister.
    När då sossarna valde ny partiledare häromsistens, så var det flera tongivande socialdemokratiska kvinnor som tackade nej till det uppdraget.
    Hur i all världen ska vi få en kvinnlig statsminister, om kvinnorna tackar nej till positionen som kan ge oss en sådan?

  87. Törnrosa skriver:

    Bashflak. Det stämmer jag är inte det ena och heller inte det andra. Jag har stannat kvar här inne enbart av det skäl som jag redovisat i ett par andra trådar, nämligen näthat och mobbning.

    Men för att vara härinne måste jag naturligtvis redovisa mina faktiskt medmänskliga åsikter för att kunna delta i debatten. Det var inget ljug från min sida alltså. Men jag vägrar att låta mig etiketteras. I hela mitt yrkesverksamma liv har jag kämpat som jag ser det för att hjälpa de svaga mot maktmissbrukare etc.

    Det har inneburit att jag har fått avstå från mycket för att ingen skulle kunna beskylla mig för att gå mina egna ärenden. Ett dilemma som seriösa journalister hela tiden måste ha inbyggt i sin ryggrad. Och det har de också.

    Naturligtvis finns det många olika sorters människor i min bransch, precis som det finns olika ”sorters” journalister – åsiktsjournalister à la krönikör och ledarskribent osv. Och var och en ska bedömas utifrån sin specialitet – alltså finns det skillnader mellan nyhetsjournalist och åsiktsjournalist.

    Många gånger har det svidit i mig när det svepande föraktet mot en hel yrkeskår fått flöda här inne för att stilla vissa debattörers tillkortakommanden i sina egna orättvisa analyser angående journalister och deras förhållningssätt.
    Jag skulle vilja skrika till dem byt ut man och kvinna i ert genussnack mot journalist och se hur justa ni är.

    Nu känns det som en vändning är på väg inne hos Pelle, jag hoppas att jag själv trots allt har varit en positiv del i så fall.

    Nu lämnar jag er och kommer inte att svara på frågor eller diskutera någonting med er angående mig och mina åsikter. Önskar er lycka till. mvh

    Borde kanske tillägga för dem som inte förstått det att jag är pensionär nu. Hade jag varit yrkesverksam hade jag inte varit aktiv på det här sättet.

  88. Nils Jungenäs skriver:

    @Pelle Billing:

    Ja precis. Det ena föder ju det andra. Detta är fruktansvärt odemokratiskt och väldigt alarmerande. Många var säkert de skribenter och journalister som runt om i detta avlånga land förgäves satte sig och lusläste era bloggar för att hitta konkreta exempel på kvinnohat och -förakt. Det faktum att resultatet av detta undersökande arbete sedan lös med sin frånvaro i massmedia kan inte ses som något annat än odemokratiskt självbedrägeri. Ska jag vara ärlig så var jag sjuuukt sugen på att göra rättssak av flera av de konkreta lögner om Dig och Pär som DN publicerade iom Sveland-cirkusen.

  89. Patrik skriver:

    @Törnrosa: Jo vi får hoppas! dock är det ju lättare sagt än gjort. Jag exempelvis ”faila” ju tydligen på en gång då mitt ursprungsinlägg till Nils togs bort :D

    Men men om vi har det som utgångspunkt iaf innan vi kommenterar något så är mycket vunnet! Argumenten får gärna vara vassa för min del, men som Pelle skrev ”tänk på paketeringen”.

    Sen är det ju så att på internet så måste man ju vara extremt tydlig då vi inte kan läsa in kroppsspråk mm. Jag ska göra mitt yttersta för att inte ses som en näthatare (jag vet att jag har haft några inlägg som ligger i gränslandet och att jag kan vara en del av problemet). Att det har att göra med frustration eller osaklighet från min motdebattör har jag nu insett inte är ett skäligt argument för mig att gå på med ”samma medicin”. För det handlar inte om mig som individ det handlar om Sverige som land. Och vill man se den förändringen så måste vi höja oss ”som grupp” ytterligare ett eller två snäpp.

    Det är vi som vill ha förändringen därför måste vi föregå med gott exempel :)

  90. [...] Pär Ström gästbloggar hos Pelle Billing. Ström tar upp ett ämne som jag regelbundet kommer in på. ”Söndra och härska” dvs försöken att splittra oppositionen i små grupper som alla vill samma sak men där ingen tillåts vara stor nog att göra någon riktig betydelse. Share this:FacebookTwitterLike this:GillaBli först att gilla denna post. Postat i Genus, JämställdhetTags: desmond morris, girlwriteswhat [...]

  91. Johan skriver:

    Jag tror att ett av problemen i dialogen är att man ser det ur en feminist-maskulinist skala där ena kanten är Valerie Solanas och den andra är Anna Anka. Verkligheten är mer komplicerad än så. Man kan också se det i termer av kollektiv/individ. Alltså, det är teoretiskt möjligt att anse att kvinnor som kollektiv betraktat ska stå vid spisen, eller att män är kollektivt diskriminerade.

    Att hävda att det måste vara en 1:1 fördelning mellan olika grupper är ett klockrent exempel på ett kollektivistiskt synsätt. På samma sätt är det kollektivt att prata om ”strukturer” och ”patriarkat”. Ett kollektivt tänkande kan vara misandriskt såväl som misogynt.

    Slutligen kan man tänka sig en dimension till. Nämligen frågan om ”naturliga förutsättningar”. Är man där i mitten anser man att män och kvinnor är exakt lika bra på X, medan man åt sidorna anser att det ena könet är bättre på vad det nu är.

    Sammantaget har man alltså inte en utan tre dimensioner, och om man kommer ihåg det i debatten så blir det enklare att förstå motpartens åsikter.

  92. Törnrosa skriver:

    Patrik: Genast gör jag ETT undantag. Men det blir det enda eftersom jag inte vill kapa den här tråden för Pär.

    Jag har haft koll på dig också och har upplevt dig som juste. Att det kan dra iväg har jag full förståelse för, men jag är glad att både Pelle och Pär satt ner foten.

    Sedan kan jag säga att jag har inte läst det som jag förstår har tagits bort från den här tråden. Men du kan väl fortsätta att kämpa för den goda tonen. Ha det bra Patrik.

  93. Pelle Billing skriver:

    @Patrik: Du har inte failat. Om jag modererar bort en kommentar så tar jag även bort de som klagat på denna kommentar, även om klagomålet var legitimt. För kontexten är ju borta då. En ganska allmän modereringsprincip och det betyder inte att du gjort något fel.

  94. Daniel skriver:

    @Björn 2
    ”Hur i all världen ska vi få en kvinnlig statsminister, om kvinnorna tackar nej till positionen som kan ge oss en sådan?”

    Ett sätt är ju att männen ”ger plats” åt kvinnorna, dvs att man diskriminerar män pga deras kön så att partiet slutligen består av en majoritet kvinnor.
    Man har ju gjort det inom polisen, börjat göra det inom brandförsvaret så varför inte inom politiken.

    Skulle någon klaga så drar man upp lite kollektiv historisk skuld,könsmaktsordning,patriakat och glastak.

    Sen är det ju så att dessa kvinnor inte tackat nej av egen fri vilja, för den finns tydligen inte när någon (oftast en kvinna) har gjort ett enligt feministerna ”felaktigt” val.
    Utan patriarkatet har tvingat/manipulerat dem på ett eller annat sätt, om man vill vara riktigt fräck så kan man dra till med ”osynliga/dolda strukturer”.
    Hockuspockus filijockus! :)

    PS: Pär, mycket bra skrivet. Du har inte tappat skärpan och det gläder mig.
    Din saklighet är kryptonit för sådana individer som Svealand som bara häver ur sig en massa känsloargument och tror att dessa är någon slags absolut sanning.

  95. Pernilla skriver:

    Perfekt inlägg av Pär. Vi kan inte möta feminister på halva vägen eftersom feminismen definitionsmässigt är extrem. Hade vi förespråkat maskulism hade det varit en annan sak (har för övrigt aldrig stött på någon debattör som skulle kunna vara Svelands motsvarighet på den manliga sidan).

    Söndra och härska: Vår rörelse är så pass ny och ömtålig att det krävs intern lojalitet ett bra tag till – i alla fall utåt. Även om andra försöker så split så ska vi vara snälla mot varandra. Ingen smutskastning. Detta är avgörande för om rörelsen ska kunna utvecklas och bli etablerad.

    Varför provocerar Pär så? För att han är begåvad och träffsäker i analysen och inte minst för att han är så fruktansvärt rolig. Förstå man inte ironin får man skylla sig själv. Har aldrig hört eller läst något av honom som är riktat mot svaga eller är elakt på riktigt. Det skulle nog underlätta för många debattörer om det faktiskt vore så…

  96. Mariel skriver:

    @Mats: Hon har ju själv förklarat vad hon menade med ”extrem” (inte extremism) som kommentar till sitt gb-inlägg.

    Hon är för övrigt tillbaka i den kommentarstråden och har ställt en massa frågor till alla: http://www.pellebilling.se/2012/04/gastblogg-annika-hernroth/#comment-81046

    Jag hoppas alla bemöter henne bättre den här gången.

  97. Taste in men skriver:

    @Mariel:

    Som jag sa till henne. Vad förväntar hon sig om hon går ut och målar upp Pär som en extremist?

    Hon får helt enkelt ta ansvar för det och debattera för sin sak, inte spela på offerrollen, det känns fegt och orättvist.

    Kolla på PS, han har fått utstå det mesta men kommer igen och debatterar i alla fall. Utan att använda sig av personliga påhopp. Det är det som kommer att göra honom till en vinnare till slut.

  98. Aktivarum skriver:

    Törnrosa:

    ”Jag skulle vilja skrika till dem byt ut man och kvinna i ert genussnack mot journalist och se hur justa ni är.”

    Den jämförelsen funkar inte alls! Det ena är nåt man ÄR, det andra nåt man GÖR. Det är som att hävda att om jämställdister får kritisera feminister betyder det att feminister måste få kritisera det manliga könet.

    Journalister och Feminister hamnar på samma sida om det argumentet: Det är inte saker man föds till. Man/kvinna/svart/homosexuell däremot är inte något man vid 25 beslutade sig för att man ville vara. Att kritisera män/vita/svarta/homosexuella är inte jämförbart med att kritisera feminister, moderater, truckförare eller för den delen journalister.

  99. Åh nu bryter jag mot mina egna principer, men eftersom tonläget här inne verkar vara osedvanligt bra nu för tiden så gör jag det ändå och skriver en kommentar, som är riktad mot Taste in men som i början av kommentarerna nämnde att jag har något emot Pär Ströms retorik och att det förmodligen skulle komma en avhandling på ämnet:

    I wish att jag satt och skrev på en avhandling, för det första. Det är en helt vanlig kandidatuppsats i Media och Kommunikation.

    För det andra: ja, det är sant, jag har rätt mycket att säga om retoriken som Ström använder. Jag har också rätt mycket att säga om Svelands retorik, och rätt mycket att säga om den retorik som uppmärksammas och bekräftas i media överlag.

    Således skriver jag INTE en uppsats om Ströms retorik. Det vore nämligen omöjligt för mig att förhålla mig objektiv till den, och objektivitet är ju, som vi alla vet, grundpelaren i vetenskapliga texter. Jag gör istället komparativ världsbildsanalys utifrån de texter som Sveland och Ström fått publicerade i DN samt Ströms sista på Newsmill. På det viset hoppas jag nämligen att kunna bortse ifrån de retoriska strategierna och kunna se hur dessa bägge debattörers världsbildsperspektiv skiljer sig åt, och diskussionen kommer främst röra sig kring hur dessa kan förstås (och inte vilken som är ”sann” eller ”mest riktig”).

    Jag vet givetvis inte än om jag kommer lyckas få fram något resultat som är givande för någon som helst, men mitt syfte är iallafall inte att visa på brister i någons argumentation el. dyl. utan enbart att försöka förstå hur perspektiven ser ut. Eftersom jag i nuläget till dels mycket väl kan förstå båda, och till dels har svårt att förstå någon av dem.

    Och eftersom jag vet att Pär Ström skriver och läser här inne idag vill jag gärna erbjuda att skicka uppsatsen till dig, Pär, när den är klar, för jag hoppas att den skulle kunna bli intressant att läsa även för dig. Och sen kan du ju rätta mig om jag har helt fel i min analys. :)

  100. Taste in men skriver:

    @Hannah – OnewayCommunication:

    Lycka till med kanditatuppsatsen.

  101. Törnrosa skriver:

    Aktivarum: Snälla Erik. Jag skrev att jag inte kommenterar mina åsikter och vad jag skrivit. Respektera att jag inte vill kapa Pärs tråd, men jag tyckte att det var dags att lämna nu och juste att ge Bashflack en förklaring på vad jag är.

    Det du vill dra igång nu är meningslöst. Det var en känsla jag beskrev. Och mina känslor kan du inte dra i några manipulatorer.

    Ha det bra Erik. Jag tittar in hos dig igen så klart Och får du tillbaka problemen så vet du var du ska få tag i mig. :-D

  102. Tysta tankar skriver:

    Det känns underligt att diskussionen handlar om ordet ”extrem”. Många tycks uppfatta det som liktydigt med ”sjukt” eller ”ondskefullt”. Jag önskar att vi prövar ett normkritiskt förhållningssätt och inser att den där frågan om vem som är normal eller inte är en återvändsgränd.

    Debattörer och åsikter bör inte i första hand beskrivas som sunda eller osunda – vi förhandlar fram normer på olika arenor. Just här tycks Per Ström vara höjden av normalitet.

  103. Mats Lind skriver:

    Foucalts pendel Pelle?

  104. Ulf T skriver:

    Det har diskuterats i vilken utsträckning feminister bryr sig om mansfrågor – och i så fall hur mycket de aktivt jobbar för att förändra. Annika Hernroth skrev också i sina uppföljande frågor (som Mariel länkade till):

    - min hjärtefråga i allt detta är kampen mot våldtäkter, våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld. Min uppfattning är att dessa 3 saker är en del i en strukturell problematik. Män våldtar kvinnor. Män misshandlar och mördar kvinnor. Män förtrycker kvinnans rätt till sitt eget liv. Även i de fall där män blir misshandlade är det i absolut högst grad män som är såväl förövare som offer.

    Hur ser ni på detta?

    Jag drar mig till minnes att Erin Pizzey skrev en artikel för 13 år sedan, Who’s Failing the Family?, där hon beskriver sin upplevelse. Den är läsvärd, inte minst för att den ger ett litet perspektiv på det där med ”extrem”…

    Pizzey var pionjär när det gällde kvinnojourer, men blev hårt åtgången när hon ville börja öppna mansjourer också, och fick så småningom fly till USA.

    The fact that I was driven out of the movement only gave me the impetus to move on and to find a small house in Hounslow which I was given at a peppercorn rent. Here, with our children, we could meet and use our many and varied talents to work within our communities. Very soon the first ‘battered women,’ arrived and asked for refuge.

    Then, for me, the nightmare began. I realised as the women poured through the door with their children, that it would not be long before the women’s movement would also put on an appearance. I still had contacts within the movement. They reported that the movement no longer had any popular support from women across the country and that they also had no more funding.

    By this time, I was very aware that while many of the women were indeed ‘innocent victims of their partner’s violence,’ many were not. Of the first hundred women that came into my refuge, sixty two were as violent as the men they left. They were not ‘victims of their partner’s violence.’ They were ‘victims of their own violence.’ Most of these women had experienced sexual abuse and violence in their own childhoods. Not only were they violent in the refuge but they were also violent and abusive to their children. They were the women most likely to go back to their violent partners or if they left, to go on to form another violent relationship. These were the women who most need our love and concern. I also saw all the men who came looking for their partners and their children. I could see quite plainly that domestic violence was not a gender issue. Both men and women could be equally violent.

    What I had to say was suppressed. Feminist journalists and radical feminist editors in publishing houses controlled the flow of information to the public. By now the feminist movement had a strangle hold on the subject of domestic violence. They had found a cause to further their political vision of a world without the family and without men. They also had the access to money. The abuse industry was born.

