Angående bloggkommentarer

26 april 2012, av Pelle Billing

Som du kanske märkt har jag testat en lite tuffare kommentarsmoderering den sista tiden. Syftet har varit att de seriösa och intressanta diskussionerna inte ska störas av de som mest kommer förbi för att spy ur sig lite galla och sedan inte deltar mer i samtalet.

Å ena sidan uppskattar en del detta, å andra sidan är vissa oroliga över att jag modererar för mycket och att de inte längre är välkomna att kommentera här. Jag kan själv se att jag blivit väl tuff i modereringen vid ett par tillfällen. För att förtydliga vad jag avser, så att missförstånd undviks, kopierar jag in en kommentar som jag nyss skrev som svar till signaturen Barfota, som kommenterat här sedan bloggens början:

Jag upplever att du drar lite stora växlar på det som pågår. Låt mig förtydliga.

Jag vill inte ha kommentarer där feminismen liknas vid nazism, eller buntas ihop med nazismen. Det är ett oschysst sätt att debattera. Därför tar jag bort den typen av kommentarer.

Däremot går det bra att skriva alla möjliga former av kritik mot feministiska idéer och förslag. Det måste finnas tusentals sådana kommentarer (och inlägg av mig!) på den här bloggen som är kritiska mot feministiska idéer, och de har alla fått stå kvar.

Vad gäller att jag tog bort några inlägg som var offtopic så var det första gången jag gjorde det. Första gången på över tre års bloggande. Normalt sett rör jag inte en enda tråd hur offtopic den än blir. Varför gjorde jag då detta? Jo, för att just få igång en sådan här diskussion om vad kommentarerna ska handla om. Jag vill absolut *inte* ha ontopic-krav i diskussionerna. Samtidigt vill jag se fler ta ansvar för att se till att huvudämnet inte tappas bort. För om huvudämnet tappas bort kan de som kommer lite sent till diskussionen känna att deras ontopic-kommentar inte längre passar in. Så det är inte allt eller inget utan bara en puff för att inte tappa huvudämnet.

Måste man vara utbildad eller intellektuell för att skriva här? Nej! Däremot gäller det att diskutera sakfrågor och inte göra det till sin privata arena för att spy ur sig galla (jag säger inte att du gör det Barfota – eller att särskilt många gör det – utan det är bara en stilla uppmaning till enstaka rötägg). Det är många som läser kommentarerna, således har man ett ansvar när man skriver kommentarerna.

Etiketter:  

339 kommentarer på “Angående bloggkommentarer”

  1. John Nilsson skriver:

    Off topic:

    Nej vars… det är nog ”on topic”, men jag vet inte var man ska posta ”off topic”-grejor, om inte i de senaste 2-3 fortfarande lästa trådarna – även om det då råkar bli utanför ämnet ifråga? Många bra tips kommer väl fram på detta sätt?

    PS. Med ett forumformat, kan man ju hålla det mera ämnesindelat, men men… D.S.

  2. Lövet skriver:

    Jag kan nog tycka att det blir lite tomt efter ”Barfota” – han har (i likhet med mig) ibland uttryckt sig provokativt, men det har alltid funnits substans i vad han skrivit. Jag tror att moderering kan vara en utväg, men man måste då göra det lite smartare än gängse ”Boten Anna”, och inte bara radera alla kommentarer som råkar innehålla för många ord stavade med ”z” eller något enstaka invektiv.
    Godwins lag finns där för att man skall tänka efter innan man drar börjar använda ”N- eller H-ordet”, men den utesluter ju inte att dessa kan vara relevanta i en given diskussion.

    Men om du menar allvar med modereringsen så är det nog läge att du tittar på ”Mats” kommentar till inlägget om medborgarförslag nedan…

  3. NinniTokan skriver:

    Tack! för din förklaring, Pelle.
    Jag har lyssnat och jag respekterar den.

    Här är vad jag tycker:
    Du har en blogg värd att vara stolt över. Sträck på dig!
    Jag är då stolt över att vara nätbrynja, det ska du veta.:P

    När jag skriver så har jag som en inre censur, där jag väger OT-kommentarer.. typ: ”bidrar denna kommentar till bloggens syfte (eller stämning) tillräcklig för att vara värd att OT’a för.” Det tror jag inte jag är ensam om och just därför har du ett kommentarsfält jag inte på något ställe på nätet sett motsvarande höga kvalité. (eller ens något i närheten.)

    Om du börjar moderera för hårt när kommentarsfälten faktiskt redan håller hög standard så kommer den inre censuren öka eller folk dra. Och jag ser en risk i att bloggen då tappar det här ”levande” som gör det så trevligt att vara här.

    Mariel @skrev så här:
    Sen tror jag att också de flesta faktiskt klarar av att gå förbi den där olustiga känslan av att “oj nu kommer jag med en on topic kommentar trots att alla andra är så långt off topic” och faktiskt skriva sin tänkta kommentar ändå på inlägget.

    Jag håller verkligen med henne. Jag ser absolut inte att du har det problemet på din blogg. Moderering är ett tvåeggat svärd. Använd det med omsorg.

  4. Mariel skriver:

    Håller med Ninni ovan om att det faktiskt är väldigt (!) hög standard här redan.

    Sen tror jag att det blev lite reaktioner när du tog bort en hel tråd (som jag uppfattade det som i efterhand) just i och med att du inte sa den egentliga anledningen med en gång. Det hade ju inte så mkt att göra med att den var OT när det var själva kvalitén du inte gillade (eller jag kanske missförstod det också).

    Kram! Gillar bloggen! :-)

  5. JonasA skriver:

    Pelle:

    Jag tycker det är jätteskönt att man nästan helt slipper galla i kommentarerna, tack för att du håller efter! :)

    När det gäller off-topicdiskussioner tycker jag http://noseriouslywhatabouttehmenz.wordpress.com/
    har ett bra upplägg, med ett öppet blogginlägg i veckan, typ, där det är helt fritt för alla att lägga fram egna topics i kommentarsfältet, så länge de har något som åtminstone vagt påminner om koppling till mansfrågor. Och så får man hoppas att nån hakar på. Om det finns någon trend i vilka veckodagar folk verkar mest sugna på OT skulle du ju kunna välja utifrån det. Själv tycker jag söndag kan vara en bra OT-dag, man har lite extra tid att tänka efter och reflektera.

  6. leifer skriver:

    Pelle

    Jag tycker det är bra att du modererar, tycker t.ex. genusnytt blev förstört av ensidighet och påhopp. Men även feministiska troll förstörde den bloggens kommentarer. Sen blir det en avvägning som du säger, ska ju vara en öppen diskussion.

    Sen håller jag inte riktigt med barfota i hans syn på jämställdhet samtidigt som jag ser att han kan ha en poäng med färdriktningen med bloggen och alltför mycket feminism. Detta problem kommer väl aktualiseras i takt med att man konkretiserar hur jämställdhet ska åstadkommas i praktiken. Jag tycker man saknar såna detaljer och jag undrar faktiskt även där när Pär Ström kom med sin programförklaring. Han säger då först av allt ”De båda könen ska ha samma värde, rättigheter och skyldigheter.” Detta låter ju bara men hur ska man åstadkomma det när det kommer till reproduktionen (det svåraste området som handlar om allt kring barn och deras tillkomst) där det ju finns biologiska skillnader. Hur ska män få samma rättigheter som kvinnor? Hur ska t.ex. män kunna skaffa barn lika lätt som kvinnor och till samma kostnad? Omvänt, hur ska kvinnor kunna frigöra sig från att vara vårdnadshavare no1 när dom inte vill släppa makten dom har så att det blir lika? Detta gör att jag snarare har dragit mig åt mgtow-hållet (Men Go Their Own Way), då det känns som män i alla fall kommer dra det kortaste strået framöver (om möjligen då kommer hela samhället drabbas negativt av det), men jag uppskattar ändå att du försöker kämpa för verklig jämställdhet!

    Hur som helst, för mig är detta ändå en enastående blogg och jag har stöttat dig ekonomiskt nåt år nu Pelle och fortsätter gärna göra det framöver om det behövs (ev kan jag igen öka månatliga överföringen ytterligare sen)! :)

  7. Charlotte skriver:

    Jag tänker mig att det där med on eller off topic är väldigt nära relaterat till sättet att diskutera, och inte bara har att göra med hur kommentaren är knuten till ämnet. Om någon i all välmening vill koppla samman olika rörelser och göra jämförelser är det väl en sak men det är rätt ofta i kommentarerna på den här bloggen som feminister klumpas ihop och jämställs med nazister. Eller som enstaka meningar skrivna av en feminist någonstans någon gång används som slagträ för att banka ner någon som uppfattas komma från feministernas eller genusvetarnas ”sida”. Resultatet blir att sånna som jag, en genusvetare som är väldigt nyfiken på vad Pelle och andra som honom tycker och tänker, skräms bort.

    Då måste man moderera kommentarerna för att driva bloggen från att vara ett forum för dem som redan håller med till en plats där olika åsikter kan mötas, förändras och sammanfogas. Med rätt sorts moderering blir det inte en begränsning utan en berikning och en trygghet, och hela rörelsen blir något större och viktigare.

  8. Pelle Billing skriver:

    @JonasA: Tack för bra idé!

  9. Mariel skriver:

    @Charlotte: Hej :-) Jag bara undrar lite.. på vilket sätt skräms man bort om man ser att någon enstaka individ gör den ihopkopplingen? Finns det inte i de flesta forum någon som man tycker uttrycker sig ”idiotiskt” eller ”skrämmande”. Nu har du säkert läst Pelle såpass länge att du kanske ändå har kvar bilden av honom och hans arbete att du inte slutar läsa bara för att några härjar i kommentarsfälten? Det är mer det där ”skräms bort” som jag inte riktigt förstår.
    Om låt oss säga, det skulle bli mer av det du inte gillar i kommentarsfälten, skulle du då sluta läsa bloggen helt? Eller menar du då bara att inte kommentera (av rädsla för vadå?) ?

    Blev bara nyfiken på hur du tänker där :)

    kram

  10. Bashflak skriver:

    Man ser ju ganska snart vilka som är knäppgökar och vilka som söker seriösa debatt, så jag ser inga problem med att så gott som allt får stå kvar. De som uppenbarligen är ute efter att sabotera kan man ju förstås ta bort för att spara spaltutrymme.

  11. Louise Aston skriver:

    Bra, Pelle!

    Och underbart att du fortsätter jobbet med att sprida det sunda förnuftet!

  12. an@n.ym skriver:

    Frågan är vems sida Pelle Billing vill stå på? De privilegierade kvinnliga akademikernas (som ständigt får ta del av statens enorma stöd och satsningar) eller de mindre bemedlade männens.

  13. Sam_Vimes skriver:

    Det är en svår fråga. Själv har jag vid olika tillfällen sympatiserat med (eller inte) åsikter ur båda de lägren. Men som W. sa, är du inte med oss är du mot oss.

  14. Charlotte skriver:

    Mariel: Det handlar inte egentligen om folk som jag tycker har fel (det är ju inte jag som bestämmer här…;) ) utan om sådana som genom att klumpa ihop folk förstör dialogen mellan olika synsätt. I ärlighetens namn är den senaste anonym (15.09) just en typisk sån. Vaddå välja sida? Det här är väl ingen strid? Direkt kommer det folk som trycker ”like”. På vaddå? Att man tycker att Pelle inte driver en tillräckligt hård kamp?

    Och som kvinnlig akademiker känner jag mig förstås utsatt (trots att jag inte upplevt något av det där ständiga enorma stödet som påtalas). Jag ser ingen som helst vits i att kontrastera ”privilegierade kvinnliga akademiker” med ”mindre bemedlade män”. Det finns INGA belägg för att ”kvinnliga akademiker” som grupp skulle premieras förre ”män” som grupp.

  15. leifer skriver:

    Charlotte
    ”Det finns INGA belägg för att “kvinnliga akademiker” som grupp skulle premieras förre “män” som grupp.”

    Eller motsatsen?

  16. Andreas skriver:

    Generella tankar om kommentarer:

    - Det är oftast kommentarerna som gör artiklar läsvärda, eftersom dom adderar så mycket ytterligare perspektiv

    - Kommentarer som är helt off-topic kan vara av två sorter:
    1. Någon behöver spy ur sig saker – ointressant för dom flesta läsare och negativt för sajten.
    2. Någon har uppmärksammat något intressant, men som inte diskuteras just nu – behöver få komma fram, kan leda till nya relevanta diskussioner längre fram, och bidrar till nya kunskaper.

    - Ju längre en kommentarstråd blir, ju större är sannolikheten för att den utvecklas till ett navelskådande samtal mellan ett fåtal personer.

    Tips för fortsättningen:

    - Moderera med försiktighet. Att skriva en kommentar är personligt och tas den bort, så tas det personligt.

    - Skapa en Off-topic brevlåda på bloggen. Där kan man posta intressanta saker, genast tillgängliga för alla läsare, utan att störa debatten kring specifika frågor.

    - Skapa en Ring-side på bloggen. Enligt en viss regel (exempelvis 2-3 personer som under X antal inlägg bara adresserat varandra), så förpassas man till Ringside, vilket innebär att deras kommentarer förs över dit. All fortsatt diskussion mellan dessa personer, inom samma verbala slagsmål, måste bedrivas där. Och eftersom reglerna är klara från början så behöver ingen bli ledsen.

    Kör på det Pelle, så har din blogg dessutom brutit lite ny mark inom området läsarmedverkan på nätet.

  17. Daniel skriver:

    Räcker det inte med att det är Pelles blogg = hans regler.
    Gillar man dem inte så kan man ju låta bli att besöka den, eller ännu bättre starta en egen blogg.

    Självklarheter om ni frågar mig.

  18. an@n.ym skriver:

    Det är ingen strid säger Charlotte. Där har hon helt fel. Merparten av landets resurser skapas av mindre bemedlade män, ofta på landsbyggden. Det är dessa män som går ner i gruvorna, ut i skogen, sitter bakom traktorn, står vid sodapannorna i massafabrikerna och i svetsoset på de mekaniska verkstäderna. Det är dessa män som ser till att staten får in skattepengar. Skattepengar som sedan delas ut till statsbor, akademiker och kvinnor i form av direkta bidrag, skattefinansierade kontorsjobb, kulturflum, genusvetenskap och annat som inte adderar något verkligt värde för vanligt folk.

    Det räcker med att se vilka det är som fått det bättre de senaste årtiondena. Inte är det vanliga mindre bemedlade män på landsbygden. Det är tvärtom de privilegierade kvinnliga akademikerna i storstäderna.

  19. M.A. skriver:

    @leifer: Bra påpekande till en dam som själv lever på att ”forska” om hur synd det har varit om kvinnor i historien.

  20. Sandra skriver:

    @leifer: Eller så drar man den slutsatsen att exakt lika rättigheter och skyldigheter är ett lika verklighetsfrånvänt mål som 50/50-representation i samhällets alla vrån. Vi är biologiskt olika och måste kanske acceptera att i viss utsträckning är könen till för att kompensera varandra och inte konkurrera med varandra och att det får till följd att rättigheter/skyldigheter inte kan eller bör ser likadana ut på alla plan :)

  21. leifer skriver:

    M.A.

    Ja, kanske kan man tolka uteblivet svar som just att kvinnor diskrimineras inte män. Förvånar mig inte om en s.k. genusvetare resonerar så, dvs neutralt är det inte utan feministiskt. Inte heller kan man se att män kan diskrimineras idag.

  22. leifer skriver:

    Sandra

    Ja fast du vill väl att kvinnor ska ha samma möjligheter som män inom produktionen/arbetslivet, eller hur? Eller ges samma möjlighet i idrott (det har man försökt göra genom att skapa en separat ”handikappklass” för kvinnor). Var är biologisnacket då?

    Det här handlar om att vara konsekvent. Och jag pratade inte om att det ska vara jämt fördelat på gruppnivå, däremot handlar det om individens frihet och möjligheter, dvs ska vara lika oberoende av kön. Det handlar då också om att definiera jämställdhet och vad det är mer exakt.

  23. Pernilla skriver:

    Jag förstår att Pelle Billing vill hålla efter bland kommentarerna men måste påminna om en sak: Vi är liten klick som är engagerade i detta och många känner sig dagligen attackerade och ifrågasatta på grund av sina värderingar. En hel del har också personliga erfarenheter i bagaget som bidragit till engagemanget. Man går in och skriver och läser här för att få lite tröst och andrum. Att då bli censurerad eller uppfostrad kan nog upplevas oerhört knäckande. Det är mänskligt.

  24. Johan Grå skriver:

    Även arga och aggressiva kommentarer har en poäng. När man uttrycker sig aggressivt är det oftast för att man har något man behöver få ur sig som man inte kan formulera bättre. Antingen för att man inte vet hur man ska uttrycka det eller för att affekten är så stark så att man inte förmår göra det där och då.

    På sätt och vis är det synd att utesluta de var frustration tar överhanden. De om några behöver ju en röst.

    Men jag har inget svar på hur man har det kvar utan att förstöra kommentarsfälten. I andra sammanhang skulle man som moderator översätta frustrationen till ett budskap som är lättare att förstå så att även de med starka känslor kan bli hörda. Här är det kanske svårt.

    Tyvärr, för är det något de frustrerade inte behöver så är det att bli uteslutna ännu en gång.

  25. Louise Aston skriver:

    Egentligen är detta värt att tänka på (när det gäller hur vi förhåller oss till andras åsikter om något):

    En lärare säger i lugn och saklig ton att nu skall vi åka till turteatern och se SCUM. Allting är städat, ordentligt, inrutat i vardagliga normer (på med kläder, tunnelbana, gå tillsammans osv).

    Det hela går ut på att ett ”verk” består i att göra gällande att en viss typ av människor är mindre värda än andra, att just denna människogrupp borde utrotas.

    Färdigt. På med jackorna, iväg till tunnelbanan, förmodligen sista punkten i skoldagen, alltså hej då och hem.

    Allting ordnat. Helt normalt. Precis som det skall vara.

    Eller?

    Jag tänker: vad är hat? Är det verkligen hat att någon (låt oss säga en av pojkarna som just kommer tillbaka från SCUM), skriver i en kommentar att feminismen är sjuk!?

    Eller är det hat – att genom skolväsendet anordna en (obligatorisk) utflykt för barnen där pojkarna skall behöva lyssna på att de (i egenskap av biologisk varelse), borde utrotas och mördas?

    Vem är det som är skyldig till ett övergrepp i denna situation?

    Statsfeminismen – eller den enskilda pojken?

    Jag tycker att svaret är fullkomligt glasklart.

  26. Mia. skriver:

    När man går på person istället för sak är jag helt med att det är rätt att rader men när det kommer till att bestämma vad som är OT riskerar man att hamna under begreppet tolkningsföreträde. Samtidigt uppskattar och förstår jag att du vill ha en ‘städad’ blogg, inga N-word och ren galla (samt att inte behöva kämpa med guilt-by-association?). Men i dagsläget skulle jag nog iaf säga ”If it aint broke, don´t fix it”.

  27. h:o skriver:

    Eftersom det är Pelles blogg så är det självklart Pelles regler som gäller. Men jag tror frågan handlar om hur kommentatorer och besökare ska fås att trivas här? En obesökt blogg bidrar ju inte med mycket.

    Personligen störs jag mest av helt off-topic kommentarer som bara poppar upp (till skillnad från när ämnet långsamt ”spårar ur”). När Pelle eller någon gästbloggare bemödat sig med att pränta ner sina tankar och funderingar känns det lite respektlöst att någon abrupt bara byter ämne med en länk el. dyl. Tips tycker jag kan skickas till Pelle direkt. Har någon något större på hjärtat kanske den kan be om lite utrymme att få gästblogga? Eller som någon sa, skaffa en egen blogg där den själv får välja ämnen.

    Aggressiva kommentarer tycker jag ofta får ”mothugg” av andra som anser att det gått över gränsen. Därför kanske de inte egentligen behöver tas bort? Responsen de får visar att det inte är en generell uppfattning hos kommentatorerna här. Men jag förstår ändå Pelles problem, för det ser ju inte snyggt ut om man som förstagångsbesökare möts av ett hat och aggression mot kvinnor och feminister. Bloggen måste ju ge ett seriöst intryck för att Pelle och alla andra här ska bli tagna på allvar.

    (Jag vill poängtera att det jag skrivit ovan är min generella uppfattning och har inte specifikt med barfotas inlägg att göra, det har jag inte läst.)

  28. Charlotte skriver:

    Till leifer och M.A: Det är just precis det här jag menar med kommentarerna som blir påhopp på vad som uppfattas som motståndare. Varför tror ni att jag är motståndare?

    ”Ja, kanske kan man tolka uteblivet svar som just att kvinnor diskrimineras inte män”

    Eller som att jag har ett liv utanför Internet. Så skulle det också kunna vara.

    ”“Det finns INGA belägg för att “kvinnliga akademiker” som grupp skulle premieras förre “män” som grupp.”

    Eller motsatsen?”

    Har jag sagt det? Nej.

    ”Bra påpekande till en dam som själv lever på att “forska” om hur synd det har varit om kvinnor i historien.”

    Mariel, det är det här jag menar med att skrämma bort. Här finns en förutfattad uppfattning om mig, ett påhopp på mig och det jag gör baserat på tron att jag tillhör en motståndarsida i en kamp. Så en fråga till M.A: vad i min forskning mer specifikt är det som du menar pekar på att jag forskar om hur synd det är om kvinnor? Har du läst min forskningsplan? Har du läst någon av de artiklar jag skrivit? Min avhandling pro gradu?

    När det kommer kommentarer från feminister om att jämställdister inte vill ha riktig jämställdhet, då är det för att de har träffat på just sånna här kommentarer. Är det kampen som är viktig eller målet?

  29. leifer skriver:

    Charlotte

    Det räcker med att du förtydligar att det inte finns någon som helst diskriminering mot kvinnliga akademiker. Jag spekulerade i ett svar (vilket jag sa). Men sen kommer du ju med en skön förolämpning och antyder då att folk som skriver ofta inte har ett liv utanför internet (eller att det skulle givet vara fel att vara mycket på internet).

    Det var faktiskt lite märkligt att du inte svarade först och man har sett sånt förr.

    Ska man behöva fråga två gånger?

    Du menar alltså att det inte finns någon som helst könsdiskriminering mot kvinnliga akademiker idag?

    Svara rakt nu snälla!

  30. dolf skriver:

    @Daniel:
    Visst är det Pelles blogg och därmed hans regler, men om han skall driva bloggen seriöst så måste han också erkänna sitt ansvar gentemot de som kommenterar på den. Och det som man kommentator först och främst förväntar sig av en blogg, och som man inte bör kompromissa med, är att gränserna skall vara klart markerade. Inte så att det blir någon form gissningslek vilka kommentarer som överlever modererandet eller inte (som det är på den mediala avskrädeshögen Aftonbladet).
    Om man godtyckligt moderar bort kommentarer kommer man också att moderera bort kommentatörerna. Jag har själv varit nära att lämna både Billing och Ström för att jag fått kommentarer borttagna för att de mer eller mindre godtyckligt ansågs gå över gränsen, medan jag själv ansåg dem relevanta även om de var kontroversiella till innehåll eller i ton.

  31. Charlotte skriver:

    leifer: Jag menar att det inte finns diskriminering mot varken kvinnliga akademiker eller kvinnor som grupp idag. Som genushistoriker är jag också av den åsikten att dagens Sverige inte är ett patriarkat. Den viktigaste frågan för jämställdheten idag anser jag vara fäders rätt till sina barn, både rent juridiskt och strukturellt.

  32. leifer skriver:

    Charlotte

    Ok då var det verkligen nåt helt nytt! Aldrig hört förr från genusvetenskapen eller de som har läst den. Inte heller den bild man får av olika institutioners program när dom ska ta upp genusfrågor. Då är det den allmänna feministiska bilden som gäller, den som säger att kvinnor är underställda män, könsmaktsordningen råder, kvinnor diskrimineras etc. Får mig att tro att du närmast blir utfryst bland (kvinnliga) kollegor med dom åsikterna.

  33. Anders Senior skriver:

    Vad är det som är så hemskt med dessa jämförelser?

    Är jämförelsen inte berättigad märks det ju att personerna som jämför är ute och seglar, är jämförelserna berättigade så är det ju företeelsen som jämförs som är skrämmande, inte jämförelsen som sådan!

    Då kommer ju både ****isterna och ****isterna undan från alla anklagelser, även berättigade sådana, eftersom man inte får jämföra likheterna mellan dem och ****isterna!!!

    Och i så fall har vi inte lärt oss något av historien och hur man känner igen sådana flöden i ett samhälle, oavsett vad de kallar sig……. Och det i sig tycker jag är mycket allvarligare än jämförelsen…..

  34. Anders Senior skriver:

    Bara för att man döpt det till Goodwins lag behöver det inte vara fel!!

    Jag tycker rent av att jämförelsen ÄR relevant!
    Jämför vad som sägs helt öppet om m*n på ledare och kultursidor i dagens tidningar med vad som skrevs om j*dar på samma sidor på 30-talet….. Vad är skillnaden? Hur långt skall det tillåtas gå? Vem bestämmer när det går överstyr? TUR-teatern? Även om inte avsikten är densamma är i vilket fall metoden helt förkastlig, och de som vet lite om historia vet också vad som händer när det får gå för långt!

    Hur vet vi när det går för långt om vi inte tillåts jämföra!!!

    Och då skall vi väl heller inte tillåtas jämföra män och kvinnor? Problemet löst! Lägg ner feminismen! ;)

    ”Vägen till helvetet är kantad med goda avsikter”

  35. Mariel skriver:

    @Charlotte: okey, jag förstår att om man känner sig påhoppad så vill man helst undvika att… ge sig ut i ”krigsfältet” (kommentarsfältet) för att bespara sig den känslan.

    Samtidigt är vi nog bara helt olika personer och tolkar sådant helt olika. Att bli påhoppad på detta sett som du blir nu ser jag knappt som något allvarligt… Jag skulle bara bemöta det. No hard feelings. Jag har själv blivit ”anklagad” för att vara feminist och att ”jag döljer det väl” här .. :-) Vilket skrämde bort mig typ 0 %. Jag stannar kvar här på grund av pelles många intressanta blogginlägg. Och för att jag tycker att Majoriteten bland de som kommenterar ger nyansfulla perspektiv (trots att många är överens om mkt).

    Och hade jag känt mig mer än 0 % skrämd, och kanske blivit.. mordhotad? så hade jag gått till Pelle och sagt till så att han kunde ta bort kommentaren eller något (vilket han iof troligtvis skulle ha gjort innan dess). Och sedan fortsatt kommentera och finnas kvar här på ett trevligt sätt.

    Men det är jag. JAG är inte lätt bortskrämd. Bara bemöter och hanterar…speciellt här då det finns en engagerad moderator.

  36. Mariel skriver:

    @Charlotte: Nä jag vet att det inte handlar om ifall någon tycker du har fel. Jag är också sådär att jag inte vill klumpa ihop och bara ser 2 sidor som man antingen är på den ena eller den andre, och att det handlar om bekämpa motståndarsidan. Jag ser det inte heller så. Och jag håller med dig om att den kommentarer gör just en sådan ihopklumpning… men som jag skrev innan så är det inget som skrämmer iväg mig.

  37. Charlotte skriver:

    @leifer: Alla jag känner har nog liknade idéer. Många kvinnor inom akademien har (precis som jag själv) emellanåt fått höra klart sexistiska kommentarer från särskilt äldre manliga kollegor som inte är vana vid att kvinnor accepteras. Det handlar om att få en klapp på rumpan och en kommentar om att det är trevligt att kvinnor försöker vara intellektuella, till exempel. Men det är inte samma sak som att det finns en strukturell diskriminering. Det betyder bara att vissa borde få en klapp på pungen och ett ”nämen vad sött att någon som måste vara minst hundra år gammal fortfarande försöker lära sig nya saker”.

    Det som hände mig just nu i den här tråden om hur man håller god ton är ett typexempel på vad som har hänt varenda gång jag kommenterat något på Pelles blogg, och då har jag som du kanske märkt inte särdeles radikala åsikter. På grund av att jag är genusvetare finns det mängder med förutfattade meningar om vad jag ska stå för och kommentarerna på vad jag säger är beklagande ofta snarare påhopp på en fantasibild än argument mot vad jag faktiskt säger.

    Många andra, snälla röster här inne har fått mig att komma tillbaka och framförallt tycker jag att Pelles texter och tankar är intressanta (även om jag inte alltid håller med honom) och jag beundrar hans arbetssätt. Om jag skulle få diskutera här inne utan att känna mig påhoppad (så som det gick i den här tråden), utan att somliga envisas med att skriva genus”vetare” (vilket förstås inte är ett brott, men knappast särskilt konstruktivt) och utan att bli kallad rabiat feminist (jag har aldrig ens sett mig själv som feminist) skulle det kännas mer givande och framförallt tryggare. Därför tycker jag att det är bra att man tar upp diskussionen om hur man ska moderera.

  38. dolf skriver:

    @Johan Grå: @Louise Aston: @h:o:
    Tycker ni tre tillsammans fångar det ganska bra.
    Johan Grå sade:

    Även arga och aggressiva kommentarer har en poäng. När man uttrycker sig aggressivt är det oftast för att man har något man behöver få ur sig som man inte kan formulera bättre.

    Jag uttryckte själv här en gång min agressivitet i en kommentar i samband med Scum-debatten. Exakt vad jag sade kommer jag inte ihåg (och kommentaren censurerades bort så den är för alltid förlorad), men det var någonting i stil med att om några Scum-are skulle komma för att förpassa mig till sina gaskamrar så skulle blodet flyta. Med andra ord, jag tänker bemöta Solanasfeminister på samma sätt som de bemöter mig. Och jag ville göra en viktig poäng med mitt inlägg, (min aggressivitet handlade inte så mycket om bristande formuleringsförmåga, en förmåga som jag tror det är ganska uppenbart att jag lyckats vidmakthålla i ett minst sagt hyfsat skick), just det att det faktiskt finns de av oss som inte tycker att vår eventuella utrotning är något som skall diskuteras socialt belevat under det att man dricker te och artigt ler mot sina meningsmotståndare, utan att det faktiskt behövs någon som säger ifrån till feministerna att det finns gränser som om de korsar dem så kommer de fan i mig också att få erfara att det finns konsekvenser.
    Men jag blev censurerad (men slapp bli polisanmäld som Medborgare X), jag har aldrig förespråkat att vi skall mörda någon folkgrupp. Jag hävdade bara vår rätt till att försvara oss. Vem är egentligen skurken, som Louise säger:

    Jag tänker: vad är hat? Är det verkligen hat att någon (låt oss säga en av pojkarna som just kommer tillbaka från SCUM), skriver i en kommentar att feminismen är sjuk!?
    Eller är det hat – att genom skolväsendet anordna en (obligatorisk) utflykt för barnen där pojkarna skall behöva lyssna på att de (i egenskap av biologisk varelse), borde utrotas och mördas?
    Vem är det som är skyldig till ett övergrepp i denna situation?
    Statsfeminismen – eller den enskilda pojken?

    Sist men inte minst så uppleverjag att det h:o säger stämmer:

    Aggressiva kommentarer tycker jag ofta får “mothugg” av andra som anser att det gått över gränsen. Därför kanske de inte egentligen behöver tas bort? Responsen de får visar att det inte är en generell uppfattning hos kommentatorerna här.

