Gästblogg: Men ursäkta, vad vill vi?

14 april 2012, av Gästblogg

Gästkrönika av Hannah Lemoine.

Ibland undrar jag verkligen vad människor vill när de publicerar texter, både på nätet och på diverse mediala plattformar.

Precis som jag redan i februari ifrågasatte om Svelands beryktade text Hatet som gör mig politiskt deprimerad överhuvudtaget var ett led i att motverka det hon själv uppmärksammade, nämligen hatet mot oliktänkande, eller om den i själva verket bara grävde djupare skyttegravar i det krig mellan feminister och antifeminister som hon själv målar upp, måste jag nu verkligen med djupaste förundring fråga: Vad vill Sophie Gunnarsson när hon väljer att skicka sin text Patriarkatet gör mig upprörd varje dag till publicering i NSD? [Se även gårdagens inlägg – red. anm.]

Vad vill hon uppnå?

Jag tror att hon eventuellt vill förklara någonting om varför hon är upprörd. Hon vill förklara något om sina känslor, om hur det hon ser varje dag påverkar hennes sinnesstämning. Hon vill bli hörd. Hon vill bli förstådd. Precis som alla andra.

Men problemet är att hon, när hon blir publicerad i ett etablerat medium, inte har möjligheten att utgå ifrån att människor ska läsa henne som en människa. De kommer läsa henne som en representant för en ideologi, i det här fallet feminismen. Ingen bryr sig om att hon försöker sätta ord på sina personliga känslor, för hon skriver inte ett brev till en nära vän eller på en personlig blogg.

Om man ska publicera texter i tidningar, och om man har en ideologisk tanke med sin text, måste man iallafall tänka bara ett ögonblick på vilken publik man egentligen riktar sig till. Vilka det är man vill slå an en sträng hos. Och sedan måste man tänka på alla andra. De som ändå kommer vara publik, de man ändå kommer nå, trots att man inte riktar sig till dem. Och hur ens text kommer tas emot av dem.

Och då går det inte an att tänka i extrema termer. Då duger det inte att dela upp människor i “de som håller med” och “de som är emot mig oavsett”. Det gäller att tänka på alla de andra. De som inte är speciellt engagerade i, i detta fallet, jämställdhetsfrågor eller feminism. De som kan komma att känna sig påhoppade ändå, trots att det inte var menat till dem.

Fokus nu. Igen, igen, igen: vad är målet? Vad är drömscenariot? Och hur når vi dit på bästa sätt? Kommer mitt inlägg i debatten vara ett litet litet steg i den riktningen, eller kommer det tvärtom vara ett steg därifrån? Vill jag arbeta mot en förståelse mellan människor av olika kön, etnicitet, sexualitet, ålder, osv? Eller vill jag tvärtom bygga murar mellan dessa?

Jag såg någon Batman-film precis häromdagen. “Some men just want to see the world burn”, sa de. Och jag tänker utgå ifrån att de i just den här meningen inte syftar på “män” utan på “människor”. Vissa kanske bara vill ha krig. Vissa kanske faktiskt inte alls är kapabla att önska sig ett samhälle där vi lyssnar på varandra, trots att det väl är det allra mest grundläggande behovet hos oss allihop: att någon lyssnar.

Och för att någon ska lyssna krävs det att man talar deras språk. Inte att man talar om dem, inte att man talar över deras huvuden, inte att man berättar hur andra ska vara. Att man talar med dem.

Så, Sophie. Jag förstår din upprördhet. Jag blir också kladdad på på krogen, jag irriterar mig också på när någon har försökt stå upp och pissa på en toalett och misslyckats, jag blir också arg över att kvinnor våldtas och misshandlas.

Men jag blir också irriterad på tjejer som kladdar på mina killkompisar när vi är på krogen, jag irriterar mig något så gruvligt på brudar som tror att det är okey att applicera nagellack inne i en buss (vad i helvete alltså?), och jag blir arg över alla barn som blir misshandlade av sina mammor och över alla män som faller offer för andras, både mäns och kvinnors, våld.

Det är svårt att se saker och ting ur andras perspektiv, jag vet. Men om vi ska förvänta oss att andra ska förstå vårt perspektiv är det i allra högsta grad nödvändigt att vi försöker förstå andras också. I detta fallet männens perspektiv. Och vi måste verkligen börja göra skillnad på människor och människor. Göra skillnad mellan de som mår bra och de som inte gör det.

För de som våldtar, de som slåss, de som kladdar på krogen alldeles för fulla, de som utför destruktiva handlingar… Det är personer som inte mår okey. För en människa som mår bra, en människa som känner att den har ett värde i livet, som tycker om sig själv och som har empati och förståelse för andra människor, gör inte sådana saker.

Det är inte kön vi ska fokusera på när vi snackar om destruktiva handlingar. För könet är enbart relevant i förhållande till hur vi blivit upplärda att hantera vår frustration, vilka vägar vi lärt oss att gå, vilka kommunikationsbanor vi fått veta existerar. Könet är enbart relevant till hur människor väljer att uttrycka sin frustration.

Män som mår bra är inte elaka mot andra. Det samma gäller kvinnor, men konsekvenserna och symptomen på det psykiska illamåendet skiljer sig åt. Vill vi komma till rätta med mäns våld, exempelvis, så borde vi inte fokusera enbart på de vis som män uttrycker sina problem. Vi borde fokusera på problemen i sig. Varför? Visa mig gärna en enda man som utövat våld utan att ha en fruktansvärt problematisk bakgrund eller en psykisk problematik av något slag. Visa mig den personen.

Människor som mår bra och känner sig trygga har inget behov av att hävda sig, av att trycka ner andra, av att utöva varken fysiskt eller verbalt våld och/eller makt mot andra. Människor som mår bra vill att andra ska må bra.

Så då är frågan: vill vi att män ska sluta utöva våld? Eller vill vi att män ska må bra?

Ja, det var en ledande fråga. Och ni vet alla vad mitt svar kommer vara. Och följdfrågan är således: Hur fan arbetar vi med det?

Och där har jag inga övergripande och orakelmässiga svar. Jag vet bara att jag tror att om vi slutar fokusera på symptomen och sätter in vår kraft där den verkligen behövs, det vill säga på människors psykiska välbefinnande, så kommer vi bli av med en väldig massa problem i vårt samhälle.

För problemet är inte enbart, som jag läste tidigare idag, att män har sociala normer kring våld som gör dem mer benägna att ta till våld där inga andra kommunikationsmedel presenterats för dem – problemet ligger till största delen i den psykiska ohälsa som tvingar dem ut i det beteendet från början.

Människor som mår bra utövar inte våld. Varken mot andra eller mot sig själva. Så enkelt tror jag att det är.

Men rätta mig för guds skull om jag har fel.

Etiketter:  

72 kommentarer på “Gästblogg: Men ursäkta, vad vill vi?”

  1. Bashflak skriver:

    Väldigt klokt inlägg, som leder till eftertanke. Om man vill bekämpa ‘mäns våld mot kvinnor’, kommer man längst om man satsar på att alla män ska må bra, för då skulle misshandelsfallen mer eller mindre upphöra.

    Men hur mycket av våra öronmärkta skattemiljarder satsas på såna åtgärder, i stället för ökade anslag till kvinnojourer eller genusutbildning av personal inom polis, socialtjänst och sjukvård? Förmodligen inte en spänn, för om misshandeln upphörde skulle genuskonsulterna som håller i utbildningarna bli arbetslösa.

  2. h:o skriver:

    @Bashflak: Skarp analys, Bashflak.

  3. Aktivarum skriver:

    Hannah:

    Bra inlägg, här är mina kommentarer

    ”Men problemet är att hon, när hon blir publicerad i ett etablerat medium, inte har möjligheten att utgå ifrån att människor ska läsa henne som en människa. De kommer läsa henne som en representant för en ideologi, i det här fallet feminismen.”

    Jag tänkte på det där och kom fram till att det är stor skillnad (för mig) på en känd feministisk författare som Maria Sveland och på Sophie Gunnarsson. I Svelands fall är feminismen redan en faktor, i Gunnarssons fall ser vi mer en Sveland-groupie. Hon representerar inte feminism, hon representerar effekten av urspårad feminism, dåligt feminism, Sveland-feminism.

    Jag såg filmen ”Diary Of A Tired Black Man” igår. Där pratade man om ”Angry-Black-Woman-Syndromet” Det hade inte mycket med feminism att göra det handlade om att nästan alla svarta unga killar uppfostras av kvinnor som själva uppenbarligen inte har en bra relation till barnens pappa. Många av döttrarna lär sig inte träffa/välja vettiga killar och flera av sönerna lär sig inte vara vettiga killar.

    ”Ingen bryr sig om att hon försöker sätta ord på sina personliga känslor, för hon skriver inte ett brev till en nära vän eller på en personlig blogg.”

    Om någon pratar om hur patriarkatet skapar våldsamma män är det inte dennes personliga känslor. Det är inget personligt med att tro att samhällssystem skapar våld det är bara inlärd dumhet. Vad är våldsammast? Basket med regler eller basket utan regler? Alla som spelat vet svaret och de andra bör inte uttala sig förrän de spelat.