    Although I was invited to lecture, every time I did the gender feminists were waiting to invade my workshops and to heckle my speeches. The threats and the persecution began again. Finally, one of my dogs was shot on Christmas day on my property, and I knew the time had come to leave.

    As a result of working on this film, I no longer feel so alone in this battle to save the traditional family. The people who have come to take part in the film are only a tip of the iceberg of concerned people in the rest of this country. Many others working in the field of domestic violence assured me that if they took part in the film, they would be personally, threatened and intimidated. A few, said they feared that their research grants would be withdrawn. Others were afraid of loosing their jobs. I know these people are not paranoid, I have personal experience of the brooding evil of the gender feminists who are in positions of power in our society.

  105. Aktivarum skriver:

    Törnrosa:

    Jag ville inte ”dra igång” någonting. Du hittar exakt samma argument i flera av mina inlägg. Bland annat detta där jag påtalar skillnaden mellan en organiserad grupp/rörelse och en godtyckligt utvald grupp (som svarta)

    http://aktivarum.wordpress.com/2011/09/23/bristerna-i-nina-akestams-mediefeministiska-argumentation-demonstrerade/

  106. Pär Ström skriver:

    @Johan Franson:

    Tack for din kommentar. Här kommer svar på dina tre frågor:

    1. Ja, min programförklaring är könsneutral, det ser jag som självklart. Det handlar ju om jämställdism, inte om maskulism. Att mest män är intresserade beror nog på att det mest är män som blir lidande av dagens feminism.

    2. Nej, jag tycker inte man ska sänka sig till samma nivå som motståndarna.

    3. Nej, egentligen inte, spontant sagt. Man kan ju blogga och skriva på andras bloggar och kommentera tidningsartiklar. Man kan dela i sociala medier, etc

    @Hannah:

    Jag tar gärna del av din uppsats, det låter mycket intressant.

    @Pernilla:

    Ja, håller verkligen med, vår rörelse är späd och skör nu i början, med oerhört mäktiga motståndare, därför är det extra viktigt att så långt det bara är möjligt hålla en enad fasad utåt. Även om vi naturligtvis inte tycker exakt samma sak i alla detaljer.

  107. Törnrosa skriver:

    Aktivarum: Jag läser hos dig och har läst länken tidigare, så inget nytt. Acceptera ett måleriskt beskrivande av en känsla. (Venusianska) Vi hörs. Koncentrera dig nu på dem som ska fortsätta kommentera på bloggen. Jag är på väg bort från kommentarsfälten. Detta är Pärs tråd.

  108. Lasse skriver:

    Tack Pär :)

    ”Extremiststämpeln” är till stor del symptomatiskt för feministrörelsen. Så fort man kritiserar deras ideologi tar de fram de fram ovanstående stämpel.

    Varför ?!

    De saknar helt enkelt konkreta motargument till det du framför.

  109. Bashflak skriver:

    @Johan:

    Jag tror du missuppfattat vad vi i ‘mitten’ vill, när du skriver:

    Slutligen kan man tänka sig en dimension till. Nämligen frågan om “naturliga förutsättningar”. Är man där i mitten anser man att män och kvinnor är exakt lika bra på X, medan man åt sidorna anser att det ena könet är bättre på vad det nu är.

    De flesta jämställdister är anti-kollektivister, som vet och förstår att varje individ har sina personliga förutsättningar. Det är väl bara likhetsfeminister som tror att män och kvinnor är lika bra på allt? Just därför vill vi ha lika rättigheter och skyldigheter, men inte nödvändigtvis lika utfall. För även om de flesta män är bättre än genomsnittskvinnan på t.ex. att lyfta medvetslösa personer, finns det kvinnor som klarar av det och därmed platsar som polis eller brandsoldat. Vi vill inte att den som är kvalificerad ska hindras pga kollektiv tillhörighet.

    Eller så har jag missuppfattat ditt inlägg.

  110. leifer skriver:

    Maskulinism är en politisk rörelse för männens fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med kvinnan. (källa wikipedia)

    Den som är emot maskulinism är inte för jämställdhet. Alla anti-maskulinister måste se ljuset och inse att om man vill ha jämställdhet så vill vi egentligen samma sak och då finns bara en lösning! För maskulinism är den enda sanna vägen till frigörelse och jämställdhet för båda könen. Så sluta bråka och kämpa emot för det gör det bara svårare för oss alla som vill väl och vill ha ett jämställt samhälle, acceptera istället maskulinsmen för den goda och enande kraft det är!

    Nä det funkar inte va? Inte heller det omvända…

  111. Johan skriver:

    @Bashflak

    Nej, du har inte missuppfattat mig, åtminstone tror jag inte det. Jag försökte bara åskådliggöra att det finns fler än en dimension till jämställdhet, på samma sätt som det finns fler än en dimension till politik. Man kan tänka sig en person som värnar om individens frihet men som ändå vill ha höga skatter, och man kan tänka sig ett system där skatten är mycket låg, men där staten bestämmer allting.

    De flesta jämställdister, som du definierar dem, är anti-kollektivister. Jag själv tillhör den gruppen. Men det finns ingen motsättning i att hävda att man är för jämställdhet på kollektiv nivå och däri ligger mycket av missuppfattningen mellan grupperingarna. Många feminister anser givetvis att de är för jämställdhet, och då kan man undra hur de tycker det. Jo, för att de i allmänhet lutar sig på ett kollektivt synsätt.

    Hur man kan vara både kollektivt feminist och liberal däremot, fattar jag inte.

  112. Henrik Eriksson skriver:

    Det här var INTE oväntat. Pär Ström har helt rätt i att tala om ”divide et impera” avseende honom och Billing. Jag kände det här redan tidigare och speciellt vid den omtalade pubträffen den 5 mars i Stockholm. Feministerna som dök upp vid pubträffen var inte seriösa och borde inte heller ha bemötts med öppna armar. Trevligt men avvisande hade varit det rätta. Även om jag uppskattar Billings engagemang för männens situation i statsfeminismens Sverige måste man vara varsam inför statsfeministernas spetsiga ljusterfiske. Billing kan lätt bli en bricka i ett sådant spel med en sorts monsterprojicering på Ström. Det är ett gammalt klassiskt knep att börja favorisera den ena och nedtrycka den andra, i detta fall så att den begynnande mansrörelsen riskerar att splittras. Jag vill inte ha en feministisk mansrörelse, det är det sista männen behöver nu. Därför är det förenat med stor risk att gå in i en sorts ideologisk diskussion med manshatande fundamentalister.
    Pär Ström är INTE extrem. Han är mån om mäns och kvinnors lika rättigheter och skyldigheter och vågar sticka ut (till skillnad från de flesta andra män). Det är jag otroligt tacksam för. Svenska män tror jag är fega i allmänhet i förhållande till kvinnor. De vill inte riskera kvinnans gunst. Ända tills de själva råkar illa ut, då fattar man hur rättsosäkert man lever, men då är skadan redan skedd. Kanske kvinnan kan rädda oss män?

  113. Mia. skriver:

    Spridda tankar (efter att ha skummat kommentarer från dagen).

    - Bland det första någon upplyste mig om när jag började kommentera var att ironi nästan aldrig fungerar på nätet.

    - Feminister belyser främst kvinnofrågor ur ett kvinnoperspektiv. Att den som då ‘belyser den obelysta halvan’ ur ett manligt perspektiv ses som maskulinist tycker inte jag är konstigt.

    - Kritiserar man som ‘maskulinist’ sen feminism och tycker att man ska börja kalla sig jämställdist i stället (som maskulinisterna sas) så är det kanske inte heller så konstigt att det uppstår missförstånd eller att man t o m av vissa uppfattas som antifeminst.

    - Ofta nämns det att feminister inte jobbat/r för män. Det tycker jag inte heller är så konstigt. Dels för att det faktiskt till syvene och sist just är ‘kvinnoism’ och dels för att det är svårt att helt förstå någons situation om man inte ‘gått en mil i dennes mokasiner’.

    Minns sen att detta är rätt likt det jag framförde i en av mina första kommentarer på denna blogg.

    http://www.pellebilling.se/2010/01/manniskofraga-eller-mansfraga/#comment-4170

    Så kanske även – ‘Fråga inte vad feministerna kan göra för dig utan vad du kan göra för jämställdheten’.

    Här några kvinnliga politiker som jobbat för mansfrågor också (Om än möjligen ur ett kvinnofärgat perspektiv? Och om alla kallar sig feminister vet jag inte).

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/barnbidraget-bor-delas-lika_6239846.svd

    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Gemensam-vardnad-for-ogifta-fo_GS02L288/?text=true

    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Omskarelse-av-unga_GZ02So535/?text=true

  114. Hannah - OnewayCommunication skriver:

    @Taste in men: Tack!

    @Pär Ström: lagom i augusti skulle den vara färdig och bedömd, skickar den då.

  115. Access skriver:

    Angående ”söndra och härska”-metoden.

    Jag har full tillit till att både Pelle och Pär är medvetna om taktiken och att de inte faller i den fällan.

    Men det är bra att det lyfts fram och tydliggörs.

  116. Pär Ström skriver:

    @Hanna
    Tack!

  117. Mia. skriver:

    @Mia.:

    Ps i ”göra för dig…” menade jag naturligtvis inte dig PS, du har gjort massor.

  118. Andreas skriver:

    @Tysta tankar:
    Att kalla någons åsikter för extrema är ett led i att retoriskt försöka marginalisera och därmed förgifta brunnen för dennes vidare argumentation. Det har inte så mycket med sunt, sjukt eller ondskefullt att göra. Kalla det en härskarteknik om du vill…

  119. Louise Aston skriver:

    Jättebra text och inlägg, Pär Ström.

    Intressant att en kritiker tog upp detta om att tronföljden ändrades för 30 år sedan (som ett bevis för att feminism behövs…). Bara för någon vecka sedan gjordes en undersökning i Sverige där det visade sig att kronprinsessan Victoria har högre förtroende än vad som någonsin är uppmätt för en person i ett kungahus, också ur ett Europeiskt perspektiv. Säger det någonting om kvinno- och manssynen i Sverige månne?

  120. Jenny Kristiansson skriver:

    Pär Ström

    Denna punkten förstår jag inte alls:

    ”… många universitet och högskolor ger kvinnor snabbspår i den akademiska karriären”

    ”Snabbspår”?? Menar du att kvinnor kvoteras in på utbildningar? När det kom fram att kvinnor ”hjälptes” in på polishögskolorna togs väl det bort? Precis som det infördes förändringar när det kom fram att män ”hjälptes” in på veterinärutbildningen.

  121. Jenny Kristiansson skriver:

    Och snälla jämför inte romarna med feministerna. Vill man jämföra romarna med några andra så ligger väl nazisterna mycket närmre?

    Den skräcken som folk måste ha känt när romarna härskade- jag hoppas verkligen inte att du lever i en sådan skräck pga. feministerna.

  122. Bashflak skriver:

    Jenny, jag tror Pär menar de satsningar som görs på vissa universitet, där kvinnor ska tillåtas forska utan krav på att ‘slösa tid’ på att undervisa, så att vi ska få fler kvinnliga professorer. Pär har bloggat om det.

  123. Ulf T skriver:

    @Jenny Kristiansson,

    “Snabbspår”?? Menar du att kvinnor kvoteras in på utbildningar? När det kom fram att kvinnor “hjälptes” in på polishögskolorna togs väl det bort? Precis som det infördes förändringar när det kom fram att män “hjälptes” in på veterinärutbildningen.

    Bortsett från att tjejer får mer stöd i grundskola och gymnasium, och får bättre betalt för sina prestationer (högre betyg än killar givet samma resultat på proven), och därmed har lättare att komma in på de utbildningar de vill ha, förekommer en rätt ohöljd favorisering i form av coachning av kvinnor som kan tänkas doktorera, selektivt urval (man letar aktivt efter kvinnliga doktorandämnen).

  124. Joakim skriver:

    Jag tycker inte att du är alldeles rätt ute den här gången Pär, trots att jag håller med dig i sak. Jag tolkar denna text som att din lösning på kriget är att feministerna omvänder sig. Visst vore det en fin utopi, men nej Pär, att omvända feministerna är bara lösningen på vår syn på jämställdhet, och den visionen ska vi självklart också försöka uppnå, men det är inte lösningen på själva kriget. Det absolut första steget är att debattklimatet måste bli bättre. För detta behöver vi feminister som Hannah Lemoine och Annika Hernroth, även om den senare tyvärr uttryckte sig olyckligt om att du var av samma skrot och korn som Maria Sveland. Även Fi:s talesperson Carl Emanuelsson som framförde så katastrofalt dåliga argument mot dig i Gomorron Sverige debatterade trots allt sakligt och respektfullt utan en enda härskarteknik. Trevlig kille ärligt talat, något helt annat än Gudrun Schyman. De kan få ha i princip vilka åsikter som helst, men den mest akuta frågan innan vi ens kan påbörja vår kampanj att försöka omvända dem är att förbättra debattklimatet. Jag beklagar, men utan metadiskussion är vi alla fast i samma hjulspår, och då är det omöjligt att framstå som det hederliga lägret. Jag hade ärligt talat själv blivit provocerad om en feminist skrivit det motsatta.

  125. Daniel skriver:

    @Jenny Kristiansson:
    Du bör nog läsa igenom artikeln en gång till.

  126. Aktivarum skriver:

    Jenny K:

    ”Den skräcken som folk måste ha känt när romarna härskade- jag hoppas verkligen inte att du lever i en sådan skräck pga. feministerna.”

    De är inte kloka de där romarna *tock tock* /Obelix

  127. dolf skriver:

    @Jenny Kristiansson:
    Det här är humor på högsta nivå, nyss hade vi en halv tråd som bara bestod av en diskussion om hur korrekt/inkorrekt det är att jämföra feminister med Voldemort (den som inte får nämnas, du vet) och hans anhang, när någon nu drar en parallell mellan feminism och Rom så är det fel och vi uppmanas istället till att jämföra romarna med Voldemort och hans anhang.
    Det är för festligt.

  128. Jenny Kristiansson skriver:

    @Ulf T:

    ”Bortsett från att tjejer får mer stöd i grundskola och gymnasium, och får bättre betalt för sina prestationer (högre betyg än killar givet samma resultat på proven), och därmed har lättare att komma in på de utbildningar de vill ha, förekommer en rätt ohöljd favorisering i form av coachning av kvinnor som kan tänkas doktorera, selektivt urval (man letar aktivt efter kvinnliga doktorandämnen).”

    Helt ärligt så tror jag inte att tjejer får så mycket mer stöd än killar i grundskola och gymnasium. Tjejers resultat har också försämrats. Skillnaden är nog att tjejer lättare hamnar i ”duktiga flickan”- labyrinten och pressar sig själva hårdare. Dessutom förekommer det nuförtiden nästan en inflation i betygen. Skolorna tävlar numer om studenterna och de skolor vars studenter presterar bäst får flest sökanden. Alltså är nog viljan att sätta bra betyg på de flesta elever ganska stor hos lärarna. Oavsett om de är killar eller tjejer. Dessutom verkar ju många barn och ungdomar trivas i skolan:

    http://svt.se/2.164190/1.2775469/elever_nojda_med_skolan?page164190=1

    Och eftersom män överlag har större tävlingsinstinkt än kvinnor, något som ofta framhålls här när det pratas om varför män tjänar mer än kvinnor, så behöver män kanske inte extra hjälp. Medan kvinnor kanske behöver uppmuntras mer. Jag har läst flera undersökningar som visar att män överlag har bättre självförtroende än kvinnor så återigen, män behöver kanske inte det extra stödet. Länken nedan handlar visserligen om raggning, men jag hittade inte den jag ville just nu:

    http://svt.se/2.108068/1.2645446/man_har_uppblasta_egon

    Jag har vidare läst undersökningar som visar att män överdriver sin kapacitet i jobbansökningar medan kvinnor underdriver sin.