    Jag fick rejält med mothugg från andra kommentatorer på min ”blodet flyta”-kommentar, och det är väl precis som det skall vara. Det öppnar för en debatt och man får en chans att nyansera sig och också i viss mån omvärdera sin egen ståndpunkt.
    En otrevlig bieffekt av att kommentarer tas bort är ju att det lätt uppstår en falsk bild av de borttagna kommentarerna på grund av andra senare bemöter och kommenterar sin tolkning av kommentaren, inte vad som faktiskt stod där. Jag upplevde det som högst upprörande när min kommentar togs bort men andras kommentarer stod kvar där man fick det falska intrycket av att jag förespråkade våld.
    Jag har all respekt för både Billing och Ström, men jag hoppas de inser att när man börjar mackla med kommentarerna så är man verkligen ute på farlig mark. Jag har ett förslag på hur man håller relativt rent på ett snyggt sätt i kommentatorsfältet utan att göra orätt mot kommentatorerna. Men jag tar det lite senare.

  39. Bashflak skriver:

    Jag som inledde min internetkarriär med att debattera kommunism vs kapitalism på Aftonbladets tidiga forum (innan webbredaktören blev fälld i domstol för att inte ha modererat bort nazister) och senare debatterat Irak-krigets vara eller icke vara med Amerikaner och fransmän på ett internationellt forum, känner mig ganska luttrad i den svenska debatten. Man hoppar över trollen och läser vidare, svårare än så är det inte.

  40. leifer skriver:

    Charlotte

    Toleranströskeln hos mig är låg med alla feminister, genusvetare etc pga att att dom ju ofta är radikala feminister. Eller så är det så att dina åsikter är vanliga än man tror men ALDRIG kommer fram i media, vad beror i såna fall det på?

    Du börjar med att säga att du är genusvetare UTAN att ens försöka förmildrade eller förklara att du ha en liten annan syn än vad de du kallar förutfattade meningar.

    Tänk på att detta ändå är en blogg som ger lite andrum till alla galna feminister som sprider sin dynga, för att inte tala om media närmast överallt idag inkl politiker. Garden är uppe när nån säger sig vara feminist eller genusvetare. Så då återstår väl bara frågan om du säger dig vara feminist, eller om det var en fördom också.

  41. NinniTokan skriver:

    @Charlotte:

    Jag har full respekt och förståelse för den känslan. Och det glädjer mig att se att jag inte missbedömt dig.

    Men…

    ”Judar borde inte få handskas med samhällets pengar. Enligt min åsikt ska de inte heller bli betrodda med ansvaret för jordklotets framtid i tekniskt avseende. Det hela går så lätt överstyr.”

    Är en sån text okej?!

    Här har du originalet.

    Jag mådde så sjukt jävla(ursäkta) dåligt av den artikeln att jag gick en lång runda och bara grät som ett barn. I DN(!) i mitt Sverige är det okej att spy sån galla av manshat. (Och nu gråter jag igen, detta trots att jag inte är en ”pipsill”.) Så mår jag av det manshat som råder i vårt samhälle och jag är kvinna!
    Hur tror du män mår då?

    Feminister pratar ofta om (ett utbrett) kvinnohat. Var då, frågar jag? Antingen så hänvisar man till urgamla texter, en tid ingen idag levande kvinna upplevt, eller så fick jag det här till svar.

    Därför har jag en förståelse för att alla inte kan hålla god ton alltid och att frustrationen ibland tar överhand. Sker det på bekostnad av att feminister skräms bort för dom känner sig trampade på tårna.. Så får det vara så, anser jag.

    Det är nog tur att det är Pelle, och inte jag, som sitter vid ratten och styr. ;D

  42. Anders Senior skriver:

    @Charlotte:

    Låt dig inte skrämmas iväg av ovårdat språk, jag hoppas att vi är fler som välkomnar dig än som jagar bort dig.
    Det blir ju inte mycket till diskussion om alla är överens och bara håller med varann…
    Personligen tycker jag att det är intressant att läsa alla olika åsikter, och jämförelser, vare sig jag håller med eller inte.

    Och som jag ser det så behövs alla olika synsätt, om jag nu tänker ”fel” måste jag ju få läsa alternativa synsätt för att inse det, och därefter värdera min inställning till saker och ting.

  43. leifer skriver:

    Anders Senior
    ”Det blir ju inte mycket till diskussion om alla är överens och bara håller med varann…”

    Det där är ju inte sant!

    Är ju liksom inte att alla håller med varandra, även om vi talar om de som håller med det mesta Pelle säger eller stödjer honom.

    När vi börjar titta på detaljer så kommer ”osämjan”, dvs djävulen finns i detaljerna, och detta gäller i alla högsta grad jämställdhet.

  44. Nils Jungenäs skriver:

    @Daniel:

    Jag förstår inte meningen med din kommentar.
    Du fattar väl att Pelle vill veta vad läsare och kommentatorer tycker?!? Det är en synergi/växelverkan.

  45. Anders Senior skriver:

    @NinniTokan:

    Tack för exemplet!
    Precis därför jag anser att det är relevant att jämföra dem…..

  46. leifer skriver:

    NinniTokan

    Bra inlägg, och det är väl så att de flesta som jobbar med genusvetenskap på universitet/högskolor är kvinnliga feminister.

  47. Anders Senior skriver:

    @leifer:

    Det är ju precis det jag säger, läs igen….

    Vare sig det gäller den stora bilden eller detaljerna i den skulle det ändå inte vara mycket till diskussion om alla vore överens och bara höll med varann….

    Hehe, det skulle bara bli en kommentar, och 300 likes på den, inte mycket till diskussion…. ;)

  48. Prill skriver:

    @NinniTokan:

    Jag blev varm i hela kroppen av ditt inlägg. Precis så är det.

  49. Charlotte skriver:

    @NinniTokan: Jag såg din kommentar där inne och blev riktigt varm! :) Däremot så ser jag inte hur jag skulle vara mer kompetent att kommentera den där texten än någon annan.

    leifer skrev: ”NinniTokan

    Bra inlägg, och det är väl så att de flesta som jobbar med genusvetenskap på universitet/högskolor är kvinnliga feminister.”

    Det är också så att de flesta våldsverkare är män. Brukar man inte här inne säga att man inte ska döma alla män för det? Borde inte genusvetarna få samma chans…?

    Det finns sånna som går överstyr överallt. Därför vill jag inte kalla mig själv feminist. Jag förstår frustrationen som många känner inför vilket utveckling hela genusdebatten har tagit i Sverige, men jag tycker inte att jag har en skyldighet att belägga mina kommentarer med en disclaimer om att jag inte tror på patriarkatet i dagens Sverige eller är feminist för att jag ska bemötas med samma respekt som alla andra här inne.

  50. Bashflak skriver:

    Charlotte, forskar du i Sverige eller Finland?

  51. Mats skriver:

    Denna blogg blir allt mer likt oneway där man inte tillåts säga något negativt för där finns en primadonna vid namn Hanna som tar illa upp så pass mycket att hon ryser och magen vänder sig utochin när hon ser något strängt skrivet. Helt fel. Primadonna vill inte ens läsa här inne för att hon mår så dåligt, bullshit beyond words.

    Som jag sa till henne har man inte på någon blogg eller diskussion någonsin kommit fram till något bra när folk ska försöka med fina ord försöka få den andra att förstå. Ingen på denna planet har någonsin sagt ”Jaha är det så du menar Olle, jag tycker som dig nu och ändrar min uppfattning” Den som säger sig ha upplevt det eller själv gjort det ljuger. Tisslas och tasslas och fega är inget vi ska syssla med. Är man förbannad ska man säga det, man ska svära allt man bara kan. Du ska håna den andras intelligens etc. Först då fattar människor att man menar allvar. Detta är inget jag hittar på nu i skrivandets stund utan jag har som sagt en hel blogg bakom mig som stödjer detta. Det är väl bara läsa här inne just nu eller ta någon annan topic och läsa och se, det har inte kommit fram något bra någonsin. Först när någon blivit arg och det mirakulöst blivit publicerat då självklart när pelle missat det, ja då har det hänt saker. Feminister har visat sina rätta färger och vad dom egentligen tycker om män då. Kommer ni ihåg scum debatten? Inte fan togs den upp i media för att vi satt tysta och försökte debattera fram sanningen att det är perverterade människor som gillar det. Nej vem och hur var det? På vilket sätt gjordes det? Just precis!

    Att sitta o säga ”Jag håller med Pelle, bra jobbat :) ))” ger ju mindre resultat än att försöka med tankekraft vilja fram ett svart hål som slukar alla feminister.
    Ni vet att jag har rätt.

  52. Anders Senior skriver:

    @Mats:

    Jag håller med, är något åt h*lvete måste man ju protestera!
    Ju mer åt h*lvete något är, desto vildare protester måste det bli,

    Jämför med kejsarens kläder, som troligen kom till just för att belysa detta problem.

    Om ingen protesterar, då tror kejsaren att han har kläder, och skojarna kommer undan.

    Om ett fåtal protesterar, så blir de förlöjligade, förföljda och nedtystade av skojarna, och den stora massan törs inte yttra sig i rädsla att bli lika illa behandlad, och skojarna kommer undan, och blir dessutom starkare.

    Om massor människor protesterar, starkt, inser skojarna att det är kört och drar, eller så får de bada i tjära och fjädrar.

    Om folk bara hade protesterat hårdare, tidigare,så hade aldrig skojarna fått den styrkan och fotfästet som de har idag, ivrigt påhejade av ”nyttiga idioter” som de lyckats dupera, eller som möjligen försöker sko sig själva och göra egen karriär med hjälp av skojarna…

    Om folk bara hade protesterat hårdare, tidigare, hade de tystnat i sin linda, och insett att det var kört innan de ens hunnit börja dupera de nyttiga idioterna..

    …… Och idag har det gått så långt att de kan skriva saker i dagspressen som NinniTokan exemplifierar ovan, utan att någon reagerar…..

  53. Bashflak skriver:

    Mats, jag tror man måste flera olika metoder inom ‘rörelsen’, så som t.ex. Ström och Billing kompletterat varandra med provokation respektive försoning. Vad vi INTE vill ha eller behöver, är jämställdistiska AFA/SA/AåA eller vad olika rörelser kallar sina gatuslagsmålsavdelningar.

  54. an@n.ym skriver:

    Kan bara hålla med Mats. Det finns ingen anledning att smeka feministerna medhårs. Det är bara pinsamt med primadonnor som säger sig ta illa vid sig av det som skrivs här och på andra antifeministiska bloggar. Precis som NinniTokan så tydligt visar är det istället feministerna som ägnar sig åt riktigt hat och riktigt nedsättande kommentarer, mot män. Det har de gjort i årtionden nu och det gör de dessutom i de stora dagstidningarna, i princip dagligen. Precis som genusvetarna på universiteten och kulturkoftorna på teatrarna. Det finns ingen anledning att söka fred med någon som väljer att kalla sig feminist.

  55. an@n.ym skriver:

    Det är dessutom patetiskt att läsa alla dessa feministiska kvinnors bloggar. Det är ofta privilegierade akademiska kvinnor eller unga bortskämda flickor som driver dessa bloggar. De unga bortskämda flickorna upprepar alla de feministiska myterna som de har fått lära sig, som att kvinnor får sämre betalt för samma jobb, att kvinnor dubbelarbetar eller så beklagar de sig över utseendehetsen. De privilegierade akademiska kvinnorna skriver om barn, rosa kläder, kvoterad föräldraförsäkring eller om karriär och att kvotera in kvinnor i styrelserna.

    Själva tar de förgivet att skattebetalarna (alla de mindre bemedlade männen som gör slitjobben i samhället) ska betala för deras långa universitetsutbildning, aborter, inseminering, barnbidrag, dagis, föräldraledighet, m.m. De tar t.o.m. barn och fin miljonbostad i storstaden förgivet.

    De är så förbannat privilegierade att de inte inser hur djävla förmånligt de har det, på alla vanliga mindre bemedlade mäns bekostnad.

  56. Pelle Billing skriver:

    Jag har läst hela tråden här och mina förslag är följande:

    1) Jag tar bort sådant som är uppenbart stötande. Personangrepp, Godwins lag och dylikt. Tipsa mig om du ser sådant bland kommentarerna!
    2) I övrigt litar jag på att communityn reglerar sig själv. Om någon tappar tonen så påpeka det. Om en tråd glider off-topic en stund så bjud in till on-topic igen. Det är fullt möjligt att ha två spår samtidigt (ett on-topic och ett off-topic).
    3) Tänk på att många ser kommentarerna som en del av bloggen. Så det du skriver färgar av sig på mig och på bloggen. Detta vill jag bara nämna så ni kan ha förståelse för varför jag inte vill ha total vilda västern här inne.
    4) Jag lägger massa, massa jobb på den här bloggen. Om communityn är värdefull för dig och du vill ha kvar den så donera gärna en månatlig summa.

  57. Men@Work skriver:

    Ja, du har enligt min uppfattning modererat för hårt den senaste tiden. Detta kan lätt uppfattas som censur. Visst bör inlägg vara on-topic och tonen hyfsad, men det bör även vara högt till tak. Du bestämmer naturligtvis Pelle, men intresserade läsare och skribenter kan gå förlorade på kuppen…

    Dina förslag ovan verkar dock ganska vettiga.

    Håller för övrigt med Mats 21:54.

  58. Men@Work skriver:

    Förtydligande: jag menar HYFSAT on-topic. Diskussionen måste få flyta lite.

  59. Emma skriver:

    @:an@n.ym
    All respekt till de som sköter de tyngsta, mest slitiga jobben och kan till viss del hålla med dig om att glesbygden är styvmoderligt behandlad ibland. Men hur du får skattebetalarna till att vara enbart de män som har de slitigaste jobben förstår jag inte. De kvinnor som bor på samma ställe och har dito lågbetalda slitjobb då? Du nämner ”bortskämda akademikerkvinnor i Storstaden”. Hur ställer du dig till motsvarande akademikermän?

    @ Pelle: Gillar dina förslag ovan. För mig är det stor skillnad om någon vill ha en disskussion eller bara upprepa sina egna åsikter. Uppskattar möjligheten att diskutera frågor jag tycker sopas under mattan i media idag även om det börjar röra på sig lite nu.

  60. Peter skriver:

    Några reflektioner. Jag mår dåligt av ”feministiska” inlägg som inte tycks vara FÖR någonting, utan bara vill utdela skuld och peka finger åt vilka skitstövlar män är, speciellt vita heterosexuella män i en viss ålder (i ungefär samma ålder som skribentens egen pappa, kanske).

    På motsvarande sätt känns det ibland lite olustigt med inlägg i detta kommentatorsfält som på samma sätt förenklar och bara är mot något, utan att ens vilja nyansera eller tillföra något nytt.

    Det kan påminna lite om andra ”debatter” där man t.ex. konstaterar att alla politiker är korrumperade och bara ser om sitt eget hus. Eller myndigheter som uteslutande bemannas av idioter (tänker på när exempelvis Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen brukar kritiseras).

    Att klumpa ihop samtliga feminister och ställa dem som grupp ansvariga för vartenda inlägg som görs ökar ju inte direkt kunskapen. Att däremot se dessa som symptom på att något i dagens Sverige inte riktigt stämmer gör jag själv mycket gärna, och ser inget fel med.

    Jag är därför enbart positiv att inläggen på denna blogg håller en god ton, och vill gärna se att ”vi” som vi uppnå verklig jämställdhet är lite klokare och bättre än de ”feminister” som har urartat till så låg nivå att de skyller allt som gått snett i samhället på den manliga halvan av befolkningen.

  61. Mia. skriver:

    @Anders Senior:

    ”Jämför med kejsarens kläder, som troligen kom till just för att belysa detta problem.”

    Precis, man måste protestera och säga sin mening precis som det lilla barnet gjorde. De närmast hörde och började också ifrågasätta och snart spred sig sorlet genom folkmassan tills fler och fler fick upp ögonen och till sist även kejsaren själv. Långsamt kommer man längst kan alltså också vara ett motto.

    I Amos Oz lilla skrift ‘Hur man botar en fanatiker’ som jag tipsade om häromdagen stod det något i stil med – Hur förhåller man sig till en individ som är ett varndrande utropstecken? Samt att han tror att det är de sansade ‘följarna’ man främst ska appellera till. Precis som i sagan om kejsarens nya kläder alltså ;)

    @Mats:

    ”Att sitta o säga “Jag håller med Pelle, bra jobbat ))” ger ju mindre resultat än att försöka med tankekraft vilja fram ett svart hål som slukar alla feminister.
    Ni vet att jag har rätt.”

    Alla håller inte alltid bara med. Och personligen tror jag (jag vet alltså inte) att de som argumenterar lugnt och sansat åstadkommer bra mycket mer och kommer längre än de som tror att man kan skrika och svära fram ett svart hål som ska sluka ens motståndare, dvs att ‘vandrande utropstecknen’ gjorde mer skada än nytta i t ex SCUM-debatten.

  62. bäver skriver:

    pelle: jag tror du har fattat ett mycket bra beslut! det här med att sålla bland kommentarer är kanske en lite knivig fråga, men jag tror du har gjort helt rätt. om påhopp och extrem aggressivitet tillåts blir det aldrig någon konstruktiv diskussion. (så kallat extrema *åsikter* kan ju däremot vara nog så relevanta att publicera här, så länge de håller sig inom demokratins och lagens råmärken.)

  63. leifer skriver:

    Charlotte

    ”Bra inlägg, och det är väl så att de flesta som jobbar med genusvetenskap på universitet/högskolor är kvinnliga feminister.”
    Det är också så att de flesta våldsverkare är män. Brukar man inte här inne säga att man inte ska döma alla män för det? Borde inte genusvetarna få samma chans…?”

    Ja fast de flesta män är INTE våldverkare. Så försök inte. Du försvarade ju genusvetare som grupp! Och dom flesta är ju kvinnliga feminister.

    Ska erkänna att jag blev nyfiken på dina åsikter och hoppas du skriver mer. Respekt är ett svårt ord och det är en utopi att tro att alla människor får lika respekt, utan det är ofta nåt man måste förtjäna. Möjligen kan man kräva en god ton men då vill det till att det är dubbelriktat.

  64. leifer skriver:

    Mats

    Bra inlägg där som man kanske borde diskutera mer. Och det är ju särskilt stötande på denna blogg om en feminist blir positivt särbehandlad.

  65. NinniTokan skriver:

    @Charlotte:

    Däremot så ser jag inte hur jag skulle vara mer kompetent att kommentera den där texten än någon annan.

    Den var tänkt att vara retorisk liksom. Så ingen behöver kommentera den, den talar för sig själv.:)

    Jag förstår frustrationen som många känner inför vilket utveckling hela genusdebatten har tagit i Sverige

    Istället för att bli frustrerad försöker jag hitta svar på varför det blivit så här. Varför har Sverige utvecklats till ett land som är mansfientligt?

    Och mitt svar ligger att en stor del av ansvaret vilar på på genus”vetenskapens” axlar. Därmed inte sagt att all genusvetenskap är ”vetenskap”, jag vet t.ex. inget om din. (Det skulle heller inte göra någon skillnad om jag läste den, då jag som har intresse för historia långt över på minusskalan inte skulle kunna bedöma dess vetenskaplighet och framför allt inte vetenskapliga värde. Så du är oskyldig till motsatsen bevisats, typ. Bra va?;) )

    Här sågar AV en rapport bara av att ha läst abstract(Ett hastverk, visst, men vi får väl hoppas att abstract är någotsånär överensstämmande med rapporten i övrigt annars är det ju illa.)

    Här och här visar jag min syn på det där med våld och könsroll(notera gärna att din titel genusvetare inte står inom citat. För jo, jag ger även genusvetare en chans.)

    Jag fick upp ögonen för en brist på ”vår” sida i att ”vi” inte är tillräckligt tydliga och konstruktiva i vår kritik av genusvetenskapen. Som jag lovat där kommer jag dra mitt står till stacken för att försöka åtgärda denna brist.

    Problemet med den här typ av forskning, som så att säga ger narrativa svar är att är man en god skribent kan man få vilket humbug som helst att låta som den absoluta sanningen(vilket inte finns) i synnerhet om skribenten tituleras fint. Och det(problemet ligger i männens könsroll/manlighet osv) är en sanning ”folket” har svalt, därför har vi idag detta mansfientliga samhälle.

    @Pelle Billing:

    Jag saknade detta. Jag tyckte det var ett väldigt bra förslag.

  66. michael skriver:

    Det som var bra med Genus nytt var att där stod en 15årig killes arga kommentar sida vid sida med en 60årig akademikers kommentar.Och att dom båda fick plats det fanns en härlig demokrati känsla i det.
    Och vad är god ton jag kan tänka mig att många feminister vill att vi ska hålla det för att göra oss tandlösa.Men vi ska komma ihåg att vi kritiserar bara en ism medans dom kritiserar bara pga kön.
    Och visst har feminister gjort saker som är bra men hur är det idag gör dom sverige mer jämställt eller är det tvärtom.
    När dom bara fokuserar på tjejer som mår psykiskt dåligt och får media å politiker att skjuta till resurser dit fast det är mer än dubbelt så många killar som tar sitt liv och får sämre hjälp.Gör man inte då att ojämställdheten ökar istället.
    När man bara talar om mäns våld mot kvinnor i relationsvåld och gör allt för att förtiga och sopa under mattan kvinnors våld mot män i relationsvåld.Och får politiker å media fokusera på det och endast resurser skjuts dit.Gör man inte då att ojämställdheten ökar istället för att minska.
    När dom bara talar om tjejernas situation i skolan men aldrig talar om att var fjärde kille går ut grundskolan utan fullständiga betyg.Och får politiker å media att fokusera endast på tjejernas problemGör man inte då att ojämstäldheten ökar istället för att minska.

  67. Pernilla skriver:

    @leifer:

    Genusnytt blev inte förstörd. Det var en helt annan stil på Genusnytt. Mer humor och elakheter och samtidigt väldigt högt i tak. Ungefär som Flashback. Det uppskattas av många och just därför var den så välbesökt.

  68. leifer skriver:

    Pernilla

    Det är din uppfattning, jag har min. Till och med Pär Ström själv la in blogginlägg om att vissa kommentarer sänkte hela bloggen. Det var också så att folk skriver anonymt och bytte nick, vilket skapar extra problem på en omodererad blogg. Framförallt tyckte jag det var svårt att få igång konstruktiva debatter med folk som sen ofta visade sig vara troll (ex bytte nick, hade mansnamn när dom egentligen var kvinnor etc). Men visst lockade det också många läsare, det håller jag med om. Och jag har själv absolut inget emot heta debatter, med mycket känslor etc. Men jag vill att det ska vara konstruktiv och hålla sig till sak.

  69. Mia. skriver:

    @michael:

    Jag tror man måste skilja på feminism (och maskulinism) och jämställdhet. Feminism är inte detsamma som jämställdhet utan en (eller rättare sagt flera) vägar till jämställdhet. Jag tror att ett av misstagen har varit att man har lutat sig tillbaka i tron om att ‘kvinnofacket’ ska ta hand om hela jämställdheten sas. Men det behövs nog även mycket riktigt de som engagerar sig i ‘mansfacket’. Och inom maskulinismen finns det uppenbarligen också flera olika vägar som tros bära till Rom, eller om man ens är samstämmiga i att det är dit man vill eller iaf var det tros ligga. Dvs som olika fack för olika branscher men även flera olika fack för samma bransch.

  70. Mattias skriver:

    Pelle,

    tyvärr tycker jag att du gör fel. Jag tycker det behövs en motvikt till feminismen, inte en kompromissvilja. Om man uppväger en extrem åsikt med en neutral åsikt så får man en halvextrem kompromiss som resultat. Jag tycker du bjuder på för mycket eftergifter och ställer för lite krav på feminismen.

    Jag brukar se det lite som en skala i pendelform med feminismen på -5, dig på drygt +/- 0 och Pär Ström på +5. Snittet (kompromissen) av -5 och +5 blir ett neutralt 0. Men snittet (kompromissen) av -5 och 0 blir ju -2,5 om ni förstår hur jag menar.

    Även halvfeminism anser jag är kränkande och fel. Är dock för jämställdhet.

    Ovan är dock inte en kritik mot din blogg. Den är din, du väljer hur den skall vara och vilken funktion du vill den skall ha. Men har svårt att tänka mig att du bara vill ha feedback som håller med dig.

  71. barfota skriver:

    @Till alla
    Så här är det. Jag har träffat Pelle IRL och han är en genomjuste kille och gör ett fantastiskt bra jobb, jag tycker däremot att bloggen blivit mer och mer feministvänlig och då blir ju Pelles ”fantastiska jobb” tyvärr till en nackdel för mig och alla andra som vill ha bort feminismen för gott.

    Jag vidhåller min uppfattning om jämförelsen mellan de olika -ismerna och tycker inte alls det var fel att framföra mina åsikter här.

    @Pelle Billing:

    ”Personangrepp, Godwins lag och dylikt. Tipsa mig om du ser sådant bland kommentarerna!”

    För min del så ta gärna bort personangrepp, hot och sådant som du personligen kan hållas juridiskt ansvarig för, du skall inte behöva hamna i en rättegång för någon debattörs klumpiga eller hatiska uttalanden.
    När det gäller tillämpningen av Godwins lag så är mitt råd att negligera den helt och hållet. Ärligt talat så har den väl tillkommit enkom i syftet att kväsa oliktänkande och vi kommer alltid i slutändan att dra paralleller och jämförelser med det vi alla bäst känner till. Jag säger INTE att det är så men Godwin själv kanske tillhörde någon av de tre -ismerna och skrev sin ”lag” för att kunna stå oemotsagd och skuldbelägga de som inte delade hans världsbild (en -ismernas ”kapten klänning” m.a.o.). Detta är bara en hypotes men vad jag vill ha sagt är, vad än Godvin eller någon annan rätt-tänkandehar skrivit eller sagt tidigare är så totalt likgiltigt för mig. Alltså tänk gärna om när det gäller Godwin.

    Jag tar paus Pelle, för som jag ser det så kämpar vi inte för samma sak och jag håller med bl.a. @Mats, @Anders Senior, @Dolf m.fl.
    I mina ögon så är detta en bitter kamp mot nämnda -ismer och ingenting man debatterar sig ur, dessa debatter började innan du var född Pelle och har bara lett till ännu mer feminism… jag har fått nog!
    Jag hoppas innerligt att du förstår att jag gillar dig som människa men håller inte med dig i en hel del frågor eller metoden för hur vi skall kunna uppnå jämställdhet, gitter däremot inte kommentera eller debattera om Godwin eller någon annan PK-människa skall diktera villkoren för vilka åsikter jag bör ha.

    Det är din blogg och jag respekterar dina beslut.

  72. Nils Jungenäs skriver:

    Jag tycker att det var naivt av Pär Ström att inte moderera genusnytt så hårt. Jag förstår naturligtvis tanken. Dock drog alla troll och meningslösa bajs-kommentarer ett löjets skimmer över både bloggen och bloggaren. Det var dessutom väldigt ofta jag drog mig för att skriva i kommentarsfälten eftersom nivån generellt var så låg. Man var ibland tvungen att skrolla igenom en massa skit för att hitta de kommentarer som var klarsynta, tankeväckande och gav mig som läsare nya insikter och perspektiv.

  73. mieitte skriver:

    Kan hända att en del av kritiken handlar mina inlägg för dom kan tolkas av vissa att jag inte vill acceptera demokratin. Men jag hävdar att det inte är demokrati om allt ska vara 50/50 bode löne och individ nivån. Det är snarare en stereotyp av Nord-Korea kommunism.

    Om utfallet för tillfället blir 50/50 är det ideellt perfekta tillståndet och accetabelt om det blivit efter individernas egna viljor i meritokratiks anda men feminister hävdar att meritokratisk utfall hamnar, i det radiotionella ”patriarkad som inte funnits på länge här enligt lagliga definitioner, ” i vissa val. Dom tycks ha tolknimngsrätten vad som är vad.

    Vad gäller mina kommentarer om (C) att ledningen består av 4/5 kvinnor så utfallet måste anses vara acceptabelt för rådande klimat har påverkat att det inte alls ter sig orimlig utfall utan stor påverkan av feminismen och inte helt fria viljor. Den är inte bestående evigheter och kommer säkert att bli annorlunda efter nästa val till styrelser.

    Sedan vad det gäller ”hen” feminsterna vill dom i brist amvända allt möjligt för att hålla sig på agendan för dagen och samtidigt är det reklam för författarna för sina verk. Har sett deras ”förträffliga” kommentarer på vissa sajters för att hålla liv i feminismen och samtitigt göra reklam för feminismen.
    Vad gäller vårnadbidraget så ursprungilen var det avsedd dör kvinna att ta hand om barnet under dom månader som i fråga men att somliga som klimat för jämställdhet är kom handla om mannen infogande med tvång till systemet för att framstå som jämställd.

    Säger bara om kvinnan tjär ca 250 000 kr/år och mannen 500 000 kr/år och mannen tvingas till vårdnadbidrag, som måste vara lika för alla familjer skull, för att hålla kriterien jämställdhet. Vem frihet och jämställdhet handlar det om, om man tvingar honom att avstå lön på över 250 000 kr /år för att lära känna sitt barn med tvång ÅTTA timmar/dag. Vad gör han annars resten av dagen då han arbetar.
    Diskar, städar och lagar mat efter jobbet för att hon är ställd på bidrag att vårda sitt barn.
    Undra på om mannen inte har tid enligt feminter att bekanta sig med sitt barn utan att staten pekar finger åt honnom.

    Jag bruka numer skriva att enlig lagar har vi inte haft könsmaktordning men att i och med feminismen vi har fått en kvinnlig könsmaktordning hur man är vänder. Man brukar hävda att Rwanda är mest demokratisk land för där sitter kvinnor i makt med 56 % och Sverige har vi 45 % kvinnor i mosvarande.
    Det är bara om kvinnor har överläge enligt deras sätt är det demorkti medan Sverige är endå närmare 50/50 dock fördel för män så det interäknas.

    Tyvärr är feminism en ideologi beserad på marxism någon sorts andlig pådrift(tro och känn) och lögner för att arbetarfolket ska ta över makten. Det här fallet tycks det även vurmas hos kvinnor på alla håll, könsmakt som det är. sådan samhällsordniing så därför är det säkrare att ha dom i minoritet i Riksdagen i Alliansregring lägger dock inte fram förslag om vårnadbidragsförändring skulle jag tro trots att Reinfeldt har deklarerad vara feminist (skulle räckt saga att han är demokrat).

    Demokratin är mycket viktigare för mig, än att ha ett samhälle typ Nord-Korea och inte blivit omöjlig att leva samt känna sig som relativt fri individ med sina unika olikheter jämtemot alla andra.

  74. Nils Jungenäs skriver:

    @barfota:

    Kan inte du maila mig?
    förnamn punkt efternamn ätt gmail punkt com.

    Jag kommer sakna dig. Jag håller med dig om det allra mesta du skriver. Jag delar din frustration över avsaknaden stake i det svenska debattklimatet. Däremot vet jag att det ibland tyvärr kan vara att binda ris till sin egen rygg att vara allt för rak och ärlig. Det är något jag själv behöver lära mig… att vara lite smidig ibland.

    Förtydligande:
    (Jag menade inte bara ”öga mot öga” bokstavligt, utan mer att jag tycker att Pelle kanske framstår som mer undfallande och inställsam i offentliga sammanhang än han gör när man i förtroende har ett samtal utan åhörare på tex telefon och mail. Vilket som är hans riktiga ”jag” vet bara han sjäv. Han kanske bara spelar hardcore när han pratar med mig ;-) )

  75. Bashflak skriver:

    Mattias, Pär Ström ligger inte på 5+ på den skalan du beskriver, han är placerad tämligen i mitten. Pär och Pelle har i stort sett samma mål och agenda, de använder bara olika metoder att debattera. För att hitta 5+ får du gå till Elise Claesson och Annica Dahlström. Dessa damer har en del ståndpunkter gemensamt med Pär och Pelle i sin kritik mot feminismen, men väldigt mycket som skiljer också. I vissa frågor står P&P enade med feminsterna mot de värdekonservativa, t.ex. om huruvida män är kapabla att ta hand om barn eller om män ska hålla sig borta från livbåtarna tills kvinnfolket tagit plats.