    ”Fokus nu. Igen, igen, igen: vad är målet? Vad är drömscenariot? Och hur når vi dit på bästa sätt? Kommer mitt inlägg i debatten vara ett litet litet steg i den riktningen, eller kommer det tvärtom vara ett steg därifrån? Vill jag arbeta mot en förståelse mellan människor av olika kön, etnicitet, sexualitet, ålder, osv? Eller vill jag tvärtom bygga murar mellan dessa?”

    Jag förstår tanken men ärligt talat för många hjälper det inte att ställa sig de här frågorna idag. Många har nämligen fått lära sig helt felaktiga saker. Vad som behövs är att lyssna och lära sig av egna misstag. Vi behöver börja utgå från resultatet – inte från vad vi försökte åstadkomma.

    ”Vissa kanske bara vill ha krig. Vissa kanske faktiskt inte alls är kapabla att önska sig ett samhälle där vi lyssnar på varandra, trots att det väl är det allra mest grundläggande behovet hos oss allihop: att någon lyssnar.”

    Men frågan är inte om folk vill ha krig, frågan är om krig åstadkommer vad folk vill ha eller om det inte gör det men en massa människor tror de gör det. För många kvinnor tror könskrig är lösningen men vad innebär att ”vinna över män”

    Som Madde sade på OWC: Alla förlorar (Som är precis vad Foundation for male studies säger)

    ”Och för att någon ska lyssna krävs det att man talar deras språk. Inte att man talar om dem, inte att man talar över deras huvuden, inte att man berättar hur andra ska vara. Att man talar med dem.”

    För att någon skall lyssna så krävs det även att man inte hyser illvilja. Om personen hyser illvilja utgår alla från att vad än denne säger handlar om att tillskansa sig fördelar på andras bekostnad.

    ”Så, Sophie. Jag förstår din upprördhet. Jag blir också kladdad på på krogen, jag irriterar mig också på när någon har försökt stå upp och pissa på en toalett och misslyckats, jag blir också arg över att kvinnor våldtas och misshandlas.”

    Alla dessa saker irriterar också de flesta killar, de är alltså inte manliga.

    ”Men jag blir också irriterad på tjejer som kladdar på mina killkompisar när vi är på krogen, jag irriterar mig något så gruvligt på brudar som tror att det är okey att applicera nagellack inne i en buss (vad i helvete alltså?), och jag blir arg över alla barn som blir misshandlade av sina mammor och över alla män som faller offer för andras, både mäns och kvinnors, våld.”

    Även dessa saker irriterar också de flesta män.

    ”Det är svårt att se saker och ting ur andras perspektiv, jag vet. Men om vi ska förvänta oss att andra ska förstå vårt perspektiv är det i allra högsta grad nödvändigt att vi försöker förstå andras också. I detta fallet männens perspektiv.”

    Det finns egentligen inget perspektiv som alla män har. Män irriterar sig på andra män. Män tävlar mot och konkurrerar med andra män. För varje man som slår sin fru finns en annan man (eller tio) som trycker upp idioten mot väggen.

    Jag måste bara fråga: När blev idioterna samma sak som männen?

    ”Och vi måste verkligen börja göra skillnad på människor och människor. Göra skillnad mellan de som mår bra och de som inte gör det.”

    Framför allt måste kvinnor börja göra skillnad mellan de män som får kvinnor att må bra och de som inte gör det.

    ”För de som våldtar, de som slåss, de som kladdar på krogen alldeles för fulla, de som utför destruktiva handlingar… Det är personer som inte mår okey.”

    Här gör du faktiskt ett misstag Hannah, som jag säger ovan vi måste lära oss av egna misstag och erfarenheten visar att om man säger till kvinnor att män inte mår bra så försöker kvinnorna i regel få de männen att må bra. Kvinnor försöker vanligen ta hand om en fågel med skadad vinge. Jag är dock kille, jag har råkat ut för dessa killar och många av dem mår inte dåligt. De gör vad som fungerar, vad som statistiskt ger bäst resultat.

    För alla kvinnor som avskyr att bli kladdade på krogen finns det för övrigt andra kvinnor som gillar det rejält! Som vill bli upptryckta mot väggen och som ser ner på män som inte gör det. Dessa män kladdar inte på dig för att de mår dåligt. De letar den kvinna som gillar att bli kladdad på. Eftersom det inte finns skyltar så måste detta beteende drabba även de som inte gillar det.

    Detta är inget försök att ursäkta beteendet, jag gör en nykter betraktelse.

    I ”Self made man” berättar Norah Vincent om en kille andra killar var avundsjuka på. Som alltid dejtade tjejer. En av dem frågade honom vad hemligheten var. Han svarade. 90% av alla tjejer säger nej, det är den där sista 10%

    ”Män som mår bra är inte elaka mot andra.”

    Jag håller som sagt inte med om just denna slutsats men även om det skulle stämma så funkar det inte att lära andra kvinnor det är så för deras respons på att höra en kile inte mår bra förvärrar problemet.

    ”Människor som mår bra utövar inte våld. Varken mot andra eller mot sig själva. Så enkelt tror jag att det är. Men rätta mig för guds skull om jag har fel.”

    Tyvärr måste jag rätta dig. Dels för att det säkerligen finns människor som mår alldeles utmärkt fast de är elaka mot andra. Som Milgram-studien visade blir detta dessutom en starkare tendens så fort de är i en situation där sådant uppmuntras.

    Men framför allt är problemet med att säga våldsamma män inte mår bra att för många kvinnors normala reaktion på en fågel med skadad vinge är att försöka hjälpa den. Och därmed belöna de män som andra män irriterar sig på.

  4. Medborgare X skriver:

    @Bashflak

    Man kan tycka att det är självklart att om man verkligen vill bekämpa ”mäns våld mot kvinnor” så skulle man lägga stora resurser på att hjälp de män som misshandlar att må bättre, men det gör man inte i det feministiska Sverige. Tvärtom så förnekas att det skulle bero på hur dessa män mår och vilken livssituation de lever under. Istället talas det om ”den destruktiva manliga könsrollen” och ”manliga strukturer”.

    Att erkänna att de män som tar till våld många gånger har en dålig livssituation och mår dåligt skulle rasera hela ”teorin om könsmaktsordningen” och hela den feministiska retoriken kring ”patriarkatet”. Därför får inte män som tar till våld speciellt mycket vård eller hjälp i Sverige.

    Om jag inte missminner mig så togs detta upp redan i SVT-dokumentären ”Könskriget” för flera år sedan. ROKS och andra feministiska grupper med stort inflytande i regeringskansliet motarbetade alla former av vård och hjälp till män som tagit till våld. Istället ökades fokus och retoriken på att det var ”helt vanliga män” som misshandlade och våldtog kvinnor, och att det hela berodde på ”könsmaktsordningen”!

    I Norge har man däremot satsat på att hjälpa de män som tagit till våld och försöka förbättra deras livssituation och hur de mår. Där har man också varit mycket mer framgångsrika med att få ner våldet och att minska dessa mäns återfall i våldsamt betende.

    Men i Sverige vill inte de ledande feministerna att män ska leva under bra förhållanden och heller inte att män ska må bra. Tvärtom så bygger hela radikalfeminismen på att män ska nedvärderas och förtryckas. Att män inte ska ha samma rättigheter som kvinnor och att allt som har med män och ”manlighet” ska associeras med ondska. Det är därför som den femnistiska debatten ser ut som den gör i Sverige. Det är därför som tidningarna är fyllda till bredden med misandri och öppet manshat á la det som Sophie Gunnarsson presterar i NSD.

  5. Mariel skriver:

    @Aktivarum: ”Jag håller som sagt inte med om just denna slutsats men även om det skulle stämma så funkar det inte att lära andra kvinnor det är så för deras respons på att höra en kile inte mår bra förvärrar problemet.”

    Hur skulle det kunna förvärra problemet genom att inse att dem som beter sig destruktivt antagligen inte mår 100 % bra? Vem är det som beter sig elakt men samtidigt mår bra? Och då menar jag inte må bra som i skrattar, presterar bra och ser ut att må bra. Utan en person som verkligen mår bra i djupet av sitt hjärta, älskar sig själv och andra, och värderar andra högt nog att inte vara elak.

  6. Mars skriver:

    Jag håller inte med. Din analys i sig är inget fel på, men problemet med texters som Sophie Gunnarssons och Maria Svelands är inte männen. Det är deras eget hat som är det stora problemet.

    ”Jag tror att hon eventuellt vill förklara någonting om varför hon är upprörd. Hon vill förklara något om sina känslor, om hur det hon ser varje dag påverkar hennes sinnesstämning. Hon vill bli hörd. Hon vill bli förstådd. Precis som alla andra.”

    När tillät vi oss göra en sådan seriös analys som du gör över Sverigedemokraternas framgångar i glesbygden, över kommunisternas framgångar i Norrland (vi flytt int – hata 08-kapitalisterna) och över Nationaldemokraternas mandat i Södertälje?