    Det låter ibland på Pär Ström som om killar inte får något stöd överhuvudtaget från samhället, men det får de:

    http://svt.se/2.33731/1.2785876/killidrotter_hors_mer_och_far_mer

    Det som oroar mig väldigt mycket är att nu för första gången någonsin prostituerar sig fler unga killar än unga tjejer. Köparna är män och säljarna är unga killar. De unga killarna mår enormt dåligt. Männen som köper sex mår nog också dåligt, det kan ju inte vara så passionerat att betala för sex menar jag. Jag tillhör ju dem som tror att rätt sorts vård skulle kunna hjälpa. Jag tror till och med att en viss sorts pedofiler skulle kunna bli hjälpta av bra vård. Överlag tror jag inte på hårdare straff.

    Jag skulle hellre engagera mig i detta och debattera om detta än att sitta och läsa och kommentera om att feministerna är nutidens romare. Det finns mycket gott och vettigt både med Pär Ströms och Pelle Billings bloggar, men bådas bloggar spretar väldigt mycket. Under hela tiden som jag följt med här har jag tyckt att det är förjävligt att män riskerar att mista vårdnaden om sina barn i en skilsmässa, eller att som jag skrev här ovan att unga killar prostituerar sig, eller att mäns hälsa inte diskuteras mer. Jag bara undrar om man kan sitta och blogga om allt möjligt inom sitt område hur länge som helst? Måste man inte förr eller senare profilera sig på tre- fyra problem för att kunna nå längre? Vanligt folk kommer ju inte kunna hänga med eller förstå vad det är mansrörelsen egentligen vill om de i ena stunden jämför feminister med romare och i andra stunden pratar om mäns hälsa (som verkligen är ett problem). Vad jag menar är att det är nog lätt att de allra viktigaste frågorna drunknar i allt nonsens.

    Efter hand kan man sedan bygga på sitt arbete med fler och fler frågor. Se på feminismen som den har arbetat sig genom alla lager. Först handlade det om de mest grundläggande sakerna, så som att man skulle ärva lika mycket som sin bror, eller rätten till preventivmedel, rätten till att slippa en förmyndare osv. osv. Och nu handlar det om what ”hen”? :-) Nämen allvar, det är ju långt för mansrörelsen dithän. Måste man inte först kämpa för det mest grundläggande?

    Att till exempel skogsstyrelsen arrangerar kurser för kvinnor ser inte jag som ett problem…. än. Det finns ju så många viktigare och akutare mansfrågor. Eller att försvarsmakten rekryterar kvinnor som presterat sämre på testerna. Jag läste på Pär Ströms blogg att kvinnor i militären sällan deltar i aktiv strid så varför behöver de då vara lika stridsdugliga som männen. För mig är det helt logiskt, om du ändå inte ska delta i aktiv strid behöver du inte vara en tiptop stridspitt :-) Alltså är det inget problem än. Inte förrän kvinnor deltar i aktiv strid blir det ett problem. Vad kvinnorna verkar behövas till är för att nå de lokala kvinnorna och barnen, vilket också behövs såklart, de utgör halva befolkningen i det landet.

    Ulf, förstår du ungefär vad jag menar med allt detta?

  129. Jenny Kristiansson skriver:

    @dolf:

    Hahaha jag ska tänka mig för i framtiden på vad jag jämför med vad. Problemet med mig är ju att jag ofta gillar typer som Voldemort. De är mycket mer spännande än små blekfisar som Harry Potter. Som till exempel nu när jag sitter och finslipar på mitt friarbrev till Breivik så fantiserar jag om hur spännande det skulle vara att hänga med honom, en riktig man. I am a woman am I not? ;-) ;-) ;-)

    (Pelle kommer delete:a detta så det ryker om det :-)

  130. Lotus skriver:

    @Jenny Kristennson:

    Det som oroar mig väldigt mycket är att nu för första gången någonsin prostituerar sig fler unga killar än unga tjejer.

    Jag håller med dig om att vi borde sluta diskutera detta som att det alltid är kvinnor som prostituerar sig, vilket man kan få intrycket av i media och generellt i debatter i Sverige.

    Sen huruvida prostitution i sig är rätt eller fel är en annan fråga. Så längre personen som säljer sex gör det på eget initiativ och av egen vilja ser jag inget problem med det.

    Egentligen är det inte ”värre” än att någon får betalt för att ha sex i en pornografisk film. Den enda skillnaden är i praktiken att det står en filmkamera framför under sexakten då.

    Så om man anser att prostitution borde förbjudas så borde man också anse att pornografisk film ska förbjudas. Såvida man inte anser att det är avsaknaden av en kamera som gör att den första ska anses brottsligt, men inte det andra… ;)

  131. Torstensson skriver:

    Jenny

    Tycker du att etniskt svenska män är omanliga och mesiga?

    Den frågan vill jag ha ett ärligt svar på och jag upplever dig som rätt brutalt ärlig angående vad du gillar (respekt faktiskt).

    Hoppas du ser detta tills imorgon. Jag ska sova nu.

  132. Jenny Kristiansson skriver:

    @Torstensson:

    Eftersom jag aldrig sover så svarar jag nu :-)

    Jag älskar etniskt svenska män. Mucho. En smart man med humor är det sexigaste som finns och i Sverige finns det många sådana. Och jag tycker inte det är osexigt att svenska män är de mest jämställda i hela världen, tvärtom. Det är något med mäns händer som utför vardagliga saker, såsom dammsuga, tvätta, diska osv. Finns inget mysigare än att gå fram till en man bakifrån när han diskar och krama om honom. Mäns händer är sexiga. Mäns skuldror och ryggar är sexiga. Och svenska mäns bleka hud är det sexigaste av allt. Jag gillar inte solbrända män, jag gillar bleka män. Jag gillar manlig kroppsbehåring, bara att säga ”manlig kroppsbehåring” förvandlar mig till en liten scout: ”Alltid redo”. :-) Well there you have it.

    Jag dejtade en kock en gång, det var så sexigt när han stod och rörde i grytorna. Så jäkla nice att ha en sexig man som lagar mat åt en. Mat och sex, behöver en kvinna (eller man) något mer?? Inte jag i alla fall.

    Jag ska sluta nu. Detta hade jag kunnat sitta och snacka om i timmar.

  133. dolf skriver:

    @Jenny Kristiansson:
    ha ha, tror du har blandat ihop könsrollerna där, män ställer sig i givakt och är alltid redo. Kvinnor transformeras till sjöjungfrur, alltid våta. (nu är det nog dags att gå och lägga sig … för att sova alltså, timmen är sen och konversationen börjar balla ur).

  134. Men@Work skriver:

    @jenny kristiansson:

    Tycker du verkligen att dina inlägg om ditt privata amorösa liv tillför något till diskussionen? Känns lite sliskigt och gränslöst. Vad skulle det tillföra diskussionen om jag sade att jag tände på riktigt feminina och undergivna fotomodellstyper med fina bröst, för det är minsann riktiga kvinnor? Känns snarare som revanschlusta för någon oförätt…

    Jag tycker det är ganska typiskt feminister att blanda ihop det offentliga med det privata.

    PS. Nej, det är inget påhopp, det är min åsikt.

  135. Pelle Billing skriver:

    @Jenny Kristiansson:

    ”Jag gillar manlig kroppsbehåring, bara att säga “manlig kroppsbehåring” förvandlar mig till en liten scout: “Alltid redo”. Well there you have it.”

    Fantastiskt vad som händer på bloggen på nattetid. Måste vara vaken mer ;)

  136. Pelle Billing skriver:

    @Men@Work:

    ”Vad skulle det tillföra diskussionen om jag sade att jag tände på riktigt feminina och undergivna fotomodellstyper med fina bröst, för det är minsann riktiga kvinnor?”

    Om du gör det med god ton och med gott humör är det OK. Korta off-topic-spår är tillåtet.

  137. Pelle Billing skriver:

    Samtidigt tar vi alla ansvar för att komma tillbaka on-topic.

    Så vilka fler åsikter finns om Pärs gästblogg? Ris och ros? Nyanser du har en åsikt om?

  138. Nils Jungenäs skriver:

    @Men@Work:

    Vilken tråkig ton.

    Det är klart det är relevant med ett personligt perspektiv på sakerna man diskuterar. Varför har du problem med att någon öppnar sig och blir personlig helt plötsligt? Det är väl vanligt att folk gör det…

  139. Pelle Billing skriver:

    @Jenny Kristiansson:

    ”Jag bara undrar om man kan sitta och blogga om allt möjligt inom sitt område hur länge som helst? Måste man inte förr eller senare profilera sig på tre- fyra problem för att kunna nå längre?”

    Steg ett har varit att sprida budskapet om att det även finns mansfrågor. Den processen kan ta några år (kvinnorörelsen gjorde sitt grovjobb under 200 år, jag har hållit på i tre, so give me some slack).

    Men visst, huvudspår är bra. Här är två enkla huvudspår:

    –– Pappafrågorna (samma lagliga föräldrarättigheter, rättvisa vårdnadstvister, tala klarspråk om att pappor är jätteviktiga)
    –– Mäns hälsa (dödsfall på arbetet, självmord, hemlöshet, dör i förtid)

    Det finns redan ett nätverk av pappagrupper i Sverige som specifikt jobbar för barns rätt till sin pappa.

    Vad gäller mäns hälsa finns det några tappra mansjourer som kämpar på utan statliga bidrag. Den dagen de kan få några hundratusen per år kommer de att göra underverk.

    Så opinionsbildningen är lite mer spretig, för att kunna synas där mediadebatten är. Men under ytan finns tydliga linjer vad gäller mansfrågorna.

    Sedan har jag även en agenda att kvinnofrågorna ska bli mer effektiva och inte politiska slagträn i debatten.

  140. Chade skriver:

    @Pelle Billing:

    ”Pappafrågorna (samma lagliga föräldrarättigheter, rättvisa vårdnadstvister, tala klarspråk om att pappor är jätteviktiga”

    Hur ställer du dig till obligatoriska ”pappamånader” i föräldrarförsäkringen?

    Själv är jag allergisk mot tvång om hur en enskild familj ska ordna sina enskilda angelägenheter. Jag skulle däremot kunna tänka mig att utgångspunkten är hälften av månaderna till var förälder men med möjlighet att överlåta dessa månader bäst man vill till den andra föräldern. Jag skulle gärna se att man kan få överlåta tid till annan närstående, så som barnets far- och morföräldrar också.

  141. Ulf T skriver:

    @Jenny Kristiansson:

    Helt ärligt så tror jag inte att tjejer får så mycket mer stöd än killar i grundskola och gymnasium. Tjejers resultat har också försämrats.

    Ett argument som då och då förs fram är att även om förändringarna i pedagogiken har lett till försämrade resultat för tjejer, så har de varit ännu värre för killar, och därför jämställda och bra. De argumenten har kommit främst från sådana som AngryHarry och girlwriteswhat, och gäller möjligen engelsk/amerikansk pedagogik än svensk… jag har inte lyckats hitta källor som bekräftar detta gällande svensk pedagogik.

    Skillnaden är nog att tjejer lättare hamnar i “duktiga flickan”- labyrinten och pressar sig själva hårdare.

    Möjligen. Jag har hursomhelst många gånger fört fram min personliga åsikt att dagens feminism pressar tjejer att leva upp till någon ide om att de kan vara minst lika bra som killar på allt, samtidigt som många av de tvingande (mest från andra tjejer) kraven i den kvinnliga könsrollen lever kvar. På 90-talet fick forskarna upp ögonen för att kvinnor gick in i väggen som spön i backen, och förfärande många unga tjejer verkar må dåligt.

    Det är nog inte hela sanningen. Det som samtidigt händer är att många killar tidigt får etiketten ”bråkstakar”, och inte får det stöd och den tydliga disciplin som de behöver för att komma in i ett konstruktivt skolarbete. Man lägger upp skoldagen på ett sätt som är katastrofalt för överaktiva pojkar, och kritiserar dem sedan för att de får myror i brallorna. Dessutom betonar man tidigt kvaliteter som utvecklas tidigare hos tjejer än hos killar.

    Detta kombinerat med att man har nästan total fokus på tjejers problem gör att många killar helt enkelt ”checkar ut” mentalt, och ägnar sig åt sådant som de tycker fungerar: fotboll, mecka med moppe eller skoter, datorspel, … Det ser man nu i USA, Japan, och även här hemma. Det där med att killar klarar sig själva har inte stöd i statistiken.

    Titta gärna på videoklippen vid http://malestudies.org/news.html

    Dessutom förekommer det nuförtiden nästan en inflation i betygen.

    Jo, både killar och tjejer har en tendens att få högre betyg än provresultaten indikerar, men…

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/02/09/pojkar-missgynnas-betygsattningen
    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/12/04/pojkar-missgynnas-allt-mer-betygsattningen

    Och eftersom män överlag har större tävlingsinstinkt än kvinnor, något som ofta framhålls här när det pratas om varför män tjänar mer än kvinnor, så behöver män kanske inte extra hjälp. Medan kvinnor kanske behöver uppmuntras mer.

    Det tycks vara ett mantra. Även inom områden där kvinnor dominerar skall de ha hjälp. När 60% av högskoleeleverna är kvinnor, och de i snitt presterar bättre, är det fortfarande så att nästan alla riktade stödinsatser går till kvinnor – för de behöver mer stöd.

    Jag har vidare läst undersökningar som visar att män överdriver sin kapacitet i jobbansökningar medan kvinnor underdriver sin.

    Ja, det tycks även gälla i studier där män och kvinnor får bedöma sin egen kapacitet, och sannolikt även i lönediskussioner.

    Menar du att det därmed är påkallat med centraliserade kompenserande åtgärder för att ge kvinnor fördelar jämfört med män?

    Om män är mer konkurrens- och karriärinriktade, och kvinnor mer socialt inriktade och mer intresserade av omvårdande sammanhang, är vår uppgift att motarbeta det med alla krafter, eller skall vi acceptera att det uppstår en naturlig ansvarsfördelning?

    Framför allt behöver vi anstränga oss att se hur omständigheter slår mot såväl män som kvinnor.

    - 80% av de amerikaner som förlorade sina jobb i senaste finanskrisen var män, och många av de traditionella branscher som rationaliserats bort under senaste århundradet har varit kraftigt mansdominerade. Dock tycks det varken där eller här finnas något större intresse för att lyfta fram sådant, medan det sällan missas ett tillfälle att beskriva hur kvinnor drabbas av både det ena och det andra (undra på att tjejer får dåligt självförtroende, när de ständigt utmålas som offer…)

    - [... låter jag bli - inlägget är långt nog redan]

    Det låter ibland på Pär Ström som om killar inte får något stöd överhuvudtaget från samhället, men det får de:

    http://svt.se/2.33731/1.2785876/killidrotter_hors_mer_och_far_mer

    Nå, Pär har åtskilliga gånger inbjudit till ”crowd sourcing” av exempel på riktade stöd till det ena könet (uttryckligen såväl kvinnor som män).

    Dessutom går det att hitta killidrotter som inte får mycket stöd. Ridsporten, som det klagas från i artikeln ovan, får mycket mer stöd än de flesta på många ställen. Det beror huvudsakligen på antal aktivitetstillfällen.

    http://www.malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e02800031050/Delrapport+-+Genusf%C3%B6rdelning+inom+aktiviteter+med+LOK+st%C3%B6d+2002-2008+i+Malm%C3%B6.pdf

    Det finns olika sätt för idrottsföreningar att få stöd:

    - Lokalt Aktivitetsstöd (LOK). Reglerna är här:

    http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_79/scope_128/ImageVaultHandler.aspx

    …och de är helt könsneutrala. Om grabbiga sporter får mer LOK-stöd beror det på att killarna sportar mer, helt enkelt.

    - Riktat kommunalt stöd. Detta beror i princip på hur väl man kan lobba mot sina lokala politiker. Vet inte hur fördelningen är här.

    - Sponsring, som är väldigt beroende av hur mycket uppmärksamhet sporten får i media.

    Det som oroar mig väldigt mycket är att nu för första gången någonsin prostituerar sig fler unga killar än unga tjejer.