  76. robjoh skriver:

    @Pelle
    Det är din blogg så du får givetvis göra hur du vill, MEN jag har ett problem med punkt 1 i ditt förslag. För det finns minst ett inlägg ovan från NinniTokan som är väldigt nära en jämförelse mellan nazismen och feminister, även om det inte direkt säger att hon gör jämförelsen.

    Jag tycker hennes inlägg är ett tydligt exempel på varför jag är motståndare emot feminismen. Jag motståndare mot feminismen av samma anledning jag argumenterar emot religion, nazism/fascism och kommunism, det är enligt mig totalitära ideologier. Om punkt 1 ska gälla i alla lägen så kommer vi inte kunna diskutera ideologier utifrån likheter i totalitära eller frihetliga termer.

    För mig har alltså statsfeminismen mer gemensamt med nazismen, fascismen och kommunismen än den har med frihetliga ideologier som vill individen väl.

    Jag kan förstår punkt 1 om man bara skriver: ”Feminister är bara en jävla massa nazister” eller något liknande.

    Däremot har jag väldiga problem om man inte ska få skriva: ”Den text som feministen X Y har skrivit om män är likvärdig med vad nazismens hat emot judar”. Det måste gå att kritisera hat mot en grupp av människor, och påpeka vad den typen av hat har lett oss tidigare.

    Jag anser också att man bör ha rätten att kommentera att Maria Svealand uppenbarligen är fascist, då hon själv har skrivit att de som inte tycker som henne inte ska få uttala sig. Har jag brutit mot Godwins lag för att jag faktiskt påpekar att hon likt fascismen förespråkar censur av personer som inte tycker som henne? Var går gränsen innan man blir borttagen?

  77. barfota skriver:

    @an@n.ym:
    :oops: Glömde tacka dig för denna klarsynta kommentar.
    Tack

  78. barfota skriver:

    @Pernilla:
    Bra skrivet.
    Man kanske går in här för att skriva av sig och undviker därmed risken att bli en i statistiken av män som slår. Inte för att jag skulle få för mig att slå någon men så har jag också som ovana att skriva av mig vad jag egentligen innerst inne tycker :D

  79. Mattias skriver:

    Bashflak,

    jag håller både med dig och inte med dig. Jag håller med om att jag förenklade när jag satte PS som +5. Det var mer för att beskriva en konceptuell bild jag har i huvudet. Skalans justeringar du pratar om har du nog helt rätt i.

    Däremot håller jag inte med om att Pelle och Pär är så lika som du säger. Jag tror faktiskt inte deras mål är så lika heller. Jag tyckte nog det var så tidigare men Pelles blogg har utvecklats i en riktning jag har lite svårt för, för att vara ärlig. Pär är konfrontatorisk, Pelle är medlande. För mig innebär det att de är i två olika fack och har också historiskt fyllt två olika funktioner för mig.

  80. Mattias skriver:

    Pelle, Barfota med flera,

    Barfota satte ordet på vad jag inte kunnat sätta fingret på själv tidigare. Jag håller med honom om att bloggen blivit för feminismvänlig. Missförstå mig inte nu, jag håller helt med om att dialog och att prata med varandra är lösningen här, men jag anser att dialogen sker på premisser jag inte ställer upp på. Längre. Jag är inte typen som vänder andra kinden till när jag får en örfil och jag tycker inte rallarsvingarna jag tvingas stå ut med varje dag i tidiningarna, på radio, i tv osv förtjänar något annat en en rallarsving i retur. Enough is enough! Jag tar inte mer skit nu. För mina framtida söners skull.

    Så, trots att jag har haft stort utbyte av att läsa bl a Ninnitokans, Mariels med fleras inlägg och poster så tar jag nog också en paus härifrån iom kommentarsbegränsingen. Jag tycker det är fel approach helt enkelt och vill markera det.

    I övrigt har jag enbart gott att säga om dig och bloggen Pelle. Har varit med sedan starten på den engelska bloggen och är dig, precis som Pär Ström, evigt tacksam för allt du gjort och åstadkommit hittils. *bugar djupt* Lycka till med fortsättningen!

  81. Medborgare X skriver:

    Pelle!

    Jag ser stora likheter mellan dagens radikalfeminism och nazismen. Jag ser också stora likheter med rasismen, kommunismen och andra kollektivistiska ideologier. Alla bygger de på att kollektivistiskt dela upp människor i grupper utifrån enkelt identifierbara egenskaper och sedan mana till konflikt mellan dessa grupper. Den egna gruppen utses till oskyldiga offer och den andra till onskefulla förrövare. Skillnaden består enbart i vilka egenskaper som framhävs.

    För feminismen bygger det hela på att kvinnor ställs mot män. För nazismen att arier (vita) ställs mot judar, zigenare, mfl. För rasismen att människor delas upp i olika grupper utifrån hudfärg eller etnisk tillhörighet. För kommunismen att människor delas upp utifrån klass.

    Gemensamt för alla dessa kollektivistiska ideologierna är det svartvita tänkandet och uppmaningen till konflikt. Talet om ”strukturer”. Dehumanisering av motståndarna, precis som vi ser i det av feministerna hyllade ”SCUM-manifestet”!

    Den misandri och det manshat som feminismen har bidragit till under de senaste åren bär stora likheter med den propaganda mot judar som nazisterna drev under 30-talet i Tyskland. Det är just detta som Transgenusmotorn så effektivt avslöjar. Jag tycker det vore väldigt tråkigt om du börjar blunda för det och censurerar bort kommentarer som påpekar just detta.

  82. Nils Jungenäs skriver:

    @barfota:

    Skulle inte du ta paus?
    …eller ska du göra ”en Törnrosa” och stanna en månad till? ;-)

  83. leifer skriver:

    Medborgare X

    Och (radikal?)feminister jämfört ständigt alla alternativa rörelser till feminismen med nazismen så det blir ju samma jargong. I nysvenska har Hitler bytts ut mot Breivik. Var väl nån känd person som sa en gång att alla diskussioner, om dom bara håller på tillräckligt länge, kommer förr eller senare börja jämföra sina motståndare med Hitler och Nazismen. Numera då utbytt mot Breivik. Att man gör samma tillbaka, jämför feminismen med nazismen, känns inte för mig konstruktivt eller meningsfullt. Jag är nog av den uppfattningen att den som först associerar sin ”motståndare” med Breivik har förlorat (ex Maria Sveland).

    Sen finns det dock ett annat huvuddrag som jag tycker man kan se hos feminismen, bortsett från att den är kollektivistisk. Det är att den är religiös i sin karaktär. Förstår man det, så förstår man också varför det ofta är så meningslöst att försöka debattera och resonera med feminister. Det blir då som att försöka få en religiös person att byta religion genom att använda några tunga argument, det går helt enkelt inte och leder ingenstans. Visserligen kan ju en diskussion starta en tankeprocess så att på sikt en människa kan förändra sin uppfattning, men det är då ändå ganska långsökt i en debatt och troligen också en rörelse som går i en annan riktning eller? Jag tror knappast Maria Sveland ändrat sin uppfattning efter att ha pratat med Pelle Billing. Så då blir den stora frågan, vart leder en sån dialog? Eller handlar det istället om att bli rumsren i svensk gammelmedia och institutioner?

  84. Johan Grå skriver:

    Det svenska debattklimatet har ett så oerhört litet spänningsfält. Du, Pelle, som respekterar män och kvinnor lika mycket blir ena extremen när andra extremen är kvinnor som kallar svenska män för talibaner, påstår att alla män är potentiella kvinnomisshandlare samt sätter upp pjäser som förordar mäns utrotande.

    Perspektiven är så skeva men vi använder alltid polerna som ankare och jag är, liksom några andra här, också rädd för att du kommer söka dig allt mer in mot mitten. Särskilt nu när Pär inte finns, som trots att han också hade åsikter som var beskedliga i förhållande till de som proklameras på DN, ändå gjorde att du inte var den mest extrema i offentligheten.

    Bara en sån sak som att när jag råkade hamna på dina engelskspråkiga kommentarer på olika siter så visade de sig vara betydlig tuffare i din vilja att värna män än vad du är här på svenska. Beror det på att du byter åsikt eller debattklimat?

    Med det sagt vill jag ändå säga att du gör ett fantastiskt jobb så hur du än gör så gör du en oerhörd insats och står i rampljuset på ett sätt som jag exempelvis inte vågar.

  85. Mats skriver:

    Medborgare X
    Jag tror du har missförstått vad kommunism är. Det du säger är raka motsatsen

  86. Johan Grå skriver:

    @leifer

    Jag tycker Medborgare X har en poäng och för mig är det stor skillnad på att rutinmässigt jämföra sina motståndare med nazister och att reflektera över likheterna i struktur mellan dessa rörelser.

    Det finns precis som han påpekar gruppsykologiska likheter i att dela in människor i grupper, måla upp orättvisor och mana fram intergruppaggression. Inte vet jag vem som inspirerade Hitler men Marx ville ju se konflikten mellan klasserna brinna, vilket han lyckades väl med. Att nya ideologier, som delar av feminismen, anammar samma marxistiskt influerade gruppsykologiska tänkande som lett till massmord i ett antal länder i världen är väl värt att påpeka?

    Jämför med traditionell feminism, vad den nu skulle kallas av feministhistoriker, då det var mer upp till kamp för kvinnor än mot män. Jag växte upp med det och stödde det helhjärtat men människor som vill krossa samhället genom att skapa konflikt mellan grupper är i bästa fall vilsna och blinda.

  87. Pelle Billing skriver:

    Ok, så det verkar finnas flera som är oroliga över att jag ”rör mig mot mitten” och att jag inte är ”nog mycket motvikt mot radikalfeministerna”. Har ni verkligen tänkt igenom vad ni skriver? Hör ni inte hur egocentriska ni låter?

    Jag är en människa av kött och blod. Jag har satt mitt goda namn på spel i jämställdhetsdebatten. Jag har drivit dessa frågor inför släkt, vänner och halva svenska folket. Och nu vill ni reducera mig till en galen radikalmaskulist som ska vara motvikt till radikalfeministerna genom att vara lika knäpp åt andra hållet? Ursäkta mig, men är ni inte kloka?

    Självfallet ska jag inte vara lika tuff eller galen som de är. Då får jag lika lite respekt som de får! Det är inte så förändringsprocesser fungerar. Och framför allt, tycker ni jag ska offra mitt goda namn för att ni vill ha en ”rejäl motkraft mot feminismen”? Är jag en förbrukningsbar (schack)bonde i era ögon?

    Ni som klagar över att jag inte är tuff nog och att jag inte har stake nog. Starta er egen blogg. I eget namn, med egen bild. Berätta för er familj, er arbetsgivare och alla ni känner om ert nya projekt. Kom ihåg att betona inför dem hur tuffa ni tänker vara mot alla former av feminism. Tacka ja till att synas så mycket som möjligt i media så alla får reda på vad ni verkligen tycker.

    När ni gjort det kan ni komma till mig och klaga på att jag inte är ”tuff nog”. Tills dess är ni bara tangentbords-virtuoser som hukar er i er anonymitet och vill att någon annan ska göra grovjobbet åt er. Skämmes.

    Själv tänker jag fortsätta jobba mot en sund vision. Jag kallar den Jämställdhet 2.0. Den har inte förändrats någonting. Det har alltid handlat om könsneutral lagstiftning, en positiv syn på båda könen, en jämställdhetspolitik som arbetar med båda könens frågor, barns rätt till båda sina föräldrar, könsforskning utan ideologisk prägel, osv.

    Jag har inte kompromissat en millimeter med min vision. Det som möjligtvis stör vissa är att jag inte kompromissar åt någotdera hållet.

  88. Törnrosa skriver:

    Leifer: ”Visserligen kan ju en diskussion starta en tankeprocess så att på sikt en människa kan förändra sin uppfattning, men det är då ändå ganska långsökt i en debatt och troligen också en rörelse som går i en annan riktning eller? Jag tror knappast Maria Sveland ändrat sin uppfattning efter att ha pratat med Pelle Billing.”

    Fast det kanske inte är så viktigt att det är Maria Sveland som ändrar åsikt? Vinsten i debatten kan t ex ligga i att debattörerna, med argumentation, får hennes eventuella följare att ändra riktning.

    Och det kan klart också bli en mycket lång och för den delen även osynlig process, men det är väl ändå det som eftersträvas och inte att t ex någon ”smart man” ska vinna en ordfight över en kvinna för stunden eller…

  89. Pelle Billing skriver:

    @barfota:

    ”Så här är det. Jag har träffat Pelle IRL och han är en genomjuste kille och gör ett fantastiskt bra jobb, jag tycker däremot att bloggen blivit mer och mer feministvänlig och då blir ju Pelles “fantastiska jobb” tyvärr till en nackdel för mig och alla andra som vill ha bort feminismen för gott.”

    ”Jag hoppas innerligt att du förstår att jag gillar dig som människa men håller inte med dig i en hel del frågor eller metoden för hur vi skall kunna uppnå jämställdhet, gitter däremot inte kommentera eller debattera om Godwin eller någon annan PK-människa skall diktera villkoren för vilka åsikter jag bör ha.

    Det är din blogg och jag respekterar dina beslut.”

    Jag vet att även du är en bra person, Barfota! Och jag respekterar ditt beslut att ta en paus. Hoppas att du hittar bra arenor för att uttrycka ditt engagemang.

  90. leifer skriver:

    Pelle

    ”När ni gjort det kan ni komma till mig och klaga på att jag inte är “tuff nog”. Tills dess är ni bara tangentbords-virtuoser som hukar er i er anonymitet och vill att någon annan ska göra grovjobbet åt er. Skämmes.”

    Kunde vara bra om du var med tydligt med vilka ”ni” är. Sen undrar jag över inställningen att man är med i en rörelse och inte är huvudpersonen. Är man inte då viktig? Det är ju uppenbart här att det är du som får göra grovjobbet så att säga, men en rörelse består ju även av ”medlemmarna”. Och medlemmarna bidrar på olika sätt med saker som idéer, synpunkter på inriktning, pengar etc. Jag tycker du ska försöka se lite positivt också på kritik från ”medlemmarna” även om du givet inte behöver hålla med eller ens försvara dig. Och integritet är ju också centralt och jag tycker du uppvisar mycket integritet! ”vi” andra bakom tangenterna är också människor och har en livshistoria. Vi känner också lika viktiga (eller förvisso kanske inser att vanliga män idag inte är så viktiga alltid) men kanske oroas över inriktning. Jag sa dock tidigt här att jag fortsatt stöder dig fullt och med det med glädje. Reducera oss nu inte som gammelmedia gör med folk som kommenterar, det kallas pissrännan. Och bara för att man är anonym så betyder det inte att man inte är mindre viktig, man kanske har sina skäl att vara anonym och mediaklimatet är ju inte heller positiv när man yttrar åsikter som inte är s.k. politiskt korrekta.

  91. robjoh skriver:

    @Pelle
    Vill bara påpeka att jag inte är orolig för att du ska röra dig emot mitten eller för den delen att du skulle vara feg. Jag är mest orolig för att vi kommer minska möjligheten att diskutera ideologier ur mer än vänster och högerskalan. Givetvis vill jag inte att man ska kalla varann nazister, men jag tycker man borde få påpeka när någons resonemang inte hade varit möjligt om de hade pratat om någon annan grupp än män.

    Kanske är jag bara en anonym fegis, även om jag sticker ut hackan mer än en gång vid fika bordet på jobbet, men vändpunkten för mig var vid SCUM debatten. När den svenska kultureliten försvarade en text som om den hade handlat om muslimer, judar, kvinnor eller barn hade svartmålats. I ett sånt läge måste man få påpeka likheterna i argumentationen med fascismen. Det är därför jag ovan frågade var du drar gränsen, är det okej att argumentera ur en skala med frihet mot auktoritärt styre?

  92. leifer skriver:

    Törnrosa

    ”Och det kan klart också bli en mycket lång och för den delen även osynlig process, men det är väl ändå det som eftersträvas och inte att t ex någon “smart man” ska vinna en ordfight över en kvinna för stunden eller… ”

    Du menar som i män som logiska resonerande varelser med glasklara argument och kvinnor som intuitiva känslovarelser med motsägelsefulla flummiga argument? ;)

  93. Bashflak skriver:

    Pelle, jag uppfattar inte det som att folk är rädda att du ska röra dig mot mitten, snarare att du ska röra dig BORT från mitten, närmare feminismen, i den skala där ekvalismen står mitt mellan feminismen och värdekonservatismen. Men det är dock många som tror att den skalan bara har två fasta punkter, d.v.s feminister och hatare, om man ska använda Svelands vokabulär.

    Det finns både ekvalister och ringbrynjor som stöder ditt arbete, men ringbrynjorna förmodligen mest för att du är ‘fiendens fiende’.

  94. Pelle Billing skriver:

    @robjoh: Bra att du tar debatten i din närhet. SCUM-manifestet måste givetvis få kritiseras hårt. Samtidigt behöver man inte ta i så mycket. Det räcker att man sprider vidare vad radikalfeministerna sysslar med så tar vanligt folk avstånd från dem. Människor tycker det är galenskap att stödja en föreställning som förespråkar att män ska utrotas.

  95. Pelle Billing skriver:

    @Bashflak: OK. Men det behöver du inte oroa dig för.

  96. Törnrosa skriver:

    Pelle: Jag hade inte läst ditt inlägg när mitt publicerades då hade jag självklart nämnt det.

    Det är bra att du gör den här markeringen och i mina ögon finns ingen anledning att du ska gå in och peka ut vilka du menar. Var och en får ta åt sig som känner sig träffad.

    Jag gillar din blogg och har inte någon gång känt att du dealar med ditt samvete. Självklart måste du precis som andra människor utvecklas under tidens gång. Min upplevelse i bloggvärlden, över huvud taget, är att det t o m finns folk som vill ha ett hatiskt statiskt tillstånd :-( och det är trist.

  97. Pelle Billing skriver:

    @leifer: Jag ryter bara ifrån mot en viss klick. Du behöver inte känna dig träffad. Du har kritiserat mig flera gånger men på ett konstruktivt och nyanserat sätt. Vi har också kunnat förstå varandra likheter och skillnader. Sådana utbyten är bara intressanta och leder till att båda får ifrågasätta sina övertygelser.

    Självfallet är rörelsen oerhört viktig, och alla som drar sitt strå till stacken på olika vis. Tro inte något annat.

  98. Pelle Billing skriver:

    @Johan Grå:

    ”Med det sagt vill jag ändå säga att du gör ett fantastiskt jobb så hur du än gör så gör du en oerhörd insats och står i rampljuset på ett sätt som jag exempelvis inte vågar.”

    Tack!

  99. Törnrosa skriver:

    leifer: Det är INTE jag som är hopplös. Nu har jag en förb-d huvudvärk och ska gå ut med hunden.

  100. Pelle Billing skriver:

    @Medborgare X: Transgenusmotorn är ett intelligent och roligt verktyg. Det har jag marknadsfört flera gånger och inte censurerat.

    Varför funkar transgenusmotorn? Jo, därför att den visar vad som pågår. Alla kan se det på egen hand.

    Varför funkar det *inte* att säga att ”feminism är nazism!”? Jo, därför att det är så ospecifikt. Folk tror kanske du menar klassisk, liberal feminism och inte media-radikalfeminismen. Och då är det *du* som tappar allt trovärdighet, inte det fenomen som du ville kritisera.

    Så transgenusmotorn och dylikt som visar vad som pågår, konkret, är jättebra. Svepande uttalanden blir istället bara misstolkade och den som sagt det framstår som den udda personen.

    Jag har inte skrivit dessa regler, jag förklarar bara hur politisk debatt tenderar att fungera.

  101. Pelle Billing skriver:

    @Mattias:

    ”Så, trots att jag har haft stort utbyte av att läsa bl a Ninnitokans, Mariels med fleras inlägg och poster så tar jag nog också en paus härifrån iom kommentarsbegränsingen. Jag tycker det är fel approach helt enkelt och vill markera det.”

    OK, jag respekterar ditt val. Hoppas du hittar ett bra ställe att uttrycka dina åsikter.

    ”I övrigt har jag enbart gott att säga om dig och bloggen Pelle. Har varit med sedan starten på den engelska bloggen och är dig, precis som Pär Ström, evigt tacksam för allt du gjort och åstadkommit hittils. *bugar djupt* Lycka till med fortsättningen!”

    Du har skrivit massa bra kommentarer så jag vill tacka dig för det! Om din inriktning och bloggens inriktning matchar bättre framöver är du välkommen tillbaka.

  102. leifer skriver:

    Törnrosa
    ”leifer: Det är INTE jag som är hopplös. Nu har jag en förb-d huvudvärk och ska gå ut med hunden. ”

    Det var faktiskt du som kom med den där kängan om ”smarta män” kontra kvinnor…

  103. Pelle Billing skriver:

    @robjoh:

    ”Jag anser också att man bör ha rätten att kommentera att Maria Svealand uppenbarligen är fascist, då hon själv har skrivit att de som inte tycker som henne inte ska få uttala sig. Har jag brutit mot Godwins lag för att jag faktiskt påpekar att hon likt fascismen förespråkar censur av personer som inte tycker som henne? Var går gränsen innan man blir borttagen?”

    Se mitt svar till Medborgare X ett par hack upp.

  104. Pelle Billing skriver:

    leifer och Törnrosa,

    Vissa saker förändras aldrig. Ert smågroll till exempel ;)

  105. Törnrosa skriver:

    Pelle: Det får du dras med :-D
    Ha det bra

  106. Pelle Billing skriver:

    @Pernilla:

    ”En hel del har också personliga erfarenheter i bagaget som bidragit till engagemanget. Man går in och skriver och läser här för att få lite tröst och andrum. Att då bli censurerad eller uppfostrad kan nog upplevas oerhört knäckande. Det är mänskligt.”

    Jag vet att många har personliga erfarenheter i bagaget. Och man ska inte få en kommentar bortplockad godtyckligt.
    Däremot kan bloggen inte vara arena för att processa alla former av känslor. Då är det nog bättre med mindre forum om man verkligen vill få utlopp för ilska och frustration (vilket vi alla kan behöva ibland).

  107. leifer skriver:

    Pelle och Törnrosa

    :)

  108. Johan Franson skriver:

    @Medborgare X:

    Mer radikala feminsiter jobbar med att skuldbelägga kollektivt för att dra egna fördelar till sina egna själviska särintressen. Så långt helt rätt. Och det är många rörelser och ideologier som har just den egenskapen. Och att utmåla sig själv som offer är ett typiskt retoriskt drag, som också återkommer igen och igen genom historien. Så också denna gång.

    Men sen börjar din jämförelse halta lite :-)

    En annan faktor är till vilken grad man vill, eller lyckas använda våld för att uppnå sina mål. Inte ens de mest extrema feministiska varianter har lyckats använda systematiskt våld. De har till viss del lyckats ”kidnappa” rättssystemet, men det påverkar ändå relativt få. Och det finns också starka krafter i domstolsväsendet som motverkar detta. Och det finns i princip inga dödsoffer i den feminisktiska kampen.

    Det går alltså inte att jämföra feminism med nazism eller kommunism. Speciellt nazismen omvandlade hela stadsapparaten till en döds-maskin. Det är helt ojämförbart. Och det är den aspekten av nazismen som är det viktiga. Det är den helt överskuggande aspekten av nazismens uppgång och fall. Just den mängd våld som användes. Tiotals miljoner människor som dör. Ingenting av detta finns i någon feministisk rörelse. Och om det skulle uppkomma skulle det omedelbart slås ner. Ingen vill ha det.

    Det finns alltså vissa marginella likheter, men skillnaden är milsvidd. It is not the same type of animal – at all.

    Du gör ett bra arbete i att hela tiden kritisera och granska de rörelser som finns. Men det finns också en risk i att om man tar i för mycket, så lyssnar bara de mest radikala. Den vanliga människan slutar lyssna, och då kan du inte längre påverka. Och ibland kan man missta sig då de mest radikala hörs mest, men är i själva verket en marginell grupp.

    Det gäller att kritisera med finess och träffsäkerhet. Då får man också ögon och öron från andra med sig.

  109. dolf skriver:

    @Pelle Billing:
    Jag misstänker att jag hör till dem som får skämmas lite då, för jag har väl gett uttryck några gånger åt att jag tycker att du är för snäll. Givetvis skall du driva din verksamhet enligt vad du själv känner är rätt och riktigt, inte enligt min eller någon annans uppfattning. Jag tycker både du och Pär har skött er storartat och ni fyller era funktioner. Men jag saknar någon som är riktigt ordentligt hård och frän (och kan någon förklara för mig det här med att Pär Ström skulle vara den ”hårde” och Pelle den ”mjuke”, för det fattar jag inte alls. De är bägge två, enligt mig, sakliga och mjuka debattörer). Jag vill inte att du och Ström skall börja spruta eld, jag vill ha in en eldsprutare i debatten, för det saknas en sån.
    Ärligt talat så gillar jag idén om att starta en egen blogg och delta i den offentliga debatten på en framskjuten position. Men det låter sig inte göras, jag är redan ideellt engagerad på annat håll som har högre prioritet. Så det lär inte bli mycket mer än mina sporadiska kommentarer. Tyvärr. För känner suget efter lite råkurr.
    Hur som helst Pelle, har jag varit orättfärdig mot dig i min kritik så ber jag så mycket om ursäkt. Jag ser dig som ett positivt inslag och en positiv kraft i debatten, har jag påstått något annat har det varit i ögonblickets oförstånd eller olycksfall i hettan, för det har aldrig varit min avsikt.

  110. Nils Jungenäs skriver:

    @Pelle Billing:

    ”-Själv tänker jag fortsätta jobba mot en sund vision. Jag kallar den Jämställdhet 2.0. Den har inte förändrats någonting. Det har alltid handlat om könsneutral lagstiftning, en positiv syn på båda könen, en jämställdhetspolitik som arbetar med båda könens frågor, barns rätt till båda sina föräldrar, könsforskning utan ideologisk prägel, osv.

    Jag har inte kompromissat en millimeter med min vision. Det som möjligtvis stör vissa är att jag inte kompromissar åt någotdera hållet.”

    Det andra skiter jag i men det här ”gillar” jag.

  111. Rolle skriver:

    Högt i tak, med hög tokfaktor, eller sansat samtal med risk för att bli mjäkig. Redaktörens dilemma. Jag tror dock mer på Samtalet. Men jag är rätt mjäkig. Säger min fru. Fred för fredens skull. ”Om alla vore som Jonatan skulle det inte bli några krig alls..” (B. Lejonhj.).

  112. Hurtbullen skriver:

    Nä, kan inte se någon vits i att göra ett frontalangrepp med samma metoder som en urspårad statsfeminismen just nu gör. Vår uppgift är att göra makten uppmärksam på vad som händer med oss som känner avsmak för statsfeminismen.

    Det är ju först nu som själva konturerna i den drivande delen av feminismen = Den skatteunderstödda , blir kända. Det kommer att dröja ett bra tag till innan det blir några reella resultat.

    Tills vidare, så kan vilken feminist som helst påstå vad som helst. Men om VI påstår vad som helst om DOM, så finns det ingen framkomlig väg för förändring i sikte. Makten bryr sig inte om skyttegravskrig. Det är bara ännu en anledning att konsolidera och gräva ner sig ytterligare en bit i skyttegraven, därför att resurserna finns på motståndarsidan.

    Jag tycker det är bra om någon påstår att feminismen påminner om en klassisk totalitär struktur. Det är både legitimt och helt enligt yttrandefrihetsprinciper. Det är när det BARA tjatas om det hela tiden, utan att ge några som helst konstruktiva förslag till alternativen som det blir zzzzz snark

    På J2.0 skall det finnas gästbloggare av alla politiska färger, och alla -ismer, alla kön och alla ..alla. Bara så undviker vi att falla i samma fälla som feminism. ( En fackförening för kvinnliga särintressen)
    Med en maskulin dito skulle polariseringen vara alltför trist och outhärdlig. Och kanske visa sig bli fatal – för våra nästkommande generation.

    * Nu är det inte meningen att låta som en småpåve , men personligen har jag följt debatten sedan 1990 , då får ni ursäkta om jag låter lite summarisk * :-) Puss

  113. Men@Work skriver:

    Pelle har rätt i princip. I dagens debattklimat sätter han oerhört mycket på spel. Jag förstår honom. Man får inte vara oliktänkande utan repressalier i dagens Sverige, och det är fruktansvärt. Se även hur datainspektionen försöker tysta Daddy och Avpixlat exempelvis.

    Samtidigt så förespråkar jag en hård linje mot radikalfeminismen, om nödvändigt i skydd av anonymitet. Jag menar har man barn så vill man inte ha AFA och den autonoma våldsvänstern utanför dörren med järnrör i händerna. Eller att märkliga telefonsamtal om mig kommer till min arbetsgivare. Så egoistisk är jag…

    Eftersom staten uppenbarligen misslyckas med stt upprätthålla sitt våldmonopol, skydda politiska dissidenter, och garantera envar yttrandefrihet, så får vi kanske verka under jord, som man gjorde i gamla Sovjet. Pelle har dock mina sympatier. Självcensur är dock uteslutet för min del.

    God helg alla!

  114. Men@Work skriver:

    Felpost.

  115. Nils Jungenäs skriver:

    Det finns folk som förespråkar en hårdare linje, men själva är de anonyma.

    Jag finner inte ord.

    Edit: Eller rättare sagt – jag fann massor med ord men jag vill inte skapa dålig stämning genom att fel tönt tar åt sig och sne’tänder.

    Jag förstår att det finns de vars livssituation inte tillåter att de skriver under eget namn här, men då har man liksom ingen talan i frågan om hur hård linje andra borde föra.

    Det finns EN Nils Jungenäs och han finns på Eniro och sitter hjälplös i rullstol. Yttrdörren är upplåst om nån vill mig något. Grow a pair ffs! Enda gången jag skriver under pseudonym är på darkside.se och flashbackforum.

  116. Roger skriver:

    Stamp:

    Roger approves of this change.

  117. Malte Skognäs skriver:

    Feministiskt Initiativ (FI), 24’139 röster (0,40 %) i det senaste riksdagsvalet, ett parti som t.o.m. det feminismmissbrukande Vänsterpartiet tycker är onödigt.

    Nyckelord/begrepp: ”härskarteknik”, ”förändra samhället”, ”ta makten”.
    http://feministisktperspektiv.se/2012/03/30/fi-bygger-en-starkare-feminism/

    Själv tror dem att alla positiva ryggdunkningar är sanna.

  118. Mariel skriver:

    @leifer: Håller med dig. Jag ser just på feminism som en religion. De har sin tro, och jag har en annan (är ateist).

    @Pelle Billing: Pelle jag blev helt tårögd av dina ord. Inte för att det spelar någon roll vad lilla jag tycker, men jag tycker du gör helt rätt i att stå på dig och göra det på ditt sätt. Som jag skrev tidigare, god ton är viktigt i det minfält vi går på dit vi vill…

  119. Medborgare X skriver:

    Pelle Billing!