    Det är samma hat, samma frustration över de orättvisor som människor anser sig se (och personligen blivit drabbade av), samma kränkthet, samma ilska. Det handlar om människor som anser sig ha blivit av med sin egenmakt, människor som ser sin egenmakt förflyttad till ”de andra”.

    Varför rättfärdiga det hatet genom att säga att det kan finnas fog för det? För det gör det inte. Det finns ingen ursäkt, bara mer eller mindre långsökta förklaringar. Hatet som sådant är destruktivt, det rättfärdigar dessutom annat hat i en evig och nedåtgående spiral. Det är i hatet problemet finns. Inte hos oss män, där de få som mår dåligt bär skott mot resten av oss.

  7. Ola Normann skriver:

    @Hannah:
    Takk for et interessant og tankevekkende gjesteinnlegg!

    Du skriver:
    ”Människor som mår bra och känner sig trygga har inget behov av att hävda sig, av att trycka ner andra, av att utöva varken fysiskt eller verbalt våld och/eller makt mot andra. Människor som mår bra vill att andra ska må bra.»

    Dette tror jeg er riktig og viktig for de aller fleste.

    «Så då är frågan: vill vi att män ska sluta utöva våld? Eller vill vi att män ska må bra?”
    En interessant spørsmålsstilling. Og det er jo også et spørsmål om etikk. Kan vi moralsk forsvare at en gruppe mennesker (feks menn) ikke har lite mye rett på å føle seg bra som andre?

    Når man legger alt sitt fokus på ett område, feks. likestilling, er det lett å gå seg vill i detaljer og miste oversikten. Løsningene man ser blir fort sub-optimale,- man glemmer helheten.

    Jeg mener derfor det er viktig og av og til løfte seg ett nivå opp, og se på de store målene. For hva hjelper det om vi er verdens mest likestilte land, hvis en stor andel av befolkningen ikke føler at de blir verdsatt for det de er? Hva hjelper det om vi har 50/50% kjønnsfordeling alle steder, hvis mange menn gjør selvmord og mange kvinner voldtas? Og hva hjelper det om kjønnene på papiret er helt likestilte, hvis vi ikke kan respektere hverandre, ikke beundre hverandre, ikke elske hverandre, ikke få barn sammen?

    Mitt håp er at mannsbevegelsen kan bidra til et paradigmeskifte i likestillingspolitikken,- det trengs virkelig..

  8. Bandhagen skriver:

    Du är på rätt väg Hannah, kön är inte den avgörande faktorn för att lösa världens problem. Man behöver göra mer finmaskiga modeller. Att generalisera runt kön har gjort att Sverige förlorat mycket värdefull tid.

    Vaför skulle jag ha skuld i att Sophie inte kan sätta upp en badrumsspegel? Och hur kan den offentliga debatten hamna på en nivå där sophies oförmåga att anpassa sitt hem, bli en publicerad offentlig attack mot halva Sveriges befolkning.

  9. AV skriver:

    @Mariel: Jag gissar pga två inte helt ovanliga kvinnliga relationsprojekt. ”Gör om min man/Extreme housband makeover” och ”Rädda en fallen man/innerst inne är han snäll”. Båda leder till problem. Kvinnor bör lära sig det och att känna igen destruktiva män tidigt. Och sedan att sky dessa. Om de kan hjälpas är det med proffesionell hjälp. Inte med ett ack så blödande kvinnohjärta.
    Precis som vi får lära våra pojkar att sky manipulativa kvinnor med projekt 1. Det kommer de inte må bra av.

  10. Håkan skriver:

    Hur många unga män som mår dåligt är den rådande politiken som fokuserar enbart på hur unga kvinnor mår. Att ständigt endast få höra att man representerar allt ont gör troligen att de unga männen inte mår bra. Sår feminismen drakskörd?

  11. sam skriver:

    Konstigt med tanke på det ni säger att misshandeln mot kvinnor och barn är värst, brutalast och mest omfattande i kontexter där män fortfarande hyllas enligt machoideal.

    Och att de kvinnorna mår dåligt behöver ju ingen göra något åt. De tillgriper ju inte våld mot män i alla fall. Och sätter de sig upp mot männens våld, typ lämnar dem, blir våldet värre. I Sverige dödas i genomsnitt 17 kvinnor varje år av sina män. So what!

    Skulle maktfördelningen mellan män och kvinnor vara oväsentlig för att man tycker kvinnor och män är lika värda? Nej, det är handlingarna som betyder något.

    Kapten klänning tyckte att män och kvinnor är lika värda. Han fick betalt för att åka runt och prata om det. Och hur agerade han i praktiken? De män som behandlar kvinnor som objekt ger sig inte till känna. De finns mitt ibland oss, och ja, många blir irriterade på hur få män som ser sin egen roll i detta.

    Må dåligt är en högst subjektiv fråga. Men staten kan säkert få alla att ”må bra”, eh?

  12. Daniel skriver:

    @sam
    ”De finns mitt ibland oss, och ja, många blir irriterade på hur få män som ser sin egen roll i detta.”

    Och för att ”se” sin egen roll så bör man först anamma den ”rätta” läran eller hur?

  13. NinniTokan skriver:

    @sam:

    De finns mitt ibland oss, och ja, många blir irriterade på hur få män som ser sin egen roll i detta.

    Jag respekterar din känsla. Du får gärna bli irriterad på det.
    Jag tänker göra allt jag kan för att fler män ska inse att de inte har någon ”roll i detta”. Individer är ansvariga för sina handlingar, inte grupper. Det är inget annat än sexism att göra män kollektivt ansvariga för svins handlingar.

    @ Hanna:
    Som vanligt är du klok som få. Tack.
    Vi har ju diskuterat artikeln. Jag vet inte hur väl du följer pelles blogg. Om du inte läst, så vill jag gärna du ska ta del av mina tankar kring detta fenomen.
    Jag har skrivet tre kommentarer, här, här och här.

    Detta är precis orsaken till mitt antifeminist. Du och jag skulle kunna diskutera i timmar och vara så ense i så mycket. Jag respekterar ditt val att behålla etiketten feminist. Så länge folk som du gör det kommer jag envisas med att använda ”goda feminister”.

    Men jag vill ställa en retorisk fråga:
    Ordet feminism kommer från feminin, eller hur. Ord har makt. Blotta ordets kommer alltid, menar jag, ge en skev utgångspunkt om jämställdhet är det man vill uppnå. En utgångspunkt där det är kvinnor som är ”underställda/behöver hjälp”. Jag tycker verkligen inte det stämmer i dagens samhälle. Det är män som är i majoritet bland dom sitter på a-lagarbänken, som är uteliggare, som är offer för våld osv. osv.
    Det innebär inte att vi inte har kvinnofrågor som är viktiga, men männens är mer akuta. Vi behöver idag en humanism, inte en feminism, snarare då en maskulinism. Jag föredrar humanism för det inte utesluter dom viktiga kvinnofrågor som trots allt finns.
    Så min retoriska fråga: Är verkligen etiketten ”feminist” ett smart val för det du vill uppnå?

    Fundera på det. Och igen, jag respekterar ditt val oavsett!

    Kram. Du är så j*la bra!

  14. Daniel skriver:

    @NinniTokan
    ”Jag tänker göra allt jag kan för att fler män ska inse att de inte har någon “roll i detta”. Individer är ansvariga för sina handlingar, inte grupper.”

    Fyfan vad du är bra!

    Jag tänkte skriva något åt det håller, men det där idiotiska resonemanget står mig upp i halsen så det enda jag kunde tänka på var en massa fula ord.
    Så jag avstod.

    Och så kom jag att tänka på en sak, genus”vetarna” säger sig ha hittat en massa orättvisor.
    När man opponerar sig och ifrågasätter vad de har kommit fram till, så får man höra att det kan man inte göra för man är inte bildad inom deras så kallade ”vetenskap”.
    Så anledningen till att man inte håller med beror på att man är okunnig, eller så är man en hatare.

    Men gud vad behändigt, låt oss se vad de vill säga oss:
    Genus”vetenskapen” är den ”rätta” vägen för med den finner man och kommer tillrätta med orättvisor.
    Men för att först kunna finna/se dessa orättvisor så bör man ha läst genus.

    Är det bara jag som tycker att detta påminner väldigt starkt om ett cirkelresonemang?

  15. Aktivarum skriver:

    Mariel:

    ”Hur skulle det kunna förvärra problemet genom att inse att dem som beter sig destruktivt antagligen inte mår 100 % bra?”

    Jo så här funkar det. Om folk (särskilt kvinnor) tror jag mår dåligt när jag är elak blir deras normala respons på elakheter från mig att försöka få mig att må bättre. I min värld innebär då elakheter att folk tycker jag är viktig, bryr mig om mig och ger mig kärlek.

    Skulle jag bli snällare så skulle jag bli mindre viktig, de skulle då antagligen leta någon annan som de kan hjälpa att må bättre (jag anses klara mig själv). Men jag vill inte att de hjälper någon annan. Jag vill att de ger kärlek till mig. Och det gör de desto mer när jag är elak.

    Mer elakhet från mig = Mer kärlek från dem = Winning!