    Jag håller med. Om du tittar på Male Studies-konferensen som jag länkade till ovan, kommer du få ytterligare anledning att oroa dig för hur det står till med killar idag.

    Jag skulle hellre engagera mig i detta och debattera om detta än att sitta och läsa och kommentera om att feministerna är nutidens romare.

    Jämförelsen gällde väldigt specifikt ”söndra-och-härska”-taktiken. Den sista referensen uppfattade jag som mer skämtsam.

    Nu tror jag inte att människor bara levde i skräck under Romartiden. Det var en historisk glansperiod på många sätt – tekniskt, ekonomiskt och kulturellt. Det berodde nog inte enbart på romarna, utan också på att klimatet var väldigt gynnsamt då (ungefär som idag, möjligen varmare).

    Jag bara undrar om man kan sitta och blogga om allt möjligt inom sitt område hur länge som helst? Måste man inte förr eller senare profilera sig på tre- fyra problem för att kunna nå längre?

    Ett problem har helt klart varit att det krävts en del mod för att blogga om mansfrågor. De flesta som kommenterar gör det anonymt. Jag gör det dessutom endast på bloggar som jag litar på – då jag en och annan feministisk bloggare hänga ut identiteten på någon anonym kommentator som de inte gillade.

    Medan man kunnat kalla sig feminist, och med det mena i princip vad som helst, bara det omfattar en positiv syn på kvinnor, har det under lång tid varit rejält stigmatiserande att uttala sig kritiskt mot feminismen. Internet är min arbetsplats. Jag har inte minsta intresse av att bli uthängd som ”kvinnohatare” eller liknande (jag har iofs aldrig givit uttryck för någon sådan åsikt, men det tycks inte spela någon roll – Pär Ström har det inte heller.)

    Att till exempel skogsstyrelsen arrangerar kurser för kvinnor ser inte jag som ett problem…. än. Det finns ju så många viktigare och akutare mansfrågor.

    Pärs tydliga taktik där har ju varit att med en lång rad exempel (flera dagligen) visa på hur kvinnor systematiskt favoriseras på massor av områden. Fastän man kan lyfta fram enskilda exempel och kalla dem löjliga, missar man då helheten, som var själva poängen.

    Eller att försvarsmakten rekryterar kvinnor som presterat sämre på testerna. Jag läste på Pär Ströms blogg att kvinnor i militären sällan deltar i aktiv strid så varför behöver de då vara lika stridsdugliga som männen.

    Njae, det är en förenkling. De söker till samma typ av tjänst, och kommer in på olika premisser. Sedan görs en informell ansvarsfördelning, där männen får ta de farliga uppgifterna, och kvinnorna de säkra. Ändå har de samma lön. I Sverige torde det inte vara något stort problem, eftersom ytterst få någonsin hamnar ”in harm’s way”, som jänkarna säger.

    Det blir ett större problem främst i krigförande länder, som t.ex. USA, där långt större andel män än kvinnor dör i strid. Trots det (ursäkta att jag inte gräver efter referenser, men de finns) har det höjts upprörda röster över att så många fler kvinnor (några hundra) dött i Irak och Afghanistan, än t.ex. i Vietnam (en handfull). Det var ju inte meningen att kvinnor skulle dö – bara att de skulle få tillgång till alla funktioner i försvaret och få samma lön som männen. På allvar – det var argumentet!

    Likafullt, om kvinnor är bättre lämpade för vissa funktioner i försvaret (eller t.ex. Brandförsvaret, som också varit på tapeten), torde det visa sig i antagningskriterierna för dessa poster – utan att man skall behöva dela ut tröstpoäng för könstillhörighet. Försvaret och Räddningstjänsten har faktiskt lagt ned rätt mycket tid och kraft på att ta fram relevanta antagningsprov – det vet varje man (och kvinna) som mönstrat: mer noggrant antagningsförfarande lär man inte hitta på många ställen! Det är allt från hälsokontroll och fystester till IQ-test, signaleringsprov och psykologisk undersökning (åtminstone var det det när jag mönstrade).

    Brandförsvarets antagningskrav är utarbetade genom studier i simulerade situationer som en brandman kan utsättas för. Målet är att man skall kunna överleva, och inte utsätta sina kollegor (och dem man förväntas rädda) för onödig fara pga bristande förmåga. Det är i grunden samma sak i militären: soldater som inte klarar uppgiften blir en fara för sina kompisar och riskerar själva att dö.

    Ulf, förstår du ungefär vad jag menar med allt detta?

    Jo, det tror jag, även om jag (som du ser) inte håller med om allt. :)

  142. Daniel skriver:

    @Ulf T:

    ” Man lägger upp skoldagen på ett sätt som är katastrofalt för överaktiva pojkar, och kritiserar dem sedan för att de får myror i brallorna.”

    ”96 procent av eleverna i interventionsgruppen jämfört med 89 procent i kontrollgruppen klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan. Det är framförallt pojkarnas resultat med 96 respektive 83 procent som ligger bakom detta resultat. Pojkarna i interventionsgruppen hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än pojkarna i kontrollgruppen.”

    Källa:http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2012/Mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg/

    Slutsats: Pojkarna är de stora förlorarna i dagen skola där man har dragit ned på gympatimmarna, så för pojkarna så var det definitivt bättre förr.

    Men detta kan vi säker råda bot på om vi lär barnen att säga hen……

  143. michael skriver:

    Jenny Kristiansson.
    Om det varit tvärtom nästan bara manliga lärare och killarna fick dom bästa betygen så hade feminister talat om patriarkala strukturer.
    Nu talar dom om att det är eleverna (pojkarna) det är fel på inte skolan,det är väl det här hyckleriet från feminister som är så fascinerande
    Och som klart och tydligt visar att feminism inte har något med jämställdhet att göra

  144. Men@Work skriver:

    @Nils Jungenäs:

    Anledningen är väl uppenbar? Så fort en man tittar uppskattande på, eller talar/skriver uppskattande om en vacker kvinna, så är vi sexistiska svin som objektifierar kvinnor. När en kvinna gör likadant så är det helt okey. Det var detta jag vill belysa. Dessutom ville jag påvisa radikala feministers syn på att det privata görs offentligt. Ja, man lyfter även upp det till lagstiftning som bekant…

    Visst ska man få yttra vad man vill, men då ska hyckleriet och dubbelmoralen bort. Att jag sedan tycker det är vulgärt att hänga ut sina sexuella preferenser i tid och otid, särskilt när det är off topic, är en helt annan sak…

  145. Jenny Kristiansson skriver:

    @Pelle Billing: (09.32)

    Väldigt bra poäng. Låter logiskt och jag gillar när det låter logiskt :-)

  146. Jenny Kristiansson skriver:

    @Ulf T:

    Oh du, väldigt många tankar i mitt huvud när jag läser din kommentar. Jag återkommer senare, jag måste samla mig lite. Alltså jag blev inte upprörd, bara jäkligt fundersam.

  147. Ulf T skriver:

    @Daniel:

    Källa:http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2012/Mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg/

    Slutsats: Pojkarna är de stora förlorarna i dagen skola där man har dragit ned på gympatimmarna, så för pojkarna så var det definitivt bättre förr.

    Wow! Det var verkligen ett tydligt resultat. Skall bli intressant att se hur det tas emot. Det är ju inte ofta man med relativt enkla medel kan uppnå så stora resultatförbättringar – och bättre hälsa på köpet!

    Examensarbetet Idrottens betydelse för elever i skolan visar iofs att det gjorts åtskilliga studier genom åren som indikerat åt det här hållet, utan att det lett till åtgärder…

    Sammanfattningsvis bekräftar både undersökningen och litteraturen att antalet idrottstimmar har sjunkit. Undersökningen visade att antalet idrottslektioner var ungefär det samma som innan lärarna började, men att antalet minuter per lektion har sjunkit. Det kan också bekräftas att betygen i allmänhet har blivit sämre i takt med att idrottslektionerna har blivit kortare. Det är mycket som påverkat detta men idrotten tror vi är en orsak. Elever som haft extra motoriklektioner har ju också haft högre betyg än sina kontrollgrupper.

  148. Ulf T skriver:

    @Jenny Kristiansson:

    Oh du, väldigt många tankar i mitt huvud när jag läser din kommentar. Jag återkommer senare, jag måste samla mig lite. Alltså jag blev inte upprörd, bara jäkligt fundersam.

    :)

    Det är väl kanon när diskussion kan vara tankeväckande? Jag väntar nyfiket på dina funderingar när du samlat dig. Jag utger mig inte för att sitta inne med sanningen, och inom ett så komplext område som detta lär ingen kunna göra det.

  149. Daniel skriver:

    @Ulf T:
    ” åtskilliga studier genom åren som indikerat åt det här hållet, utan att det lett till åtgärder…”

    Inte så konstigt när vissa har byggt upp hela sin värld och identitet på ”tabula rasa”.
    Det får helt enkelt inte finnas några medfödda skillnader mellan könen utöver yttre attribut.
    Jag tror att pojkarnas misslyckande i skolan är ett direkt resultat av detta ,det gör mig riktigt förbannad och mycket orolig då jag själv har en son.

  150. Tove skriver:

    Om du verkligen på riktigt är nyfiken om varför du uppfattas som extrem av vissa grupper kan jag hinta om att det har delvis att göra med att du vrider på forskningsresultat för att få dem att passa din världsbild snarare än du anpassar din världsbild efter forskningsresultaten. Det är ganska extremt.
    Hade du förnekat riktigheten i forskningen hade jag kunnat köpa det på ett annat sätt, men som det är nu uppfattar jag dig som oseriös och onyanserad.
    Det är synd, för jag håller helt med om att män också stöter på strukturella problem.
    Sen kan det också ha att göra med att du säger saker som att det bara är formell diskriminering som ska avhandlas, men om det är män som drabbas av informell diskriminering gills det också.
    Sånt sabbar också din trovärdighet.
    De citat ur ditt manifest som du skriver till svar på Annika Hernroth låter fint och bra, men de svarar egentligen inte på kritiken. Hur motbevisar t.ex punkt 12 (om kvinnoförtryck i tredje världen) att du missar att det finns en historisk kvarleva även här? För mig blir det som ett bevis på att hon hade rätt i sin kritik.
    Önskar dig ändå lycka till med mansfrågorna, de är viktiga! :)

  151. Pelle Billing skriver:

    @Chade:

    ”Hur ställer du dig till obligatoriska “pappamånader” i föräldrarförsäkringen?

    Själv är jag allergisk mot tvång om hur en enskild familj ska ordna sina enskilda angelägenheter. Jag skulle däremot kunna tänka mig att utgångspunkten är hälften av månaderna till var förälder men med möjlighet att överlåta dessa månader bäst man vill till den andra föräldern. Jag skulle gärna se att man kan få överlåta tid till annan närstående, så som barnets far- och morföräldrar också.”

    I nuläget får respektive förälder hälften av månaderna var. Sedan kan man frivilligt överlåta alla månader utom två till den andre (så kallade pappamånader).

    För mig är det helt OK att ha kvar nuvarande system, men helst av allt skulle jag se total valfrihet med att överlåta månader.

  152. Pelle Billing skriver:

    @Men@Work:

    ”Anledningen är väl uppenbar? Så fort en man tittar uppskattande på, eller talar/skriver uppskattande om en vacker kvinna, så är vi sexistiska svin som objektifierar kvinnor. När en kvinna gör likadant så är det helt okey. Det var detta jag vill belysa.”

    Visst, men låt oss ta chansen att bryta detta! Om Jenny säger något om män så kan du säga något om kvinnor. Jag kommer inte att moderera er på olika sätt. Det viktiga för mig är att man sedan återgår till ämnet, och att man är på gott humör när man har lite off-topic.

  153. Access skriver:

    @Tove:

    Du påstår att Pär Ström ”vrider på forskningsresultat för att få dem att passa sin världsbild”.

    Jag håller inte med om det. Har du något exempel?

    Du skriver vidare: ”Hur motbevisar t.ex punkt 12 (om kvinnoförtryck i tredje världen) att du missar att det finns en historisk kvarleva även här?”

    Till att börja med måste den som hävdar förtryck bevisa det. Därefter kan man börja diskutera motbevis.
    Har du några bevis för att det fortfarande finns rester av historiskt kvinnoförtryck här i Sverige? Då pratar vi alltså inte statistiska skillnader mellan könsgrupper utan om förtryck.

  154. NinniTokan skriver:

    @Tove:

    Om du verkligen på riktigt är nyfiken om varför du uppfattas som extrem av vissa grupper kan jag hinta om att det har delvis att göra med att du vrider på forskningsresultat för att få dem att passa din världsbild snarare än du anpassar din världsbild efter forskningsresultaten.

    Intressant att du finner det så. Jag hade inte en susning om att Pär fanns, jag blev jättelycklig när jag hittade honom. För jag stod helt ensam i en värld av feminister och hade ensam hittat 5 av hans 6 myter + två han inte tar upp i boken som ligger i ytterkant på ämnet. Så då måste ju jag också gått vilse och råkat hamna på samma plats… av en slump, eller något…

    Det är kul, tycker jag, att ifrågasätta mitt eget ”vet” . Så jag ser verkligen fram mot att du lägger ut dina ”kort” så vi andra kan ta del av den statistik och forskning du lutar dig mot när du utmålar vårt som fel. Så kan vi diskutera fram och tillbaka.

  155. Lasse skriver:

    @Tove:

    För att få trovärdighet i ditt påstående får du påvisa vilka forskningsresultat som Pär enligt dig vrider på. Du bör även påvisa trovärdigheten i själva forskningsresultaten som du lutar dig emot.

    Finns någonting som heter statistiskt säkerställt som man bör ta hänsyn till. Det är ditt påstående så bevisbördan ligger på dig.

  156. Majkel skriver:

    Jenny Kristiansson

    Sverige är långt ifrån att vara mest jämställda. Enligt feministisk statistik ja, men från ett manligt är det nog ett av det värsta.

  157. NinniTokan skriver:

    @Pelle Billing:

    För mig är det helt OK att ha kvar nuvarande system, men helst av allt skulle jag se total valfrihet med att överlåta månader.

    Här har vi lite nyansskillnad i åsikt. Jag tycker inte det är okej, inte alls, det ska bort.

  158. Urban skriver:

    Ulf T, ”Detta kombinerat med att man har nästan total fokus på tjejers problem gör att många killar helt enkelt “checkar ut” mentalt, och ägnar sig åt sådant som de tycker fungerar: fotboll, mecka med moppe eller skoter, datorspel, … Det ser man nu i USA, Japan, och även här hemma.”

    Intressant! Kan det vara så att killarna flyttar fokus på annat vilket innebär att här kommer de nya boomande business:arna att uppstå? Läste en artikel nyligen om något spelföretag som verkade vara en skön lekstuga för unga killar och man drog in massor med pengar; ett nytt näringsliv helt enkelt, fritt från en massa trista och sönderreglerade strukturer. För det kan ju omöjligen vara så att pojkars och unga mäns energi bara kommer att försvinna för att skolan aktivt försöker bryta ner denna, den kommer bara att ta sig andra vägar och nya uttryck.

    Och att unga killar checkar ut mentalt tycker jag är bra, då unga män inte ska göra sig till offerlamm för ett samhälle som ser ner på dem. Det som sker i USA och Japan med MGTOW och Herbivore:s är ju enormt spännande, tänk om fler män tänkte i så´na banor än att försöka tassa omkring och vara ”duktiga” hela jävla tiden. Här krävs ett nytänk!

  159. Aktivarum skriver:

    Jenny K:

    *Tjejers skolresultat är inte sämre relativt killar och det var vad vi diskuterade – inte dålig kvalitet generellt. Den dåliga kvaliteten slår värre mot killar i samtliga betyg. Det kan betyda en av två saker.

    *Personer med talang gör bättre ifrån sig även om andra anstränger sig mer. Frågan blir då menar du på allvar tjejer har mer talang än killar – i alla skolämnen?

    *Det är mer inflation i betygen om de är tjejer, och det var killar relativt tjejer vi diskuterade.