    Du vet att jag tycker att du gör ett fantastiskt jobb och jag har full förståelse att du, som skyltar med ditt namn, måste anpassa dig till det rådande feministiska samhällsklimatet på ett helt annat sätt än alla oss som är mer eller mindre anonyma.

    Jag håller också med dig att man inte bara kan kritisera feminismen med generalliserande och svepande uttryck som att ”feminism är nazism”. Om det är detta din kritik och ditt inlägg handlar om så håller jag med dig. Det är dock inte alls det jag försöker göra i mitt tidigare inlägg. Jag säger istället att jag ser stora likheter mellan (dagens radikal)feminism och nazism, kommunism samt rasismen. De är alla kollektivistiska ideologier som delar upp människor utifrån enkelt identifierbara egenskaper eller attribut och sedan ställer dessa grupper mot varandra på ett svartvitt och konfliktfyllt sätt.

    När man sedan dessutom börjar smutskasta och dehumanisera motståndargrupperna, precis som feminismen gjort med män under de senaste decenierna och som eskalerat än mer med det feministiska hyllandet av ”SCUM-manifestets” budskap om massmord på män, så är måttet mer än rågat. Alla som frivilligt väljer att kalla sig feminist bidrar då till att legitimera denna typ av hatbudskap. Det går inte att som feminist gömma sig bakom uttalanden som att ”det är inte min typ av feminism”. Antingen tar man högt och tydligt avstånd från all smutskastning, dehumanisering och ”SCUM”-hyllande eller så väljer man att sluta kalla sig feminist.

    Jag ser ingen anledning att samarbeta eller föra dialog med feminister som inte ständigt tar tydligt avstånd från allt det manshat och den misandri som (radikal)feminismen dagligen sprider i media, politik och kulturvärlden.

  120. Medborgare X skriver:

    Johan Franson!

    Feminismen befinner sig i ett liknande läge som nazismen gjorde i början på 30-talet i Tyskland. Retoriken bygger på samma form av kollektivisering, samma typ av svartvita konfliktperspektiv och samma typ av dehumaniserande smutskastning av motståndargruppen.

    Vi ser också hur feminismen börjar samarbeta med våldsdömda grupper och använder dessa på ett hotfullt sätt mot sina politiska motståndare. Både Feministiskt Perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt och den feministiska författaren/debattören Maria Sveland har använt sig av våldsdömda brottslingar ur AFA för att hota och skrämma feministkritiker.

    När man sedan också hyllar ”SCUM-manifestets” budskap om massmord och utrotning av män så är steget inte långt kvar till nazisternas ”Endlösung”.

  121. Johan Franson skriver:

    @Medborgare X:

    Så sant, så sant. Det jag är mest rädd för är rymd-feministerna, de som lever på baksidan av månen på socialt konstruerad mat och Helium-3. Den dagen de kommer då är det kört.

    Sen jag börjat förekomma i mindre renlärliga sammanhang, som exempelvis i detta forum, så blir jag då och då bortförd. Mitt i natten av den hemliga femi-polisen. Det finns en stor uppsamlingsplats under kulturhuset vid Sergels Torg. Där dekonstrueras och problimatiseras vi, för att framåt morgonen byggas upp till nya könsneutrala varelser. Vi sjunger ”Att leva är att vara lera” och vi studerar bi-o-logiskt. Det brukar gå bra trots allt.

    Sen kommer det, en viss panik kryper fram, speciellt bland de som tror på rykterna. Det är kvoteringen. En genus-vetare står och pekar. Du ska till genus-fronten, du ska till genus-läger, du kan åka hem. Hittills har jag alltid kvoterats tillbaka till min lägenhet. Jag är tacksam för det.

    Det sägs att genus-lägren finns i Norrlands inland. Du dekonstrueras till den grad att ditt biologiska jag helt försvinner. Till slut finns bara en hög med lila och rosa könsneutrala klädtrasor kvar. Du har uppgått i geuns-vi:et. Ingen har kommit tillbaka därifrån. Dock har jag har jag sett människor komma ner-marscherande norrifrån under taktfasta rytmiska ”hen, hen, hen”. Det är medryckande. Verkligen. Kanske är de överlevande från genus-lägren som ska till genus-fronten. Det är bara rykten. Så svårt att veta. Andra rykten säger att ingen överlever i mer än 3 månader, och att kropparna mals ner till surdegslimpor för försäljning på Södermalm.

    Men mest rädd är jag som sagt för rymd-feministerna. Den morgon som jag tittar upp mot Schyn och ser Gudrun-dämmerung hovra över staden. Och känner hur döds-strålen sirlar ner genom morgondiset. Då vet jag att det är kört, då finns det inte längre något att göra.

  122. leifer skriver:

    Medborgare X

    Ja men finns det nån chans att du slutar tjafsa om nazismen framöver här? Jävligt tröttsamt! Alla ev positiva och konstruktiva budskap du har försvinner ner i ett svart hål. Det spelar alltså ingen roll om din analys och jämförelse är bra eller inte.

  123. Nils Jungenäs skriver:

    @Johan Franson:

    Kul men enfaldigt… Det ligger faktiskt en hel del sanning i det MX skriver så jag förstår inte syftet med ditt hånfulla inlägg. Jag brukar gilla det du skriver, så det här får du gärna förklara.

  124. Erik LL skriver:

    Jag tror balans är väldigt viktigt. Som någon sa till mig förut, ”alla har vi vår världssyn och tanken är att om man kombinerar alla världsbilder så hittar man sanningen någonstans därimellan”. Om det ligger sanning i det tål att diskuteras, men jag tror inte att det är helt fel. Ibland är det bra för sansade människor att höra osansade människor för att kunna bilda sig en uppfattning.

    På sikt gör du rätt i att moderera eftersom tillfälliga läsare kan se på kommentarerna och döma bloggen därefter, Om bloggen vill ses som normal så kan därmed extremistiska inlägg inte tolereras. Men betänk också att bilden av vad som är extremistiskt eller inte är grovt förvriden i sverige. Mansfrågor är provokativa. Politisk kvinnoförnedring och daltande samt politiskt finansierade sociala experiment på barn är både vanligt och eftersökt.

    Det jag menar är att det finns en gräns för hur långt man bör gå för att vara rumsren i ett land där rummen traditionellt sett tapetseras med avföring. Jag förstår att du vill in och spela på spelplanen med storperukerna inom ämnet, men det kan vara värt att akta sig för att vinna medias och politikers respekt på bekostnad av rena tapeter.

  125. Erik LL skriver:

    Angående nazister så läste jag förresten att Hitler ville kvotera in tyskar i vissa branscher då det fanns en ”orimlig” andel judar.

    Jag vet inte hur kosntruktivt det är, men jag förstår det roliga i att hitta jämförelser mellan olika -ismer.

  126. leifer skriver:

    Kan vi inte bara sluta prata om Hitler, Nazismen och Breivik i fortsättningen?

  127. Nils Jungenäs skriver:

    @Erik LL:

    Precis. Det gjorde man. Dessutom blåste man upp judars våld mot arier till orimliga proportioner för att rättfärdiga kränkande särbehandling. Paralellerna är många och syftet med att påvisa dessa paraleller är ju inte att spela ut Hitler-kortet enligt Goodwins lag. Därför gillar jag inte fjanterier som det Fransson står för i sitt inlägg @Johan Franson:

    Det Franson gör är att spela på någon sorts omvänd Goodwins lag – att det är tabu att dra paraleller till just Tyskland på 30-talet. Transgenusmotorn i övrigt får man använda, men absolut inte nämna ariernas kränkningar av judarna…

  128. Eva skriver:

    @Medborgare X:

    ”Feminismen befinner sig i ett liknande läge som nazismen gjorde i början på 30-talet i Tyskland. Retoriken bygger på samma form av kollektivisering, samma typ av svartvita konfliktperspektiv och samma typ av dehumaniserande smutskastning av motståndargruppen.”

    Hur skulle du vilja beskriva din egen retorik?

  129. Men@Work skriver:

    @Medborgare X:

    Jag är fullt övertygad om att det just är den politiska korrektheten som riskerar att skapa nästa totalitära regim. Förtrycket och utrotningen av oliktänkande kommer att ske under godhetens täckmantel. Igen…

  130. Nils Jungenäs skriver:

    @Men@Work:

    ”-Förtrycket och utrotningen av oliktänkande kommer att ske under godhetens täckmantel.”

    All ondska kommer under godhetens täckmantel. Ingen ser sig själv som ond. inte feministerna, inte jämstäldisterna, inte kommunisterna, inte republikanerna, inte vänsterpartisterna, inte moderaterna, inte sverigedemokraterna. Alla ser sig som de goda som insett det de anser att alla andra inte begriper. Till och med Hells angels ser sig som offer och förfödelade som rättfärdigar sitt handlande med goda föresattser om hur orättvist behandlade de är och hur lite alla andra fattar.

    Det är fruktansvärt viktigt att förstå! Annars kommer ondskan att tillåtas segra igen och igen.

    En öppen och respektfull dialog är det enda demokratiska botmedlet.

  131. Roger skriver:

    Nils:
    Jag håller med om varje ord, mycket bra skrivet.

    INGEN har facit eller sitter på hela sanningen, dialog, är nödvändigt för att skapa en rättvis och hållbar framtid, tillsammans. Dialog är inte farligt, det är nödvändigt. Många av oss som är engagerade i mansrörelsen idag är det just för att det inte funnits någon dialog utan jämställdhetsarbetet har skett ur ett kvinno-fixerat von-oben perspektiv.

    Som det fortfarande kan vara idag, men målet är fortfarande (för mig och för många andra iaf) att just få till en dialog där det manliga perspektivet, den manliga erfarenheten får lika stor talan som den kvinnliga diton; där vi accepterar att det finns en kognitiv dissonans och därför, om rättvisa och äkta jämställdhet är det verkliga målet, måste utgå från den fakta som finns, och inte subjektiva åsikter eller tolkningar.

  132. Anders Senior skriver:

    Lite OT, men det hänger ändå ihop med vad ni just skrivit:

    Som jag ser det är det individerna som skapar strukturerna, inte tvärt om.
    Varje enskild individ gör sitt eget val efter sina egna preferenser.

    Om detta (rent hypotetiskt, bara för att göra ett exempel)
    betyder att 70% av kvinnorna i familjerna (kvinnorna i samråd med sina män) i sina egna fria val skulle välja att ta ut 100% av
    föräldradörsäkringen, 15% skulle välja 50/50 och de sista 15% skulle vilja välja 0%

    Ja, då har dessa individer, med sina fria villjor skapat en struktur i samhället,
    precis som ni skapar en politisk struktur genom att gå och rösta i de allmänna valen.

    (Om sedan ni och era respektive inte delar uppfattning om fördelningen, så är det ert interna problem i ert förhållande, inte ett samhällsproblem)

    Om då en majoritet av kvinnorna Och männen vill ha det enligt ovanstående (egenskapade struktur), och är nöjda med det,
    varför skall då samhället gå in och förstöra för de 99% människor som är överens och nöjda med sin fördelning,
    för att en liten minoritet inte kan komma överens med sina respektive så att de blir nöjda?
    (eller snarare; alla 100% verkar vara nöjda, eftersom ingen klagar. Men någon läser statistiken som fan läser bibeln…)

    Den ”strukturen” som vi har skapat med våra fria val kallas för övrigt konsensus, något som den stora massan är överens om.

    Jag blir riktigt, riktigt oroad när jag läser vissa feministers kommentar om att strukturer är viktigare än individer, och att dessa strukturer behöver förändras. Då har vi inte längre konsensus i samhället, och det är istället totalitärt.

    Det är vi individer som SKAPAR strukturerna, konsensus, inte tvärt om…..

    Anledningen till min oro är enkel, byt ut könspreferenserna till politiska preferenser istället, samma sak, annat område:

    Vi skapar en politisk struktur genom att gå och rösta som jag tidigare skrev,
    röstar vi “fel” då, eftersom rösterna är ojämt fördelade på de olika partierna?

    Skall staten då gå in och fördela rösterna rättvist mellan partierna??

    Skall vi förbjuda alla partier utom två kanske, och ge dem 50/50 av rösterna, i “rättvisans” namn?
    Eller ett parti kanske? Då är ju problemet löst! Alla röstar rätt!!
    Och varför har just feministerna rätt och 99% av befolkningen fel?
    Det är denna totalitära syn som feminismen har som gör att jag med stolthet kallar mig för Antifeminist!

    Om ni får kritik från omgivningen för era val, för att ni avviker från “strukturen”, konsensus, får ni väl stå emot helt enkelt!
    Grupptryck kallas det, och är jättevanligt i alla möjliga sammanhang! Sitter man i AIK´s hejarklack vill man nog inte heja högt på det andra laget…..
    Jag kommer ihåg hur det funkade i skolan, man fick stå emot trycket att prova cigaretter, och det funkade! När jag avstod följde fler efter, och rökningen kom av sig, så att säga….

    Vissa fortsatte, andra inte. Deras eget individuella val!

    Samma sak med ert livsval, gör ni ett val angående föräldraförsäkringen, hemmafru, eller whatever i ert förhållande, som avviker från vad de flesta väljer, kommer det att bli så oavsett, det är så grupptryck funkar!

    Vem utsätter er för det grupptrycket då? Er egen bekantskapskrets!

    Håller man på Djurgården kanske man kan fundera på lämpliheten att umgås med AIK´s hejarklack……

    Står ni på er i ert val, kommer fler att inse fördelarna och härma er om det är ett bra val, och ni har bra motiveringar till valet. Ni uppnår till slut konsensus.
    Gör ni ett “dåligt” (majoriteten köper inte era motiveringar) val kommer folk att ignorera er och fortsätta med sitt, och låta er fortsätta med ert!

    Alla glada och nöjda!

  133. Johan Franson skriver:

    @Nils Jungenäs:

    99% av alla människor upplever en jämförelse mellan nazism och feminism som enfaldig.

    Jag skrev därför om rymd-feministerna för att det just skulle upplevas som precis så enfalldigt som de flesta upplever jämförelsen mellan feminism och nazism.

    För övrigt är ”Iron Sky” en riktig kult-film :-)

  134. dolf skriver:

    Jag förstår inte riktigt motståndet mot jämförelser mellan feminism och nazism eller stalinism, särskilt som det finns paralleller.
    Jag läste för ett tag sen om The Christ Clone Trilogy av James BeauSeigneur. Det är en berättelse i tre delar om domedagen enligt Uppenbarelseboken. Det kan verka långsökt och off topic att ta upp det här, men jag har en poäng med det. När jag började läsa den första gången trodde jag att det rätt och slätt var en science fiction-berättelse och det var inte förrän jag redan var en bra bit in i andra delen som det gick upp för mig att det faktiskt var en kristen bok med ett kristet budskap, vilket väl säger en hel del om hur bra berättelsen är skriven. När jag nu läste om den var det efter att jag flyttat tillbaks till Sverige och blivit medveten om det politiska klimatet här, och jag fick en del aha-upplevelser (inte religiösa) av att läsa om böckerna.
    Givetvis är Antikrist med i berättelsen, och det som gör den så fascinerande är hur han framställs som en sympatisk och god person och han känns trovärdig. Det som slog mig under berättelsen var att jag i del två på fullt allvar var förvirrad om vilken sida som var den goda och vilken som var den onda, och till stor del köpte Antikrist som den gode. I del tre började saker klarna för mig som läsare, men då var det redan för sent för många i berättelsen. Man tycker ju att det borde vara omöjligt att införa ”the number/mark of the beast” i en berättelse som bygger på bibelns uppenbarelsebok utan att avslöja för läsaren hur det skall gå, men han lyckades.
    Poängen här, och anledningen till varför jag tar upp det, är just för att jag ser parallellerna med hur Antikrist i berättelsen helt trovärdigt blir den den ledande figuren i världen och hur vår dags politiska korrekthet fungerar. Det som gjorde sånt intryck på mig med berättelsen var just att den lyckades göra det verkligt hur man kan låta sig luras in på ett totalitärt spår, trots att man är både upplyst och intelligent. Ondskan (vare sig vi talar om ondska i biblisk bemärkelse, eller rent värdslig) kommer inte till makten genom att framstå som ond, utan genom att den framstår som god. Därför är jag inte det minsta rädd för tvättäkta rasister, nazister eller kriminella sammanslutningar som maffian eller Hell’s Angels. För deras ”ondska” syns och de förblir därför en marginell företeelse för moraliskt och mentalt störda individer, som faktiskt utgör en liten minoritet (fast det är svårt att tro ibland).
    Det som skrämmer mig är pk-grupperna som under goda föresatser (äkta eller falska) på olika sätt skall styra oss politiskt och inskränka vår frihet.
    Koncentrationsläger och avrättningar kan verka helt otänkbart i vårt samhälle av idag, men som jag sa i en tidigare kommentar så behövs det bara några korta steg som var och ett för sig är fullt tänkbara för att komma dig.

  135. leifer skriver:

    Detta med godhet är ett intressant spår men jag upplever just att feminismen och vänster (ofta i förening) är dom som mest pratar om godhet. Och då har man även just fått till det så att ex kvinnlig sexualitet är god, och manlig ond.

    Jag har ex sällan högerblocket prata om att vänsterblocket är ont, kallt etc. Däremot kör ju vänsterblocket ofta med den retoriken.

    En annan sak är att vänsterblocket retorik bygger på att resonera om dom andra, man vill alltså sällan prata om sin egen politik, även när man sitter vid makten! Är väl bara vänster som kan demonstrera mot orättvisorna, kapitalismen, första maj även när man har makten och haft den länge.

    För mig har vi nu kommit in ett skede i politiken där vi ser att varken mycket vänster eller mycket höger funkar. Men även högt skattetryck gör det svårt för jobben och välfärden är samtidigt svårfinansierad och det blir svårare för varje år med den demografiska utvecklingen vi har. Så inga säkra svar finns längre och det mesta handlar nog om att hitta bästa möjliga kompromisser och goda positiva krafter som får saker att gå framåt. Liberalismen bygger mycket på kompromissandet. Det gör att den inte låter så sexig, budskapet blir sällan slagkraftigt eller tydlig, men det är nog den enda vägen framåt. Och då kan man ju mycket väl låna delar av olika ideologier. Ex liberal-socialism. Tyvärr håller ju mittenpartierna på högersidan att dö nu (kd, C och Fp), deras budskap drunknar helt och dom har även i viss mån övergivit liberalismen.

    Men man kan faktiskt tänka sig också att en ny jämställdhetsinriktning kan innehålla delar (!) av feministisk ideologi. Det är ju därför det blir så fel att helt ta avstånd från feminismen och jämföra den med nazismen. Det blir som att säga att man är emot jämställdhet också. För mig är feminismen ett försök till jämställdhet från kvinnors perspektiv, och man kan aldrig nå jämställdhet med bara ena könets perspektiv (faktiskt inte ens för kvinnorna själva).

    En ny jämställdhet måste bygga på båda könens perspektiv, båda könens frihet och och båda könens frigörelse. För mig är det också så att kvinnors kommit längre i sin frigörelse, det är männen nu som ligger efter och blivit marginaliserade. Männen behöver nu få en positiv boost i jämställdhetsfrågan men även villkoren för vanliga män i samhället måste förbättras. Männen i samhällets toppskikt kämpar emot vanliga mäns frigörelse, men även feminismen.

    På sätt å vis man då säga att vanliga män nu har både patriarkatet och feminismen emot sig. Ingen lätt kamp alltså. Och det görs inte lättare av att dom enda som tycks på nåt sätt stå på vanliga männens sida är politiska partier som Sverigedemokraterna. Det finns alltså inget riktigt sunt och genomtänkt riksdagsparti idag för vanliga vettiga män att rösta på i dessa frågor!

  136. Johan Franson skriver:

    @Nils Jungenäs:

    Låt mig vara ännu tydligare. Bland kommentarerna här kan man läsa att nazism och feminism på något sätt skulle vara samma sak.

    Som en test skriver jag då om feminismen, precis som om de vore nazister. Jag skriver det som en saga, men kärnan i deras handlingar är det som kännetecknade den totalitära stat som då faktiskt fanns. För att göra poängen tydlig måste jag skapa en viss distans, och väljer då filmen Iron Sky + feministisk dogmer som bas.

    Alltså, när jag går er till mötes, ni soim tycker såhär, och fullt ut säger nazism och feminism är samma sak, ja då tycker du det är enfaldigt :-) Är inte det intressant att du tycker det?

    Visst är det bekvämt att köra ”guilt by association”, men det fungerar inte. Ingen lyssnar. Speciellt inte när det man försöker associera två väsenskillda ting. (Godwins lag handlar om att man kallar sin motståndare nazi, så det är inte fallet här).

  137. Johan Franson skriver:

    @dolf:

    ”Jag förstår inte riktigt motståndet mot jämförelser mellan feminism och nazism eller stalinism, särskilt som det finns paralleller.”

    Anledningen är att det som förenar är inte speciellt mycket. Och det som skiljer är massor (jag fördjupade det i min första kommentar ovan). Det gör att man bör välja andra jämförelser eller andra resonemang för att föra fram sin beundran eller kritik.

    Visst det finns likheter mellan en kniv och ett tennisraket. Båda har handtag. Men snabbt inser man att man inte ska börja berätta om knivar när man lär ut hur man slår en serve.

    Det stora problemet med denna nazi + femi jämförelse är att den gör all diskussion helt oseriös, och ingen vettig människa blir intresserad. Det är ett verkligt problem.

    När man går och tänker på något länge blir man lätt radikal. Det är vad som hänt här.

  138. leifer skriver:

    Johan Franson

    ”Det stora problemet med denna nazi + femi jämförelse är att den gör all diskussion helt oseriös, och ingen vettig människa blir intresserad. Det är ett verkligt problem.”

    Helt med dig där!

  139. Hurtbullen skriver:

    @Medborgare X:

    ” Feminismen befinner sig i ett liknande läge som nazismen gjorde i början på 30-talet i Tyskland. Retoriken bygger på samma form av kollektivisering, samma typ av svartvita konfliktperspektiv och samma typ av dehumaniserande smutskastning av motståndargruppen ”

    Det är inte korrekt att göra sådana jämförelser,rent sakligt.

    Nazismen jobbade för antiparlamentarism, etnisk nationalism, rasism, korporativism, kollektivism samt antisemitism och antikommunismen. Det som sedermera blev nazism som huvudsaklig ideologi var från början en kombination av flera ideologier och grupper som odlade sitt missnöje över Versaillefördraget som kom till efter WW1.

    Feminismen (Vilken form talar vi om förresten ? ) Men för enkelhetens skull så kan vi ta statsfeminismen ; Befattar sig främst med socialpolitik med kommunistisk marxistiska analysredskap, där ingår visserligen kollektivisering och statistiska sociala planer och sedermera styvmoderlig behandling av det snoppbärande kollektivet, men liknelsen till nazismen är – absurd.

    Det borde vara än mer uppenbar om du skulle kicka igång transgenusmotorn och byta ut ordet feminist till nazist.

  140. Eva skriver:

    @Anders Senior:

    ”Som jag ser det är det individerna som skapar strukturerna, inte tvärt om. Varje enskild individ gör sitt eget val efter sina egna preferenser.”

    Jag håller med om att det är individernas val som skapar strukturerna. Men, jag tror inte att våra preferenser är något som vi formar helt och hållet själva, utan att de i hög grad också formas av befintliga strukturer. Och då kan man – om man vill vara lite filosofisk – fundera på om våra ”fria val” är fria i ordets rätta bemärkelse.

  141. Hurtbullen skriver:

    @Johan Franson:

    10:15

    LOL

  142. dolf skriver:

    @Johan Franson:
    Feminismen är i hög grad kollektiv och har drag av totalitarism, så vilka skall man då jämföra med om inte just totalitära filosofier och regimer?
    Om man vill visa på feminismens faror, vilka skall man jämföra med om man inte kan jämföra med nazism och stalinism. Skall man jämföra med Rom under Caesar? Eller Sparta? Jag har inte tillräcklig kunskap om dessa kulturer för sådana jämförelser, och poängen skulle gå förlorad, för även om det funnes giltiga jämförelser så skulle de förmodligen också mottagaren missa dem på grund av sin bristande kunskap.
    Ta bara till exempel Scum-debatten, där Scum-manifestet faktiskt säger

    The few remaining men can exist out their puny days dropped out on drugs or strutting around in drag or passively watching the high-powered female in action, … or they can go off to the nearest friendly suicide center where they will be quietly, quickly, and painlessly gassed to death.

    . (Har inte hittat en fullständig svensk översättning på nätet, men ovanstående torde ungefär motsvara: De få återstående männen kan tillbringa resten av sina dagar höga på droger eller svassa omkring och kråma sig som transvestiter eller passivt iaktta de kraftfulla kvinnorna i verksamhet, … eller så kan de bege sig till närmaste vänliga självmordcenter där de snabbt, tyst och smärtfritt gasas ihjäl.)
    Eh, så vadå, skall jag börja dra paralleller till frälsningsarmen eller skall jag nämna de onämnbara?

  143. dolf skriver:

    @Hurtbullen:
    Transgenusmotorn är ett högst trubbigt verktyg med begränsad användning som enbart bygger på att man rent mekaniskt byter ut nyckelord. Den har sina poänger. Det går alldeles utmärkt att köra uttalanden som män slår kvinnor genom transgenusmotorn och få svenskar slår invandrare, men transgenusmotorn blir lätt löjlig i ett sammanhang där det förekommer klara könsskillnader (fysisk styrka, kvinnors menstruationscykel etc).
    Att transgenusmotorn inte funkar för att jämföra feminism och nazism visar inte på att jämförelsen är oriktig, utan på att transgenusmotorn inte är uppgiften mäktig då den kräver att man analyserar texten semantiskt.

  144. Anders Senior skriver:

    @Eva:

    Ja, eller så hjälper biologin, gud, budda eller någon annan också till när vi gör våra val, det spelar ingen roll, det är val gjorda av oss själva på frivillig basis efter de förutsättningar vi har, och skall så förbli!

    Alla är välkomna att ge oss information som stöder oss att göra vårt val, men tvinga oss till det genom kvoteringar etc. är fel!

    Väljer jag inte som du vill trots dina försök att övertala mig måste du respektera det, du gör dina val, jag gör mina, det samlade resultatet av alla våra individuella val bildar fortfarande konsensus!

  145. dolf skriver:

    @Hurtbullen:

    Feminismen (Vilken form talar vi om förresten ? ) Men för enkelhetens skull så kan vi ta statsfeminismen ; Befattar sig främst med socialpolitik med kommunistisk marxistiska analysredskap, där ingår visserligen kollektivisering och statistiska sociala planer och sedermera styvmoderlig behandling av det snoppbärande kollektivet, men liknelsen till nazismen är – absurd.

    Tror att du glömmer bort att också tid är en faktor i sammanhanget. Om man i slutet av tjugotalet hade gjort en jämförelse av den dagens nazism med nazismen av årsmodell 1945, så hade nog det också uppfattats som absurt. Så frågan är, kommer en jämförelse mellan feminism och nazism att uppfattas som absurd år 2100?

  146. dolf skriver:

    @Eva:
    Friheten är inte absolut, absolut frihet förutsätter att man är allsmäktig. Men man bör särskilja mellan de naturliga ramar vi begränsas av och politiskt konstruerade begränsningar. Jag är född till människa, alltså kan jag inte flyga eller andas i vatten hur mycket jag än ”väljer” att göra det. Men jag har ben, och det är mitt fria val om jag vill använda dem till fotboll, karate eller balett. Politiskt konstruerade begränsningar (såsom olika åldersgränser) är artificiella och inkräktar på det fria val vi är naturligt födda med.

  147. NinniTokan skriver:

    @Charlotte:

    Jag har suttit och läst min konversation med dig och känner att det jag vill ha sagt inte kommer fram…. inte kommer fram alls är jag rädd. Så jag gör ett nytt försök.

    Jag använder mig av antifeminist. Då kan jag inte förvänta mig respekt när jag ger mig in i feministiska getingbo. Jag måste först förtjäna det. Det är mitt budskap.

    Det är samma sak om man kommer hit och kallar sig feminist eller är genusvetare. Reaktionen man(du som genusvetare, jag som antifeminist) möter försökte jag ge förståelse för med denna kommentar. Förståelse för reaktionen gör det lättare, tycker jag, att vända andra kinden till och därmed lättare att förtjäna respekten.

    Är reaktionen okej? Nej, men mänsklig, tycker jag.

    Jag är glad att du är här. Jag önskar så att fler av ”de dina” dök in. För ”tes och antites” är så viktig i en debatt.

    Så stanna! Och ta plats! Det var peppningen jag ville ge dig med mina tidigare kommentarer… jag beklagar att/om det inte framgick tidigare. Bättre sent än aldrig?

  148. Nils Jungenäs skriver:

    @Johan Franson:

    ”-Alltså, när jag går er till mötes, ni soim tycker såhär, och fullt ut säger nazism och feminism är samma sak, ja då tycker du det är enfaldigt Är inte det intressant att du tycker det?”

    1. Jag har aldrig påstått att feminismen och nazismen är samma sak.

    2. Det jag tyckte var enfaldigt var att spela på tabut att jämföra något med något som har med Hitler att göra.

    Anledningen att människor jämför odemokratiska fenomén som tex den svenska radikalfeminismen med just nazityskland är ju att det nazityskland är en relativt färsk händelse som är väldokumenterad och välanalyserad och som alla dessutom verkligen kan vara överens om att det inte var något bra. Man skulle även kunna jämföra med sovjetkommunismen eller någon religiös diktatur, men nazityskland är fortfarande det bästa exemplet. Inte för att det är VÄRST och man vill demonisera, utan för att det är bäst ur en massa andra hänseenden. Att det sedan är fult och fel att anspela på Hitler, det skiter jag i och jag tycker är larvigt att skriva som du gör och anspela på just det.

    Jag MÅSTE se IronSky. Den verkar ascool.

  149. Johan Franson skriver:

    @dolf:

    dolf skriver: ”Om man vill visa på feminismens faror, vilka skall man jämföra med om man inte kan jämföra med nazism och stalinism. Skall man jämföra med Rom under Caesar? Eller Sparta?”

    Att helt enkelt hålla sig till sakfrågorna hjälper en hel del. Om du diskuterar kvotering, diskutera då kvotering. Om ämnet är våld i nära relationer, diskutera då just det. Det har inte så mycket att göra med Rom eller Caesar :-)

    Kanske gör jag dig lite besviken när jag påstår att feminismen har faktiskt inte det inflytande som du vill påskina. Det finns en viktig faktor och det är att feminismen har inget inflytande på Sveriges säkerhetsapparat (armé + polis + säkerhetstjänst).

    Just säkerhetsapparaten är den viktigaste faktorn som gör att det inte går att jämföra feminismen med de -ismer som faktiskt haft kontroll över säkerhetsapparaten, nämligen de du räknar upp.

    Jag ger ett exempel:

    Nazismen kontrollerade yttre och inre säkerhetsapparat i Tyskland. De fråntog befolkningsgrupper sitt medborgarskap och gjorde dem rättslösa. De konfiskerade tillgångar från vissa befolkningsgrupper inom landet (nej, jag menar inte skatt) och i andra länder till Tyskland. De dödade systematiskt oönskade människor baserat på etnisitet och funktion. De anföll andra länder för att få tillgång till råvaror och andra resurser. Nazismen var direkt ansvarig för minst 10 miljoner människors död, och indirekt för många fler.

    Feminismen kontrollerar inte säkerhetsapparaten. De har dock visst inflytande på familjerätt och lagar runt våld i nära relationer. Inga människor har någonsin dödats i feminismens namn.