    För varje kvinna som klagar på att barnens pappa är dålig finns det minst en kvinna som sade ja när den dåliga pappan ville dejta/ragga/ligga. Det finns ingen dålig pappa som kvinnor inte ville ha. Alla män är heller inte likadana så hur svårt är det att välja en annan man?

    ”Vem är det som beter sig elakt men samtidigt mår bra?”

    Kort sagt: Den som är resultatorienterad, vill ha kärlek och har upptäckt att elakhet funkar?!

    ”Och då menar jag inte må bra som i skrattar, presterar bra och ser ut att må bra. Utan en person som verkligen mår bra i djupet av sitt hjärta, älskar sig själv och andra, och värderar andra högt nog att inte vara elak.”

    Ja men det spelar ingen roll för oavsett om personer är elaka för att de mår dåligt eller inte så kvarstår faktum att de vanligen inte blir mindre elaka av att upptäcka de får kärlek när de är mer elaka.

    PUA funkar likadant. Om killar upptäcker att tjejer ger mer uppmärksamhet till killar som är arroganta och slängda i käften så spelar det ingen roll om tjejerna själva motiverar det med att de ger sådana killar mer uppmärksamhet för de tror att de killarna mår dåligt och har ett högre behov av uppmärksamhet.

    Det spelar ingen roll Vad tjejerna har lärt killarna är följande bit information: Vill de ha kvinnlig uppmärksamhet skall de vara arroganta och slängda i käften – det funkar.

    Elaka killar lär sig att de skall vara mer elaka, det funkar, sedan är de mindre elaka och blir belönade för det, sedan när de blir för snälla så tappar tjejen intresset och så måste de bli elaka igen, hon vet då att hon kan göra killen snäll så det ger henne en känsla att vara speciell att vara den som får killen att vara mindre elak (= må bättre)

    Om detta inte funkade skulle ingen någonsin spela på Casino. Ett Casino där man vinner småvinster hela tiden drar mindre intresse än ett där man vanligen förlorar men ibland … så kommer en rätt stor vinst som visar att det inte är meningslöst att vara där.

    Casinon går dock inte med förlust. Långsiktigt så spelar folk där trots att Casinot får mer än spelarna.

    Jag kunde dra fler exempel men jag hoppas poängen har gått fram

    ”Reward bad behavior” = ”More bad behavior”

  16. Mia. skriver:

    @Mariel:

    ”Hur skulle det kunna förvärra problemet genom att inse att dem som beter sig destruktivt antagligen inte mår 100 % bra? Vem är det som beter sig elakt men samtidigt mår bra? Och då menar jag inte må bra som i skrattar, presterar bra och ser ut att må bra. Utan en person som verkligen mår bra i djupet av sitt hjärta, älskar sig själv och andra, och värderar andra högt nog att inte vara elak.”

    Problemet förvärras om man tror att detta går att göra något åt (och nu pratar jag främst om relationsvåld). I några fall gör det det. Men i en del fall går det inte. Och även dessa mår nog inte på djupet bra men tycker själva att det mår alldeles utmärkt.

    Vi måste förutom att skilja på olika typer av (relations)våld även skilja på olika orsaker, olika typer av ‘mår dåligt’ MEN även rikta blickarna mot de som fortsätter leva med folk som uppenbarligen inte ‘mår bra’ (men inte anse det).

    Människor som inte lärt sig lösa konflikter på ett bra sätt eller som t ex missbrukar alkohol kan säkert fås att må bättre, om de vill (främst episodiskt relationsvåld). De som brukar våld för att de tror att det är deras rätt (tradition/kultur) kan fås att se på saken annorlunda. Men de som tillhör kategorin psykiskt störda (inte sjuka alltså) ja där hjälper mycket riktigt bara att avlägsna sig (främst intimate terror).

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/personlighetsstorda-farligare-an-psykiskt-sjuka

    Och då kommer vi till de som säger *men det är inte så lätt att bara gå’, de som väljer att stanna kvar. Har de då någon egen skuld till att de blir misshandlade (den anklagelsen kommer alltid)? Nej naturligtvis inte till själva misshandeln. Men de har en egen problematik som är den enda de kan ta itu med. Att ändra på sig själv, inte på någon annan. Fö något att tänka på för andra också, att ta ansvar för sina val istället för att bara projicera (skylla) sina tillkortakommanden på andra.

    Detta är naturligtvis inte heller en heltäckande ‘sanning’ men den ‘sanning’ jag väljer framför ‘könsmaktsordningen’ som förklaringsmodell, i Sverige, idag.

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/08/16/ohlys-skuldbelaggande-av-man-hjalper-inte-kvinnorna

    Särskilt som vi nu vet att kvinnors våld mot män och hbtq-personers våld mot hbtq-personer också existerar (ja det låter lika tokigt som ‘mäns våld mot kvinnor’).

    http://www.rfsu.se/sv/Sex-och-politik/Ottar-rapport/Alla-nummer-2005/1811-2005/Unik-rapport-synliggor-valdet-i-samkonade-relationer/

  17. AV skriver:

    @sam:
    ”Konstigt med tanke på det ni säger att misshandeln mot kvinnor och barn är värst, brutalast och mest omfattande i kontexter där män fortfarande hyllas enligt machoideal.”

    De män som slår, slår hårdare för att de kan. Kvinnor som slår kompenserar med tillhyggen. Vad gäller machoideal tycker jag nog vissa feminister appellerar till dem när man anser att män bara ska hålla tyst så privilegierade de är. Annars är man en ”gnällig vit man”.

    ”Och att de kvinnorna mår dåligt behöver ju ingen göra något åt. De tillgriper ju inte våld mot män i alla fall. Och sätter de sig upp mot männens våld, typ lämnar dem, blir våldet värre. I Sverige dödas i genomsnitt 17 kvinnor varje år av sina män. So what!”

    Ja och drygt 5 män dödas av sina kvinnor. Det är anomalier som knappast säger något om gruppen män eller kvinnor. En stor andel av de manliga mördarna begår sedan självmord. Det finns en tydlig bild av missbruk, psykisk sjukdom mm som bättre förklarar deras beteende än kön.

    ”Skulle maktfördelningen mellan män och kvinnor vara oväsentlig för att man tycker kvinnor och män är lika värda? Nej, det är handlingarna som betyder något.

    Kapten klänning tyckte att män och kvinnor är lika värda. Han fick betalt för att åka runt och prata om det. Och hur agerade han i praktiken? De män som behandlar kvinnor som objekt ger sig inte till känna. De finns mitt ibland oss, och ja, många blir irriterade på hur få män som ser sin egen roll i detta.”

    Kapten klänning bevisade just i handling att han INTE tycker kvinnor och män är lika värda. Det är handlingen som räknas. Precis på samma sätt som jag anser att de som uttalar sexism samtidigt som de gömmer sig bakom ord som feminism, som vi ska associera med jämställdhet, är hycklare. Om man i handling är sexist/rasist/homofob/heterofob spelar det ingen roll vilken färg pälsen har. Den är fortfarande full av loppor.

    ”Må dåligt är en högst subjektiv fråga. Men staten kan säkert få alla att “må bra”, eh? ”

    Man kan må dåligt utan att man är medveten om det. Tänkt på det?

  18. Björn 2 skriver:

    Välskrivet och tänkvärt, Hannah. Perfekt till morgonkaffet :)

  19. Sjöström skriver:

    Min reflektion till artikeln är enkel; sålänge feminismen fortsätter sitt blinda manshat kommer jag medvetet pinka utanför. Sålänge det är förbjudet att vara man kommer jag verka för att sätta feminismen i brand. Offren är många. Gunnarssons könskrig drabbar alla.

  20. Mia. skriver:

    Bra krönika!

    “Some men just want to see the world burn”

    Så sant, tyvärr. De som i detta fall ser könskriget, som bjuder upp till det, och de som tackar ja till att valsa med.

  21. Jocke skriver:

    Tack för en intressant och sund text Hannah. Jag har länge tänkt som du, det vill säga att människor som mår bra inte har några skäl att ge sig på andra människor – varken fysiskt eller psykiskt.

    Därför är det så uppenbart att en majoritet av de högljudda feminister som så ofta hörs i det offentliga samtalet faktiskt inte mår särskilt bra. För när man odlar ett sådant hat mot sina medmänniskor som Sophie gör så har man uppenbara problem med sig själv.

    Skillnaden är bara att när den här sortens åsikter kommer från den brölande pöbelhopen med homohatare, rasister och extremister av olika slag så säger samhället i regel tydligt ifrån – det är inte okej.

    Men när personer som Sophie känner sig manade att spy sin galla får hon göra det i en stor tidning inför tiotusentals människor. Plötslig blir hatet okej. Varför?

    Så för att ställa mig bakom det du skriver Hannah så blir jag egentligen inte arg på Sophie. Hon mår ju inte bra. Däremot ifrågasätter jag verkligen varför hon har fått utrymmet i NSD. Vilken värdegrund odlas på redaktionen och bland de ansvariga?

  22. Långstrump skriver:

    Passar flickor statistiskt sett bättre att växa upp med sina pappor än pojkar med sina mammor?