    *Att de trivs visar hur David Eberhard har helt rätt när han myntar Sverige som ”Trygghetsnarkomaners land”

    *Om endera parten får extra hjälp så är det ingen tävling. När domaren är mutad anstränger man sig inte mer. Man protesterar! Vilket påfallande tydligt är oftare killar gör i skolan än tjejer.

    *Tjejerna har bra resultat – killarna dåliga – därför behöver tjejerna hjälp??? Eleverna är trygga med dåliga resultat därför skall vi inte ändra saker??? Svensk skol-logik som bäst.

    *Raggning är inte en tävling mellan tjejer och killar. Det är en tävlan enbart killar deltar i.

    *Å andra sidan överdriver tjejer sin kapacitet i skolan och när det blir allvar (oförberedda prov) så minskar deras förmåga. Tjejer är mindre överlägsna än killar på högskoleprovet, nationella prov och internationella prov.

    *Om hockey, Apex Fallacy (felslut). När några få hockeykillar har det väldigt bra så skall andra killar inte klaga? Så länge det finns några enstaka hockey och fotbollsproffs som är gynnade (eftersom de idrotterna drar miljardbelopp i publik, sponsorer och festande) så finns ingen orsak att klaga över hur de flesta andra killar behandlas av skola, samhälle och media?

    *NU för första gången? Det har varit så i åratal. I en norsk undersökning från 2002 av drygt 11 000 ungdomar i åldrarna 1417 år uppgav 0,6 procent av flickorna och 2,1 procent av pojkarna att de sålt sex. Siffror i Danmark, Sverige och Baltikum bekräftar samma bild. Killar säljer sex oftare än tjejer.

    *Faktum är att prostitution handlar varken om att må dåligt eller sex. Det handlar (precis som rån och stölder) om snabba pengar.

    *Poängen med skilsmässorna är att mammorna från statligt håll tillåts försämra barnens liv bara för att hämnas på mannen. Det finns absolut inget empiriskt stöd för att det är till barns bästa att kapa kontakten med pappor som inte vill det. En amerikansk studie visade även att ensamma pappor är nio gånger mindre sannolika att säga elaka saker om sitt ex till ungarna. forts. följer

  160. hamstrn skriver:

    Urban

    Ulf T

    http://en.wikipedia.org/wiki/Hikikomori (Acute Social Withdrawal)

    Detta har också börjat bli ett problem i Sverige. (Drabbar till 99% män eller unga män)

  161. Aktivarum skriver:

    Jenny K:

    *Vi har inte tre fyra problem, vi har två problem. 1. Politisk representation för kvinnor men inte för män, 2. Akademisk representation för kvinnor men inte för män. Ett tredje vore media men där är det pengar som styr.

    *Mansrörelsen handlar om jämställdhet 2.0 Dvs riktig jämställdhet.
    Inte den form av feminism som anser 46% kvinnor är mindre jämställt än 55% kvinnor.

    *Nej feminismen har inte funkat så. Det där var första vågen. Feminismen började om ca 1968 som en del av kulturkriget i USA. Enligt P Radcliff var feminismen nedlagd vid den tidpunkten.

    *Det handlar med ”hen” fortfarande om kulturkriget och nej andra feministvågen kämpade inte alls för det mest grundläggande. Den var en del av proteströrelsen mot främst Vietnamkriget och Imperialism. På den tiden var det dock inte männen som ansågs vara problemet utan makten. Idag är det tvärtom!

    *Skogsstyrelsen är bara en förlängning av statsapparaten vilket handlar om att kvinnor – men inte män – har politisk representation.

    *Precis samma sak med försvarsmakten, staten blir en fackförening för kvinnor och män får klara sig själva. Men vet du när detta blir en akut fråga för dig? När männen som fick klara sig själva begår våldshandlingar. Kort sagt män får budskapet att vill de bli hörda alls är det våld som gäller. För våld lyssnar man på, detta är särskilt tydligt om vi pratar om män som är muslimer.

    Sprider man det budskapet skall man banne mig inte säga man är emot våld heller.

    *Beträffande militärer så besvarades det där i ”Gender Combat Study”. Fienden struntar helt i vilka trupper du vill ha i strid och attackerar där du är svagast. Männen kommer då att försöka skydda kvinnorna vilket utsätter dem för större förluster än vanlig krigföring.

    ”prominent British feminist, defense minister Baroness Symons, argued in a magazine interview that military men should have instincts to protect female colleagues drilled out of them. ”

    *Problemet Jenny är att oavsett om du pratar om soldater, brandmän, Nasa-tekniker eller kommersiella piloter som inte är tipp-topp. När de väl behöver vara det är det för sent.

    *Om kvinnorna behövs till något helt annat varför har de jobbet soldat då? Ingen examen i samhällsvetenskap i världen hjälper i en riktig stridssituation. Det är bra om du kan det också men det går inte att kompensera brist på stridsförmåga med att kunna citera bordiaeu. Vilket för övrigt ingen behöver påpeka när vi diskuterar en för svag MANLIG soldat.

  162. Urban skriver:

    Kan man vara frivillig Hikikomori? Som är trött på det sociala livets trams, jobbiga könsroller och en ovilja att vara en del av det hela. Har man på sig sina jämställdistglasögon hela dagarna blir det till slut lite jobbigt att utsätta sig för normalt socialt liv då könsrollerna är så cementerade; då blir det ju betydligt mycket skönare att vara för sig själv, chilla och bara njuta av livet – på sina egna villkor.

    Det profesionella livet är en sak, där får alla spela sina roller, men på ett privat plan verkar ju Hikikomori rätt coolt.. eller är det jag som är konstig?

  163. JD skriver:

    @Michael

    ”Om det varit tvärtom nästan bara manliga lärare och killarna fick dom bästa betygen så hade feminister talat om patriarkala strukturer.”

    Ja vi vet ju redan vad som händer då pojkar på en skola presterar bättre än flickor vilket hände på Arabyskolan. Rektorn fick genast 80000:- av skolverket för att utreda saken.
    Det som är mest upprörande är att Skolverket och rektorn anser att pengarna ska gå till att hjälpa flickorna på Arabyskolan och inte för att hjälpa alla andra killar i Sverige där förhållandet är det omvända.
    http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/pojkarna-presterar-battre-an-flickorna%281774977%29.gm

  164. Nils Jungenäs skriver:

    @Tove:

    Du har redan fått några svar som väntar på replik så jag vill (med de senaste dagarnas erfarenheter i åtanke) inte addera till bördan. Det viktigaste är dock, som redan nämnts, bevisbördan. Om du påstår att Pär Ström inte talar sanning så måste du först belägga det faktum som du menar att han sedan ljuger om.

    Edit: Du kan inte bara slänga ur dig ett vederhäftigt påstående som själv anser att det finns ”hela bibliotek” av feministisk forskning till stöd för. Du måste belägga det. Ett ”inte” hade fallit bort.

  165. Daniel skriver:

    @Tove:
    ”vrider på forskningsresultat för att få dem att passa din världsbild snarare än du anpassar din världsbild efter forskningsresultaten. Det är ganska extremt.”

    Jag gillar verkligen din inställning, med tanke på vad du har sagt så måste du tycka att genus”vetenskapen” är skräp och en massa hittepå.
    Och vet du vad..
    Det gör jag med!!

  166. leifer skriver:

    hamstrn och Urban

    ”Detta har också börjat bli ett problem i Sverige. (Drabbar till 99% män eller unga män)”

    Det där är också väldigt intressant om man tittar på detta ur olika perspektiv. Ex feminister skulle säkert slå sig för bröstet och säga att man visst lyft detta problem men att problemet är i stil med sjuka mansideal och ”patriarkatet”. En mer korrekt analys skulle t.ex. kunna vara att det faktum att det just nästan bara är män, är i sig bevis på att det inte alls finns nåt patriarkat längre i praktiken (men möjligen i beteende och uppfostran). Unga tjejer är inte alls underställda män (och då räknar jag bort invandrarkvinnor som lever i hederskulturer), gör sig till för alla män etc. Istället är de s.k alfa-männen som tjänar på dagens situation men dom är förhållandevis få. Givet har många män noterat att det funkar även att spela alfamän (utan att vara det), ex genom PUA-träning, men det blir ju då en falsk fasad och inte alla känner sig bekväma med det. Även invandrarmän som kommer från patriarkaliska kulturer har fått träna sig på att agera som alfamän (främst då i uppfostran), men även det är en falsk fasad och ekar tomt när samhället i sig inte längre är patriarkaliskt eller där lagar och regler ger män privilegier pga kön. Jo det är en stor identitetskris för män idag. Girlswriteswhat talar lite om en ny rörelse i Japan där unga (intelligenta) män har genomskådat detta och vägrar ta en shitty deal med den gamla mansrollen, jobba hårt och betala mycket skatt. Dom blir då nån slags slackers men känner ingen skuld eller skam för det. Givet får dom svårt att skaffa familj och barn, som ju en slacker-kvinna kan göra och sen lämpa över ansvaret på samhället (ibland kallat barnkarriär).

  167. David skriver:

    Bra Pär! Det här inlägget behövdes verkligen!

  168. Aktivarum skriver:

    leifer:

    ”Givet får dom svårt att skaffa familj och barn, som ju en slacker-kvinna kan göra och sen lämpa över ansvaret på samhället (ibland kallat barnkarriär).”

    Nej. De får inte svårt att skaffa familj och barn pga det. De har svårt att göra det även om de anstränger sig. Som resultat av detta så skiter de i hela grejen. Det är lättare för en slacker att skaffa barn med en kvinna än det är för en hårt arbetande loser. En slacker bryr sig inte om någonting. Vilket många kvinnor tolkar som något attraktivt. Det finns hur många slackers som helst i USA:s minoriteter som har barn med flera olika kvinnor. Kvinnor i västvärlden är mycket mer attraherade till slackers än de är till hårt arbetande medelmåttor

    När du blir en förlorare genom att jobba så är det fler män som jobbar mindre. Fullkomligt logiskt.

  169. leifer skriver:

    Aktivarum

    ”Nej. De får inte svårt att skaffa familj och barn pga det”

    Jo, du kan inte försörja en familj om du är en slacker och därmed blir det också svårt att bygga en familj med flera barn. Möjligen kommer man till ett barn men sen är det nog stopp.

    Din analys i övrigt har jag svårt att säga så mycket om men det är klart att ex boken the game består av ett gäng unga slackers. Å andra sidan har dom mycket tid och energi över att ragga tjejer. En man som jobbar i ett lågstatusjobb hela dagen, kommer hem och är rätt trött. Ingen raggning den dagen kanske. Och blir det supa så är det inte kul att jobba tidigt dagen efter, det funkar inte i längden. Sen går åren.

    Jag träffade en kvinna som var drygt 40 på ett uteställe som sa att hon jobbade inom tandvården och inte haft tid med annat. Hon hade inga barn alltså och lär aldrig få några heller. Kvinnor har den reproduktiva makten men många kvinnor i västvärlden idag tar denna makt för given och sen blir dom chockade när det inte blir barn på beställning när dom väl vill (vanliga orsaker är minskad fertilitet pga könssjukdomar och ålder). Å andra sidan har männen inte mer makt bara för att kvinnor slarvar bort sin makt själva. Men dessa kvinnor förstår förstås nada när jag säger att kvinnor har den reproduktiva makten. Nu finns en ny trend där kvinnor piper ner till Danmark redan när dom pluggar på högskolan och skaffar barn utan en pappa. Dessa kvinnor förstår att använda sin makt. Man kan förvisso kalla det maktmissbruk.

  170. Urban skriver:

    ”När du blir en förlorare genom att jobba så är det fler män som jobbar mindre. Fullkomligt logiskt.”

    Det grundläggande problemet är ju att män definierar sig själva utifrån sin attraktionskraft för kvinnor, män måste därför sluta med detta.

    Jag jobbar en hel del men gör det enbart för min egen skull och för att jag behöver pengar för att förverkliga en del planer. Mycket av det som intresserar mig är förvisso gratis, men vissa grejjer kommer man inte undan att det behövs pengar. Men jag gör det helt på mina premisser, därav finns det anledning att anstränga mig. Jag solidariserar med Herbivores och MGTOW i USA, de har verkligen fattat grejjen och jag tycker (intelligenta) män gör helt rätt i att bara dra sig undan allt. Jag tror inte detta kommer att minska utan tvärtom så är det en metarörelse bland män som jag tror kommer att växa; poletten börjar helt enkelt att trilla ner hos allt fler män.

  171. leifer skriver:

    Urban

    ”Det grundläggande problemet är ju att män definierar sig själva utifrån sin attraktionskraft för kvinnor, män måste därför sluta med detta.”

    Jag tänkte lite mer på vad Aktivarum säger och säkert är det så att män i lågstatusjobb med låga löner, som dessutom är trötta och slitna av jobbet inte står så högt i kurs hos kvinnor. Berättar dom sen vid ”raggning” vad dom jobbar med, dessutom utan nån glädje i rösten, så är det inget plus direkt. Förr kunde även såna jobb vara plus för många kvinnor, men så inte idag. Förvisso finns ju jobb som kanske ses som mer attraktiva som t.ex. hantverkare.

    En slacker, är ju lite mer ett oskrivet blad och särskilt om han utnyttjar PUA-teknik och kanske tränar upp snygga muskler på alla ledig tid han får. Vissa kvinnor tänder ju även på kriminella män, även de en slags variant av slacker (fast ännu värre då kriminella kostar samhället massor av pengar m.m.). Detta är ju dock ingen bra väg till att bygga en familj och kvinnan kommer än mer vara den som kontrollerar barn/barnen.

    För män finns förstås olika sätt att kompensera sitt underläge i reproduktionen, en populär variant numera är s.k. importfru. Då kan män med lågstatusjobb även bli populär men tyvärr blir det ju då att mannen får den gamla rollen av den som är huvudansvarig för att dra in pengarna till familjen, och dessutom är det ju stor risk att det blir en rätt fattig familj, men en kvinna som inte kan svenska, inte kan/vill jobba heltid etc.

    För mig är dock lösningen given, om man vill ha ett jämställt samhälle och vill frigöra båda könen, ge män samma makt i reproduktionen som kvinnor redan har!

    Urban, mgtow etc tror jag också kommer öka! Alltfler män som kommer inse vilken shitty deal det är för dom och vägra gamla könsroller utan roi för dom (return of investment).

  172. Urban skriver:

    Leifer, jag antar att du känner till att en massa bögar börjat skaffa barn med surrogatmamma? Något som självklart sticker i ögonen på många feminister då det just leder till en maktbalans avseende reproduktion.

  173. leifer skriver:

    Urban, japp så är det och det är extra tydligt att feminister ogillar det.
    Dom vill att kvinnan ska ha makten över reproduktionen och kommer fortsätta försvara detta privilegium.

    Tänk dock på att en mycket stor majoritet av alla homosexuella par med barn, är två kvinnor (tror det är så mycket som +90%)! Vad säger feminister då? Jo dom tycker det är orättvist att lesbiska kvinnor inte kan inseminera gratis på svenska sjukhus. Dvs bögar skiter dom i när det gäller barnfrågan. Har ännu heller inte hört nån feminist kritisera kvinnor som sticker till Danmark och skaffar barn utan en pappa.

  174. Urban skriver:

    Hela den här surrogatfrågan tydliggör så uppenbart hur det står till med maktbalansen vad gäller reproduktion. Jag kan bara inte fatta varför inte män ställer de här kraven, dvs. att det ska bli möjligt att göra det i Sverige. När jag hör argumentationen från mäns sida så förvånar det mig inte att män blir förtryckta på olika sätt i vårt samhälle för de är verkligen totalt korkade. Kvinnor skrattar nog hela vägen till spermabanken, och jag förstår dem.

    Hursomhelst, de närmaste åren ska bli intressanta då fler bögpar blir föräldrar genom surrogat, det lär bli ett jävla liv kring detta!

    Samtidigt så skulle man kunna säga att hela den här moderskapskulten och mammamakten är en patriarkal konstruktion, myten om den heliga modern; därför måste den också krossas.