    Någonstans här börjar man ana en skillnad, eller…

    dolf skriver: ”Ta bara till exempel Scum-debatten, där Scum-manifestet faktiskt säger”

    Ja, det där SCUM -manifestet har ett otrevligt innehåll. Men här måste man också inse att ingen, i alla fall inte systematiskt, har i den verkliga världen blivit utsatt för det våld som Solana beskriver.

    Om en tok som Solana skulle få oinskränkt makt över Sveriges säkerhetsapparat, så skulle de såklart vara läskigt. Och det finns många som man inte vill skulle få det. Men lugn, det kommer inte hända. Jag tror inte ens hon lever ännu. Och om vi rent teoretiskt tänker oss ett kuppförsök (vilket är direkt nödvändigt för att få kotroll på säkerhetsapparaten) i Sverige, Så tror jag att de flesta Svenskar skulle motarbeta ett sådant, och det inkluderar de som idag kallar sig feminister.

  150. John Nilsson skriver:

    Nedan följer ett försök till ett litet ”örnperspektiv”, på diskussionen om bloggkommentarer.

    *
    Vad är mansrörelsen?

    Kanske kan man säga att det inom mansrörelsen finns två huvuddrag:

    Dels ett slags mentalt uppvaknande bland killar och män, att feminismen inte (längre?) står för jämställdhet för båda könen, att den inte förmått utvidga sin ”omsorgscirkel” också till männen. Feminismen har blivit en rörelse som nästan bara ser till kvinnors behov och underlägen i samhället, familjen etc, och som struntar i, och ofta aktivt osynliggör mäns dito, talar nedsättande om män och paradoxalt nog verkar för att hålla kvar män i en mycket traditionell mansroll, där de förväntas prestera, ta en massa risker och skitprat, utan att knota.

    Dels finns mansjourerna, papparättsrörelsen och en del andra mera konkreta initiativ, som medborgarförslagen till kommunerna och skapandet av en ”politisk” plattform för jämställdhet på denna blogg, som försöker påverka olika samhällsinstitutioner, lagstiftning och samtalsklimatet kring jämställdhet.

    Den som befinner sig i en ”uppvaknandefas”, kommer naturligt nog att ha stora behov av att skriva av sig och peka ut ”fel” som feministerna gör och har gjort, motsägelser i deras ideologi och beteende etc, samt att peka på de områden där män missgynnats och missgynnas etc. De kommer att söka efter en annan syn på och berättelse om jämställdhet, där också mäns perspektiv tillåts vara med, där biologiska förklaringsmodeller betraktas med samma ödmjukhet som sociala dito, etc.

    De som kommit förbi denna fas kommer (i en del fall) att vilja verka för en verklig förändring av sakernas tillstånd, och kommer då att vilja bli mera utåtriktade, påverka opinionen, kräva respekt och ställa konkreta politiska krav i olika sammanhang. Dessa nöjer sig inte med att protestera och ”klaga” (hur länge som helst…), eftersom att de veta att detta inte nödvändigtvis förändrar något, utan verkar för verkliga förändringar inom institutioner och lagstiftning.

    Det är dock lätt att fastna i detta att vilja ”klaga”, och att vara det ständiga offret. Det är en bekväm position; skulden för det dåliga hamnar på någon annan och ansvaret för att göra något åt saken likaså. Jag kan, särskilt som anonym bloggare, kommentator etc, på bekvämt avstånd analysera situationen, peka ut felen som andra gör, och till sist känna mig nöjd med att jag analyserat det hela korrekt och kommit fram med några dräpande formuleringar, som jag tycker gnistrar lika klart som en supernova på himlen. Allt medan min meningsmotståndare rör sig lika glatt och trosvisst i sitt ideologiska och känslomässiga ”offeruniversum”, och utan att någon egentlig dialog kommer till stånd eller några bestämmelser eller lagar skrivs om. (Denna kritik riktar sig lika mycket till mig själv, som till någon annan, tro inte annat).

    Jag uppfattar det som att Pelle har kommit ganska långt in i detta att vilja se och verka för verkliga förändringar, såväl i samtalsklimatet i media och med konkreta institutionella bestämmelser, lagar och regler, etc. Jag tror också att han kan känna sig frustrerad över oss, som ibland bara nöjer oss med att klaga. Det blir ju rätt tydligt ovan, för övrigt…

    Ur en föreställning om att det finns en patriarkal könsmaktsordning, föddes feminismen ”som en motvikt”. Nu vill en del göra mansrörelsen till en ny ”motvikt”, denna gång mot feminismen. Förståeligt, men blev det bra den första gången, med feminismen? Nej. Varför skulle det då gå bra med samma taktik igen?

    Jag tror på Pelles inriktning mot dialog och öppenhet och jag tror på Pelles förståelse för att det ytterst inte handlar om ideologier eller lagar och regler, utan om människor och relationer. Du får rätta mig om jag har fel här Pelle, men det är så jag uppfattar det. Jag tycker alltså om den konstruktiva och handlingsinriktade delen av Pelles engagemang här på bloggen, och att den är helt nödvändig.

    Samtidigt kommer det (förhoppningsvis) att komma nya killar och män hit, som kommer att ha behovet av att ”prata av sig” och sätta sig in i olika aspekter av jämställdhet, och jag tycker inte man kan kräva av dem att de ska vara så konstruktiva och förstående, redan från början. Är inte rentav detta en vinst för män i sig, som är värd att uppmuntra: att vi börjar prata om våra liv och upplevelser? Är det inte ett värde i sig, värt att värna; möjligheten för män att uttrycka sig om sin situation, även om det till en början sker lite grovhugget och kanske inte helt träffsäkert? Att vissa tar längre tid på sig i detta är kanske påfrestande, men vart ska de/vi annars ta vägen?

    Två bra saker med mansrörelsen alltså:

    - Män får prata om sina liv, erfarenheter, tankar och känslor.
    - Män kan gå samman och verka för en lagstiftning och praxis, som värderar mäns behov och utsatthet lika högt som kvinnors.

    Allt behöver inte ske här på Pelles blogg förstås, men jag tror båda delarna är helt nödvändiga för en livaktig och dynamisk mansrörelse.

  151. Nils Jungenäs skriver:

    @ MX, dolf & franson

    Att prata om att steget till koncentrationläger är kort är däremot bara larv. Det är inte där jämförelsen med nazityskland är relevant. Tvärt om. Det faktum att nazityskland tog ett (eller flera) steg till och faktiskt började ha ihjäl folk är ju det som gör att jämförelsen haltar.

    Vad är det då som gör jämförelsen intressant och relevant?

  152. Hurtbullen skriver:

    För skojs skull, länkar jag till ett tal av Margareta Winberg ( Vice statsminister i dåvarande (s) regeringen) som hon gav den 16 april 2002. Det talet är så pass viktigt i alla sammanhang, när det talas om feminismen. Detta tal är nämligen embryot till den statsfeminsmen vi har idag. http://www.regeringen.se/sb/d/1105/a/4067

    Observera att i talet lanserades för första gången alla de nyckelord som används flitigt idag. Könsmaktsordning. Delat föräldrarledighet,kvotering till bolagsstyrelser.mm.

    Kort därefter fick vi nämligen de första jämställdhetsenheter kopplade till departementen . I praktiken en skattefinansierat börs för att finansiera fantasifulla projekt som ” ”Nordisk samverkan mot sexualiseringen av vardagsrummet” Bluffprojekt som idag gudskelov kanppast existerar.

    Men metoden för att bli accepterad som ”medveten” feministisk forskare, debattör eller politiker är att lära sig den rätta begreppsapparaten. Hög feministfaktor har signalord som över- respektive underordning, makt, mönster och strukturer, sexualiserat våld och – naturligtvis – könsmaktsordning.

    10 000 kronorsfrågan är om det lönar sig att gå i taket och börja jämföra stasfeminismen med nazismen ? Knappast. Det är motkrafter som är lika radikala som skadliga,enligt min mening. Och som konsekvens av mitt påstående så har jag personligen inga andra val än att aktivt försöka vara med och marginalisera denna typ av radikalism. Vilket inte kommer att bli besvärligt på något vis, givet argumentationen som är hur bristfällig som helst.

  153. michael skriver:

    Johan Fransson.
    Om du tar ett tal av Goebbels säg tidigt 30tal och byter ut judar mot män så kommer du upptäcka att du kan åka runt på turné till olika radikalfeministiska möten och hålla det utan att möta någon kritik snarare applåder.

  154. Per skriver:

    Varför detta fokus på nazismen? Det är ju inte det enda exemplet på hets mot grupper i samhället. Det räcker ju att jämföra feministernas retorik med Sverigedemokraternas retorik. Det finns klara likheter den emellan. Alla som såg debatten mellan Schyman och Åkesson kan inte ha missat det.

  155. John Nilsson skriver:

    Jag tror allmänt att det är mera fruktbart att diskutera kritik mot den urspårade delen av feminismen, i termer av suggestion, gruppsykologi, sektmekanismer/-beteenden, tankestoppande tekniker, kognitiv dissonans, kognitiv bias, jämte auktoritära (kontra humanistiska) förhållningssätt etc, än att alltför ofta göra onödigt grova jämförelser med nazismen. Hamnar man inte lite på Maria Svelands nivå, som jämförde Pelle Billing med Anders Bering Breivik, när man ständigt jämför feminismen med nazismen? Med mindre verktyg kan man vara mera exakt och utföra mera precisionskrävande sysslor, än med större. En slägga är nog bra i vissa situationer, men ibland gör en liten hammare eller en skruvmejsel jobbet bättre.

  156. Lövet skriver:

    ”Barfota” kliver av, ”Mattias” likaså…
    …det är lite skrämmande: Pär Ström drevs(?) till en time-out av mobben, Pelle inför kraftig moderering vilket driver iväg några av de mer engagerade komentatorerna…

    …Det verkar som om Svelands ”hat-propaganda” lyckades – de kraftfullaste rösterna tvingas till tystnad…

    …och så finns det de som påstår att Sverige ”inte alls styrs av nån poliitiskt korrekt elit”…

  157. dolf skriver:

    @Nils Jungenäs:
    Så vad menar du, att vi skall vänta tills omvänd bevisbörda har instiftats i våra domstolar (det har redan skett till viss del i Norge) och man inför tvångskastrering av män som döms för våldtäkt (är det otänkbart?) i domstolar där domarna tillhör Hilda-nätverket innan vi börjar dra paralleller med nazi-Tyskland? Själv anser jag att det vore för sent.

  158. Hurtbullen skriver:

    @Lövet:

    Har läst din kommentar, men förstår inte vad du menar.

    Vad har Pelle Billing´s moderering att göra med Svedlands artikel eller med en PK-elit ?

  159. dolf skriver:

    @Lövet: Spot on. Jag har också intryck av att motståndet mot feminismen håller på att kastreras.

    @Johan Franson, @Nils Jungenäs m.fl.:
    Vill också klargöra att jämförelsen mellan nazism och feminism inte är något jag driver över lag, jag tror det är ganska ovanligt att jag drar upp nazism i mina inlägg om feminism (med undantag just för Scum-debatten, där jag anser jämförelsen vara högst relevant, är det någon som anser att det är inkorrekt att dra paralleller till Hitlers folkmord när man diskuterar att Scum faktiskt propagerar för att utrota männen?).
    Jag brukar däremot hävda att feminismen till sin natur är sinnessjuk och att radikalfeminister klär bäst i vitt och grått (vit tvångströja i en grå madrasserad cell). Det lär väl inte göra mig mer populär än nassejämförarna, men jag grundar den slutsatsen på att förnuftet till sin natur är differentierande, medan alla kollektivistiska ideologier (marxism, feminism etc) till sin natur är identifierande för man klumpar ihop alla ‘x’ och alla ‘y’ i grupper utan att ta hänsyn till individuella skillnader. Ta till exempel förslag om mansskatt, eller Claes Borgström (usch och tvi, nu får jag tvätta keyboardet med tvål) idéer om att män skall ta kollektivt ansvar för kvinnomisshandel osv osv.

    Och varför är det så kontroversiellt att göra jämförelser mellan feminism och nazism? Ingen tycks tycka att det är något underligt att jämföra sverigedemokrater med nazister. Ändå har jag aldrig hört eller sett någon sverigedemokrat förespråka att vi skall bygga koncentrationsläger eller börja gasa ihjäl invandrare. Sverigedemokraterna verkar inom våra demokratiska ramar, men det går bra att jämföra dem med nazister (t.o.m. så att man på nyheterna innan valet visade klipp från Die Untergang som drev med SD), så varför inte göra sådana jämförelser med feministerna. Fi är med sitt inflytande i media och kulturelit fan så mycket farligare än SD trots att Fi inte är tiondelen så stor som parti.

  160. Johan Franson skriver:

    @michael:

    michael skriver: ”Om du tar ett tal av Goebbels säg tidigt 30tal och byter ut judar mot män så kommer du upptäcka att du kan åka runt på turné till olika radikalfeministiska möten och hålla det utan att möta någon kritik snarare applåder. ”

    Finns det ”radikalfeministiska” möten i Sverige där hundratusentals människor står på strikta led och skriker slagord? Där ett ledargarnityr står på ett podie för att se militären paradera förbi? Finns det? Är det bara ett tal av Goebbels där man byter ut några ord som står emellan oss av idag och ett sådana möte?

    Jämförelsen är absurd, det finns ingenting i den typen av jämförelser av värde. Det leder bara till att göra sig själv löjlig och garantera att ingen någonsin kommer lyssna till en. Och det är ett problem, speciellt om man själv tycker man har något att säga.

  161. Mia. skriver:

    Amos Oz, igen.

    ”Förrädare är den som förändras i ögonen på den som inte kan förändras och inte vill förändras, som inte kan föreställa sig förändring utom den att alltid vilja förändra den andre.”…”Och valet mellan att bli fanatiker eller förädare är tufft.”

  162. dolf skriver:

    @Johan Franson:
    Enligt ditt sätt att resonera skulle vi aldrig kunna göra några jämförelser över huvud taget eftersom det alltid finns skillnader. Och att säga att det vore löjligt att använda sig av ett tal av Goebbels där man bytt ut ”judar” mot ”män”, är lite grann att säga ”dina argument är alltför starka, därför bortser vi från dem”. Men om argumenten är giltiga då? Om vi alltid använder vaniljargument trots att det finns starka kryddiga argument, vart kommer vi då?
    Enligt feministerna är man ju löjlig per default om man ifrågasätter feminismen, så är man rädd för att framstå som löjlig kanske man skall anmäla sig till ett av Solanas vänliga självmordscenter för att tyst, snabbt och smärtfritt gasas ihjäl.

  163. Johan Franson skriver:

    @dolf:

    dolf skriver: ”Och varför är det så kontroversiellt att göra jämförelser mellan feminism och nazism?”

    Ett problem är att tonläget blir så högt så det man egentligen vill ha sagt försvinner. Konsten ligger inte i att generallisera till max, och hitta de mest drastiska ordvalen. Konsten ligger istället i att vara precis, exakt och specifik. Att träffa helt rätt, vilket är svårt, men också har effekt.

    Det blir som att hälla ketchup på allt man äter. Till slut smakar allt bara ketchup.

  164. Johan Franson skriver:

    @dolf:

    dolf skriver: ”Enligt ditt sätt att resonera skulle vi aldrig kunna göra några jämförelser över huvud taget eftersom det alltid finns skillnader. ”

    Konsten ligger i att hitta relevanta jämförelser, eller att bara använda välunderbyggd självstående argumentation.

    Konsten är inte att hitta den mest drastiska jämförelsen bara man hittar den minsta överlappning av något. Det tillför ingenting.

    dolf skriver: Enligt feministerna är man ju löjlig per default om man ifrågasätter feminismen, så är man rädd för att framstå som löjlig kanske man skall anmäla sig till ett av Solanas vänliga självmordscenter för att tyst, snabbt och smärtfritt gasas ihjäl.

    Det finns inga självmordcenter. Du kanske inte visste det :-) men det måste väl vara skönt att veta det om jag nu säger det till dig. Det har aldrig funnits, och kommer aldrig finnas. Speciellt inga som styrs av Solana.

    Varför argumentera med väderkvarnar? Vad leder det någonstans?

  165. dolf skriver:

    @Nils Jungenäs:
    Jag sade inte att ”steget till koncentrationläger är kort”, jag sade att det behövs ”bara några korta steg”. Skillnaden mellan singular och plural var högst medveten och högst betydelsefull. Jag har inte heller sagt att feminismen i sig själv skulle införa koncentrationsläger. Om du hade följt länken till min tidigare kommentar som jag gav så hade du sett det. Jag och NinniTokan uttalade i kommentarstråden till inlägget ”UNT tittar på SCUM” våra farhågor för att vi är på väg mot en diktatur. Det är inte något som jag lastar feminismen för, däremot tror jag att femismen är ett högst användbart verktyg för att nå fram dit. Ett viktigt steg (kanske inte nödvändigt, men säkerligen högst funktionellt) för att vi skall nå ett sant 1984-samhälle där vi avrättar oliktänkande med folkets goda vilja är att vi godtar irreversibla bestraffningar på lösa boliner, och vad passar väl bättre än att tvångskastrera påstådda pedofiler och våltäktsmän. Anser du att det vore helt verklighetsfrämmande att det infördes i dagens samhälle? Röster har redan höjts för att man i viss mån skall börja tillämpa omvänd bevisbörda i våldtäktsmål, och tror du inte att det bland feminister som glatt hyllar SCUM finns de som skulle vara beredda att driva frågan om tvångskastrering och kanske få gehör för det?

  166. Nils Jungenäs skriver:

    @Johan Franson:

    ”-Finns det ”radikalfeministiska” möten i Sverige där hundratusentals människor står på strikta led och skriker slagord?”

    Nej naturligtvis inte och paralellerna med nazityskland blir inte ogiltiga eller irrellevanta bara för att nazismen sedan tilläts ta ytterligare steg bortom vart den svenska feminismen befinner sig idag. Det är precis det jag har problem med i ditt resonemang. Nazismens förkastliga avarter som du väljer att fokusera på är ju inte de företeelser som de som drar paralleller till nazismen syftar på. Således är ditt resonemang en kombination av strawman och red herring.

    Innan nazityskland kom dithän att de begick så grova inskränkningar i individernas demokratiska rättigheter som du väljer att fokusera på för att förkasta dessa jämförelser, försigkom inskränkningar som är precis samma som de inskränkningar radikalfeministerna förespråkar. Det är dessa man syftar på Johan Franson, inte de följande stegen med utrotningsläger.

    - Man gick runt på stan och målade ”här bestämmer judar” på företag och affärer som drevs av judar.
    - Genom politiskt korrekt självcensur förmedlades i tidningar och radio historieförfalskning om hur judar var roten till allt ont.
    - Judars illdåd mot arier blåstes upp i media utom proportioner.
    - Det presenterades statistik som visade hur judar var överrepresenterade i beslutsfattande positioner.
    - Man införde kvotering av arier i näringslivet och offentlig förvaltning.
    - Ett allmänt judeförakt växte såsmåningom fram grundat på att judar var överordnade och det ju är ok att sparka uppåt.
    - Arisk skatteväxling infördes för att överföra rikedom från de rika, snikna, tjuvaktiga och strukturellt överordnade judarna till de stackars arierna.

    Allt detta tilläts spåra ur ytterligare och såsmåningom fick nazistpartiet makten genom demokratiska val grundade på dessa mediala lögner och historeförfalskningar och skiten spårade ur ännu mer.

    ”-Det leder bara till att göra sig själv löjlig och garantera att ingen någonsin kommer lyssna till en.”

    så det är där skon klämmer. Skönt att du säger det själv så slipper jag lägga orden i munnen på dig. Du förstår – jag undviker aldrig att säga något som är både sant och relevant bara för att jag är rädd för vad folk ska tro om mig. Det har jag redan beskrivit i diskussionen om att vara pragmatisk, vilket är en förmåga jag absolut inte besitter.

  167. dolf skriver:

    @Johan Franson: ´
    Att det inte finns några självmordscenter idag innebär inte att det inte kommer att finnas några imorgon.
    Vet inte om du känner till Martin Niemöllers berömda citat:

    När nazisterna hämtade kommunisterna,
    teg jag;
    jag var ju ingen kommunist.
    När de spärrade in socialdemokraterna,
    teg jag;
    jag var ju ingen socialdemokrat.
    När de hämtade de fackliga,
    lät jag bli att protestera;
    jag var ju inte med i facket.
    När de hämtade judarna,
    lät jag bli att protestera;
    jag var ju ingen jude.
    När de hämtade mig,
    fanns det ingen kvar som kunde protestera.

    Det ligger i sakens natur när man varnar för något man ser som en framtida konsekvens, att det inte ännu existerar.

  168. John Nilsson skriver:

    Ibland talar man inom fredsrörelsen att ”leva den fred vi vill ha”, eller att ”leva den yttrandefrihet [demokrati etc] som vi vill ha”. Kanske försöker Pelle ”leva den jämställdhet han vill ha”, genom sitt öppna, respektfulla sätt och sin inriktning mot dialog och samtal? Låt de av oss som tycker feministerna har fel, är ensidiga och nedlåtande mot män, själva gå före och presentera vår egen verklighetsuppfattning, och själva vara balanserade och respektfulla mot kvinnor, feminister eller ej.

  169. Lövet skriver:

    @Hurtbullen: Det började förvisso inte med Sveland, utan med Aftonbladets näthatskampanj… Den direkta attacken mot Jämställdhet 2.0 kom dock med hennes offerartikel. Som sedan följdes av en rad liknande. Inklusive hennes lögnaktiga reportage från hennes egen antidemokratiska aktion mot pubträffen på Charles Dickens. Senast idag har Newsmill en ny likadan offerartikel. Jag förståratt det är svårt att värja sig mot sådant. Pelles självvalda begränsningar är förståeliga…
    …men jag kan inte se det dom nåt annat än enseger för Sveland och de andra radikalerna.

  170. dolf skriver:

    @Johan Franson:
    Ingen som har sagt att man skall hälla ketchup på allting. Hela diskussionen om nazism här började med att Pelle sade

    Jag vill inte ha kommentarer där feminismen liknas vid nazism, eller buntas ihop med nazismen. Det är ett oschysst sätt att debattera. Därför tar jag bort den typen av kommentarer.

    Vissa av oss menade då att det finns tillfällen när jämförelser är fullt relevanta, case in point: SCUM, det står för helsike i det av feminister hyllade SCUM-manifestet att man skall inrätta självmordcenter där män gasas ihjäl. På vilket sätt är det då fel, extremt eller löjligt att dra paralleller till nazismen?
    Jag tror varken jag, Medborgare X eller någon annan hävdat att man skall börja jämföra med nazism när feminister talar om föräldraförsäkring, kvinnors påstått lägre lön eller dubbelarbete i hemmet.
    Så det är du själv som braskar på med ketchup på alla rätter genom att påstå att vi gör det. Själv använder jag nästan bara ketchup till spagetti och makaroner, och där passar det jättebra.

  171. Pernilla skriver:

    @John Nilsson:

    Vilket fantastiskt inlägg.

  172. leifer skriver:

    Jag förstår inte hur nån här kan tro att man kan vinna mot feminismen (om nu det är någons mål) genom att snacka om Nazismen. För mig är det torsk direkt till den som säger detta. Samma med att nämna Breivik politiskt (vilket nu delar av vänstern nu gör konstant).

    Sen uppfattar jag inte denna blogg som en kamp mot feminismen i första hand, utan istället en alternativ rörelse för en bättre jämställdhet.

    Jag tycker snarare det blir tråkigt om alla inlägg handlar om anti-feminism (även om jag själv säkert ofta hamnar i den fällan att kritisera feminismen).

    Det känns som vi skulle behöva snacka ihop oss med en bättre taktik och också hur man ska hantera feminister som ju ständigt tar åt sig äran för allt som är ”bra” men som aldrig vill ansvara för nåt som är ”dåligt”. Likaså är det ett problem med självpåtagna feminister som ju ofta också är väldigt radikala eller till och med egentligen inte alls kommer med ett feministiskt budskap. I och för sig kan man ju efter SCUM-debatten undra var den s.k. goda feminismen är…

  173. Johan Franson skriver:

    @Nils Jungenäs:

    Nils skrev: ”Nej naturligtvis inte och paralellerna med nazityskland blir inte ogiltiga eller irrellevanta bara för att nazismen sedan tilläts ta ytterligare steg bortom vart den svenska feminismen befinner sig idag.”

    En förutsättning för nazisternas maktutövning var den kupp som skedde 1933, och att de tog kontroll över landets säkerhetsapparat (polis + militär + säkerhetstjänst). De fick militären med sig. De hade också egen paramilitär trupp. Även på 1920-talet hade de egen trupp.

    För att det du antyder ska ske så måste det ske en statskupp i Sverige där nuvarande konstitution och lagar sätts ur spel. Du tror alltså att vi står inför en feministisk statskupp?

    Menar du att militären är infiltrerad av ”feministerna” och kommer stå bakom en sådan kupp?

    Menar du att vi snart kommer få se feministisk paramilitära trupper ute på våra gator?

    En någon snällare tolkning av statsfeminismen är att få ut mera kvinnor i förvärvsarbete, men att man tar det lite för långt ibland med positiv särbehandling.

    Men med en stundande feministisk statskupp så kommer ju den ”snällare” tolkningen i ett helt annat perspektiv :-) Vad ska vi göra? Ringa på grannarna och varna dem? Snart kommer den!

  174. Nils Jungenäs skriver:

    ”-Det känns som vi skulle behöva snacka ihop oss…

    Och vad är det vi gör här på Pelle Billings blogg? ;-)

  175. Hurtbullen skriver:

    @Nils

    Hinner bara göra ett kort inhopp

    Du skrev : ”Arisk skatteväxling infördes för att överföra rikedom från de rika, snikna, tjuvaktiga och strukturellt överordnade judarna till de stackars arierna.”

    Det finns faktiskt en parallell. Gudrun Schymans hjärndekokt över mansskatten slår allt med hästlängder. http://www.sydsvenskan.se/sverige/schyman-vill-ha-mansskatt/ . Förutom Talibantalet då. Vänsterfeminismen i ett nötskal.

    Hur blev det sedan ? Hur många tog stolleförslaget av 6 vänsterpartister på allvar ? Det skrattades och hånades bort.

    Hur kommer det sig att dina farhågor om en framtida kapitalöverföring från manskollektivet till kvinnorna är så aktuella idag ? VAR HAR DU DINA BELÄGG ? Väderkvarnen står som en hägring på horisonten med sådana argument.

  176. Nils Jungenäs skriver:

    @Johan Franson:

    Nu är du mer än lovligt löjlig. Du vill uppenbarligen inte ens försöka förstå. Jag ser ingen mening att fortsätta försöka förklara min ståndpunkt för dig.

  177. leifer skriver:

    Om flera skribenter tycker det är en bra idé att skriva inlägg på inlägg om att feminismen är som nazismen, då har vi inte snackat ihop oss för fem öre. Då sitter var och en på sin kammare och kör sin egen taktik utan hänsyn till nån annan. Att snacka om nazismen förstör för alla!

  178. Nils Jungenäs skriver:

    @Hurtbullen:

    ”-Hur blev det sedan ? Hur många tog stolleförslaget av 6 vänsterpartister på allvar ? Det skrattades och hånades bort.

    Hur kommer det sig att dina farhågor om en framtida kapitalöverföring från manskollektivet till kvinnorna är så aktuella idag ?”

    Det är inte mina farhågor. Du blandar ihop mig med dolf och MX och nån mer. Du får läsa det jag faktiskt har skrivit igen. Jag ville belysa likheter mellan de diskrimeringar, inskränkningar i mänskliga rättigheter och kränkande särbehandling som förekom i nazityskland och som även förespråkas av readikalfeminister. Detta för att legitimera jämförelser mellan nazism och feminism. Det är inte jag som har påstått att vi kommer få se utrotningsläger för män eller att feminism och nazism är samma sak.

    Läs igen. ;-)

  179. Johan Franson skriver:

    @dolf:

    dolf skriver: ”Vet inte om du känner till Martin Niemöllers berömda citat:”

    Citatet beskriver en lång händelsekjedja om hur vissa befolkningsgrupper förlorar sina rättigheter och blir ”hämtade”.

    Men vänta ett tag… ingen har ju blivit hämmtad av någon hittills. Inte ens det första steget har skett i Sverige, varför ska då resten av stegen ske?

    Nazisterna gjorde detta genom att de hade egen para-militär trupp. Brunskjortorna http://en.wikipedia.org/wiki/Sturmabteilung kunde verka som en egen säkerhetsaparat eftersom Tyskland var såpass försvagat efter 1:a världskriget.

    Så det Martin Niemöllers skriver handlar alltså om det.

    Menar du att feministerna har egna paramilitära trupper som hämtar folk till förhör mitt i natten? Menar du att de mördar folk i löndom? Var min saga om rymd-feministerna kanske sann?

    Notera och det är viktigt. Det Martin Niemöllers skriver är inte möjligt utan att kontrollera en säkethetsapparat. Menar du att feministerna har en egen polisstyrka?

  180. Nils Jungenäs skriver:

    @Hurtbullen:

    ”-Väderkvarnen står som en hägring på horisonten med sådana argument.”

    Det må så vara. Du får tycka att jag är en pajjas och en Don Quijote om du vill. Jag bryr mig inte. Jag räds varken väderkvarnar eller riskärvar. Om något är sant och relevant så är det det. Om jag vill binda en riskärve så gör jag det även om den kommer användas mot min egen rygg.

    Frågan om hur du skulle agerat i en diktatur besvaras av hur du förhåller dig till att uttala sanningen idag. Om du räds att bli utfryst och orienterar efter värmekällorna istället för att tänka själv och gå din egen väg.

  181. Hurtbullen skriver:

    @Nils

    ”….. kränkande särbehandling som förekom i nazityskland och som även förespråkas av readikalfeminister”

    Jag som trodde att radikalfeminsmen har sina rötter i den extrema vänstern.Och som i stort sett också fanatiska antifascister.
    Man kan ju i.a.f. börja med att fördela partifärgerna korrekt – I all välmening.

  182. Nils Jungenäs skriver:

    @Hurtbullen:

    ”-Jag som trodde att radikalfeminsmen har sina rötter i den extrema vänstern.Och som i stort sett också fanatiska antifascister.”

    Ja precis. Färdas man tillräckligt långt västerut eller österut kommer man tydligen till samma plats.

  183. Johan Franson skriver:

    @dolf:

    dolf skriver: ”På vilket sätt är det då fel, extremt eller löjligt att dra paralleller till nazismen?”

    Eftersom det ni skriver aldrig kommer hända. Eftersom det kommer krävas en statskupp först. Och en statskupp är omöjlig då det inte finns den typen av förankring i militären.

    Det ni skriver är ren fantasi :-) Ni oroar er eller vad man ska kalla det över något som inte ens teoretiskt kan hända.

    Att sen dra in nazismen som kommer ur det sönderkrigade militäriserade Tysklan efter 1:a världskriget. Där de bygger sin makt redan från början på para-militära trupper (brunskjortorna grundas 1920) är ja, vad ska man säga… en ganska grov miss. En total.miss kanske man kan kalla det.

    dolf skriver: ”Jag tror varken jag, Medborgare X eller någon annan hävdat att man skall börja jämföra med nazism när feminister talar om föräldraförsäkring, kvinnors påstått lägre lön eller dubbelarbete i hemmet.”

    Det låter bra.

  184. Nils Jungenäs skriver:

    @leifer:

    ”- Att snacka om nazismen förstör för alla!”

    Jag har förstått att du anser det. Därom råder inget tvivel. Du kan väl utveckla det lite istället och förklara hur du resonerar. Jag har ju förklarat på vilka sätt jag anser att dessa jämförelser haltar respektive är relevanta.