    Vilken kombination ger mest harmoniska barn?
    Pojkar uppväxta med sina pappor
    Pojkar uppväxta med sina mammor
    Flickor uppväxta med sina pappor
    Flickor uppväxta med sina mammor

    Hur är Sophie Gunnarsson uppväxt?
    Schyman, Solanas och Sveland?

  23. h:o skriver:

    @Jocke:
    ”Däremot ifrågasätter jag verkligen varför hon har fått utrymmet i NSD. Vilken värdegrund odlas på redaktionen och bland de ansvariga? ”

    Generellt tycker jag att det är viktigt att det är högt i tak i Sveriges dagstidningar. Det sker alldeles för mycket censur pga ”rädlsa” för att stöta sig med olika grupper. Vi är så lättkränkta. Om dessa åsikter inte får sägas högt så kan de heller aldrig argumenteras emot. Det viktiga är att NSD inte bara låter dessa åsikter (Sophies) få utrymme utan att alla sidor får komma till tals. Jag tror det är ungefär så chefsredaktören resonerat. http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6849134 Jag kan dessutom försäkra dig att feminismen inte är etablerad i Norrbotten…

  24. mieitte skriver:

    Dom här skriverierna får mig att tänka på Marxismens slutbudskap.

    Vi har nått längts som möjligt i demokratisk jämställdhet och numer tycks allt bli mer eller minre ” proletariatet diktaturens” ( fd Sovjetunion och Nord-Korea odemokratiska Stalinist samhällen) påbråer på samhällsmedborgare”. Den definitiva och slutliga UTOPIN (Sovjet väg!) kommer allldrig att nås utan kvar blir diktaturen med sin iver att ha medborgare under tvång. I det här fallet feministisk sätt (Inte judar män som kvinnor)sätt.

    Enda som blir kvar av kontentan om alla skriverier av feminster verklighetom feminism, ty vi har redan sexköpslagen som en tydlig exempel på diktatorisk styrning av samhället.
    Det luktar rasism i långa vägar !!!!

  25. Mariel skriver:

    @Aktivarum: Men om man inser sitt värde, och får känna att man är viktig (oavsett vad man gör, inte bara för att man beter sig mer elakt, utan verkligen oavsett) så tror jag inte man kan vara elak med gott samvete eftersom att man inser att andra är lika viktiga som en själv? I så fall är den feel-good-feedbacken som man upplever att man får inte helt fungerande: för om den hade fungerat så hade man inte betett sig elakt tror jag.

    Alltså. I så fall är det kanske bättre att man på riktigt får personen att förstå sitt eget värde – men att den insikten INTE ska komma utifrån. Utan få den elaka att affirmera sig själv, och inte sukta efter det utifrån kanske.

  26. Ola Normann skriver:

    @Hannah, NinniTokan, Louise A +++:
    For meg som er engasjert i mannsbevegelsen, og synes likestilling er for viktig til å overlates til feministene, er det veldig motiverende når flere og flere fornuftige kvinner hever sin røst og protesterer mot ”genusgalskapen”. Det vitner om at det er håp om at fornuften vil seire innen ikke så altfor lang tid. Kvinner er mer ”flokkdyr” enn menn, og når de ser at stemningen er i ferd med å snu, kan store endringer skje på veldig kort tid. Vi er alle i samme båt, og skal vi redde verden, nytter det ikke at vi ror hver vår vei.

  27. per hagman skriver:

    Hannah,s sammanfattning blev att :

    ”För problemet är inte enbart…..problemet ligger till största delen i den psykiska ohälsa som tvingar dem ut i det beteendet från början.
    Människor som mår bra utövar inte våld. Varken mot andra eller mot sig själva. Så enkelt tror jag att det är.”

    — Jag har under åren træffat ett flertal individer / grupper vilka njuter och ”mår bra ”av att utøva psykiskt / fysiskt , eller i en kombination ,våld i olika formar. Tom , att samma individer / grupper ..roar sig… med att trakassera sin omgivning. ‘.

    Att det svepande argumentet ”psykisk ohælsa” ær orsak och ”huvudproblemet” till olika former våldsutlevelser verkar før mig som synnerligen …långsøkt.

    Per Hagman

  28. Patrik skriver:

    riktigt bra inlägg Hanna! strålande reflektion

  29. Aktivarum skriver:

    Mariel:

    ”Men om man inser sitt värde, och får känna att man är viktig (oavsett vad man gör, inte bara för att man beter sig mer elakt, utan verkligen oavsett) så tror jag inte man kan vara elak med gott samvete eftersom att man inser att andra är lika viktiga som en själv?”

    Men om det ena ger MER viktighet så kommer en person som vill vara viktig att välja det som gav mer viktighet. Om folk bryr sig mer om en när man är elak än när man inte är det. Då väljer många elakhet.

    Det är precis som vilket postorderföretag som helst. Du kan inte beställa en tröja och hoppas vad du får är ett par byxor. Du får vad du beställer i enlighet med vad du väljer att fokusera på. Idag är offer högsta mode, alla vill ha korset!

    ”I så fall är den feel-good-feedbacken som man upplever att man får inte helt fungerande: för om den hade fungerat så hade man inte betett sig elakt tror jag.”

    Det är precis tvärtom! Vad du pratar om nu är en ”felaktigt” fungerande människa skapad via konstgjorda incitament. Kort sagt människor (iaf män) börjar göra positiva saker i ett system (samhälle) som belönar positiva saker.

    Men samma beteende utan det systemet innebär att den mannens familj svälter ihjäl för maten gavs bort till andra som hade det svårt. Den mannen är den första att svälta ihjäl och den sista att väljas av kvinnor som pappa till barnen.

    ”Alltså. I så fall är det kanske bättre att man på riktigt får personen att förstå sitt eget värde – men att den insikten INTE ska komma utifrån. Utan få den elaka att affirmera sig själv, och inte sukta efter det utifrån kanske.”

    Människor funkar inte på det viset. Människor är skapade att ha värde via andra människor. De människor som bäst av allt förstår det här är de som blir miljonärer (externt värde) på att inbilla andra människor de skall förstå sitt eget värde (internt värde)

    Värst av dem allihop är Oprah och Dr Phil, med deras rikedomar är det skrattretande att höra monologer om inre värden. Nej nej pengar är inte det minsta viktigt, jag har bara 3 lyxyatcher själv.

    Mystery (PUA) är betydligt ärligare. Han lärde aldrig ut till sina elever att de skulle öka sin självkänsla. Han lärde ut ”fake it till you make it” dvs fixa social framgång genom att få andra att tro du redan är framgångsrik.

    Mystery lärde elever ljuga för världen
    Oprah och Dr Phil ljuger för sina elever

  30. Eva skriver:

    @Aktivarum:

    ”Mystery (PUA) är betydligt ärligare. Han lärde aldrig ut till sina elever att de skulle öka sin självkänsla. Han lärde ut “fake it till you make it” dvs fixa social framgång genom att få andra att tro du redan är framgångsrik. Mystery lärde elever ljuga för världen.”

    Låter som en bra väg till ett bättre samhälle. Eller inte …

  31. Mars skriver:

    @Eva:

    ”Låter som en bra väg till ett bättre samhälle. Eller inte …”

    Men om det fungerar som Aktivarum beskriver finns det väl all anledning att reflektera över varför vi låter oss luras av påstådd social framgång (sann eller ej), istället för att blunda för fenomenet. Den typen av sociala insikter är viktiga för att skapa ett ”bättre samhälle” trots att de är obehagliga att skaffa sig.

  32. Peter skriver:

    Vissa människor kanske vill vara i en liten exklusiv minoritet och bryr sig inte så mycket om 98 % tar avstånd, bara 2 håller med (”I’m the only gay in the village”, som en av karaktärerna i Little Britain envist påpekar – trots flera bevis på motsatsen).

    Sophie Gunnarsson, som är aktivt i hbt-frågor, kanske upplever vanliga strejta vita medelålders män som oerhört jobbiga. Frågan är om hon känner större samhörighet med Maud Olofsson, Kissie eller Antonia Axelsson Johnsson exempelvis.

    Själv blir jag aldrig irriterad på tjejer IRL (för att de är just tjejer), men väldigt ofta i massmedia. Man kan undra hur representativa de få fanatiska extremfeministerna som får utrymme i media och tar plats på Internet egentligen är. Har aldrig ens träffat någon tjej under 25 som kallar sig feminist. Är mest kvinnor över 30 som försiktigt kan berätta att de stör sig på vissa ojämställda saker i samhället – men att kalla sig feminist verkar sitta långt inne. Och då är jag ändå bekant med en som doktorerat i jämställdhetsfrågor (mäns uttag av föräldrapenning).

  33. Eva skriver:

    @Mars:

    ”Men om det fungerar som Aktivarum beskriver finns det väl all anledning att reflektera över varför vi låter oss luras av påstådd social framgång (sann eller ej), istället för att blunda för fenomenet.”

    Ja, varför låter vi oss luras? Kanske de flesta av oss utgår ifrån att människor vi möter är ärliga och uppriktiga, dvs de är den person de utger sig för att vara?