  175. leifer skriver:

    Urban

    Jag vet inte om dom skrattar, kvinnor ser ju sig själva som offer i alla sammanhang även när dom har makt. Det har ju hjärntvätten som pågått sen barnsben sett till. Med förklaringsmodellen patriarkatet så kan alltså kvinnor alltid ses som offer för män och samhället. Dom behöver aldrig ta ansvar för sina handlingar (Girlswriteswhat talar mycket om att det är dags för accountability för kvinnor). Feminismen vill aldrig sluta prata om patriarkatet/könsmaktsordningen då det ju är grundbulten i deras teoribygge, och med det är då kvinnor alltid friskrivna.

    Jag läste så sent som idag en artikel i Aftonbladet om kvinnor som opererar underlivet för att göra det snyggare. Hon anklagar patriarkatet och tar samtidigt ställning mot detta. Dvs hon friskriver kvinnor men tar samtidigt bort deras egen vilja från dom. Att nån kvinna av egen vilja skulle själva vilja göra detta finns alltså inte i den feministiska världsbilden.

    Jag läste om en kvinna som skaffade en dotter genom insemination från en anonym donator. Dottern växte upp och var hatisk mot män (inspirerad av sin moder), och anklagade den fega anonyma donatorn, dvs hon tyckte pappan hade svikit henne, inte mamman (som ju var den som kontrollerade hela processen). Inte riktigt det utfall man trodde det skulle bli.

    Igen, full jämställdhet inom reproduktionen skulle gynna båda könen och dessutom barnen!

  176. Urban skriver:

    Leifer, läste också det där i Aftonbladet och vad säger man?! Jag trodde kvinnor hade rätt till sina egna kroppar, men tydligen inte. Samtidigt så skiter man i att små pojkar får sina könsorgan stympade, pojkar som inte har ett eget val. Det är så totalt urspårat allting så man vet inte om man ska skratta eller gråta..

    Att jämställa reproduktionen borde ligga allra högst upp på listan över åtgårder för Jämställdhet 2.0 – det är ju ett som är säkert!

  177. leifer skriver:

    Urban

    Tyvärr driver inte Jämställdhet 2.0 detta så hårt alls. Så jag ser inte hur män ska kunna få full jämställdhet med den (och då inte heller kvinnor på vissa sätt). Dock är det en bra början och nåt nytt. Ett embryo (om du ursäktar) i det feministiska Saudiarabien.

  178. Urban skriver:

    Leifer, tror inte vi behöver vara så modstulna, tänk på att det bara är under de ytterst få, senaste åren som det här som vi pratar om har börjat att diskuteras i lite bredare kretsar.

    Saker och ting tar helt enkelt lite tid, men tokiga feministiska utspel, SCUM-manifest och den allt mer uttalade misandrin skyndar på processen. Så man kanske inte bara ska vara upprörd över alla tokerier..

  179. leifer skriver:

    Urban

    Att män skulle få samma makt inom reproduktionen som kvinnor ser jag som nånting som ligger mycket långt borta, om det ens är möjligt. Jag pratar om några decennier som bäst. Första steget är att få männen att vakna och organisera sig.

    Men det måste vara en ny typ av rörelse, en rörelse som inte vill gå tillbaka till gamla könsroller och gamla tider. Kanske behöver en eller två generationsväxlingar till för detta då vi ju alla är rätt hårt präglade av vår samtid och det är svårt att tänka nåt helt nytt. Men jag tror många unga män idag t.ex. inte alls känner att dom har några fördelar pga sitt kön, och det är en bra början för att börja inse hur grundlurad dom är!

  180. Urban skriver:

    Leifer håller med, män är verkligen grundlurade och det är smärtsamt att se detta så tydligt.

    Hur skulle du speca upp denna maktbalans mellan könen avseende reproduktion, dvs. hur tycker du att den ska se ut?

  181. leifer skriver:

    Urban
    ”Hur skulle du speca upp denna maktbalans mellan könen avseende reproduktion, dvs. hur tycker du att den ska se ut?”

    Givetvis 50-50 men jag tror man nånstans ibland måste ha ex vetorätt (med konsekvenser) för kvinnan. Jag tänker mig då att man kompenserar genom att ge män mer makt på andra områden inom reproduktionen så att man får nån slags övergripande 50-50 balans. Men jag tror man överlag kan slippa alla dom svåraste motsättningarna ex genom att uppmuntra med pengar. Detta är ju nåt igen som är svårt att diskutera i vårt vänsterfeministiska klimat då det ju blir snack som att köpa barn för pengar. Men ex så finns många barnsugna par som inte kan få barn själva, och gärna tar adopterar ett svenskt barn istället för att mamman som inte vill ha barnet gör abort (tänk på att en adoption av ett utländskt barn brukar gå på ca 250,000 kr allt som allt).

    Man kan snacka vidare om detaljer hit och dit, men har man inte målet klar för sig så spelar det ingen roll. Har man däremot målet klart för sig så tror jag det går att hitta kompromisser och lösningar som passar båda könen och tar hänsyn till de biologiska för- och nackdelar som där finns. För männen kan man delvis jämföra det med damidrott, dvs kompensera männens biologiska underläge så långt det bara går! Igen handlar det inte om dumsnack som vissa feminister kör med att män ska kunna föda barn (när man lyfter det här), det är förstås kvinnan som gör detta och att män ska kunna föda barn är ingen vision för mig.

    För övrigt kan man använda diskussionen om kejsarsnitt i detta som argument. Dvs ingen säger idag (och inte jag heller) att kvinnor måste föda vaginalt, utan dom kan välja att göra det med kejsarsnitt (trots att det är onaturligt). Dvs personer som hävdar att det är onaturligt för män att få 50% makt, kan man då kontra med att det är onaturligt för kvinnor att föda med kejsarsnitt.

    Samma diskussion kan gälla bröstmjölk. Det är troligen det bästa för barnet med inte nödvändigt. Och det finns kvinnor som inte kan amma ”sitt” barn. Det gör henne inte till sämre förälder för det. Därmed är det inte alls så att kvinnor med små barn ska ha huvudmakten. Och krävs det ändå, ja då ska män kompenseras på annat sätt.

  182. Aktivarum skriver:

    leifer:

    ”Jo, du kan inte försörja en familj om du är en slacker och därmed blir det också svårt att bygga en familj med flera barn.”

    Jag pratade aldrig om att försörja en familj. Jag pratade om att skaffa familj. Dvs skaffa barn med en kvinna som du har en sexuell relation med. Försörjning har ju staten flyttat över till kvinnorna, man kan inte äta kakan och ha den kvar!

    ”Din analys i övrigt har jag svårt att säga så mycket om men det är klart att ex boken the game består av ett gäng unga slackers. Å andra sidan har dom mycket tid och energi över att ragga tjejer. En man som jobbar i ett lågstatusjobb hela dagen, kommer hem och är rätt trött. Ingen raggning den dagen kanske. Och blir det supa så är det inte kul att jobba tidigt dagen efter, det funkar inte i längden. Sen går åren.”

    Alltså om du skall diskutera boken ”The Game” måste du läsa den först. Det framgår tydligt att proffsen inte dricker alkohol. Alkohol gör hjärnan mindre skarp och game hanteras som en elitidrott. Vidare så är boken inte en kalender så det framgår ingenstans vad tiden läggs på när de inte kör game. Avslutningsvis så är flera av karaktärerna anonymiserade så hur vet du vad de jobbar med eller hur gamla de är? Det står inte i boken.

    ”Jag träffade en kvinna som var drygt 40 på ett uteställe som sa att hon jobbade inom tandvården och inte haft tid med annat. Hon hade inga barn alltså och lär aldrig få några heller.”

    Vilket inte säger någonting om andra kvinnor, bara om henne. Hon är en enda person. Anledningen gameproffs samlat så mycket information om kvinnor är att de gick ut 6 dagar i veckan, var ute 4 timmar varje dag och pratade med 4 kvinnor per timme. Dvs 16 kvinnor per person varje dag 6 dagar i veckan. Gör det i en månad och du har pratat med fler okända kvinnor än många gör på ett helt år.

    De flesta pratar med för få kvinnor för att veta någonting om kvinnor. De är dessutom selektiva vilket är ok om du pratar med många men om du pratar med några få tenderar det att vara samma sorts personer.

  183. Joakim skriver:

    @Pelle Billing: Allvarligt?! Menar du alltså att du kompromissar för att det kunde ha varit värre? Nej, Pelle! Vi ska inte sluta kämpa förrän vi uppnått vår vision! Principen kan tyckas onödig, men det finns faktiskt par som drabbas bara av hur det är idag!

  184. leifer skriver:

    Aktivarum

    ”Alltså om du skall diskutera boken “The Game” måste du läsa den först. Det framgår tydligt att proffsen inte dricker alkohol. Alkohol gör hjärnan mindre skarp och game hanteras som en elitidrott. Vidare så är boken inte en kalender så det framgår ingenstans vad tiden läggs på när de inte kör game. Avslutningsvis så är flera av karaktärerna anonymiserade så hur vet du vad de jobbar med eller hur gamla de är? Det står inte i boken.”

    För det första har jag läst boken! Du behöver inte ständigt gå i polemik eller vara otrevlig, jag är inte din fiende. Men visst är det allmänt dålig idé att supa om man ska ragga. Men nån öl behöver inte vara fel t.ex.

    ”Vilket inte säger någonting om andra kvinnor, bara om henne. ”

    Det vara bara ett exempel på en vanlig trend som det pratats mycket om. Har flera bekanta som har kvinnor som kommit upp i 40 och som nu kämpar för att bli med barn. Med hormonbehandlingar och insemination. Förstår inte igen varför du bara ska tjafsa och hacka sönder allt man säger i småbitar.
    Du kan väl vara otrevlig mot nån annan, snälla.

    ”Anledningen gameproffs samlat så mycket information om kvinnor är att de gick ut 6 dagar i veckan, var ute 4 timmar varje dag och pratade med 4 kvinnor per timme. Dvs 16 kvinnor per person varje dag 6 dagar i veckan. Gör det i en månad och du har pratat med fler okända kvinnor än många gör på ett helt år.”

    Ja det sa jag också, att jobbar man heltid är det svårt att ragga så och man vill kanske inte heller ragga på det sättet. Det du kallar ”proffs”.

  185. leifer skriver:

    Urban

    Vore kul med lite feedback till mitt inlägg 22:08. Se om du har nån samsyn eller inte.

  186. Jenny Kristiansson skriver:

    Ulf T & Aktivarum

    Puh det blev mycket av det här och intressant är det.

    Först det här med skolan. Jag tycker det är viktigt. Låt oss tänka att resurserna och viljan funnits.

    Jag tror att man skulle kunna skapa väldigt bra elev- personlighetstester idag. Det finns mycket forskning inom utbildning och psykologi. Man skulle kunna testa barnens personligheter redan från början, från dag ett. Och sedan fortsätta med det genom hela skoltiden, två gånger om året, eller en gång om året. Man skulle också kunna titta på hur deras hjärnor var sammansatta. Är det en ”maskulin” eller ”feminin” hjärna (jag vet att jag förenklar väldigt nu, men jag måste göra det för att vara tydlig). Alltså man skulle kunna testa biologin också, inte bara personligheten, ja jag vet att det går hand i hand, men varje barn skulle få en grundlig utvärdering helt enkelt.

    Utifrån testerna skulle det kanske uppstå två olika sorters skolor. En mer fysisk och en mer teoretisk. Den ena skulle inte vara sämre än den andra. Den mer fysiska skulle vara mer ”militär- pedagogik” inriktad och den andra mer som skolan är idag, alltså att läraren bara är där som vägledare. Fler pojkar än flickor skulle hamna på den mer fysiska skolan. Där skulle vara mer disciplin, mer idrott, tydligare riktlinjer och tydligare steg för att nå de bra betygen. Mer lagarbete, mer handfasta lektioner, många experiment osv. Absolut ingen pennalism hade fått förekomma och inte heller att äldre elever skulle ha makt över yngre. Tvärtom, alla skulle lära sig samarbeta så som man gör inom det militära. Men det skulle inte ha något med det militära att göra, det måste jag ändå poängtera. Där skulle kunna finnas hinderbanor med olika svårighetsgrad osv. Och ett slags belöningssystem, ett belöningssystem som var utformat så att alla förr eller senare tog sig genom.

    På båda skolorna skulle entreprenörskap (arbetsmarknaden är inte vad den har varit) ingå i läroplanen och barnen skulle tränas i retorik redan i ettan. Plus att lärarnas främsta uppgift på båda skolorna skulle vara att träna upp elevernas självförtroende och självkänsla. Det skulle vara prioritet ett. Prioritet nummer två skulle vara att lära barnen kritiskt tänkande. Att ALLTID kolla upp källor, att ALLTID ifrågasätta myndigheter och liknande osv. Bara där hade hälften varit vunnit.

    Som sagt den ena skolan skulle inte vara sämre än den andra, det skulle bara vara en naturlig sortering utifrån testerna. I tonåren skulle kanske en elev från den mer fysiska skolan få andra resultat på testerna och därmed passa bättre i den mer teoretiska skolan eller tvärtom. Det skulle vara som två parallella skolsystem.

    Båda skolorna skulle vara väldigt individ- baserade. Hur arbetsmarknaden sedan skulle utvecklas hade varit intressant att se. Antagligen inte väldigt annorlunda jämfört med idag. De 23% som Peggy Bruzelius sa att man hade att välja kvinnliga styrelseproffs bland skulle antagligen vara de 23% flickorna/tjejerna som hamnade på den mer fysiska tävlingsinriktade skolan. Men den teoretiska skolan skulle också vara väldigt individ- baserad så det hade kanske blivit lite annorlunda.

    Jag har alltid undrat vad som skulle hända om man lär redan små barn att de är individer och att allt bara är upp till dem själva…. med samma passion som man ser religiösa lära sina barn att det finns en Gud/Allah och att de ingår i en gemenskap. Jag tror inte att samhället hade blivit kallare. Men jag vet inte, jag bara sitter och funderar lite.

  187. Jenny Kristiansson skriver:

    Ulf T

    ”Det blir ett större problem främst i krigförande länder, som t.ex. USA, där långt större andel män än kvinnor dör i strid. Trots det (ursäkta att jag inte gräver efter referenser, men de finns) har det höjts upprörda röster över att så många fler kvinnor (några hundra) dött i Irak och Afghanistan, än t.ex. i Vietnam (en handfull). Det var ju inte meningen att kvinnor skulle dö – bara att de skulle få tillgång till alla funktioner i försvaret och få samma lön som männen. På allvar – det var argumentet!”

    Jag förstår att många amerikanska kvinnor vill få tillgång till de förmåner de har inom den amerikanska militären. Det är ganska bra förmåner. Dessutom verkar de överlag vara mycket mer indoktrinerade på något vis i USA när det gäller det här med krig och att USA måste försvara sina intressen och sin suveränitet.

    Det mest rättvisa hade givetvis varit att kvinnliga soldater tog samma risker som manliga soldater. Men av någon anledning verkar de flesta ha svårt för i strid omkomna kvinnliga soldater. Kanske är det en vanesak. Jag reagerar alltid lite extra när jag upptäckter att hockeyspelarna är damer, de få gånger de är det och det visas på teve.

    I strid omkomna manliga soldater har man alltid sett. På nyheterna, i filmerna, i dokumentärerna osv. I strid omkomna kvinnliga soldater har jag nog aldrig sett. Men jag tror definitivt de flesta skulle vänja sig med tiden. Det är faktiskt skrämmande hur fort ens gränser flyttas.