  185. Hurtbullen skriver:

    @ Nils

    ” Ja precis. Färdas man tillräckligt långt västerut eller österut kommer man tydligen till samma plats. ”

    ok. Om jag förstått det rätt.

    1.Svensk Statsfeminismen = Vänsterfascism
    2. Nazism = Se punkt 1 Svensk Statsfeminism
    3. Svensk Statsfeminismen = Vänsterfascister OCH Nazister

  186. dolf skriver:

    @Johan Franson:
    Du börjar framstå som ett troll. Så fort vi gör någon som helst jämförelse mellan nazism och feminism (som att Scum talar om att gasa ihjäl män) så kommer du dragande med någon slags absolut identifiering. Jag vet ingen som har påstått att det skulle finnas feministiska stormtrupper som hämtar folk eller att vi har haft en statskupp i Sverige, så om det är någon som argumenterar oseriöst och löjligt här så är det du själv.
    Anledningen till att jag drog upp Niemöllers citat var inte att folk skulle hämtas, utan att därför att man bör protestera innan händelsekedjan (vad den än består i) har gått så långt att det är för sent.
    Vad statskupp och liknande gäller kan jag ju passa på att påpeka att våra perversa politiker faktiskt har avsagt sig vår självständighet genom att skriva in EU-medlemskap i grundlagen. Så vi är bundna till EU oavsett vad de inför för slags dumheter, vare sig de är feministiska eller icke.

  187. Nils Jungenäs skriver:

    @Johan Franson:

    ”-dolf skriver: ”På vilket sätt är det då fel, extremt eller löjligt att dra paralleller till nazismen?”

    Eftersom det ni skriver aldrig kommer hända. Eftersom… [en massa självklarheter]”

    Johan – kan du släppa tanken på att prallellerna syftar till att måla upp en bild av vad som komma skall. Det jag skriver fyller istället samma funktion som transgenusmotorn – att öppna ögonen på de som är hemmablinda, alltså att ge ett nytt perspektiv.

  188. Nils Jungenäs skriver:

    @Hurtbullen:

    Nej, naturligtvis inte. Odemokratisk extremism tar sig liknande fascistoida uttryck avsett det är vänsterextremister eller om det är högerextremister.

  189. Medborgare X skriver:

    Johan Franson!

    Egentligen borde jag inte svara på varken den här infantila kommentaren eller dina efterföljande. Men med tanke på den debatt det vållat så kan jag knappast avstå.

    För det första så har jag tydligt sagt att jag håller med om att man inte ska generallisera och säga att ”feminism är nazism”. Det jag redan från början påpekade var att det finns stora likheter mellan (dagens radikal)feminism och andra kollektivistiska ideologier, som nazism, kommunism och rasism! De bygger på alla på att dela upp människor i olika grupper utifrån enkelt identifierbara egenskaper eller attribut och att ställa dessa grupper i konflikt gentemot varandra. Att utmåla den egna gruppen som oskyldiga offer och den andra som onskefulla förrövare. De bygger alla på en retorik som är svartvit och dehumaniserande. Det talas om ”strukturer”, ”underordning”, ”förtryck” och ”kollektivt ansvar/skuld”.

    Detta är som sagt inget unikt för varesig feminismen eller nazismen. Jag nämnde som sagt kommunismen och rasismen som två andra exempel på den här typen av kollektivistiska ideologier och tankebanor. Det är heller inte enbart nazismen som gått från retorik till folkmord. Det är kanske bara det mest välkända exemplet. Men ungefär samma sak förekom även i exempelvis Sovjetunionen, Kambodja, forna Jugoslavien och Rwanda.

    Om man inte uppmärksammar den här typen av kollektivistisk ideologier och dess konfliktstyrda retorik i tid så finns stor risk att den med tiden kommer att bli accepterad i samhället och att den växer sig allt starkare. Det var så det en gång började i Tyskland. Det fanns inga konsentrationsläger för judar i början på 30-talet, men retoriken mot judar fanns där. Och den växte sig med tiden allt starkare.

    Om man inte får påpeka att det finns stora likheter mellan (dagens radikal)feminism och hur nazismen såg ut i början på 30-talet så kan det en dag vara omöjligt att tala överhuvudtaget.

  190. Johan Franson skriver:

    @dolf:

    dolf skriver: Så fort vi gör någon som helst jämförelse mellan nazism och feminism (som att Scum talar om att gasa ihjäl män) så kommer du dragande med någon slags absolut identifiering.

    Men förstår du att det var så nazismen byggdes upp, med paramilitära trupper, ur en land utan fungerande inre säkerhet, som sen ledde till en statskupp.

    Det är ett scenario som helt eneklt inte finns i dagens Sverige.

    Om du vill göra den jämförelsen måste du väl i alla fall till någon liten grad beakta de förutsättningar som då fanns. Tror du svensk polis av idag skulle godkänna att ”gasa ihjäl män”?

    dolf skriver: ”Anledningen till att jag drog upp Niemöllers citat var inte att folk skulle hämtas, utan att därför att man bör protestera innan händelsekedjan (vad den än består i) har gått så långt att det är för sent.

    Vadå ”för sent”. Vi har ju ingen händelsekedja i Sverige. Det är en ren väderkvarn du pratar om. Det finns inte.

  191. Nils Jungenäs skriver:

    @Medborgare X:

    Precis vad jag har försökt förklara i hundrasjutton inlägg. Tack MX!

  192. Medborgare X skriver:

    leifer!

    Om du läser lite noggrannare så ser du att det inte enbart är nazism jag talar om. Jag talar om kollektivistiska ideologier. Nazismen är enbart ett exempel på en sådan ideologi. Kommunismen och rasismen är två andra exempel. Båda har dessutom, precis som nazismen, enormt mycket blod på sina fingrar. Folkmord har utförts i deras namn, precis som i nazismens. Och retoriken delar (radikal)feminismen med dessa.

  193. Nils Jungenäs skriver:

    @Johan Franson:

    ”-Men förstår du att det var så nazismen byggdes upp, med paramilitära trupper”

    Nej, absolut inte! Du behöver läsa på historian. Det är precis det som är orsaken till att du inte vill acceptera mina förklaringar. Nazismen hade folkligt stöd vilket vanns genom mediala lögner och hostorieförfalskning.

    Häpnadsväckande okunskap, men det förklarar ditt motstånd mot att jämföra feminismen med andra fascistoida diktaturer som alla springer ur ett folkligt uppror.

  194. leifer skriver:

    Medborgare X
    Kopplar till denna din kommentar
    ”Egentligen borde jag inte svara på varken den här infantila kommentaren eller dina efterföljande.”

    Det infantila här är att du envisas med att prata om nazismen i detta sammanhang trots att flera ber dig avstå. Jag frågade tidigare om du skulle sluta med det men du vägrar svara.

    Förstår man inte problemet med att referera till nazismen så vet jag inte om det går att förklara heller (det handlar bland om att förstå sin samtid och vilka uttryck som är gångbara). Men nu har ju Pelle bett oss sluta göra det, räcker det inte det för dig att han önskar det? Eller skiter du fullständigt i detta?

  195. Johan Franson skriver:

    @Medborgare X:

    Tack för ditt svar.

    MX skrev: ”Det är heller inte enbart nazismen som gått från retorik till folkmord.”

    Det är just i den meningen problemen startar. Här måste man förstå vad som krävs för att retorik ska gå över till folkmord. Och det som krävs är att man kontrollerar säkerhetspparaten i landet, ytterst måste man kontrollera militären.

    Så om man tror att radikala feminsitiska krafter håller på ta över den kontrollen och sen kommer sätta våran konstitution ur spel, ja då är en jämförelse med nazism, kommunism och liknande relevant. För det är just den händelsen – Överflyttningen av våldsmonopolet, statskuppen, som är det som gjort dessa -ismer så brutala och ökända.

    Och det är just deras rättslösa våld som man tänker på när man tänker på nazism och kommunism. Men du kommer inte dit utan en statskupp. Det är det som är kärnan.

    Sen kan man tala om att det finns liknande generaliseringar, och de likheterna finns. Men det är när man kommer till det ”rättslösa våldet” (och då menar jag systematiskt våld och död i stor skala) som det finns en helt avgörande skillnad. Och den skillnaden är så stor så den helt överskuggar eventuella fördelar med en jämförelse.

  196. dolf skriver:

    @Johan Franson:
    Du börjar göra mig seriöst förbannad. Du har satt upp dig själv som någon slags jävla nidspegel likt de man finner i lustiga huset. Jag vet inte om du avsikligt förvränger och försöker förlöjliga mig eller om du är rent korkad. Men jag tänker inte diskutera mer med dig.

  197. leifer skriver:

    Medborgare X

    ”Om du läser lite noggrannare så ser du att det inte enbart är nazism jag talar om. Jag talar om kollektivistiska ideologier. Nazismen är enbart ett exempel på en sådan ideologi. Kommunismen och rasismen är två andra exempel. Båda har dessutom, precis som nazismen, enormt mycket blod på sina fingrar. Folkmord har utförts i deras namn, precis som i nazismens. Och retoriken delar (radikal)feminismen med dessa.”

    Missade detta ditt inlägg. Ja, jag har sett att du även nämner kommunismen. Det skulle möjligen vara mer ok att bara referera till denna men du tycks inte förstå att dina resonemang faller fullständigt när du pratar om just nazismen. Det är ett politiskt laddat med flera problem och att det kan vara relvant eller till och med visa en poäng tydligare, så hjälper det inte. Det blir bara dumheter av allting. Och jag tycker det är synd (milt sagt) att detta arbete reduceras till dumheter. Men även att dina argument ju då blir bara pannkaka.

  198. Hurtbullen skriver:

    @ MX

    ” Om man inte uppmärksammar den här typen av kollektivistisk ideologier och dess konfliktstyrda retorik i tid så finns stor risk att den med tiden kommer att bli accepterad i samhället och att den växer sig allt starkare. Det var så det en gång började i Tyskland. Det fanns inga konsentrationsläger för judar i början på 30-talet, men retoriken mot judar fanns där. Och den växte sig med tiden allt starkare. ”

    Japp,

    Tror näppeligen att någon har missat budskapet.

    Men ganska många väntar med spänning på själva metodiken för att hindra starka kollektivistiska strömningar rota sig i samhället. Finns det överhuvudtaget någon metodik, förutom att älta fantasiscenarion i metadiskussioner ?

    Är det inte vad vi gör här på J2.0. på varsitt vis ? Eller är J2.0 inte tillräckligt radikal enligt vissa ?

  199. Johan Franson skriver:

    @Nils Jungenäs:

    Nils skriver: Nej, absolut inte! Du behöver läsa på historian. Det är precis det som är orsaken till att du inte vill acceptera mina förklaringar … osv… Häpnadsväckande okunskap,

    Från Wikipedia: Storm Detachment; or English: Stormtroopers) functioned as a paramilitary organization of the National Socialist German Workers’ Party (or Nazi Party). It played a key role in Adolf Hitler’s rise to power in the 1920s and 1930s.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunskjorta

    Jag delar min ”Häpnadsväckande okunskap” med Wikipedia, vi får väl gå en kvällskurs ihop och läsa på ordentligt Wikipedia och jag :-)

  200. Nils Jungenäs skriver:

    @ Franson

    Enda anledningen till att jag har låtit mig luras att tjaffsa såhär länge med dig om det här är att du efter ditt gästblogginlägg stog högt i mina ögon. Hade någon ”vem som helst” resonerat så dumt som du gör hade skitit i det för länge sedan.

    @ leifer

    Jag blev just påmind varför vi två inte ska snacka med varandra. Vi kör på det igen även fortsättningsvis. ;-)

    Trevlig kväll allihopa.

    Edit:
    @Johan Franson:

    Min rullstol spelar en nyckelroll i mitt liv också. Betyder det att alla andra aspekter av mitt liv är irellevanta och försumbara? Förstår du analogin? Vad är det med dig?!?

  201. dolf skriver:

    @leifer:
    Tja, om det är ett villkor för att man skall få kommentera på bloggen att man inte nänmner nazism, då gör jag som barfota och säger adjöss och god bye. Som kommentator vill jag vara fri att referera till och jämföra med vad som helst som jag tycker passar i sammanhanget. Man kan välja sina samtalspartners och vänner, men har man valt dem kan man inte bestämma vad de får eller inte får säga. Finner man att de säger alltför mycket som man inte kan fördra så får man välja bort dem. ”Du är min vän, men då får du inte tala om yxi kaxi taxi” funkar inte. Ställs man inför sån partiell censur är det dags att säga upp bekantskapen.

  202. Hurtbullen skriver:

    Här är en nyttig länk , även den från Wikipedia, att läsa och begrunda.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Demagogi

  203. leifer skriver:

    dolf

    Ok, hej då!

  204. Medborgare X skriver:

    Hurtbullen!

    Självklart är inte (dagens radikal)feminism identisk med nazismen. Det har jag ju tydligt sagt tidigare, man kan inte generallisera och hävda att ”feminism är nazism”. Det jag säger är att det finns stora likheter mellan (dagens radikal)feminism och andra kollektivistiska ideologier, som nazismen, kommunismen och rasismen. Precis som jag försökt förklara i ett par kommentarer nu.

    Men om du tittar på de karakteristika som du beskriver nazismen så ser vi faktiskt även likheter där med (dagens radikal)feminism. Du nämner till exempel antiparlamentarism, vilket är precis vad de dömda våldsverkare inom AFA (som Anna-Klara Bratt och Maria Sveland samarbetat med) använder sig av. Du nämner också korporativism, vilket också kännertecknar feminismens tal om ”strukturer” som varande viktigare än individer samt att samhället ska styra individerna via kvotering, genuspedagogik och 50/50-tänkande. Kollektivismen hittar du som sagt också inom (dagens radikal)feminism. Det finns som sagt stora likheter. Men Inte enbartideologiskt, utan även retoriskt!

  205. dolf skriver:

    Tillägg till min senaste kommentar: Detta anser jag förövrigt bör vara vägledande när man har en blogg. Man skall inte moderera kommentarerna utan moderera kommentatörerna, dvs. de som bidrar och är välkomna på bloggen skall ha fria händer i sina kommentarer även om de gör övertramp ibland, medan man stänger ute de som är oönskade på grund av att de konsekvent saboterar, förvränger eller på annat sätt förstör bloggen. Det visar sig normalt ganska snart (tror jag) vilken kategori en person tillhör.

  206. Johan Franson skriver:

    @dolf:

    dolf skriver: ”Jag vet inte om du avsikligt förvränger och försöker förlöjliga mig eller om du är rent korkad.”

    Jag vill inte förlöjliga dig. Speciellt inte dig som person. Var det inte Pär Ström som satte upp en spegel och gjorde folk heligt förbannade :-) Hur som helst, jag hoppas att du inte blir alltför arg trots att jag nu bemötte dina argument ganska rakt på.

    Min avsikt här att försöka ge argument och viss historisk insikt till de, som liksom jag, helt tröttnat på att nazism dras in i diskussionen igen och igen utan att bidra med ett jotta.

    Min avsikt är inte att förlöjliga någon.

  207. dolf skriver:

    @leifer:
    Nu är det inte din blogg, utan Pelle Billings, och det är han som sätter villkoren, så du har ingen talan ifråga om min närvaro här.

  208. Men@Work skriver:

    Värt att tillföra är att man inte helt plötsligt vaknar upp i en totalitärstat. Utvecklingen går i små steg, och börjar med att tysta och censurera, samt stigmatisera oliktänkande, avhumanisera och alienera en grupp, kräva privilegier för den egna gruppen, för att sedan, när tiden är mogen övergå i konkret handling. Därför har stats- och mediefeminismen mycket gemensamt med totalitära ideologier.

    I ett inlägg länkade jag till en Wikisida som handlade om begreppet ”demokratur” (googla gärna). Detta togs bort tyvärr. Vad jag försökte påvisa var att Sverige är ett land som lider av mjuka totalitära inslag, och att det är detta som lagt grunden för den auktoritära feminismen.

  209. leifer skriver:

    dolf

    Du sa att du skulle sluta skriva, jag sa hej då.

  210. dolf skriver:

    Det är förresten ingen som ännu så länge svarat ”ja” på min fråga om det är fel att hänvisa till nazismen i samband med Scum. Är det någon som anser att det är fel eller löjligt att referera till nazism just i fallet att man debatterar Scum?

  211. Nils Jungenäs skriver:

    @Men@Work:

    ”-Värt att tillföra är att…”

    Det här är precis vad jag har försökt säga hela dagen. Det är precis vad som är målet och meningen med mitt argumenterande! :-D

    Väldigt sorgligt att det kommer någon och beskriver det som något som behöver ”tillföras”. ;-)

  212. leifer skriver:

    dolf

    Scum ligger förhoppningsvis bakom oss men svaret är ja, det blir fel även där. Det ju detta som ”vi” försöker säga, budskapet går förlorat (även fast jämförelsen egentligen kan vara relevant och tydliggörande så funkar det inte).

  213. dolf skriver:

    @leifer:
    Öh???? När och var sade jag att jag skulle sluta skriva?

  214. dolf skriver:

    @leifer:
    ok. Då undrar jag vad skulle vara skäligt för att man skall referera till nazism? Var drar du gränsen. För jag utgår från att du skulle tycka att jämförelser med nazism vore skälig om det förekom koncentrationsläger där man gasade ihjäl män (rätta mig om jag har fel), men du anser att det inte är skäligt ifallet med Scum som talar om att utrota män, så var drar du gränsen? Eller menar du att det aldrig är skäligt oavsett vad?

  215. leifer skriver:

    dolf

    ”Tja, om det är ett villkor för att man skall få kommentera på bloggen att man inte nänmner nazism, då gör jag som barfota och säger adjöss och god bye.”

    Pelle var rätt tydlig med att han ogillade det, så pass mycket att han tjänade sig tvungen att moderera och ta bort Barfotas inlägg. Varför? Jo för att det blir kontraproduktivt. Du försöker nu bestämma, inte jag (jag bestämmer ingenting här annat än genom att resonera). Du försöker med hot om att sluta skriva om du inte får fortsätta jämföra med nazismen och ”skriva fritt”. Finns det nån chans att få dig att tänka om? Jag tror inte det, därför sa jag hej då, men även för att du hotade.

    Läs mitt inlägg 20:06. Inse att ”vi” inte är emot ”ni” som vill använda nazismen som jämförelse som personer. Barfota fattar det inte heller tydligen.

    Men sen sa jag också att detta inte först och främst inte (!) är en anti-feminstisk blogg. Det är i alla fall min tolkningen av bloggen och Pelles budskap med J2.0. Ni som skriver om nazismen och försvarar den retoriken verkar önska att detta främst ska vara en anti-feminstisk blogg, att den ska ändra inriktning.

  216. leifer skriver:

    dolf 20:11

    Varför dra detta vidare. Jag kan förklara vidare men bryr du dig?

    Jag menar att i detta sammanhang, när vi diskuterar jämställdhet och är kritiska till mycket av dagens (vänster)feminism, så funkar det inte att använda sån retorik som nazism, hitler, breivik, judar etc. Låt då feminister (som du ogillar) använda det, låt dom då skjuta sig själva i foten.

  217. Johan Franson skriver:

    @Men@Work:

    Visst är det så, det finns hela tiden ett otal strömmningar i samhället. Massor av särintressen som vill ha makt. Makten ska hela tiden granskas. Och en diskussion ska hela tiden pågå. Det finns feministiska särintressen, men också många andra.

    En viktig sak här är att se hur viktig en specifik strömning är. Om den spelar roll eller om det är en väderkvarn.

    Om det duggar lite lätt ute, finns det då anledning att oroa sig för en översvämning? Typ.

    Man @ Work skriver ”Värt att tillföra är att man inte helt plötsligt vaknar upp i en totalitärstat.”

    Så är det. Och det finns flera kända scenarion som leder till en totalitär stat. Det gäller att se upp. Fri debatt är en utmärkt komponent som håller sådana saker borta.

    Sen kommer den där känsliga frågan, som jag uppenbarligen lyckades uppröra en del med. Kan ”feminism” leda till en totlitär stat. Mitt svar är att jag kan inte se något tecken på det i huvud taget. De argument som ges här håller helt enkelt inte vid en enklare granskning.

    Och därför faller jämförelser mellan feminism och nazism helt platt.

    Feminism är istället en ganska stark strömning som finns i samhället idag, men som verkar innanför de demokratiska ramarna. Och det går faktiskt ganska bra att bemöta de olika frågeställningarna på sak-nivå.

  218. Medborgare X skriver:

    Johan Franson!

    Egentligen borde jag avstå detta, men jag hoppas att du är medveten om att nazistpartiet i Tyskland gick från ett stöd på 2,5 procent 1928 till en bra bit över 40 procent 1933. Det var inga brunskjortor som tvingade folket att rösta på Hitler. Däremot hade han hjälp av en djup ekonomisk depression och en svartvit retorik som enade en tillräckligt stor del av folket mot en ”fiende”.

    Passande nog kan man hänvisa till denna kommentar av NinniTokan. Känns retoriken igen? Då var det precis den här typen av retorik som Hitler använde mot judar. Idag använder alltså precis samma retorik mot män!

    ”Män borde inte få handskas med samhällets pengar”

    http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/mark-lynas-guds-utvalda-art

    Det började som sagt med den typen av retorik. Våldsmonopolet, fördriningen av judar, ghettona och slutligen koncentrationslägren kom först långt senare. Just för att nazisterna inte stoppades i tid. Så sent som i september 1938 deklarerade Neville Chamberlain att det skulle vara ”peace in our time”. Bara ett par veckor senare inträffade Kristallnatten och jakten på judarna inleddes.

  219. Medborgare X skriver:

    Per!

    Jag tog upp detta i någon kommentar för ett par veckor sedan. Det finns även en likhet mellan den retorik som (dagens radikal)feminister använder och den som ofta förekommer bland Sverigedemokrater.

  220. Johan Franson skriver:

    @Medborgare X:

    Tack för att du stålsätter dig och svarar :-)

    Ja, vad ska jag säga om ditt svar då. Det är väl just kopplingen mellan de skeden som finns i Svenska samhället idag och de skeden som fanns i Tyskland på 20 och 30-talet är mycket svaga. Och jag vet inte om ditt svar riktigt påvisar att de skulle vara annat än svaga heller.

    Och om det inte finns starka samband, så tycker jag grunden till en jämförelse nazi + femi helt faller platt.

    Visst fanns det många faktorer och strömningar som påverkade den tidens Tyskland. Några av de du nämner fanns där, men det skapar ändå inga starka kopplingar till dagens feministiska rörelse Sverige. Det finns liksom inga relevanta paralleller, som är tillräckligt starka för att beaktas. De finns lite allmänna likheter, men de är så allmänna att du nästan kan hitta dem mellan vad som helst om du bara vill tillräckligt.

    Jag tror att du helt enkelt vill kunna jämföra nazism med feminism, och det står dig såklart fritt att göra det. Men, som en av mina poänger är ovan, det begränsar publiken betydligt att stanna kvar i den retoriken. Bara några få radikala öron lyssnar, som vill bli matade på det viset.

    Kanske ger mitt svar till @Men@works kommentar ett bra komplement. Dvs. att det finns en rad strömningar och möjliga scenarion för ett samhälle, men det betyder inte att de är viktiga eller att de kommer att hända. Om man vill vara relevant i en diskussion, eller påverka samhället måste man förstå vilka strömningar som är av vikt.

    Att feminismen skulle växa upp till en totalitär stat, är inte en sådan strömning. Det kommer inte hända. Det är bara en av massor av rörelser som ständigt finns i ett demokratiskt samhälle. En framgångsrik sådan, och ibland mycket irriterande, men trots allt, bara en av dessa rörelser som finns där, som kan bemötas sakligt, om man så önskar diskussion för förändring.

  221. Medborgare X skriver:

    leifer!

    Varför skulle det vara mer OK att referera till kommunismen än till nazismen? De folkmord och de förföljelser som gjorts i kommunismens namn är ju minst lika grova som de som gjorts i nazismens namn. Den enda skillnaden är att vi inte talar lika mycket om alla de brott mot mänskligheten som begåtts i kommunismens namn. Kanske för att vi i Sverige har haft ett politiskt klimat som stått närmare kommunismen än till nazismen? Under många år på 60-, 70- och 80-talet förlitade ju Socialdemokraterna på de svenska kommunisternas stöd för att styra landet. Med de folkmord som Stalin och Pol Pot genomfördes var ju inte mindre hemska än de som Hitler genomförde.

    För övrigt ställer jag mig undrande till om Pelle verkligen menar att man inte får referera till nazismen. Det är skillnad på att argumentera för att det finns likheter mellan feminismen och nazismen (och andra kollektivistiska ideologier) och dessutom visa på vad dessa likheter är samt att slentrianmässigt säga att ”feminism är nazism”.

  222. Lövet skriver:

    Det finns en hel del indikatorer som pekar på att Sveland precis lyckats döda den här bloggen…

  223. Pelle Billing skriver:

    @dolf:

    ”Hur som helst Pelle, har jag varit orättfärdig mot dig i min kritik så ber jag så mycket om ursäkt. Jag ser dig som ett positivt inslag och en positiv kraft i debatten, har jag påstått något annat har det varit i ögonblickets oförstånd eller olycksfall i hettan, för det har aldrig varit min avsikt.”

    Tack Dolf, det kändes bra att höra.

  224. Pelle Billing skriver:

    @Roger:

    ”Stamp:

    Roger approves of this change.”

    Skönt att höra! Har stort förtroende för ditt omdöme.

  225. Medborgare X skriver:

    Johan Franson!

    Nazism är som sagt enbart ett exempel på kollektivistisk ideologi som ställer grupper i samhället mot varandra och bygger upp en konflikt baserat på en svartvit retorik där den egna gruppen framställs som moraliskt högre stående och som oskyldiga offer samtidigt som den andra gruppen framställs som moraliskt förkastliga och onskefulla förrövare. Samma sak ser man inom kommunismen och rasismen. Och exakt samma sak ser man i (dagens radikal)feminism och i mycket av Sverigedemokraternas retorik.

    Så det handlar inte om nazismen i sig, utan det kollektivistiska synsättet. Att tala mer om ”strukturer” än om de verkliga människorna (individern). Om retoriken. Där finns de stora likheterna.

  226. Pelle Billing skriver:

    @Mariel:

    ”Pelle jag blev helt tårögd av dina ord. Inte för att det spelar någon roll vad lilla jag tycker, men jag tycker du gör helt rätt i att stå på dig och göra det på ditt sätt. Som jag skrev tidigare, god ton är viktigt i det minfält vi går på dit vi vill…”

    Jag bryr mig om vad du tycker så tack för att du delar med dig.

  227. Pelle Billing skriver:

    @Johan Franson:

    ”När man går och tänker på något länge blir man lätt radikal. Det är vad som hänt här.”

    Det här är en jätteviktigt insikt, hur smärtsam den än är. Vår utmaning är att inte bli radikala hur illa det än blivit med vissa radikalfeministiska grupperingar i samhället.

    Lösningen är inte att bli radikal åt ”andra hållet”. Lösningen är att banka ner sin flagga i mitten, och sedan låta den stå där. Sakta men säkert för man sedan debatten mot mitten.

    Vanligt folk gillar inte 50/50-kravet eller manshatet. Vanligt folk är på vår sida. Vi må vara underdogs för tillfället i media och politiken, men i längden talar allt för oss. Därför behövs inga överdrivna liknelser, vi behöver bara visa för vanligt folk hur illa det faktiskt står till (för många följer inte med i kulturmedia eller politiken).

    Som exempel på att det faktiskt driver mot mitten är en debatt jag hade med Fi:s pressekreterare förra veckan. Det var uppenbart att hon var långt mycket mer nyanserad (och tidvis faktiskt defensiv) än en person i den rollen skulle varit för några år sedan. Efter rättade hon någon som pratade om ”Fi:s manifest” att så får man inte säga längre för då kan man associeras till SCUM-manifestet. De är på tillbakagång, och hela den politiska feminismen med dem. Därmed är det fel tillfälle att bli radikal – möjligen var det mer meningsfullt år 2001.

  228. Pelle Billing skriver:

    @John Nilsson: Mycket bra sammanfattning där.

    ”Jag tror på Pelles inriktning mot dialog och öppenhet och jag tror på Pelles förståelse för att det ytterst inte handlar om ideologier eller lagar och regler, utan om människor och relationer. Du får rätta mig om jag har fel här Pelle, men det är så jag uppfattar det. ”

    Det handlar ytterst om såväl lagar och regler, som människor och relationer. Könsneutrala lagar och människor som kan leva sida vid sida i olika typer av relationer.

  229. Pelle Billing skriver:

    @John Nilsson: Du har verkligen helt rätt att jag själv gått igenom ett stadium av upprördhet och frustration, och nu fokuserar på konstruktiv förändring. Alla måste gå igenom ett stadium av missnöje – för det finns verkligen stora problem på jämställdhetsområdet – men att fastna i missnöjet är destruktivt för en själv och för samhället.

    Jag vill se fler stolta män som med rak rygg står upp en människovänlig jämställdhetspolitik och utan vare sig mesighet eller aggression tar samtalet med vardagsfeminister.

  230. Pelle Billing skriver:

    @Lövet:

    ”Pelle inför kraftig moderering vilket driver iväg några av de mer engagerade komentatorerna…”

    Kraftig moderering måste vara dagens överdrift. Framför allt är det att jag lyft en diskussion om kommentarerna, och det har haft den positiva bieffekten att många här börjar reflektera över sina ställningstaganden samt att vi inser att alla här tycker inte samma metoder är rätt.

    Själv är jag en stor anhängare av att skapa det man saknar. Så jag tycker verkligen att de som vill se tuffa tag ska skapa en blogg eller ett forum där de kan få fritt spelrum för sina texter. Ganska lätt att sätta upp något sådant på nätet, och bra mycket bättre att skapa något själv än att klaga på att det inte finns.

    Time to man up ;)

  231. dolf skriver:

    @leifer:
    Nu vet jag inte vad som försegick mellan barfota och Pelle så jag har ingen åsikt om det, bortsett från att jag finner det lite förvånande för barfota framstår absolut inte som en person vars inlägg jag skulle rensa bort från min (hypotetiska) blogg.
    Jag uppfattade inte att Pelle direkt bannlyste jämförelser mellan nazism och feminism när han sade

    Jag vill inte ha kommentarer där feminismen liknas vid nazism, eller buntas ihop med nazismen. Det är ett oschysst sätt att debattera. Därför tar jag bort den typen av kommentarer.

    utan uppfattade det mer som en hastig och olycklig formulering. Det är en viss skillnad mellan att kalla feminister för nasister eller feminasister och att dra paralleller och göra jämförelser. Jag försöker inte diktera villkor för hur Pelle skall hantera sin blogg, det enda jag kräver, och som jag anser mig ha rätt till som kommentator, är att det verkligen ges klara besked om vad som är tillåtet och vad som inte är det. Om jag tycker att det är alltför lågt i tak, eller jag får kommentarer borttagna så ser jag ingen anledning till att fortsätta kommentera. Precis som vänner som ignorerar vad jag har att säga upphör att vara vänner. (Vilket inte skall tolkas som att de behöver hålla med mig eller dela mina åsikter).

  232. dolf skriver:

    @leifer 20:21:
    Jag frågade därför att jag ärligt vill veta. Jag förstod att du tyckte det var kontraproduktivt även i Scum-fallet att dra naziparalleller. Men jag undrar ärligt, var går gränsen för dig? Ren och skär nyfikenhet, och jag har lite svårt att förstå att du är så kategoriskt emot allt omnämnande av nazism.