  34. Daniel skriver:

    @Eva
    ”Ja, varför låter vi oss luras? Kanske de flesta av oss utgår ifrån att människor vi möter är ärliga och uppriktiga, dvs de är den person de utger sig för att vara? ”

    Ja fast vad är problemet, att vi låter oss luras eller att vi blir imponerade av en massa ytligt skryt?

  35. Eva skriver:

    @Daniel:

    ”Ja fast vad är problemet, att vi låter oss luras eller att vi blir imponerade av en massa ytligt skryt?”

    Jag förstår inte vad du menar. Min reaktion på Aktivarums kommentar handlade om hans lösning för att ”fixa social framgång”, dvs med hjälp av lögner. Och min andra kommentar var ett svar på Mars fundering om varför vi låter oss luras av påstådd social framgång.

  36. an@n.ym skriver:

    Eva förutsätter att människor vi möter är ärliga och uppriktiga, att de är den person de utger sig för att vara, men det räcker ju att gå till smink för att se att så faktiskt inte är fallet. Det är väldigt vanligt bland kvinnor att både använda smink och att göra skönhetsoperationer, något som tydligt visar att människor inte alls är den person de utger sig för att vara.

  37. Oscar skriver:

    Jag är besviken på allt. Detta land är på väg mot kollaps. Satans bananrepublik!

  38. Hurtbullen skriver:

    Lemoine skrev : ” Fokus nu. Igen, igen, igen: vad är målet? Vad är drömscenariot? Och hur når vi dit på bästa sätt? Kommer mitt inlägg i debatten vara ett litet litet steg i den riktningen, eller kommer det tvärtom vara ett steg därifrån? Vill jag arbeta mot en förståelse mellan människor av olika kön, etnicitet, sexualitet, ålder, osv? Eller vill jag tvärtom bygga murar mellan dessa?”

    De sista 2 meningarna i det lilla citerade stycket ovan illustrerar ganska klart vad den feminina politiken går ut på.
    Precis som Lemoine antyder finns det många självutnämnda taleskvinnor/män , som talar om den eviga skillnaden mellan kön,klass,etnicitet,sexualitet ,,,you name it. Paradoxen i detta – Att ju mer man talar om skillnader mellan dessa egenskaper ju tydligare blir kravet på en tydlig avgränsning ( HBTQ t.ex inom sexualområdet) och i förlängningen blir den vita heterosexuella mannen gentemot alla dessa numera socialt etablerade och erkända särintressegrupper ( Hbtq rörelsen, radikalfeminismen,slentrianfeminismen, grupper mor rasism, statsfemininismen) alla dessa grupper (Och fler ändå) har skulpterat fram samma fiende simultant.

    Den vita heterosexuelle mannen.

    Om Lemoine tes : Att mannen mår dåligt p.g.a. detta och spär på våldstendenser genom att , som man, dagligen får läsa nedlåtande artiklar av feminister som inte vet bättre, ja, det kan väl stämma. Men jag är inte så säker på att man ska s.a.s. närma sig män med MER förståelse för hans situation. För att det ändrar inte mannens ställning i vår folkvalda representativa demokrati. Det är dit vi alla ska med ALLA våra krav på förbättring. Det inkluderar könsneutral jämställdhet framför allt

  39. leifer skriver:

    Pelle, OT

    Forumet har varit toksegt hela dagen, vad är fel?

  40. Daniel skriver:

    @Eva
    ”Jag förstår inte vad du menar. Min reaktion på Aktivarums kommentar handlade om hans lösning för att ”fixa social framgång”, dvs med hjälp av lögner. Och min andra kommentar var ett svar på Mars fundering om varför vi låter oss luras av påstådd social framgång”

    Jag menar att vi låter oss imponeras av en massa BS är ett problem som föregår lögnerna.

  41. Hurtbullen skriver:

    @per hagman:

    Det är, tyvärr, precis så. Många många fler män än kvinnor sitter inlåsta på institution enbart för att de har extremt dålig impulskontroll. Ska jag vara ärlig så är det en av de skuggsidorna av samhället , som vi får leva med . Vissa män borde sitta inlåsta/övervakas en stor del av livet. Det är inget man kan prata ut med och fixa på en kafferast för en sådan individ.

    Kvinnor sitter inte inne på en anstalt i lika stor utsträckning , inte för att de INTE lider av samma psykopatologier som män, utan därför att kvinnors psykiska status främst spelas ut bland hennes närstående.

    Men, att det psykiska tillståndet bland radikalfeminsterna på tidningarna inte är speciellt gott, ser man rätt tydligt i fråga om den empatilöshet och respektlöshet som framförs där.
    Där finns det ju många teorier om det. Min gissning är att en hel del av skribenterna , förutom att dom bär politiska skygglappar, också investerar en ansenlig mängd egenprestige in i texterna .Narcissism och revanschlusta, en skrämmande omogen kombination att driva politik på.

  42. Info skriver:

    HAR INTE SOPHIE GUNNARSSON FLYTTAT UTOMLANDS?

    Har inte Sophie Gunnarsson flyttat utomlands?

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=3917887

    Kanske är titthålen i dörrarna där hon bor placerade på en annan höjd över golvet än i Sverige? (Mitt eget titthål i en säkerhetsdörr av standardmodell är placerat lågt för att passa kvinnor under medellängd. Vad gäller tvättstället, till exempel, har jag, trots egen medellängd som man, svårt att nå ned till detsamma vid ansiktstvätt m.m. )

  43. Mariel skriver:

    @Aktivarum: ”Människor funkar inte på det viset. Människor är skapade att ha värde via andra människor. De människor som bäst av allt förstår det här är de som blir miljonärer (externt värde) på att inbilla andra människor de skall förstå sitt eget värde (internt värde)”

    Vadå människor är skapade att ha värde via andra människor? Så du tror inte att människor har eget värde? Är jag tex. inte värdefull (enligt dig) ifall jag inte har rikedomar, inte är uppskattad (älskad) eller är snygg? Är mitt värde verkligen något som beror av yttre faktorer?

    Eller är jag värdefull bara i egenskap av att finnas som människa?

    Bara för att tex. Dr Phil är rik och har mycket pengar så betyder det ju inte att det han säger inte stämmer, det här om egenvärde.

    Jag förstår vad du menar om att man fortsätter göra något så länge det belönas. Men jag påstår att bara för att det belönas (i dagens samhälle tex.) så betyder det inte att det är så det verkligen är.

    Alltså, visst en person kanske beter sig elakare för att det belönas mer än om han hade betett sig bättre. Men om andra hade belönat han likvärdigt för båda beteendena… ja vilket sätt hade han valt då tro? Och om han samtidigt förstod alla människors värde? Jag tror att han hade betett sig mindre elakt då.

    Att ”lyckas” är ju väl ändå inte allt heller (tex. som Dr Phil) , för det finns ju många som ”lyckats” men som tagit självmord. Men många med god självkänsla är lyckliga trots att de inte ”lyckas” i livet.

  44. Hurtbullen skriver:

    @Info:

    HAR INTE SOPHIE GUNNARSSON FLYTTAT UTOMLANDS?

    Men snälla flicka, sällan har jag hittat och läst någon flata som uttalat sig så androfobisk.

    Varför tar NSD in artiklar som dryper av fobi och paranoia ? Är det DET som är det nya korrekta , som alla talar om ? :-)

  45. Eva skriver:

    @Daniel:

    ”Jag menar att vi låter oss imponeras av en massa BS är ett problem som föregår lögnerna.”

    Hm, jag gillar inte att du skriver ”vi”, eftersom jag uppfattar att du inkluderar mig i en grupp som jag inte tillhör.

    Det är möjligt att det är ett problem att en del människor imponeras av ”ytligt skryt”, men jag tycker i alla fall inte att det motiverar lögner. Och den enkla anledningen är att jag tror att ett fungerande samspel mellan människor bland annat bygger på ärlighet.

  46. Daniel skriver:

    @Eva
    ”Hm, jag gillar inte att du skriver ”vi”, eftersom jag uppfattar att du inkluderar mig i en grupp som jag inte tillhör.”

    Jag menar ”vi” som människor överlag inget annat, på frågan om det motiverar lögner nej det tycker inte jag heller….men.

    Så finns det människor som köper spray som de ska spraya bort fettet på magen med,trots att ingen normal människa går på något sådant.
    Ändå så köper de skiten, inte för att de tror att det är sant utan för att de vill att det ska vara sant.

  47. Aktivarum skriver:

    Aha! Om man länkar till två inlägg syns länken bara i det ena kommentarsfältet som det vet verkar. Här är i alla fall mitt lååååååååånga svar på Sophie Gunnarssons text och på kritik mot manlighet i allmänhet.

    http://aktivarum.wordpress.com/2012/04/15/alla-man-ar-inte-likadana-om-manlighet-vet-sophie-gunnarsson-ens-vad-det-betyder/

  48. Aktivarum skriver:

    Mariel:

    ”Vadå människor är skapade att ha värde via andra människor? Så du tror inte att människor har eget värde? Är jag tex. inte värdefull (enligt dig) ifall jag inte har rikedomar, inte är uppskattad (älskad) eller är snygg? Är mitt värde verkligen något som beror av yttre faktorer?”