    Personligen tycker jag det är lika illa vilket som. Jag är inte för krig, krig har en fruktansvärt negativ inverkan på människors hälsa för att uttrycka det milt. Tyvärr lyckas byråkrater fortfarande att förföra yngre människor och få dem dithän de vill. När kriget är över återgår allt till det normala och alla vill gå vidare och glömma. Livet fortsätter obarmhärtigt. Alla soldater som offrade sina liv för den eller den ädla saken offrade sig förgäves. Alla krig ser i stort sett samma ut när det gäller meningslösheten (med väldigt få undantag). Se bara hur USA tar hand om sina krigsveteraner, kvittar om de kommit hem från Vietnam, Irak eller Afghanistan, de blir behandlade som luft. Jag läste en artikel på Huffington Post där det stod att 18 Irakveteraner begår självmord varje vecka. Var tredje Vietnam- veteran begick självmord. Först är de hjältar sedan är de skit. De borde få hjälp med att i alla fall hitta ett arbete när de kom hem.

  188. Jenny Kristiansson skriver:

    Aktivarum

    ”*NU för första gången? Det har varit så i åratal. I en norsk undersökning från 2002 av drygt 11 000 ungdomar i åldrarna 1417 år uppgav 0,6 procent av flickorna och 2,1 procent av pojkarna att de sålt sex. Siffror i Danmark, Sverige och Baltikum bekräftar samma bild. Killar säljer sex oftare än tjejer.”

    Holy Moses!!!! I´m soorrrryyyyy!!! :-) Fakta kvarstår, jag är ändå oroad, oavsett hur länge det sett ut såhär.

    ”*Faktum är att prostitution handlar varken om att må dåligt eller sex. Det handlar (precis som rån och stölder) om snabba pengar.”

    Vi har nog kommit över olika källor inom ämnet. Jag tror nämligen att det är lite mer komplext än så speciellt när det handlar om unga människor.

  189. Jenny Kristiansson skriver:

    @Aktivarum:

    ”*Beträffande militärer så besvarades det där i “Gender Combat Study”. Fienden struntar helt i vilka trupper du vill ha i strid och attackerar där du är svagast. Männen kommer då att försöka skydda kvinnorna vilket utsätter dem för större förluster än vanlig krigföring.”

    Men kvinnor deltar ju inte i strid? Låt säga att de gör det och har kommit dit på samma villkor som männen, de är lika tränade, lika duktiga osv. Skulle då männen fortfarande skydda dem? Och det skulle ju helt plötsligt inte svämma över med stridande kvinnliga soldater, det skulle handla om ett fåtal. Alltså inte tillräckligt många för att det skulle uppstå en ”svag länk”.

    “prominent British feminist, defense minister Baroness Symons, argued in a magazine interview that military men should have instincts to protect female colleagues drilled out of them. ”

    Med tiden tror jag de manliga soldaterna skulle vänja sig vid kvinnliga soldater och sluta skydda dem och det skulle ske helt naturligt. Om det blev vanligare med stridande kvinnliga soldater vill säga. Jag har läst kommentarer på amerikanska bloggar där manliga soldater säger att det inte är någon skillnad på en stridande kvinnlig soldat och en stridande manlig soldat. Och det finns många kvinnliga strids- helikopter- piloter som deltar aktivt i strid. Amerikanerna börjar kanske redan bli mer vana.

    ”*Problemet Jenny är att oavsett om du pratar om soldater, brandmän, Nasa-tekniker eller kommersiella piloter som inte är tipp-topp. När de väl behöver vara det är det för sent.”

    En kvinna kan vara en exakt lika bra Nasa- tekniker och kommersiell pilot som en man. För det behövs det ju inte ens fysisk styrka.

    ”*Om kvinnorna behövs till något helt annat varför har de jobbet soldat då? Ingen examen i samhällsvetenskap i världen hjälper i en riktig stridssituation. Det är bra om du kan det också men det går inte att kompensera brist på stridsförmåga med att kunna citera bordiaeu. Vilket för övrigt ingen behöver påpeka när vi diskuterar en för svag MANLIG soldat.”

    Någonting jag har funderat över är att SAK säger att de har verkat i 30 år i Afghanistan:

    http://www.sak.se/om-sak

    Har de haft militärt beskydd hela tiden?

    Jag tror definitivt att det är mycket bättre att ha en examen i samhällsvetenskap än att tro att man kan förändra något med vapen. Amerikanerna har misslyckats totalt i Irak, Afghanistan och Vietnam. Jag vet att du kommer att dra upp andra världskriget och bombningen av forna Jugoslavien nu. Och jag är ingen idealist som tror att vi en dag kommer att hålla varandra i händerna över hela världen och sjunga Kumba Ja. Men hade det varit förmycket begärt om vi valde våra konflikter här i väst med lite större omsorg? Eller att folk ifrågasatte lite mer och i alla fall försökte ta reda på de mer bakomliggande orsakerna?

    Jag bara hatar att USA har tillgång till tusentals krigskåta marinkårssoldater varenda j**vla gång de ska ut och skydda sina intressen. De lockas ut, får typ 66 000 dollar för ett uppdrag, skickas hem, mår dåligt, livet går vidare. Varenda gång, varje generation. De är duktiga på krig, men var är ifrågasättandet och eftertanken?

    Och nu ska de inte ens skickas ut i krig i lika stor omfattning längre. De outsourcar många tjänster och skickar drönare istället. De håller på att ta fram ett flygplan som når alla platser på hela jorden inom en timme. Och jag bara undrar mot vilken superfiende ska de använda det mot? En liten terroristcell i Pakistan som sitter hemma vid sina datorer och myglar?

    Tänk när Pakistan har egna drönare. Åhh fuck det tar ju aldrig slut. Så ja, du har kanske rätt, istället för att ta den där examen i samhällsvetenskap borde man bara se till att bli svinigt rik så man hade kunnat bygga upp sin egen privata armé :-) Bara sett till sina egna intressen så att säga.

  190. Aktivarum skriver:

    leifer:

    ”En slacker, är ju lite mer ett oskrivet blad och särskilt om han utnyttjar PUA-teknik och kanske tränar upp snygga muskler på alla ledig tid han får.”

    PUA är ingen teknik utan en manlig subkultur. Den kvinnliga motsvarigheten är vad Ariel Levy i sin bok ”Female Chauvinist Pigs” kallar ”Raunch Culture” vilket i korthet inkluderar tidningar och TV-program som förespråkar och tipsar tjejer om hur de kan öka sin ”hotness” PUA är alltså tidningar, böcker och TV-program som förespråkar och tipsar killar om vad som ökar deras attraktionsförmåga dvs deras ”Game”. Raunch är tidningar och böcker som förespråkar och tipsar tjejer om hur de ökar SIN attraktionsförmåga dvs ”Looks”

  191. Urban skriver:

    Leifer, nu läser jag din kommentar!

    Min åsikt i frågan är att alla pappor genast ska få gemensam vårdnad om sitt barn, oavsett om föräldrarna är gifta eller inte. Det är inte meningen att mamman ska godkänna pappan och skriva under några pappor om han ska ”få vara” far eller inte – mamman äger liksom inte barnet. Sedan ser jag gärna obligatoriskt DNA-test för att säkerställa faderskapet samt möjlighet till juridisk abort då en man inte vill bli far men kvinnan vill behålla barnet. Samt, som jag skrev ovan, surrogatmödraskap som en option för bögpar och singelmän. Adoptioner ska även öppnas upp för singelmän och varför inte erbjuda kvinnor som vill abortera att de kan adoptera istället (självklart med en option att själva ändå behålla barnet)?

    Det borde täcka upp olika scenarior.

  192. @Aktivarum:

    ”Faktum är att prostitution handlar varken om att må dåligt eller sex. Det handlar (precis som rån och stölder) om snabba pengar.”

    Onödigt att jämföra prostitution med rån och stöld. Är väl snarare mer som att sälja något på Blocket, om det är ”snabba pengar”-jämförelsen man vill åt. Prostitution är ett hederligt yrke, som vilket som helst, med undantaget att kundkretsen (vuxna människor som betalar för sig) klassas som skurkar enligt svensk lag.

    Prostitution måste för övrigt vara ett av få svartjobb som faktiskt är tillåtna i Sverige.

  193. leifer skriver:

    Urban

    Jo det täcker nog upp om det är kraftigt subventionerat med surrogatmödrarskap. Tanken är ju att det ska vara lika lätt/svårt för en ung man att skaffa barn som en ung kvinna, annars är det inte jämställt.

  194. Lavazza skriver:

    ”Leifer, jag antar att du känner till att en massa bögar börjat skaffa barn med surrogatmamma? Något som självklart sticker i ögonen på många feminister då det just leder till en maktbalans avseende reproduktion.”

    Jag skulle inte vilja rekommendera något sådan race to the bottom på barnens bekostnad. Men eftersom kvinnorna brutit samhällskontraktet blir det lätt så. ”Enjoy the decline”, som Roissy skriver.

  195. Lavazza skriver:

    Jenny: ”Med tiden tror jag de manliga soldaterna skulle vänja sig vid kvinnliga soldater och sluta skydda dem och det skulle ske helt naturligt.”

    Det viktigaste är vad hemmaopinionen tycker om saken och för hemmaopinionen är en död kvinnlig soldat en värre förlust än en död manlig soldat. Militärens uppgift är att se till att denna dubbelmoral inte blir synlig, varför man offentligt framhåller de kvinnliga soldaterna som dugliga och viktiga samtidigt som man, i det tysta, inte ställer samma krav på dem utan tvärtom skyddar dem.

  196. Jenny Kristiansson skriver:

    @Lavazza:

    Överlag tolererar inte hemmaopinionen några större förluster längre. Det är därför som Barack Obama skickar ut en massa drönare och outsourcar många militära tjänster. Förluster som under Vietnamkriget hade varit rena självmordet för en amerikansk president idag.

    Men om det hade blivit vanligare tror jag att hemmaopinionen hade vant sig vid omkomna kvinnliga soldater också. Som jag skrev innan- det är ibland skrämmande hur fort ens gränser flyttas. Och de skulle ju vara där frivilligt, få betalt för det osv. Så varför inte?

  197. Ulf T skriver:

    @Jenny,

    “*Beträffande militärer så besvarades det där i “Gender Combat Study”. Fienden struntar helt i vilka trupper du vill ha i strid och attackerar där du är svagast. Männen kommer då att försöka skydda kvinnorna vilket utsätter dem för större förluster än vanlig krigföring.”

    Men kvinnor deltar ju inte i strid?

    Studien baserade sig på tester.

    http://cmrlink.org/international.asp?docID=113

    · In a test requiring soldiers to carry 90 lbs. of artillery shells over measured distances, the male failure rate was 20%. The female failure rate was 70%.
    · In a 12.5-mile route march carrying 60 lbs. of equipment, followed by target practice simulating conditions under fire, men failed in 17% of cases. Women failed in 48%.
    · Females were generally slower in simulated combat exercises involving lengthy ”fire and move” situations, in which participants had to sprint from one position to another in full battle dress.
    · In close-quarter battle tests, including hand-to-hand combat, women suffered much higher injury rates.
    Negative findings in the Combat Effectiveness Gender Study are even more significant in view of the fact that test exercises reportedly had been so diluted and watered down that they amounted to little more than ”aggressive camping.”

  198. Ulf T skriver:

    Vidare från [artikeln om] Gender Combat Study:

    Another military source told the Telegraph that women were not capable of a number of tasks under battlefield conditions, such as digging themselves into hard ground under fire. ”The girls could not do it. So they decided to reduce the level of the tests for everybody, which kept it gender neutral but meant that of course the girls did OK.” Heavy weapons and tanks were not used in the trials.

  199. Oskar skriver:

    Kul att se Pär Ström igen. Saknar dina inlägg på GenusNytt. Hoppas du kommer tillbaka snart.

  200. Jenny Kristiansson skriver:

    @Ulf T:

    Jag har inte läst Gender Combat Study, men efter att ha läst de styckena som du klistrat in så framstår det ju ganska tydligt att kvinnor överlag är riktigt dåliga på krig. Men jag vet inte riktigt vad jag ska använda den informationen till. Är det bra eller dåligt?

    Det mest riktiga hade kanske bara varit att förbjuda kvinnor från att göra militärtjänst. Det är kanske bäst att det fortsätter att vara så som det alltid har varit- att krig är en helt och hållet manliga business.

    Och i så fall skulle ju det mest rättvisa vara att krigen fördes ute på ödsliga fält som förr i tiden. Så hade kvinnor och barn sluppit att bli drabbade.

  201. Ulf T skriver:

    @Jenny,

    Jag har inte läst Gender Combat Study, men efter att ha läst de styckena som du klistrat in så framstår det ju ganska tydligt att kvinnor överlag är riktigt dåliga på krig. Men jag vet inte riktigt vad jag ska använda den informationen till. Är det bra eller dåligt?

    Ja, säg det. :)

    Själv gjorde jag vapenfri tjänst, så jag skall väl inte kasta sten i glashus…

    Det jag tycker är dåligt är att man i stället för att hålla på de krav som faktiskt ställs för att kunna göra jobbet, sänker man ribban i något slags jämställdhetsiver och gör både män och kvinnor en otjänst.

  202. T skriver:

    Jenny

    Är man i krig frivilligt så ska inte staten hjälpa hemvändande soldater att hitta civila jobb efteråt. Det får de själva ordna annars är det orättvist mot män och kvinnor i Sverige som inte valde att sticka till Afghanistan eller whatever.

  203. Nils Jungenäs skriver:

    @T:

    ”-majorer och kaptener som skrikit på 19 åriga killar som inte får ordersvägra är knappast ledarskap”

    Du verkar ha väldigt dålig koll på vilka förutsättningar som råder i det militära.
    Jag har varit chef både i det militära och här ute i det civila träsket så jag kan ju berätta lite.

    Militärt ledarskap präglas av väldigt specielle förutsättningar som ställer stora krav på chefernas ledarskapsförmåga.

    Det finns (fanns) två aspekter av den militära verksamheten. Dels värnplikten, som du verkar syfta på i din beskrivning, och dels så kallat ”skarpt läge”, d.v.s krig. Om vi börjar med värnplikten… På en vanlig civil arbetsplats är det mycket enklare att vara ”chef”. Det är nämligen helt frivilligt att jobba som t.ex truckförare på Spendrups. Om du inte vill vara där på lagret och utföra de arbetsuppgifter som arbetsledningen tilldelar dig så är det bara att dra. Du får betalt för att komma till jobbet (som du valt själv) och göra det chefen säger åt dig att göra i åtta timmar och för det får du pengar att använda till vad du vill de övriga sexton timmarna. Värnpliktiga var tvugna att genomgå sin militära grundutbildning. Vissa värnpliktiga var motiverade och tyckte det var kul men många hade den förutfattade syn på verksamheten som du speglar, och ville inte alls vara där och anstränga sig. Att lyckas motivera och inspirera dessa att ta till sig utbildningen var inte så lätt alla gånger. Men det gick alltid på något sätt. Det var ibland en konst att inspirera och motivera en del personer som nog hade lyssnat lite för mycket på sina pappors rövarhistorier från hippie-eran på 60- och 70-talet. Jag vet ju inte vart och NÄR du gjorde din militära grundutbildning (lumpen) så jag kan ju inte säga något om din personliga erfarenhet. Min poäng är iallafall att det är betydligt svårare att lyckad motivera någon att ge 100% under dessa förutsättningar än i det civila.

    Sedan har vi den andra aspekten – skarpt läge. Det har jag också erfarenhet av (om det nu nödvändigtvis är relevant).

    På en civil arbetsplats spelar det ju inte nödvändigtvis någon större roll för dig som arbetstagare om chefen säger åt dig att göra något som du tycker är osmart eller ineffektivt. T.ex kanske chefen säger åt dig att ta trucken och stapla all lättöl på ett visst ställe på lagret. Du tycker det vore smartare om just lättölen stog någonannanstans av olika orsaker. Du tar upp det med chefen (eftersom det är lugnt och skönt och gott om tid). Oavsett om ni pratar igenom saken och kommer fram till något annat, eller att chefen då förklarar att det är fel etiketter på flakorna, därför ska de stå där, eller om chefen bara framhärdar att ”Dom ska stå där!” så är det ju ingen som dör. Du kanske tycker chefen är dum som tycker att lättölen ska stå där men det är ju inte ditt problem – företaget får väl skylla sig själv att det blir dyrare och tar mer tid att bära lättölen så långt.
    Det är inget krav att man är en ”fantastisk ledare” för att lyckas som chef i det civila. Då är det faktiskt viktigare att man har koll på annat som t.ex lagar och regler och ekonomi osv, så att man kan fatta det bästa beslutet. Din förmåga att entusiasmera och få folk att känna förtroende för dig som chef och dina beslut är inte lika viktiga som frågan om vilka beslut du faktiskt fattar.