  233. Pelle Billing skriver:

    Det här har varit en sjukt intressant diskussionstråd, men den började tappa fart när några av er snöade in på huruvida det finns en ytterst svag, ganska svag eller ganska stark parallell att dra mellan nazism och feminism.

    Släpp det för guds skull. Ni tycker olika, och presenterar argument för varför ni tycker olika. Uppenbarligen kommer ingen av er att ändra sig.

    Fundera istället på hur just du bäst kan påverka samhället i den riktning du önskar. Personligen ser jag tydliga likheter i SD:s och i Fi:s retorik, och jag tycker den liknelsen är den som funkar bäst i dagens Sverige. Häpp, så hittade vi en tredje väg framåt istället för att bråka om något som inte spelar någon roll alls för jämställdhetspolitikens konstruktiva utveckling i Sverige.

  234. Lövet skriver:

    @Pelle Billing: Jag klagar inte… ….Jag noterar bara att du de fact ändrat metodik – förr gav du minst en varning innan du tog bort kommentarer. Jag tycker det är en bättre metod. Jag noterar också att den nya modereringen gör att ett antal frekventa – och läsvärda – kommentatorer kliver av.

    Förvisso har det skapats en (jätte)diskussion om kommentarerna. Gott så, men det kanske hade kunnat åstadkommas utan att köra in ett nytt modereringsprotokoll…
    …nåja, jag skall inte gräva djupare i det…

    …noterar istället än en gång en dragning i din text åt att vi – som väljer att vara anonyma – nog borde komma ut med namn… ….eller ”It’s time to man up”

    …Well, maybe it is – men nu är det så att vissa av oss kanske har lite för mycket att förlora, vissa av oss kanske ser en del av konsensussamhället inifrån dess absoluta mitt. Att komma ut som offentligt oppositionell skulle då ha vissa uppenbara risker. Låt vara att man kan kräva visst civilkurage, men när det omedelbart skulle drabba min fru och mina barn, så avstår jag. Jag har nämligen varken en tangotalang eller läkarlegitimation att falla tillbaka på…

    Du borde förtydliga dig här Pelle: Har jag rätt eller fel om jag uppfattar en tydlig kritik mot oss anonyma i dina inlägg?

    …i så fall så kommer jag att göra Barfota sällskap…

  235. leifer skriver:

    dolf

    ”Men jag undrar ärligt, var går gränsen för dig? Ren och skär nyfikenhet, och jag har lite svårt att förstå att du är så kategoriskt emot allt omnämnande av nazism.”

    Det handlar inte om var gränsen går för mig utan var den går hos vanligt folk. Kanske i viss mån även vad som är gångbart i media (som påverkar även här och vad vi diskuterar inte minst). Det blir också lätt så att man får bilden av t.ex. en sverigedemokrat som ondgör sig över feminismen. Ja man kan få massor av bilder och ingen är positiv och ingen tror jag ger en bild av en person som vill ha jämställdhet. Nazism har blivit ett ord som nästan är omöjligt att använda och risken är mycket stor att det slår fel varje gång man försöker.

    Sen i förlängningen så innebär det väl även att man inte kan kritisera kvinnor och kvinnligt beteende heller med såna resonemang. Dvs alla form av kollektiv uppdelning i ex kön, med efterföljande kritik på nåt sätt, måste väl innebära då ”nazism” för dig och vissa andra här? Hur ska man då diskutera jämställdhet utan att prata om kön och genus, när just jämställdhet handlar om balansen mellan de två könen? Vad återstår?

    Jag får bara en bild av att ”ni” bara är emot feminismen, en motståndsrörelse som då ska förena alla som bara tycker att nåt gått fel med feminismen. Men vad är det då man vill åstadkomma istället och hur många blir kvar då när alla inte har exakt samma bild? Är det jämställdhet man vill ha och hur definieras den? Att folk bara ”ska få leva som dom vill”? Det blir ju bara flum. Alla våra lagar och regler, samhällsvärderingar, faktiska förutsättningar, skatter, samhällsekonomi, jobbutbud m.m. påverkar ju i detta med jämställdhet och människors faktiska möjligheter och val. Jämställdhet 2.0. som Pelle ser som ett mål är ju ändå ganska lös i sin definition. Det fattas alltså massor av pusselbitar och detaljer innan man vet mer exakt vad det är eller hur/om det kan fungera i praktiken. För att lägga det pusslet så menar jag att man måste prata om båda könen, även problematisera, även kritisera.

    Mer finns säkert att säga om detta men jag stannar där för nu.

  236. Feminiz skriver:

    Jag har inte något principiellt mot feminism då alla former av hat och egoism är förståeliga. Feminism ska liknas vid könskommunism, där kvinnan förbihåller sig rätten att kalla sig underklass och med detta som verktyg åtnjuter allt större framgång på bekostnad av män. Nordkorea alá Gudrun.

  237. Johan Franson skriver:

    @Pelle Billing:

    Pelle skriver: ”…några av er snöade in på huruvida det finns en ytterst svag, ganska svag eller ganska stark parallell…”

    Många inlägg blev det, fram med snöskyffeln, men… (om vi bara kopplar bort detta från femi + nazi nu) så är just detta hur stark eller svag koppling ett specifik resonemang eller fakta har till det man försöker påverka ganska centralt.

    Mycket av den debatt som sker på nätet bottnar i folk som drar stora växlar på någon personlig erfarenhet och som sen vill generalisera den. Eller någon som kommit ”till insikt” om något och sen vill generalisera.

    Nästan alltid är den kopplingen ”svag” och det är anledningen till att man sen inte påverkar något med sina resonemang, det är helt enkelt inte tillräckligt relevanta. Det som skapas är mest gnat och osämja.

    Det verkar som om många bygger en världsbild från ganska smala upplevelser (jag ser mig inte själv som undantagen) och sen tror sig veta hur saker fungerar, och börjar denna generalisering. Och någon annan från något annat håll, startar samma generaliserings grej från sitt håll, och så blir man oense. ”ism A” mot ”ism B” typ.

    En ”stark” koppling har flera länkar mellan fakta och resonemang och det man försöker påverka. En mer allsidig bild. Som antaglegen också inbegriper en del meningsmotståndares fakta och resonemang. Men det är ovanligt att hitta den typen av debatt, egentligen var man än letar.

  238. dolf skriver:

    @leifer:

    Att folk bara “ska få leva som dom vill”? Det blir ju bara flum.

    Jag tycker snarare att det är en alldeles utmärkt idé att låta folk få leva som de vill, under förutsättning att de inte inkränktar på andras rätt att göra det samma. Vad är det för fel på det?

  239. Johan Franson skriver:

    @Pelle Billing:

    Pelle skriver ”Personligen ser jag tydliga likheter i SD:s och i Fi:s retorik, och jag tycker den liknelsen är den som funkar bäst i dagens Sverige.”

    Eller så struntar man i det också, och försöker undvika det som så snabbt blir ”guilt by association” och hela tiden försöker sikta in sig på sakfrågan istället.

    Har ni följt hur centerriksdagsmannen Staffan Danielsson försökte ta upp en superkänslig sakfråga på DN Debatt http://www.dn.se/debatt/unga-man-over-18-ar-ska-inte-behandlas-som-barn i torsdags. Och sen se hur alla hans meningsmotståndare istället för att möta frågan i sak, skjuter in sig på personangrepp. Och de som håller med ägnar mycket tid år att försvara hans person. Men själva sakfrågan, ja den står still.

    Kan man göra något åt det? Ja, kanske genom att hela tiden själv tänka sig för och inte smutskasta den organisation/ism/person man tycker har fel ståndpunkt, utan istället diskutera själva sakfrågan.

  240. leifer skriver:

    dolf

    Om du läser vad jag skrev och inte bara plockar ut bitar så ser du att alla samhällsbyggen (ofta länder) har olika förutsättningar. Folk kan inte leva som dom vill då förutsättningar i samhället påverkar, lagar och regler m.m.. Och dessutom blir det ju då meninglöst att snacka om jämställdhet om vi inte kan prata kollektiv, inte kan generalisera, inte prata om ett samhälle som bygger på en viss jämställdhetstanke. Men som sagt, detta är ingen anti-feminist rörelse som jag tolkar det utan att alternativ jämställdhetsrörelse. På samma sätt kan du ju då ifrågasätta även den rörelsen då det ju strävar mot ett jämställt samhälle som kanske inte alla skriver under på. Bara en sån sak som skatter påverkar förutsättningar och ex i den svenska modellen är det svårt att klara en familj på bara en inkomst.

  241. Johan Franson skriver:

    @Medborgare X:

    Tack för god match! Jag tog tillfället i akt att försöka framföra lite poänger. Det kanske gick till viss del. Jag hoppas din inledande irritation inte övergick i en kronisk inflamation.

    Jag presenterar mina poänger för dagen från ett litet annat håll i de två kommentarerna ovan:
    Var så relevant som bara möjligt är och Argumentera i sak och inte i person/grupp.

  242. leifer skriver:

    Johan Franson

    Jag tänkte också på detta med alla fula stämplar som flyger runt och som omöjliggör en debatt, omöjliggör att man diskutera fram konstruktiva lösningar. Istället blir det moralisk pajkastning och att kalla nånting för nazism, främlingsfientligt, rasist etc är ju just sånt. Och ofta får man ju förr eller senare tillbaka det man kallar andra. Ett sånt debattklimat kan inte bli konstruktivt, det är inte högt i tak utan lågt i tak. Sen är detta med att generalisera och kollektivistisk syn jättesvårt men det är ju så man ofta måste försöka beskriva verkligheten, för hur ska det annars ske? Jag tycker gammel-media idag har fastnat i alla dessa fula etiketter och gjort att ingen politiker vågar ta i svåra samhällsfrågor som ex den du nämner. Framförallt blir det då en debatt om gott kontra ont, och vinnaren är den som är ”godast”.

  243. Anonym 3456 skriver:

    @barfota:

    När det gäller tillämpningen av Godwins lag så är mitt råd att negligera den helt och hållet. Ärligt talat så har den väl tillkommit enkom i syftet att kväsa oliktänkande och vi kommer alltid i slutändan att dra paralleller och jämförelser med det vi alla bäst känner till. Jag säger INTE att det är så men Godwin själv kanske tillhörde någon av de tre -ismerna och skrev sin “lag” för att kunna stå oemotsagd och skuldbelägga de som inte delade hans världsbild

    Godwins lag har med tiden fått en expanderad tolkning som han själv vad jag vet inte lade i begreppet. Godwin gjorde helt enkelt en observation att diskussioner på Usenet inte sällan ledde till irrelevanta jämförelser med Hitler och/eller nazismen när de blev tillräckligt långa. Den ursprungliga Godwins lag var helt enkelt ett namn på denna observation.

    Senare har andra personer expanderat tolkningen av Godwins lag, bl.a. så att många menar att man automatiskt förlorar debatten om man drar in Hitler och nazismen i diskussionen. Det är dock inte alls givet. När man diskuterar politiska ideologier är det knappast irrelevant att jämföra med andra ideologier, och då kan det definitivt finnas fog för att göra en sådan jämförelse. I andra sammanhang är det dock helt irrelevant, det finns knappast någon mening i att dra in Hitler när man diskuterar operativsystem, texteditorer, astronomi eller något liknande.

    Så, Godwin gjorde en observation och gav den ett namn, andra har senare försökt göra den till ett verktyg för att kväsa oliktänkande, genom att förklara debatten avslutad så fort någon jämför med Hitler och/eller nazismen, oavsett om jämförelsen är relevant eller inte.

    Notera alltså att en fundamental komponent i Godwins lag är att jämförelsen skall vara irrelevant för att falla under definitionen för lagen. En relevant jämförelse är däremot inte ett utslag av Godwins lag. Och vad gäller feminismen så anser jag att en jämförelse med nazismen inte är ett utslag av Godwins lag, de är båda politiska ideologier och kan därför jämföras. Sedan kan andra debattörer tycka att jämförelsen är grotesk, att de jämförda ideologierna inte har några gemensamma drag, men det gör inte att jämförelsen är irrelevant.

  244. Jo skriver:

    dolf:

    ”Jag tycker snarare att det är en alldeles utmärkt idé att låta folk få leva som de vill, under förutsättning att de inte inkränktar på andras rätt att göra det samma. Vad är det för fel på det?”

    Inget fel alls, problemet är bara att vi människor är alldeles för sociala varelser och för olika i hur vi värderar och prioriterar olika saker för att det ska finnas särskilt mycket av hur en person eller en grupp personer vill leva sina liv som inte i någon utsträckning krockar med hur andra vill leva sina. Principen är vacker, men i praktiken inte tillämpbar på särskilt mycket av samhället och vardagen.

  245. dolf skriver:

    @Jo:

    Principen är vacker, men i praktiken inte tillämpbar på särskilt mycket av samhället och vardagen.

    Nej, inte tillämpbar därför att våra politiska system inte tillåter oss att själva forma våra liv. Så mycket för demokrati och gillar olika, innehållslösa klyschor som ekar lika tomt som kryptor där livet sedan länge lämnat de förtorkade knotorna.

  246. Pelle Billing skriver:

    @Lövet: Min kritik gäller bara de anonyma som dissar mig för att jag inte är ”tuff nog”.

  247. michael skriver:

    Johan Fransson.
    Mitt exempel att ta ett tal av Goebbels från tidigt 30tal och byta ut judar mot män men även sionismen mot patriarkatet.Är för att visa hur lika radikalfeministisk retorik är.Det kan vara bra att hålla upp en spegel ibland så man ser vad som egentligen sägs eftersom det är lätt att bli avtrubbad.Om någon har tid så rekommenderar jag att göra så man kommer finna slående likheter.Och varför inte lägga ut det här på Pelles blogg den som orkar :)

  248. an@n.ym skriver:

    Den stora frågan kvarstår, vems sida vill Pelle Billing stå på? De mindre bemedlade männens eller de privilegierade akademiska kvinnornas?

  249. Nils Jungenäs skriver:

    @Pelle Billing:

    ”-Släpp det för guds skull. Ni tycker olika, och presenterar argument för varför ni tycker olika. Uppenbarligen kommer ingen av er att ändra sig.”

    Om två personer har olika uppfattning om något så är det väl en jävligt bra ide att sätta sig ner och diskutera (utbyta information) saken. Varför ska man annars diskutera något? Vad gör vi här egentligen? Är det bara nån ryggdunkarförening för inbördes beundran där vi suger av varandra?

    Om det faktum att någon är för liten och osäker för att öppet ändra uppfattning när diskussionen mynnar ut i att det framkommer nya uppgifter (tex att nazipartiet i tyskland på 30-talet fick sin makt makt genom folkligt stöd och inte bara en militärkupp) så visar det sig ju ändå för alla att beskåda och diskussionen har ändå fyllt sitt syfte detta lilla personliga egofenomen till trotts.

  250. Jack skriver:

    an@n.ym

    ”De mindre bemedlade männens”
    Män är förvisso mindre bemedlade av samhället (lagar, gratis pengar, utbildning, sjukvård osv tillfaller i första hand kvinnor i Sverige) men låt oss utforska och känna till hur män är bemedlade också.

    Sannolikheten för män i allmänhet, inte bara de lyckligt lottade, att leva drägliga liv i Sverige måste bearbetas genom framväxt av kollektiv styrka.

    Kvinnorrörelsen hade förvisso inga fiender, till skillnad från män och pojkar i dag, men de hittade sina styrkor – Lögn, Attraktion, Egoism, Våld genom andra, Blindhet för andra (Empatistörning).

    Vilka styrkor och svagheter ska män och pojkar kunna använda och hantera för att kunna forma ett samhälle som ser till män och pojkars intressen? Styrka, IQ och längd räcker bevisligen inte långt idag! Vad finns det mer? Och även om byggstenarna består hos oss som individer vilken kollektiv dynamik sinsemellan måste vi sträva efter för att som lag ha en chans? ( att t ex leva minst lika länge som kvinnor, att få lika mycket tillbaka på skatten med mera)

  251. Mia. skriver:

    @Nils Jungenäs:

    Diskuterar gör vi ju hela tiden, inget fel i det. Skillnaden ligger i när man tror sig ha nått punkten ‘agree to disagree’. Några kommer ibland aldrig dit utan SKA få andra att tycka… ;)

  252. leifer skriver:

    dolf

    Det är bättre om vi pratar om konkreta exempel.

    Ex kvinnor som skaffar barn utan en pappa, det måste ju då vara ok för dig.
    Samma om en gravid kvinna i 7 månaden bestämmer sig för abort, det borde ju då vara ok för dig. Hon får ju då ”leva som hon vill”! Vidare kan man då inte ifrågasätta detta om kvinnor som grupp, för då är man nazist alltså, vad vi hört här från flera. Att peka ut en grupp negativt i en diskussion eller ett sammanhang.

    Vad är då barnens rättigheter? Kostnader pga levnadsmönster? Skattetryck? Sjukvårdskostnader? Vad gör man med barnfattigdom pga såna mönster?

    Jag menar att alla svåra jämställdhetsfrågor handlar om barnen, direkt eller indirekt. Det är faktiskt det jag menar vi ytterst diskuterar. Fanns inga barn så skulle det inte vara så speciellt svåra frågor att diskutera och man kunde lägga ner denna blogg.

    Du måste alltså vara mycket tydligare när du slänger med uttrycket ”folk ska få leva som dom vill”. Vidare känns det ju då som jämställdhetsarbete är nåt du inte är intresserad av som t.ex. Det som vi pratar om här rätt mycket…

  253. Nils Jungenäs skriver:

    @Johan Franson:

    ”-…genom att hela tiden själv tänka sig för och inte smutskasta den organisation/ism/person man tycker har fel ståndpunkt, utan istället diskutera själva sakfrågan.”

    För absolut sista gången!

    Vi som här i den här tråden argumenterat för att det kan vara relevant att dra paraleller mellan den svenska radikalfeminismen och andra kollektivistiska och odemokratiska ismer, inklusive nazismen, gör det inte i syfte att bara smutskasta ! ! !

    Jag förstår helt ärligt inte varför du vill framställa dig som så fruktansvärt obegåvad.

    Däremot finns det något som kan liknas vid ett tabu mot att jämföra saker med nazism och Hitler och Breivik etc, och det beror naturligtvis på att korkade krönikörer och samhällsdebattörer gjort det bara för att smutskasta. Att låta dessa tabun styra oss från att öht våga dra paraleller till t.ex nazismen vore fegt och korkat. Det är detta du spelar på. Begriper du inte det?

  254. leifer skriver:

    Johan Franson

    Stå på dig, är helt med dig att det är fel att dra paralleller till nazismen. En ny jämställdhetsrörelse har allt att förlora på det, ingenting att vinna. Att bara ta i ordet är lika med pariastämpel, då är det torsk för oss alla.

    Synd förresten att inga kvinnor på bloggen yttrar sin synpunkt i detta. Men jag gissar dom flesta/alla där är emot det också.

  255. Nils Jungenäs skriver:

    @Mia.:

    Haha! Menar du mig nu?!? :-D

    Ett av mina favoritcitat alla kategorier:

    Jag har inte alltid rätt, men jag har aldrig fel.

    Det betyder att man inte anser sig sitta på alla svar eller att veta något säkert. Däremot har man något att säga och något att tillföra även om man inte anser det vara den enda sanningen. Man är beredd att ompröva och omvärdera sin syn på saker även om man anser sig ha något att bidra med i frågan.

    Självförtroende, uppriktighet, ödmjukhet och prestiegelöshet.

  256. Törnrosa skriver:

    leifer: Ingen kvinna kan själv bestämma sig för att göra abort i sjunde månaden. Det gör läkaren om kvinnans liv hotas och då försöker man dessutom rädda barnet efter vad jag förstått. Skärp dig
    PS: Kanonfin idé att få leva som man själv vill. Har själv förespråkat den och levt efter den. Har gått ganska bra tycker jag. Självklart måste man visa hänsyn – åtminstone då och då. Och det är klart begränsande kan man tycka *S*.

  257. leifer skriver:

    Törnrosa

    Det var i ljuset av frihet att folk ska få bestämma själv, du förstod väl poängen? Jag tog i för att vara tydlig. Men ok, säg efter vecka 18. Att kvinnan får bestämma även efter vecka 18. Det handlade också om kostnader, en normal abort kostar 10,000 kr för skattebetalarna (möjligen en kostnad som kan gå upp ju längre graviditeten varit). Jag kan tänka mig t.ex. att dolf skulle vilja se ett lågskattesamhälle och då skulle kanske såna tjänster som abort vara mycket dyrare inom sjukvården.

  258. Törnrosa skriver:

    Leifer: Det var väl bra att du slog upp det och förtydligar dig. Inte kunde man utläsa allt detta i ditt ”Samma om en gravid kvinna i 7 månaden bestämmer sig för abort”.

    Mia: Håller med dig. :-)

  259. leifer skriver:

    Törnrosa

    Det brukar även pratas om att en högskattemodell ger folk mindre frihet att styra själva över sina liv. Å andra sidan sägs svenska skattemodellen ge kvinnor mer frihet, män mindre (i jämförelse). Vill du då ha högre eller lägre skatt i Sverige?

    F.ö. Vad tycker du i frågan som diskuterats här, att göra kopplingar med feminismen till nazismen? Är det bra eller dåligt? Nåt som borde göras mer eller mindre?

  260. Pernilla skriver:

    @Jack:

    Detta är en jätteintressant fråga som jag funderat mycket på. Lite kort: De flesta män är inte våldsamma men när män använder våld och maktutövning så är det oftast aktivt (manifest). Detta drabbar kvinnor men även fredliga män. När kvinnor utövar makt så används oftare passivt aggressiva strategier: Projektioner, skuldbeläggande, manipulation, känslomässig utpressning etc. Även här är det en ganska liten grupp kvinnor som står för detta. Observera att män men även kvinnor drabbas av kvinnlig maktutövning (ett skäl till kvinnors engagemang här t ex). Vi har varit väldigt bra på att problematisera och reagera mot manlig våldsutövning men vi är bara i begynnelsen av att bli medvetna om kvinnlig maktutövning. I första hand handlar det om att synliggöra det, vilket till exempel sker på denna blogg. Både män och kvinnor behöver lära sig det. På sikt behöver samhället behöver genomgå samma process av ökad medvetenhet när det gäller kvinnlig maktutövning som vi gjort under ett antal decennier när det gäller manlig maktutövning.

  261. Törnrosa skriver:

    leifer: ”Vad tycker du i frågan som diskuterats här, att göra kopplingar med feminismen till nazismen? Är det bra eller dåligt? Nåt som borde göras mer eller mindre? ”

    Att dra den parallellen kan man väl göra precis som med andra ideologier, men att hela tiden tjata om det är att ta fokus från vad det nu handlar om – nämligen att gå vidare: Att underlätta för det uppväxande manliga släktet så att de inte hamnar i någon sviktande begåvningsreserv för att man inte brytt sig om dem.

    Det gäller ju att fånga upp dem så att de inte t ex slutar i taskiga pojk- eller mansgäng som får för sig att begå gängvåldtäkter (läste på ab att en ny sådan polisanmälts).

    Måste avvika om en stund, så jag har inte tid att ge mig in i något längre snack just nu. mvh

    PS: Ang. skatten så har du verkligen läst mig under den här långa tiden så skulle du inte ställa den frågan heller. Jag har inget emot att betala hög skatt till andras ungar eftersom jag själv vägrat gå i avel, men förstår att det behövs människor.

  262. John Nilsson skriver:

    Okej, var ska jag nu skriva detta – det är ju off topic?

    girlwriteswhat planerar att skriva en bok!

    Lyssna i hennes senaste video mellan 07:50-09:05:
    http://www.youtube.com/watch?v=qFf0ALObC5A&feature=plcp

    Suveränt! Det har jag önskat länge.

    På min önskelista i sammanhanget står också att Pelle, med benäget bistånd av oss som läser och skriver på hans blogg och andra intresserade, skulle bjuda hit henne vid lämpligt tillfälle, för att kunna lära känna henne och att hon kanske hålla några fördrag och förhoppningsvis medverka i något större massmedia etc. Synpunkter på det?

  263. leifer skriver:

    Pernilla

    ”Vi har varit väldigt bra på att problematisera och reagera mot manlig våldsutövning men vi är bara i begynnelsen av att bli medvetna om kvinnlig maktutövning. ”

    Jättebra att du lyfter detta och jag håller med dig! Tycker dock fortfarande att man är alldeles för försiktig i att problematisera kvinnors genus överlag. Och när det görs försök så är det alltid på nåt sätt alltid nån annans fel, för att inte säga männen rakt ut.

    Men hur kommer det då låta från feministläger när kvinnor som grupp börjar kritiseras? Snacket om nazism, breivik etc lär ju komma från dom (sker ju redan men lär ju bli värrre). Ska ”vi” här då köra med nazism-snacket också?

  264. NinniTokan skriver:

    @Pernilla:

    Precis!
    Det är (antagligen) en minoritet där med, precis som med gatuvåldet. Och beteendet måste medvetandegöras och fördömas.

  265. NinniTokan skriver:

    Angående det som diskuterats här.

    Jag anser mitt Sverige har stora likheter med Tyskland tidigt 30-tal, ja. Men man måste fundera på om det gör vår sak nytta att påpeka det och hur man isf når fram med budskapet.

    Det finns gånger det är befogat, men då måste man verkligen underbygga det annars pissar man i motvind.
    Med byte av ett enda ord blev saken solklar här eller hur?

    Det går att göra parallellerna, men gör det konkret, underbyggt och solklart.

    Saken är att jag anser det sällan behövs. Vi lever i feminismens Saudiarabien, så vi behöver inte historia! Sakfrågorna är många och situationen stollig nog för att vi inte ska behöva gå bortom dom.

  266. Törnrosa skriver:

    NinniTokan: Jag upplever det som om du och jag är inne på samma linje, dock vill jag ta avstånd från det dramatiska ”feminismens Saudiarabien”.

    Det anser jag vara en överdrift med tanke på det fåtal människor det handlar om även om de är högljudda.

    Delade meningar har alltid funnits och jag anser att det ska det fortsätta att få finnas. mvh

    OBS: Måste tillägga att jag inte anser att Sverige är på något sätt likt 30-talets Tyskland. Vad jag menar är att diskussionsklimatet på den här bloggen har börjat få anstrykning av det och det är det jag tycker är bra om vi börjar lämna för att gå vidare.

  267. leifer skriver:

    Törnrosa

    ”Feminismens Saudiarabien” handlar inte om nåt fåtal människor utan är en beskrivning av Sverige som det faktiskt är idag för alla, som NinniTokan säger ”Vi lever i feminismens Saudiarabien”

    Jag tycker att ”feminismens Saudiarabien” är rätt klockren och dessutom betydligt mer användbar och lättare än kopplingen med nazismen.

    Så även jag håller med NinniTokan. ;)

  268. Törnrosa skriver:

    leifer: Jag tycker det är trams att vara så målerisk – åtminstone i just det här fallet. mvh

  269. Jo skriver:

    Helt OK för mig att dra paralleller till Nazism, kommunism m.m. Kan då vara värt att tänka på att en hel del kommentarer på den här bloggen, om man byter ut t.ex. ordet ”feminister” mot ”kommunister” (eller rentav ”judar”), påminner en hel del om nazipropaganda. Kan vara värt att hålla ögonen på sin egen kollektiva skuldbeläggning och utpekande av motparten som ond/roten till allt ont. Inte ens Sveland drog Breivikparallellen BARA för att smutskasta, utan också utifrån bl.a. bristande förmåga att se skillnaden mellan extremhögerns högst verkliga feministhat (och att ta strid mot extremhögern har hon åtminstone mitt stöd i) och saklig kritik av radikalfeminism.

    För mig är det en gigantisk skillnad mellan att i debatten vilja använda naziargumentet för att man tycker att det är en användbar fet jävla slägga att tvåla till motparten med (och som dessutom stärker självkänslan, eftersom motparten automatiskt blir ond och man själv blir god), och att nyanserat använda naziparallellen som en av många paralleller för att försöka förstå och beskriva processer och sammanhang. Men om man inte kan se NÅGRA paralleller mellan inslag i den egna sidans agerande och inslag i nazistisk propaganda på 30-talet kan det kanske vara värt att skaffa sig en bättre spegel.

  270. NinniTokan skriver:

    @Törnrosa:

    Det anser jag vara en överdrift med tanke på det fåtal människor det handlar om även om de är högljudda.

    Med feminismens Saudiarabien syftar jag inte till ett fåtal individer som i media beter sig som högljuda vrålare. Vem bryr sig om dom? Jag menar det som råder i vår riksdag. Jag ska ge dig ett smakprov:

    ”Utgångspunkten för regeringens politik är den könsmaktordning som präglar samhället och resulterar i en orättvis fördelning av makt och resurser mellan kvinnor och män. Det är en ordning som bygger på att män är norm och kvinnor är undantag, män är överordnade och kvinnor är underordnade, män har stor makt, kvinnor liten.” [länk]
    Det tog mig tre sekunder att hitta ett ex, för dom är så många. Undersök det gärna på riksdagens hemsida:)

  271. Törnrosa skriver:

    NinniTokan: Regeringar kommer och går. Är man inte nöjd så har vi det demokratiska valet att ta till.

    Jag tycker inte alls att det är fel att vilja att kvinnorna ska få bättre möjligheter där de halkat efter. Däremot är det dags att se till att småkillarna som växer upp nu inte släntrar efter. De ska med på samma tåg – och då är det kanske bra om vi försöker hitta gemensamma utgångspunkter i stället för att hela tiden profilera in oss i ”slagkraftiga uttryck” som förstärker skillnader.

    Kan som exempel ange en grej som gjorde mig fruktansvärt asförbannad över hur okänslig jag anser att en minister kan vara. Det var när Sabuni på fullt allvar gick ut och förslog att alla i Sverige boende småflickor skulle gå igenom gynundersökningar för att man på det sättet skulle kunna avslöja det fåtal småtjejer med invandrarbakgrund som blivit könsstympade. Snacka om störtkränkning.

    Självklart ska könsstympning stoppas, men då ska man koncentrera sig på där problemet är och inte skapa ett nytt och dra in ännu fler människor i kränkningen. mvh

  272. Anders Senior skriver:

    @Törnrosa:

    Problemet som jag ser det är att feminismen arbetar ”tvärpolitiskt” för att efterlikna deras egen retorik. Elakt sagt kan man säga att de har infiltrerat de politiska partierna. Som jag ser det finns det bara ett alternativ till feministiska partier, men deras partiprogram i övrigt är inget för mig…

  273. Mariel skriver:

    @NinniTokan: Men vad i [insert valfria svordomar här] !!=!= 7!/½½ Jag blir så upprörd nu. Jag visste inte. Varför har inte Pelle skrivit om det?! I riksdagen. Att ens ordet ”könsmaktordning” finns och att män är norm och kvinnor undantag med liten makt………. Jag trodde inte på allvar att det gått långt. Jag trodde det var något som en del feminister tänkte … men inte … på det sättet.

    För övrigt håller jag med om vad du skrev här.

    Men fortfarande… helt chockad. Det kan inte vara sant?

  274. NinniTokan skriver:

    @Törnrosa:
    Är man inte nöjd så har vi det demokratiska valet att ta till.

    Precis som Anders påpekar så är detta ett tvärpolitiskt fenomen. Kvar att rösta på finns SD(No way!) och utanför riksdagen piratpartiet och liberaldemokraterna.