    Om jag gillar dig (för att du är smart, snygg, rolig, trevlig, intressant, fascinerande, galen eller nåt annat jag gillar) så har du värde för mig. Vad folk gillar människor för varierar på individuellt plan.

    Jag pratar inte om pengar eller snygghet, jag pratar om hur människor behandlar varandra. En person som har högre värde behandlas på, ett sätt en person som har lägre värde behandlas på ett annat. Nära vänner har högre värde, okända personer har lägre värde. Okända personer har inget värde.

    Låt oss säga att det sker två jordbävningar i världen. Den ena känner du till för massmedia skriver om den. Den andra känner du inte till för den hände på en plats där inga journalister finns. På bägge platserna finns nu lidande människor. Vilket ”egenvärde” har de lidande människorna på platsen som vi inte känner till och som får ingen hjälp alls från oss? (All hjälp går till den vi känner till)

    ”Eller är jag värdefull bara i egenskap av att finnas som människa?”

    Nej du är värdefull i egenskap att vara du. Ett lägre värde skulle innebära du i högre grad vore utbytbar. Det var den princip Sovjet byggdes på under 1900-talet och som kollapsade med Berlinmuren -89

    ”Bara för att tex. Dr Phil är rik och har mycket pengar så betyder det ju inte att det han säger inte stämmer, det här om egenvärde.”

    Nej där har du helt rätt. Vad han säger stämmer inte för att det är felaktigt. Att han har pengar innebär bara att han själv inte riskerar att drabbas av felets effekter – dvs det gör dåliga råd ofarligare för honom själv.

    ”Jag förstår vad du menar om att man fortsätter göra något så länge det belönas. Men jag påstår att bara för att det belönas (i dagens samhälle tex.) så betyder det inte att det är så det verkligen är. Alltså, visst en person kanske beter sig elakare för att det belönas mer än om han hade betett sig bättre. Men om andra hade belönat han likvärdigt för båda beteendena… ja vilket sätt hade han valt då tro?”

    Den frågan är rent hypotetisk för den situationen uppkommer aldrig i verkligheten. Om människor är individer så behandlar vi dem inte likadant privat (varje individ behandlas efter vad vi tycker om dem och vad vi tycker om)

    ”Och om han samtidigt förstod alla människors värde? Jag tror att han hade betett sig mindre elakt då.”

    Ja det är mycket möjligt att han hade gjort det i en perfekt värld. Vore kul om vi levde i en sådan men det gör vi inte.

    ”Att “lyckas” är ju väl ändå inte allt heller (tex. som Dr Phil) , för det finns ju många som “lyckats” men som tagit självmord. Men många med god självkänsla är lyckliga trots att de inte “lyckas” i livet.”

    Jag har aldrig sagt att ”lyckas” är allt. Jag har sagt att vill man ha ”värde” specifikt så måste man lyckas för utan att göra nåt som andra känner till och tycker är av betydelse är ”värde” en felaktig och beskrivning och som sagt nej jag tror inte på egenvärde men framför allt inte från personer som Dr Phil som pratar om egenvärde som själva fyllt sina liv med raka motsatsen.

    Dr Phil tror för övrigt heller inte på egenvärde. Iaf inte för sina egna anställda. En av kommentarerna från några av hans anställda löd ”the worst show they had ever worked on” Dr Phil är en smart affärsman och vad han säljer till en största del kvinnlig publik är skräddarsydda fantasier.

  49. [...] några länkar av betydelse. Pelle Billing undrar om det är dags att damma av Transgenusmotorn. Hannah Lemoine ställer frågan Vad vill vi egentligen? Jag har skrivet ett längre svar på hennes inlägg här. [...]

  50. Aktivarum skriver:

    Eva:

    ”Min reaktion på Aktivarums kommentar handlade om hans lösning för att ”fixa social framgång”, dvs med hjälp av lögner.”

    Men killarna blev framgångsrika. Så tjejerna blev ihop med killar som var framgångsrika. Kan du motivera varför det skulle vara så viktigt när de blev framgångsrika?

  51. Mariel skriver:

    @Aktivarum: OK, jag märker att vi ser lite olika på ordet ”värde”.

    Vad jag tänker är att alla människor har lika värde, och att det värdet inte förändras. Oavsett vad.

    Du pratar om ett annat värde tror jag då, eller så tycker du inte alla människor är lika värdefulla?

    Men ja, jag tror du pratar om ett Annat värde. Vilket värde kan det vara? Jag tror du pratar om vad man tycker och tänker om andra människor. Du nämner att tex. närstående betyder mer än … ja låt oss säga en främling. I dina ögon så är tex. du värd mer än Hitler då eller hur?

    Som sagt, vi tänker på olika saker när vi läser ordet ”värde”.

  52. Törnrosa skriver:

    Mariel: Nu blev jag nyfiken. Är Hitler mer värd än dina söner?
    PS: ändrar det till lika värd. mvh

  53. Eva skriver:

    @Aktivarum:

    ”Men killarna blev framgångsrika. Så tjejerna blev ihop med killar som var framgångsrika. Kan du motivera varför det skulle vara så viktigt när de blev framgångsrika?”

    För att jag inte tror att goda relationer kan byggas på lögner och jag tror inte heller att människor i en förlängning mår bra av att ljuga. Lite som att kissa i byxorna (först varmt och skönt, och sedan kallt och obehagligt).

  54. Aktivarum skriver:

    Eva:

    ”För att jag inte tror att goda relationer kan byggas på lögner och jag tror inte heller att människor i en förlängning mår bra av att ljuga.”

    Är det verkligen så? Med andra ord när du har börjat en relation var det inget smink? ingen extra hårvård? ingen pushup, ingen parfym, du kom alltid i samma kläder som du hade till vardags, du försökte inte vara mer till lags killen än om någon okänd frågat dig vad klockan är?

    Stämmer verkligen den här beskrivningen? För i min erfarenhet så försöker kvinnor på dejter med killar som de vill fortsätta träffa i regel maximera sina chanser. Det finns fler kvinnor i världen och om han får välja mellan en kvinna som klär upp sig för honom och en kvinna som behandlar honom som vem so helst så väljer han i regel den som klär upp sig för honom och får honom att känna sig speciell.

    Och om vi då skall bli mer jämställda så måste givetvis killar göra samma sak och maximera sina chanser att konkurrera med andra killar.

    Skillnaden är att när killar maximerar sina chanser genom att verka framgångsrika så får de mer framgång och blir sålunda den framgångsrika kille som de framställde sig som från början.

    Och då tjejernas syfte var att weeda ut loserkillar så gör det ju ingenting för nu är han ju inte loser och det var ju vad hon var så rädd för!

    Så vad är problemet?

  55. Torstensson skriver:

    Aktivarum

    Haha..så bra.

    Såg en video med en amerikansk tjej på youtube där hon berättar om hur tjejer ljuger för killar med hjälp av smink, pushup och så vidare. Det var helt makalöst. Egna knep som att använde ett gem där bak på behån som håller upp pushupen så att det blir ännu mer pushup-effekt. Hair-extensions, ja rubbet. I början av videon var hon flat som en ladugårdsvägg över bysten och glåmig och blek. Jag anser att hon i början var en 6 av 10 innan hon gjorde vid sig. Efteråt när hon var klar var hon en 10 av 10. Fruktansvärt vacker, provocerande vacker. Hon tog alltså 4 steg upp på stegen genom att ljuga om sitt egentliga utseende. Hon säger också ”the goal is to look NOTHING like yourself”.

    Här är videon.

    http://www.youtube.com/watch?v=OYpwAtnywTk

  56. Torstensson skriver:

    För att inte få några sura kommentarer från tjejer. Själv är jag ingen skönhet.

  57. Eva skriver:

    @Aktivarum:

    ”Med andra ord när du har börjat en relation var det inget smink? ingen extra hårvård? ingen pushup, ingen parfym, du kom alltid i samma kläder som du hade till vardags, du försökte inte vara mer till lags killen än om någon okänd frågat dig vad klockan är?”

    Inser att jag har missuppfattat vad PUA handlar om. När du skrev ”fake it till you make it” och att ”Mystery lärde elever ljuga för världen”, så trodde jag att det handlade om att ljuga om vem man är. Men om PUA handlar om att lära killar att de behöver duscha, byta kalsonger, sätta på sig något snyggt och kamma sig när de ska på dejt, då låter det ju rätt oskyldigt.

  58. Runar skriver:

    @Eva

    Du har tydeligvis ikke forstått at kvinner vinner på å sminke seg,fikse/endre på utseendet, det vinner ikke en mann like mye på,om noe i det hele tatt. Menn vurderes av kvinner etter helt andre kriterier, og det var hva Aktivarum forsøkte forklare deg at de kan lære via PUA.

  59. Aktivarum skriver:

    Eva:

    ”Inser att jag har missuppfattat vad PUA handlar om. När du skrev ”fake it till you make it” och att ”Mystery lärde elever ljuga för världen”, så trodde jag att det handlade om att ljuga om vem man är. Men om PUA handlar om att lära killar att de behöver duscha, byta kalsonger sätta på sig något snyggt och kamma sig när de ska på dejt, då låter det ju rätt oskyldigt.”