    Hur är det då i det militära? Där är det tvärt om. Det viktigaste är kanske inte att du som chef fattar det bästa beslutet. (Det är ju absolut önskvärt naturligtvis) Något som är betydligt viktigare är din förmåga som ledare – att få medarbetarna (soldaterna) att känna förtroende för dig som chef och tillit till de beslut du fattar. Det finns i en stridssituation inte alltid tid eller möjlighet för chefen att motivera sina beslut. Soldaterna måste ha fullt förtroende för chefen. Om chefen skulle fatta ett beslut som verkar skitknasigt ur någon soldats perspektiv så går det ju inte att just den soldaten skiter i det och gör något annat istället för att just han tycket att det är bättre. Till och med om soldaten tror att det finns risk att han ska dö så måste han ha såpass mycket förtroende för sin chef att han tänker ”-Det här verkar jävligt märkligt, men han brukar veta vad han gör och skulle aldrig säga åt mig att göra såhär om det inte fanns en bra ankedning.”

    Förstår du?
    Civilt ledarskap kan bygga på rädsla för reprisalier.
    Militärt ledarskap måste bygga på förtroende och tillit.

  204. Ulf T skriver:

    @Nils Jungenäs,

    Det är inget krav att man är en “fantastisk ledare” för att lyckas som chef i det civila. Då är det faktiskt viktigare att man har koll på annat som t.ex lagar och regler och ekonomi osv, så att man kan fatta det bästa beslutet. Din förmåga att entusiasmera och få folk att känna förtroende för dig som chef och dina beslut är inte lika viktiga som frågan om vilka beslut du faktiskt fattar.

    Onekligen stämmer det där på många arbetsplatser, men de bättre har nog tagit till sig att mycket av den viktigaste kunskapen flödar från arbetsgolvet och uppåt – inte tvärtom. Då blir det viktigt att chefen kan entusiasmera och tillvarata och förmedla erfarenheter uppåt till högre chefer.

    Annars håller jag med i grova drag om din analys (har inte jobbat i det militära, men väl flera år med yrkesmilitärer, varav flera upplevt strid åtskilliga gånger (man kan/kunde inte komma över kaptens grad i amerikanska försvaret utan riktig krigserfarenhet – ett faktum värt att begrunda). Jag lärde mig då bl.a. att pappersmeriter betyder väldigt lite i skarpt läge. Det som betyder något är att du har varit med förut och fattar vad det verkligen handlar om.

    Det är ju ett klassiskt tema i amerikanska krigsfilmer: kaptenen från West Point som försöker leda trupper i Vietnam eller annanstans, som kan sin akademiska teori, men aldrig blivit beskjuten på riktigt. Det brukar också finnas en gruffig sergeant som sätter kaptenen på plats, och räddar gruppen när det börjar gå åt pipan. Jag fick klart för mig att det funkar ungefär så i verkligheten. ”Field rank” övertrumfar ”desk rank” när det blir skarpt läge, och ett befäl som inte klarar av att vinna sina mannars förtroende kan få alla dödade. Även dåliga beslut kan få godkänt resultat om bara truppen kan fungera som en sammansvetsad enhet.

    Jag saknade faktiskt mentaliteten att ”klantar du till det, kan människor dö”, när jag återvände till civilisationen, och hamnade på arbetsplatser där chefens direktiv mer var att se som inlägg i debatten. :)

  205. h:o skriver:

    @Urban: Jag tolkar dig som att du tror att svenska barn inte kan/får adopteras samt att ensamstående män inte får adoptera. Så är det inte. Här kan du t ex läsa om ett svenskt barn som adopterats inom Sverige

    http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=6271310

    och här finns repotage om en svensk ensamstående man som adopterat från ”utlandet”:

    http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/trender/adoption-svart-for-ensamstaende-man_6748131.svd

    Jag vill också understryka att det inte är enkelt för ensamstående kvinnor att adoptera utländska barn, detta främst pga reglerna i barnets födelseland.

  206. John Nilsson skriver:

    @Tysta tankar

    Kort sagt:
    Pär Ström är inte extrem, han är bara normkritisk

    (Problemet är väl bara att det är ”fel” normer han är kritisk mot…)
    :-)

    Bra skrivet annars, Pär.

  207. Jenny Kristiansson skriver:

    @Ulf T:

    Jag läste en ganska skrämmande sak en gång om Vietnamkriget. V- kriget varade i tretton år(?)

    I alla fall efter några år fick de ont om erfarna befäl och då började de skicka dit ”nyutexaminerade” befäl. Och vissa blev så avskydda av soldaterna som hade mer erfarenhet och som förstod hur dåligt befälet var så de rullade in granater i befälets tält. Vet inte om det bara är en skröna, men om det är sant är det ganska magstarkt.

  208. Nils Jungenäs skriver:

    @Jenny Kristiansson:

    Det beror väl på vad man menar med ”många”. Det förekom. Det hände att de blev skjutna i ryggen av misstag av sina egna soldater också.

    Edit: Amerikanska armén har lite annorlunda struktur än den svenska. Soldater blir inte officerare de blir bara underofficerare – sergeanter i olika steg. Officerare har aldrig varit soldater. Officerare gör karriär från löjtnant och uppåt.
    En amerikansk pluton leds av en ung löjtnant och en äldre erfaren sergeant. Löjtnanten är utbildad i taktik och beslutar vad plutonen ska göra. Plutonssergeanten som är en gammal erfaren soldat beslutat hur detta ska genomföras och är den som verkställer. Han ger i kraft av sin pondus och erfarenhet sedan order till gruppchefer och soldater så att löjtnantens vilja uppfylls på bästa sätt. Plutonssergeanten är även den som kan ifrågasätta och diskutera löjtnantens beslut.

    Löjtnanterna är inga idioter. De är rekryterade bland de bästa sökande. Soldater är rekryterade ur arbetarklassen och skulle de visa sig väldigt kompetenta kan de välja att stanna kvar i armén och göra karriär som sergeanter.

  209. Nils Jungenäs skriver:

    @Jenny Kristiansson: @Ulf T:

    På så sätt har de på ett snillrikt sätt löst den problematiken som jag tog upp i tidigare inlägg. @Nils Jungenäs:

    Löjtnanten är smart och välutbildad och fattar taktiskt rätt beslut.

    Sergeanten är erfaren, har pondus och åtnjuter soldaternas förtroende.

    Edit: Sergeant i armén är lätt det coolaste jobbet som finns. :-D

  210. Torstensson skriver:

    Nils

    Löjtnanter är inte välutbildade jämfört med en civiling ingenjör från chalmers.

    En fänrik är helt värdelös på arbetsmarknaden om han byter inriktning. Många av de som fick lämna armén fick sätta sig i skolbänken.

    Min major stötte jag på i en av korridorerna. Han läste till lärare bland andra 25-åringar. Själv var han i 40 års åldern och hade inget annat val.

    Sergeant är det coolaste jobbet? Är du på riktigt?
    Vad du räknas som coolt förstår jag inte? Ligga ute i smutsiga tält och äta från stormkök och bossa över killar som inte har full skäggväxt? Snart kommer du väl påstå att dom är välbetalda också.

  211. Nils Jungenäs skriver:

    @Torstensson:

    Vad tråkig du är…

    ”-Löjtnanter är inte välutbildade jämfört med en civiling ingenjör från chalmers.”

    Nej men jämfört med dom jag jämförde med naturligtvis.

    ”-En fänrik är helt värdelös på arbetsmarknaden om han byter inriktning.”

    Ja. Precis som de flesta civila akademiker behöver ny-utbildas om de ska sätta sig i en attackhelikopter eller en u-båt.

    ”-Själv var han i 40 års åldern och hade inget annat val.”

    Hade han inget val? Han hade väl kunnat välja att flytta någon annanstans och fortsätta jobba som officer. De blev inte uppsagda. De var tvugna att flytta till ett nytt regemente någon helt annanstans eller bo kvar på hemorten med familjen och få ett saftigt avgångsvederlag. Dessutom kan man väl ta ett ”kneg” på ett lager, som jag gjorde och sedan jobba sig upp till nån mellanchefsnivå i arbetslivet.

    ”-Sergeant är det coolaste jobbet? Är du på riktigt?”

    …av de militära graderna i armén. Tack för att frågade så artigt och försynt så att jag fick möjlighet att förtydliga.

    ”-Ligga ute i smutsiga tält och äta från stormkök och bossa över killar som inte har full skäggväxt?”

    Du låter just inget bitter…
    Du får väl göra rent tältet om det stör dig så mycket.

    ”-Snart kommer du väl påstå att dom är välbetalda också.”

    …kan jag väl om du vill.

    Amerikanska armén:
    Soldater tjänar mellan $1400 och $2000 i månaden.
    Sergeanter mellan $1800 och $4000 per månad.
    Officerare upp till överstes grad har mellan $2400 och $6300 per månad.
    Generaler har individuell lönestättning.

    Svenska armén tillämpar individuell lönesättning.

    Hur så?

    Edit:
    PS. Jag är ju inte så korkad att jag verkligen trodde att du var nyfiken och ödmjukt intresserad. Jag spelar dum och är sarkastisk. Däremot kom jag på att om ”någon” skulle vara så korkad att den inte begriper det så är det kanske bäst att jag förtydligar.

  212. Ulf T skriver:

    @Nils Jungenäs,

    Amerikanska armén:
    Soldater tjänar mellan $1400 och $2000 i månaden.
    Sergeanter mellan $1800 och $4000 per månad.
    Officerare upp till överstes grad har mellan $2400 och $6300 per månad.

    Inte bara det. Amerikanska militärer får närmast gratis sjukvård för hela familjen, även efter pensionering, stöd för högre utbildning, närmast gratis dagis, 30 dagars betald semester, bra och billigt boende på basen med tillgång till affärer med ovanligt låga priser, förmånlig pension m.m.

    Få yrkesval i USA ger tillnärmelsevis så bra trygghet.

  213. Jenny Kristiansson skriver:

    Nils Jungenäs & Ulf T

    I höstas träffade jag en amerikansk Kiowa- pilot. Han hade varit i Irak två gånger och skulle kanske iväg till Afghanistan. För det uppdraget skulle han i så fall få 66 000 dollar. Jag vet inte hur länge ett sådant uppdrag varar, men det låter rätt fett betalt tycker jag. Han hade också befäl över andra.

    Han funderade sen på att pensionera sig vid 35, han sa att han var trött i kroppen. Då skulle han få halva sin lön i pension. Det tycker jag låter rätt dåligt. Han gick med i marinkåren när han var 17, hans föräldrar fick godkänna det. Och som du sa Nils så var han inte dum i huvudet, han funderade på att avsluta sin psykologutbildning efter det militära och det vill väl till om man bara får 50% av sin lön i pension.

    Men om det är som du säger Ulf att de får en sådan utbildning betald för sig så är det ju tiptop. Men enligt honom själv så var det han själv som skulle få betala för psykologutbildningen, det var därför han funderade på att ta ett sista uppdrag i Afghanistan. Han verkade inte heller få sin civila sjukvård betald, det gjorde han själv genom en heltäckande sjukförsäkring. Det kan ju också vara så att det är olika från stat till stat.

    Överlag fick jag intrycket av att det verkar vara så otacksamt att vara amerikan. De betalar verkligen för allt, ALLT. De jobbar mycket, men inte ens barnens tandläkarvård är betald genom skatten. De är ändå över 300 miljoner och betalar 20% i skatt. Vart tar alla pengar vägen? Och de 11 miljoner illegala mexicaner de uppskattar finns i landet belastar ju inte systemet på något vis.

    Han blev imponerad av Sverige, men också ganska förvirrad :-) Han förstod inte hur vårt samhälle kunde vara både så socialistiskt och kapitalistiskt samtidigt (hans uttryck).

  214. Torstensson skriver:

    Jungenäs

    Det där är inga feta löner i USA.

    Verkligen inte. Sen bad jag dig inte heller att ta amerikanska löner.

    En sergeant i Sverige är INTE välbetald. Det är inte ett högstatusyrke men jag vet att du vill få det till det.

    Vår kapten sa det bra ” hade jag velat bli rik hade jag inte blivit militär”.

    GLÖM att militär är ett välbetalt yrke. Glöm det och släpp dessa tankar.

  215. Nils Jungenäs skriver:

    @Torstensson:

    Du är inte den som lägger ord i munnen på folk du…

    Jag är fascinerad av hur du kan vara så upprörd och engagerad över vad du tror att jag menar med det jag skriver. Till och med när jag driver med dig och bara skriver siffror på löner så går du fullständigt i taket över vad du tror att jag menar med siffrorna. Du är ju fullständigt förvirrad Torstensson. Seriöst… förvirrad. Kan du belägga något av det du skrev att jag tycker och tänker och menar är du snäll, alternativt sluta bråka.
    Jag har tydligen hävdat att militär är ett välbetalt högstatusyrke med mera. Den som började blanda in löner var ju du. Vi kanske iofs pratade om löner hela tiden utan att förstå det själva? Var det så Torstensson?
    …eller som du skriver: ”- jag vet att du vill få det till det.”
    …och vad jag tänker: ”-Glöm det och släpp dessa tankar.”

    ”-Sen bad jag dig inte heller att ta amerikanska löner.”
    Jaha… nähä… Förlåt att jag missförstog dig. Du bad mig ju inte om någonting egentligen så… Jag får ursäkta mig med att jag inte är tankeläsare och var inte heller beredd på att du skulle slå ner som bomb här och börja gapa och i agressiva ordalag börja diktera vad vi ”pratar om”. Du får nog skrolla upp och titta vad diskussionen handlade om innan du slog ner som en tankeläsande och känsloladdad negativitetsbomb i diskussionen.

    ”-Det där är inga feta löner i USA.”

    Det hade jag kunnat bemöta och nyansera om det inte var för all annan dynga du skriver.

    Kan du belägga något av det du skrev att jag tycker och tänker och menar är du snäll, alternativt sluta bråka.

  216. Törnrosa skriver:

    Nils Jungenäs: Från första stund du kom inrusade på Pär Ströms blogg för att lägga dig i ett ”skojsamtal” jag hade med ett par av killarna, genom att försöka trycka till mig, fram till nu så kan jag väl säga att ditt och mitt ”samtal” inte varit friktionsfritt. Har allt sparat.

    Har inte gillat din stil. Och här i ditt svar till Torstensson tycker jag att du blommar ut i ska vi kalla det härskarteknik av extremt stöddigt slag.

    Så det sista jag säger på den här bloggen riktar jag till dig: Fy f-n för hur du formulerar dig.

    Säger mvh till alla er andra

  217. Nils Jungenäs skriver:

    Jag har mail:
    förnamn punkt efternamn ätt gmail punkt com
    …om du vill delge mig mig tankar och känslor som inte har med diskussionen att göra eller på annat sätt inte är av allmänintresse.

  218. Törnrosa skriver:

    Nils Jungenäs: Jag har inget behov att maila dig.
    End of ”discussion”

  219. Kristina skriver:

    Läste en kommentarer angående att feminister som inte uttryckligen tar upp mansfrågor anses som totalt ointresserade av dessa frågor.
    Samtidigt har mig veterligen Pär Ström aldrig tagit upp kvinnofrågor men sägs ändå vara för jämställdhet.

    Kan det inte betraktas som något av en dubbelmoral att avkräva alla feminister att de tydligt ska forska kring mansfrågor när detta inte verkar gälla att maskulinister ska fokusera på kvinnofrågor lika mycket som de tar sig an mansfrågor?

  220. Taste in men skriver:

    @Kristina:

    Hur många gånger måste det förklaras innan det tränger in i din lilla skalle?

    Genusnytt – Belyser den obelysta halvan av genusfrågan

Google