    Du läste tydligen inte vad jag sade. Jag sade att om tjejer försöker maximera sina chanser så kommer såklart killar att maximera sina. PUA handlar inte om att härma vad kvinnor gör. Kvinnor försöker ju bättra på chanserna de har med killar. PUA försöker bättra på chanserna de har med kvinnor.

  60. Mariel skriver:

    Aktivarum:

    Nu inser jag. I mina ögon har alla människor lika värde men olika status.

    Det är statusen som du definierar när du snackar om värde eller hur?

  61. Mariel skriver:

    @Törnrosa: Hitler är (var) lika värd som alla andra människor ja.

    Lika värde ja.

  62. Törnrosa skriver:

    Mariel: ”Hitler är (var) lika värd som alla andra människor ja.”
    Det var inte riktigt det jag frågade.

    Men OK. Jag förstår dig inte i så fall. Hade jag haft barn skulle de utan vidare var mer värda för mig än vilken annan människa som helst. Jag skulle kunna gå i döden för dem.

    Tittade närmare på ditt svar till Aktivarum – och nu begriper jag ännu mindre. Det är bara lek med ord – utan värde för mig.

  63. chade skriver:

    @Mariel:

    Jag är ledsen Mariel, men begreppet ”människors lika värde” är ett nonsensbegrepp som inte går att definiera på något användbart sätt och som inte en enda person någonsin har rättat sig efter.

    Du eller jag anser inte att alla människor är lika värda eftersom vi definitivt inte behandlar alla lika. Du anser att din familj är mycket mer värd än vad jag är.

    Staten anser heller inte att alla människor är lika värda eftersom den (den svenska) behandlar svenska medborgare mycket bättre än andra människor.

    Vi tycker inte att hundra människor i Afrika som svälter till döds är lika mycket värda som fem svenska åldringar som får svälta på ett ålderdomshem, dels eftersom vi blir mer upprörda över åldringarna och dels eftersom vi (i form av det svenska samhället) satsar väldigt mycket mer pengar på att dessa åldringar inte ska svälta.

    Vi tycker inte det är lika hemskt om folk blir mördade i Colombia som om folk blir mördade i området där vi bor. För att vi bryr oss mer om oss själva och våra familjer och vänner än om de colombianer som vi aldrig hört talas om innan de dog.

    Det är inget hemskt eller konstigt i det, det är det enda sättet som är möjligt att leva på. Det som är konstigt är att folk får massa cred genom att säga något som de inte håller med om, om man ska pressa dem (och som de dessutom nog inte kan definiera), och som de definitivt inte agerar efter.

  64. Aktivarum skriver:

    Mariel:

    ”Nu inser jag. I mina ögon har alla människor lika värde men olika status.
    Det är statusen som du definierar när du snackar om värde eller hur?”

    Jag menar inte status. Status är ett annat ord för vilken rang folk har inom ett visst system. En annan person kan ha högre rang än dig och jag kan gilla dig mer än personen med rang vilket innebär du har högre värde för mig trots att den andra personen har högre status.

    Om jag inte värderar status högt så kan en person ha hög status men fortfarande lågt värde för mig eftersom andra saker än status har högre värde för mig. Vad som däremot genererar värde är hur jag väljer att leva mitt liv och prioritera mina resurser. Detta förklarar varför pengar i sig inte kan användas som argument, för en mångmiljonär är att betala pengar ingen stor sak.

    För Dr Phil att betala folk dåligt däremot visar tydligt det värde han sätter på andra människor…. inget alls!

  65. Mariel skriver:

    @Aktivarum: ”En annan person kan ha högre rang än dig och jag kan gilla dig mer än personen med rang vilket innebär du har högre värde för mig trots att den andra personen har högre status. ”

    Men när du skriver sådär ser jag fortfarande att vi inte ser samma på ”värde” när det kommer till människor.

    Du skriver att i det fallet så har jag högre värde för dig… än den andra. Och det är ju själva kärnan jag vill åt: jag och den andra har ALLTID (alltid!) samma värde eftersom att alla människor är lika värdefulla.

    Du svarade inte på min fråga förut, tycker du inte att alla människor är lika värdefulla oavsett?

    Alltså jag Fattar verkligen att man bryr sig mer om folk som betyder mer för en än andra random främlingar som blir drabbade för hemskheter.. jag förstår det. Men för mig handlar inte det om människors värde, för mig handlar det om att man älskar dem mer bara. Jag älskar mina nära och kära på ett sätt jag inte bryr mig om någon annan i världen. Men det har inget med människors värde att göra anser jag.

  66. Mariel skriver:

    @Törnrosa: Jag skulle kunna dö för mina barn, inte för Hitler. Om mina ord inte har ngt värde för dig föreslår jag att du inte besvarar dem?

  67. Chade skriver:

    @Mariel:

    ”Du svarade inte på min fråga förut, tycker du inte att alla människor är lika värdefulla oavsett?”

    Som du kan se i mitt svar till dig 22.18 igår, så ställer jag mig ytterst tveksam till om uttrycket ”människors lika värde” överhuvudtaget är vettigt. Jag skulle gissa att Aktivarum anser samma men det vet jag förstås inte.

    Hur definierar du själv innebörden av att ”alla människor är lika värdefulla”? För vem? När då? Hur?

  68. Törnrosa skriver:

    Mariel: Jag svarar när jag har lust och låter bli när jag har lust, det är ett obehag du får ta när du skriver på ett forum. Du har hittills inte kunnat förklara dig så bra att jag begriper dig. Uppenbarligen verkar Erik vara inne på samma funderingar som jag angående status, men vi uttrycker oss lite olika. mvh

  69. Patrik N skriver:

    Intressant att läsa Hannah. Skönt att långsökta resonemang om patriarkat blir ifrågasatta.

    ”Människor som mår bra utövar inte våld. Varken mot andra eller mot sig själva. Så enkelt tror jag att det är.

    Men rätta mig för guds skull om jag har fel.”

    Ja alltså det är en komplex värld vi lever i där människor som mår bra utövar våld. Om det inte vore så hade vi nog nåt längre i vår utvecklingssträvan vid det här laget.

    Människor utan empati mår nog inte nödvändigtvis dåligt. De saknar empati bara. Det lönar sig som sagt ovan att vara elak och att utöva våld.

    Människor som följer sin ”sanna tro” utövar våld med en tillfredsställande känsla av att veta sin plats i världen.

    För de som förstår världen som en plats för den starkes rätt är våld en självklar rätt.

    Ja såvitt jag förstår iallafall.
    vh

  70. Matias skriver:

    Korrumperad förståelse av korrumperade tankar. Varför urskuldar Lemoine Gunnarson och har förståelse för hennes strunttankar och hennes ”förtvivlan”? Om en man skulle skriva likadant, i ett annat sammanhang, skulle ingen ha förståelse för honom, allra minst feminister. Gunnarson är ju förtvivlad pga. av inbillade orättvisor som bottnar i hennes korrumperade förståelse som hon helt själv utvecklat i sin feministiska korrumption, de är inte följder av hennes ”förtvivlan”.

    Feminismen förståelse för ”förövaren” har utvecklats först nu och samtidigt som man börjat granska kvinnor och feminismen som ett problem för jämställdheten, nu ska vi förstå bakomliggande ”förtvivlan” som ”är ju själva orsaken” till förvrängda försåelsen. I mäns fall handlade det enligt feminismen bara om ondska. Hur kommer det sig att feminismen anammar den relationella förståelsen av det könsliga så snabbt nu när kvinnor och feminismen blir granskade men inte lyckades ens börja med det när den feministiska jämställdhetsprojektet ensidigt problematiserade manlighet och kvinnlighet för kvinnan?

    Feg urskuldande av totalt korrumperade tankar.

  71. Mariel skriver:

    @Chade: Först och främst förstår jag att det inte finns någon universell lag eller moral-regel på att ”Alla människor är lika mycket värda” utan det är helt klart ett ställningstagande jag gjort för att vara den människan jag vill vara. Om jag ser till alla människors lika värde, så värnar jag om alla och respekterar både mig själv och andra på ett sätt som inte är lika lätt annars anser jag. Och för att jag vill att världen ska bli en bättre plats, och att man bara kan börja med sig själv (så det är förstås jag som tycker det här och har därför ingen ”källa” på alla människors lika värde). Sen är jag (som tur) är långt ifrån ensam med de här värderingarna.

    Med värde menar jag ett existensvärde, tex. att alla människor har rätt att leva om de vill, och att alla förtjänar att bemötas respektfullt (NVC) och har en del mänskliga rättigheter. Och att det värdet är lika för både dig och mig. Men jag älskar mig mer än vad jag bryr mig om dig, och det kommer såklart påverka en hel del med. Så samma utgångsvärde, men inte nödvändigtvis lika utfall i bemötande.

  72. Mariel skriver:

    @Matias: Man urskuldar inte ngt bara för att man söker förståelse och delvis förstår olika känslor.

Google