    Jag upplever alltså att jag inte har mycket att rösta på för att förändra situationen. Därvid är jag aktiv här, för att vara med i att bilda opinion för att få till en förändring i riksdagen. Detta är också en demokratisk metod, eller hur?:)

  275. Jo skriver:

    Skrev detta som OT-kommentar till pelles månadssammanfattning, men det verkar passa bättre här:

    Som före detta partipolitiskt aktiv under ganska många år gör jag bedömningen att de ungefärliga åsikter som Pelle och de flesta andra av oss här delar även delas av många partiaktiva inom alla riksdagspartier. Även om det massmedialt, och i vad som förs fram som formella ställningstaganden av partierna, kanske kan se annorlunda ut. Skulle vi kunna ha en diskussion här om hur man skulle kunna underlätta för de personerna/politikerna att lyfta och driva de här frågorna internt inom sina partier? Skulle kanske kunna skynda på utvecklingen på ett bra sätt.

  276. leifer skriver:

    Jo

    ”Skulle vi kunna ha en diskussion här om hur man skulle kunna underlätta för de personerna/politikerna att lyfta och driva de här frågorna internt inom sina partier?”

    Lika ”självklart” att det ska finnas en kvinnosektion i partierna, lika självklart måste det då finnas en manssektion (till och med firefox markerar manssektion felstavat men inte kvinnosektion). Vem ska annars driva frågorna i partierna?

  277. leifer skriver:

    NinniTokan

    Din länk om könsmaktsordningen är från Vänsterblocks-regeringen 2005. Men har du liknande exempel från högerblocket?
    Jag gissar att man tonat ner lite av den retoriken även fast man ju tydligt dragit igång en feministisk linje på senare år.

  278. Jo skriver:

    leifer:

    ”Lika “självklart” att det ska finnas en kvinnosektion i partierna, lika självklart måste det då finnas en manssektion (till och med firefox markerar manssektion felstavat men inte kvinnosektion). Vem ska annars driva frågorna i partierna?”

    Principiellt tycker jag det vore rimligt med något sådant, för att balansera. Värt att uppmuntra åtminstone ”mansfrågegrupper” och liknande. Kanske man när valet börjar närma sig skulle kunna vända sig till partierna och säga, typ, ”Vi ska ha en pubträff där vi ska diskutera mansfrågor (länk till blogginlägg av Pelle där han bjuder in till pubträff) och skulle gärna se att någon från ert parti som är engagerad i mansfrågor kommer och berättar om hur ni ser på de här sakerna. Vi har även bjudit in de övriga riksdagspartierna.” Och/eller i blandade andra sammanhang be att få kontakt med partiernas talespersoner i mansfrågor. Skulle kunna öka trycket på partierna att faktiskt skaffa sig sådana (mer eller mindre formellt utsedda) talespersoner och skapa öppningar för personer som redan har ett individuellt engagemang att kliva in i de rollerna. Viktigt tror jag är att i just de situationerna specificera det som mansfrågor och inte som jämställdhet, eftersom rollerna som jämställdhetstalespersoner har en rätt hög statistisk sannolihet att redan vara besatta, av personer som har betydligt mer fokus på kvinnofrågor än på mansfrågor.

    Men jag tror också att det kan vara värt att vända sig till de någorlunda sansade feministerna inom partierna, och se till att de får tillgång till bättre faktaunderlag än de vanliga schablonbilderna. Engagemang och inresse för jämställdhetsfrågor som sådana kan vara ett plus i sig, vi är ju rätt många som gått från att vara engagerade feminister till att bli engagerade i ungefär den sorts jämställdhet som Pelle förespråkar när vi fått en mer korrekt, uppdaterad och allsidig syn på saken.

  279. Hurtbullen skriver:

    @Jo:

    Tycker också att det är ett bra förslag för närmare diskussion. ( i en egen tråd eller avdelning)

    Tiden kanske snart är inne att ordna protestlistor och komma i kontakt med sina lokala politiker på stadsdelsförvaltningar. Det kan jag mycket väl tänka mig. Det behövs lite snack om strategier och sånt.

  280. Magnus skriver:

    @NinniTokan: Tyvärr leds det svenska piratpartiet numera av en lesbisk kvinna som allt för ofta har uttryckt sig i typiska feministiska termer. Det gör att även de faller bort. Tråkigt för alla oss som röstat på piratpartiet tidigare och som inte vill rösta på något feministiskt parti. Annars har de nått stora framgångar i tyskland där jag bor.

  281. Jo skriver:

    Och nu for f-n i mig. Man skulle ju specifikt kunna bjuda in representanter för partiernas kvinnoförbund till en pubträff. Skulle nog kunna bli riktigt intressant och lärorikt för alla parter.

  282. leifer skriver:

    Jo

    Jag har för mig att jag läste att det var på gång en manssektion hos moderaterna kring 2010. Men sen ändrade man inriktning och blev mer feministiskt, var nog efter valet. Så nu driver moderaterna ganska hårt en feministiskt linje och jag tror det handlar om valet 2014 och att man ju inte fick egen majoritet. Utan att ha läst det uttalat så tror jag att det ingår i en valstrategi där man vill bli bättre än vänsterblocket på alla deras typiska frågor som miljö, jämställdhet etc. Men det är ju också så att fler kvinnliga röster kan avgöra valet 2014, och kvinnor har ju i större utsträckning röstat rött, så här försöker man locka nya väljare. Männen räknar man röstar blått i alla fall.

    Man har ju mer eller mindre bara snott vänsterfeminismen rakt av och justerat den lite men samma grundläggande problemformuleringar finns kvar och man är inte intresserad av mansfrågor. Så jag tror den frågan är helt död, finns inget intresse.

    Dom mindre partier i alliansen kunde möjligen driva det men jag tror inte det heller, dom är så marginaliserade och har andra frågor. Om något så är det väl bara KD som har en mer icke feministisk linje, och vi vet ju hur starka dom är nu. Idag stod det att fp ev är på g att byta partiledare till Birgitta Ohlsson, och vad jag vet om henne så är hon snarare radikalfeminist än nåt annat.

    När valet 2014 satt sig så kanske allting är i ett annat läge men nu är frågan död. Och vänsterblocket är om möjligt än mindre intresserade av männen, den nya Socialdemokratiska ledaren har ju dessutom sagt sig vara feminist. Vänsterpartiet som säger sig stå på de svagas sida är väl det mest feministiska partiet av alla (läs radikala), annars kan man ju tycka att dom borde stå på vanliga männens sida.

  283. dolf skriver:

    @Mariel:
    Diskriminering är också inskriven i svensk grundlag. Från Svensk författningssamling Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform:

    13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (2010:1408).

    Det behöver väl knappast påpekas att led i strävanden att åstadkomma jämställdhet öppnar för precis vilka godtyckliga tolkningar som helst, man skulle kunna införa särskild mansskatt, placera männen sist i kön av arbettsökande och införa särskilda sätt för män att ta kollektivt ansvar för mäns våld mot kvinnor. (mansskatt, sist i kön och kollektivt ansvar har alla förekommit från tongivande personer i den offentliga debatten). Likaså är det fullt okej att tvinga män till värnplikt utan att göra det samma med kvinnor. (Kan någon tala om för mig vad det är för skillnad i praktiken mellan 12 månaders värnplikt och 12 månaders fängelse? Fängelset är socialt stigmatiserande, men rent praktiskt är värnplikten ett värre frihetsberövande med straffarbete). Och vad sjutton är ”motsvarande tjänsteplikt”. Det kan ju var precis vad sjutton som helst. Så i princip skulle man kunna belasta män med slavarbete om man bara kan vinkla det till att det är för jämställdhetens skull, och det lär inte vara särskilt svårt i dagens Sverige.

  284. Mariel skriver:

    @leifer: Bra att du uppmärksammade det åt mig. Puh.

  285. Hurtbullen skriver:

    @leifer:

    Tyvärr tror jag att du har rätt i ganska mycket.Men, att få ett nej tack från en stadsdelspolitiker,eller en politisk jämställdhetsrepresentant, är också viktigt om inte annat för att få referenser in i framtiden,då det förhoppningsvis ska ljusna. Finns det verkligen ett kompakt 100% ointresse,eller finns det ljusglimtar ?

  286. dolf skriver:

    @Magnus:
    Jag gillar Anna Troberg som person, och hon verkar ärlig, till skillnad från politiker över lag. (Hon sade själv en gång att hon inte såg sig själv som politiker när jag uttryckte att piratpartiet hade mitt stöd så länge de lyckades undvika att kontamineras av den politiska spetälskan). Men jag är rädd för att du har rätt och att hon skiftar partiet mot att driva rättigheter för minoriteter istället för att driva integritetsfrågorna som jag ser som de frågor som hela piratpartiets existens vilar på.
    Jag var nästan på väg att rösta på SD i valet (på grund av deras ställningstagande mot EU och svensk krigföring utomlands) men så gjorde de ett par rejäla övertramp ifråga om invandringen (uttalande för burkaförbud, vilket inkräktar på individuell frihet, alltså deal-breaker för mig, och så den sunkiga reklamfilmen de gjorde som var lika usel som den sossarna gjorde mot moderaterena i början på 80-talet. Så skulle det aldrig falla mig in att rösta på sossarna heller) så där rök den rösten. Så än så länge får det bli piratpartiet som gäller, men fan ved vad man ska ta sig till när de så småningom lyckats straffa ut sig själva. Det finns som sagt inget att rösta på, för det är samma skit alltihop, bara lite olika kosmetika.

  287. Johan Franson skriver:

    @michael:

    Michael skriver: ”Är för att visa hur lika radikalfeministisk retorik är.”

    Det finns såklart alltid massa tokar som skriver och säger allt möjligt. Frågan är vilket inflytande dessa mest radikala personer har.

    Goebbels var ju en minsiter, men stort inflytande. Hade en enorm budget. Tillgång till en rad propaganda instrument som film, folkradion (med en kanal), m.m. Mycket makt helt enkelt.

    Så för att hitta en parallell så bör du då hitta ett tal från en svensk minister, där du kan byta ut dina ord och få din effekt. Kan du det? Och inte bara ett, utan 100 tals sådana tal. Och gärna en minister som kontrollerar mediakanalerna.

    För det handlar inte bara om vad som står på ett papper, eller vad som sägs av några personer. Det handlar om det var några som lyssnade eller inte.

    Det som händer i den här debatten är att man jämför saker som är helt marginella, med saker som varit direkt avgörande för världshistorien. Man hittar en liten likhet, och sen börjar man generalisera tills man nästan spricker. Det som spricker först är trovärdigheten.

    I grunden tror jag det handlar om något djupt männskligt. HItta enkla lösningar. Få säga att jag själv är god. Få skylla på någon annan som ond. Dock är det inte där den avgörande förändringen sker, om man nu skulle vara intresserad av något så trivialt och oviktigt som verkligt inflytande.

  288. dolf skriver:

    @Jo:
    ”partipolitiskt aktiv”, huh! Hoppas du är på bättringsvägen.
    Det sagt, undrar hur det skulle gå om man startade ett parti som hade neutral (jämställd) lagstiftning som sin centrala fråga och drev en klart uttalad linje mot feminismen. Skulle den bli ett litet flugparti som Fi eller skulle den ta sig över den ”#¤)#¤( 4%-spärren. Jag tror det senare. Men att starta ett parti är en ganska stor affär (kan man ställa upp och bli invald som en partipolitiskt oberoende person?).

  289. leifer skriver:

    dolf

    Du sa tidigare i ett inlägg
    ”Nej, inte tillämpbar därför att våra politiska system inte tillåter oss att själva forma våra liv. Så mycket för demokrati och gillar olika, innehållslösa klyschor som ekar lika tomt som kryptor där livet sedan länge lämnat de förtorkade knotorna. ”

    Då undrar jag vilken samhällsmodell du pratat om, även då vad gäller skattetryck m.m. Jag undrar vidare om du kan kommentera mina exempel med kvinnor som skaffar barn utan pappa, är det ok för dig och hur menar du då man ska hantera barnfattigdom.

  290. leifer skriver:

    Hurtbullen

    Jag ser inte nån ljusning före valet 2014 alls hos det stora politiska partierna. Det är för många partier som är rädda nu och man vill inte göra några misstag. Det behövs ett nytt politiskt läge och kanske kommer 2014 ge en hel del överraskningar och kanske till och med inget block med egen majoritet. Vinner dock vänsterblocket 2014 så är jag nog än mindre optimist och vi får nog se långt i framtiden innan mansfrågor kommer på tapeten. Jag tror det behövs ett större uppvaknande från män, liksom män som organiserar sig. Men givet också bra om kvinnor kämpar för en alternativ jämställdhet mot den rådande feminismen. Sverige tycks trots allt också vara rätt styrt av andan i västvärlden, och det är väl ungefär samma anda i ex England och i USA, även om Sverige nog är värst (allt annat än landet lagom alltså). Lyssnar man på Girlswriteswhat (som beskriver England rätt mycket) så är det ju en riktig dystopi om framtiden hon beskriver.

  291. NinniTokan skriver:

    @leifer:

    Till vänster har vi en ulv, till höger en ulv i fårkläder. Likväl är det en ulv. Det är svårare med den högra delen att visa det kort och koncist. Orsaken är att man på den sidan inte använder orden, men har i praktiken anammat konceptet. Därför kan man inte ta ett feministiskt ord och söka på, man måste gå till sakfråga, för sakfråga och se hur dessa hanteras av alliansen.

    I Sverige tjänar kvinnor 84 procent av männens löner. Även efter korrigering för skillnader i utbildning, yrke, ålder, arbetstid och sektor är skillnaden fortfarande sju procent. De stora skillnaderna beror främst på tre saker: lönediskriminering (osakliga löneskillnader), befattningsskillnader (glastaket) och den könssegregerade arbetsmarknaden (glasväggar mellan arbetsplatser och yrken).[länk]
    (alltså inte ett ord om att kvinnor och män gör olika val. Det beror på ”yttre faktorer”)

    Här lyser ”kvinnors våld mot män” med sin frånvaro

    Slöseriet med skattepengar vid det feministiska altaret fortsätter. Kolla denna kommentar

    Behövs det för ”bevis” för att fåret är en förklädd ulv?;)

  292. dolf skriver:

    @leifer:
    Man kan ju tycka vad man vill om kvinnor som ensamma skaffar sig barn, det har skett i alla tider, och även om man nu skulle tycka det vore fel så finns det rent praktiskt inget sätt att reglera det.
    Nu vet jag inte riktigt vad du menar när du säger ”skaffar barn utan en pappa”, om du med det menar att kvinnor skall ha rätt till skattefinansierad inseminering så är det ett rungande nej från mig.
    Men det står dem givetvis helt fritt att gå ut på krogen och ragga upp ett engångsligg i avsikt att bli gravida, så länge de är ärliga mot killen och inte efteråt tvingar på honom faderskapsförpliktelser han inte samtyckt till. Men hon tar genom detta också på sig ansvaret att försörja barnet. Det är hennes ansvar, inte skattebetalare eller något annat. Att bli ensamstående mamma borde vara något relativt sällsynt, eftersom inte bara barnalstran, utan också försörjning och uppfostran till sin natur är ett projekt som normalt kräver två personers resurser. Hur skall en ensamstående mor kunna försörja ett spädbarn? Hon kan ju knappast lämna det självt medan hon går till arbetet.

    Vad abort beträffar, så är det en minst sagt trixig fråga, den feministiska linjen är rätt och slätt ”kvinnor har rätt till sin egen kropp”, vilket är en grov förenkling då det inte tar någon som helst hänsyn till fostret. Och alla tidsgränser som 18e veckkan eller 27e veckan eller vad det än handlar om är helt godtyckliga. Det finns bara två klart urskiljbara punkter, själva befruktningen och förlossingen, men de leder bägge två till absurda ytterligheter. Att ta förlossningen som skiljelinje mellan abort och mord torde vara uppenbart absurt för de flesta. Jag tror ingen skulle betrakta ett foster dagen innan förlossingen som aborterbart. Likaså leder befruktningen till motsatta absurditeten om man skulle hävda att ett dagen efter piller skulle vara mord. Abort är lite av ett olösligt dilemma. Men … jag anser att aborter inte skall vara fria om de inte är medicinskt befogade eller påtvingade (läs våldtäkt). En graviditet är i sig inte en sjukdom eller en skada, så berättigar inte till sjukvård.

    Och jag förstår ärligt talat inte ditt Vidare kan man då inte ifrågasätta detta om kvinnor som grupp, för då är man nazist alltså, vad vi hört här från flera. Att peka ut en grupp negativt i en diskussion eller ett sammanhang. Det verkar som om du menar att enligt mitt synsätt skulle all kritik av en annan grupp utmynna i att de är nazister. Hur kan du få för dig något så ytterligt dumt? Men när en grupp propagerar för att en annan grupp skall gasas ihjäl tycker jag att det är fullt befogat. Men att miljöpartiet vill höja bensinskatten på grund av sitt förmodade co2-problem anser jag bara vara fel, det gör dem inte till nazister.

    Jag tycker att Anonym 3456 sade det ganska bra tidigare. Man måste kunna jämföra politiska ideologier och se likheter och skillnader. Kommunism, Stalin-modell, och nazism betraktas normalt som vänster respektive höger, men den enda verkliga skillnad jag kan hitta mellan dem är att i ena fallet hälsar man med knuten näve, i det andra med öppen hand, och skillnaden att man talar r/t-yska. Om man hittar beröringspunkter mellan feminism och nazism som man anser viktiga bör det väl vara helt okej att påpeka det. (Faktum är ju att man, om man ville, skulle kunna göra positiva jämförelser med nazism också, såsom att ”mötet var lika välorganiserat som ett nazisistiskt partikonvent”, fast ett sådant uttalande säkerligen inte skulle mottas såsom avsett).
    Och när jag drar upp nazism i samband med Scum-manifestets självmordscenter för att gasa ihjäl män, så gör jag det inte som trollet tidigare säger här, för att jag tror att feministerna kommer att göra en statskupp och inrätta koncentrationsläger i Sverige, utan för att jag ser parallellen i tankesätt mellan den sjuka radikalfeminismen och den sjuka nazismen.

    Kan dessutom vara värt att betänka att det faktist finns radikala feminister som förespråkar att kvinnor selektivt skall abortera manliga foster. Vad ger det för vibbar om inte eugenik och den onämnbara politiska rörelsen från 30-talet? Vilket inte innebär att alla feminister skall straffbeläggas med att kallas nazister, men man kan se att det finns strömningar inom feminismen som har framträdande drag som för tankar till nazism.

  293. Jo skriver:

    dolf:

    ”“partipolitiskt aktiv”, huh! Hoppas du är på bättringsvägen.”

    Jag är stolt över det mesta jag gjorde som partipolitiskt aktiv, och kan mycket väl tänka mig att bli det igen. Den överväldigande delen av svenska politiker är vettigt folk som jobbar mot vettiga mål av vettiga skäl. Det finns alltid mer eller mindre skit i kulisserna i politik, men det gör det i nästan alla mänskliga verksamheter. Man kan naturligtvis fokusera på alla brister, och ondgöra sig över det. Men då missar man det mesta av helhetsbilden.

  294. Johan Franson skriver:

    @leifer:

    leifer skriver: ”Sen är detta med att generalisera och kollektivistisk syn jättesvårt men det är ju så man ofta måste försöka beskriva verkligheten, för hur ska det annars ske?”

    Om det är relevant så går det också att generalisera till viss grad. När man verkligen ser mönster, som är verkliga, är det riktigt nyttigt och coolt.

    Problemet är väl mera att man redan har en uppfattning, hittar sedan en minimal likhet mellan något som alla ogillar och din motståndare, och sen börjar pumpa upp dina generaliseringar utan gräns. Där börjat ”guilt by association” och sådant där.

    Tack för ditt uppmuntrande ord i denna fråga leifer.

    När man tar i för mycket, blir det pajkastning. Och då stannar sakdiskussionen. Och vem tjänar på det? Jo, den som har maktpositionen och inflytandet för tillfället. Så om man är underdog och vill skapa förändring så är det ytterligare an anledning till att undvika denna typ av radikal retorik. Jag menat om man vill det på riktigt, och inte bara har som avsikt att avreagera sig.

  295. dolf skriver:

    @NinniTokan:
    Det där med vänster respektive höger tycker jag beskrivits bäst av David Icke (om man nu vågar nämna honom för han är väl minst sagt kontroversiell, men jag tycker han har bra kläm på det politiska vad man än tycker om de mer fantastiska aspekterna av hans budskap). Han hävdar att vänster kontra höger är en chimär och inte alls är motsatser (”opposites”) utan är motsamma (”opposames”). Något som jag helhjärtat skriver under på. Tittar man till exempel på våra riksdagspartier så är de väl i princip likadana allihop, de betonar bara lite olika, men precis som norrländska och (till och med :) ) skånska låter olika så är de bägge svenska.
    Eller för att ta min tidigare jämförelse, skillnaden mellan extrem vänsterkommunism och extrem högernazism är att vänstern hälsar med knuten näve och högern med öppen hand och att de talar r/t-yska.

  296. leifer skriver:

    dolf

    Fick fortfarande inte nåt svar på vilken samhällsmodell du vill ha i Sverige.

    Vad gäller kritik av kollektiv, ska jag uppfatta det som att du tycker det är ok att kritisera kvinnor? Jag får inte ihop det när du sen säger att folk ska leva som dom vill. Sen nazismen och SCUM kanske har likheter, men vill feminister utrota män överlag/ i majoritet? Jag ser inte den kopplingen.

    Överhuvudtaget ser jag inte vad du vill, bara att du är emot feminismen.

    Men nu har jag frågat så många gånger så jag ger upp, du verkar inte vilja svara eller vet du helt enkelt inte.

  297. leifer skriver:

    Johan Fransson

    ”När man tar i för mycket, blir det pajkastning. Och då stannar sakdiskussionen. Och vem tjänar på det? Jo, den som har maktpositionen och inflytandet för tillfället. Så om man är underdog och vill skapa förändring så är det ytterligare an anledning till att undvika denna typ av radikal retorik. Jag menat om man vill det på riktigt, och inte bara har som avsikt att avreagera sig.”

    Ja det var min poäng också. Men jag är också rädd för att dom som använder den retoriken egentligen bara är emot feminismen och då joinar upp i pelles kamp (fast kanske egentligen inte bidrar med något) under dessa premisser. Fiendens fiende eller så. Det som man är emot ska förena, inte det som man är för. Det är också så jag uppfattar Pelle när han blev förbannad på anonyma som säger att han är feg. Pelle ska då utnyttjas i en kamp som han inte själv står för, dvs göra skitgörat åt nån annan.

    Jag tyckte detta var än mycket tydligare på Pär Ströms blogg. Där var det många som snackade som jag närmast uppfattade som att dom ville skruva tillbaka tiden till en samhälle med tydliga könsroller, alltså ett könsrollssamhälle. Personer som t.ex. inte alls egentligen respekterar kvinnor i alla roller i samhället. Eller personer som var tydligt Sverigedemokrater.

  298. dolf skriver:

    @leifer:
    Jag har helt enkelt inte kommit dit ännu. Jag ska väl hinna med och vakna innan jag tvingas svara.
    Min samhällsmodell beskrivs bäst av ordet ”minimal”. Jag är en utpräglad individualist, maximal individuell frihet, men det innebär också motsvarande grad av ansvar. Det offentliga bör begränsas till det absolut oumbärliga, typ brandkår. Det innebär också ett utpräglat lågskattesamhälle. Idealiskt vore om skatt vore frivillig. (Och om någon tycker det verkar helt uppåt väggarna otänkbart, folk betalar ju inte till alla möjliga välgörenhetsfonder frivilligt utan tvång, så varför skulle det vara otänkbart att de frivilligt betalade in till de allmänna?) Dessutom anser jag att även om man tvingas betala skatt, så borde man själv få allokera den skatt man betalar till de samhällsnyttiga projekt man anser bör stödjas.
    Räcker det som förklaring?

  299. leifer skriver:

    dolf

    Ja det var mycket klargörande och då tycker jag det du säger hänger ihop mycket bättre! Jag vill också ha lägre skatter, bantad offentlig sektor m.m.

    Samtidigt tror jag ingen annan här vill gå så långt som du gör i den modellen. Det är väldigt anti-svenskt. Det gör den då också helt orealistisk och ingenting som man kämpar för här heller.

  300. dolf skriver:

    @Jo:
    Jag betraktar vårt demokratiska system som ruttet i själva kärnan och människor som ger sig in i det blir tyvärr smittade. Det har hänt att folk föreslagit att jag borde ge mig in i det politiska livet, vilket jag ser som ett skämt på hög nivå. Jag skulle med mina politiskt inkorrekta åsikter åka ut innan jag ens fått in en tå innanför dörren, eller så skulle jag tvingas ge avkall på min integritet. Val är en chimär som bara består i att lura människor att rösta på ett visst parti genom mer eller mindre lyckade reklamkampanjer. Dissidenter göre sig icke besvär.
    Den demokrati jag skulle vija se skiljer sig markant från den som finns i västvärlden, och baserar sig på att makten decentraliseras och går kort och gott ut på att man skall ha inflytande över sin egen situation. Att någon i Norrland genom sin valsedel påverkar beslut i Skåne är inte annat än sjukt.

  301. Mia. skriver:

    @NinniTokan:

    Eller så kunde man bara bytt ut könet och fråga sig om detta är okej eller kanske var en skrift från 1800-talet för att sen ‘avslöja’ att nej det är såhär man skriver om män idag.

    “Kvinnor borde inte få handskas med samhällets pengar. Enligt min åsikt ska de inte heller bli betrodda med ansvaret för jordklotets framtid i tekniskt avseende. Det hela går så lätt överstyr.”

    För det är väl det man främst vill visa på, att man inte behandlar och ser på könen lika? Dvs att vissa feminister gör precis det de anklagar män för att ha gjort tidigare. De som man använder som alibi för att få sätt upp SCUM. Och sen kan man fråga ‘vanligt folk’ om de tycker att två fel gör ett rätt.

  302. dolf skriver:

    @Jo:
    Kanske bör klargöra att det inte är personligt menat, jag har en uttalat negativ syn på politik, och ”politikerförakt” är väl mitt mellannamn, men jag kan likväl se att det finns människor bakom de politiska maskerna, och jag tror att många, särskilt på lägre nivåer och bakom kulisserna drivs av ett genuint intresse. Men politik handlar om makt, och makt drar till sig psykopater som skit drar till sig flugor, och de politiska systemen gynnar psykopaterna som tar sig upp till toppen där de förpestar för resten av världen.
    Oups, det var min avsikt att på något vis be om ursikt om jag förolämpade dig, men jag har en känsla av att jag gjorde det etter värre. Hur som helst, inte illa menat på en personlig nivå.

  303. dolf skriver:

    @leifer:
    Orealistiskt, javisst. Idag. Men vem kan säga hur (o)realistiskt det är om tjugo, femtio eller hundra år. Och man måste ha något slags ideal som ledfyr och som man arbetar för att närma sig. Även om jag hypotetiskt skulle bli enväldig diktator skulle jag inte kunna omforma samhället som jag vill över en natt, utan det skulle av nödvändighet bli en långdragen process där man gör en stegvis nedmontering så att samhället klarar av att anpassa sig och de oundvikligt negativa effekterna begränsas så mycket som möjligt och, framför allt, så att de positiva effekterna alltid överväger.

  304. Mia. skriver:

    @Pernilla:

    Kunskap om att det finns psykisk maktutövning saknas inte då män som utför ‘manifest’ partnervåld även ägnar sig åt psykisk misshandel (där våld och hot om våld ingår som en del i detta psykiska våld).

    Och jag tror t ex att ‘samarbetsklausulen’ i den nya vårdnadslagen från 2006 handlar mycket om just de som ‘bara’ ägnar sig åt att fortsätta trakassera sitt ex psykiskt genom att vara konfliktdrivande i t ex vårdnadstvister (precis som den här typen av kvinnor gör samma sak). Det man mycket riktigt behöver göra är att upplysa om att det alltså finns kvinnor som ägnar sig åt denna typ av psykiska ‘terror’, Dvs att det finns kvinnor som utövar ‘intimate terror’ OCKSÅ.

  305. michael skriver:

    Om en av hundra svenskar gör brott och två av hundra invandrare gör brott så är invandrare överrepresenterade
    Då gör rasister dessa två till norm för att kunna skuldbelägga och diskriminera en hel grupp fast det är dom andra 98 som inte gör brott som är normen.
    Exakt samma retorik har feminister om män där man tar vad några få män gör och gör dom till norm för att kunna skuldbelägga och diskriminera en hel grupp
    Om du Johan Fransson inte ser detta i media politiken osv så måste du ha levt i en koja i skogen och nyligen kommit över en dator :)

  306. Mia. skriver:

    @Nils Jungenäs:

    Japp det var adresserat till dig. Det var ju tydligen något du försökt få mig att tycka för ett tag sedan och att du skulle återkomma om ett halvår igen med orden jag SKA få dig att tycka, remember? ;)

  307. Törnrosa skriver:

    NinniTokan: ”Jag upplever alltså att jag inte har mycket att rösta på för att förändra situationen. Därvid är jag aktiv här, för att vara med i att bilda opinion för att få till en förändring i riksdagen. Detta är också en demokratisk metod, eller hur?:) ”

    Klart att diskussionen är en demokratisk metod, det har jag också framhållit vid flera tillfällen. Håller med dig om partiutbudet, i mitt fall är SD inte heller något alternativ. Men jag kommer att studera programmen i övrigt mycket noga nästa val och vidhåller att det är genom valen vi sätter ner foten.

    NinniTokan och Anders Senior: Vi kan till exempel även försöka att påverka partier direkt. Ett förslag som ”Jo” skrev om i en annan tråd. Kanske även i denna, jag har inte hunnit läsa fatt mig i allt.

    PS: Jag ser att Jo har tagit upp det även här. Ska läsa in mig nu och se om det finns mer jag vill kommentera. mvh

  308. Törnrosa skriver:

    Jo:s funderingar kring partipolitikerna är bra. Borde vara något för Pelle att spinna vidare på. Ytterligare en demokratisk väg att bredda och asfaltera *tycka*
    mvh

  309. Johan Franson skriver:

    @michael:

    michael skriver: ”Exakt samma retorik har feminister om män där man tar vad några få män gör och gör dom till norm för att kunna skuldbelägga och diskriminera en hel grupp”

    Du har helt rätt i att en del försöker göra så. Och det är irriterande eller hur!?

    Så därför bör man inte göra samma sak tillbaka, utan försök istället vara saklig tillbaka. Då når du ut till de där 99% som inte är radikala i sitt tänk.

  310. Jo skriver:

    leifer:

    Om jag inte har tappat min analysförmåga alldeles så har inte de tydligt radikalfeministiska ideerna något starkt emotionellt stöd bland väljarna annat än möjligen hos vänsterpartiets sympatisörer. Men inte ens där hos mer än ca 30-40 %, jag känner mer än en kvinnlig v-sympatisör som tycker att det mest är tokerier. Därför kommer det inte att vara särskilt svårt för de flesta partier att byta officiell linje efterhand som vi får ut mer fakta om hur det ser ut idag på banan. (Och efterhand som tiden går. Jag tror det finns en generationsfaktor i detta också.) Jag skulle gissa att senast valet 2018 har det mesta av det räddhågade hukandet för högljudda radikalfeminister försvunnit. Det ska bli intressant att se vilka retoriska grepp de olika partierna använder för att motivera sina eferhand ändrade ståndpunkter.

    dolf:

    Helt OK, håller med dig i mycket av analysen av partipolitiken, bara inte i beskrivningen av proportionerna. Men har du tänkt på att den grad av individuell frihet du vill ha med mycket stor sannolikhet krockar med hur de flesta vill ha det? Eller rättare sagt krockar med vad andra betraktar som frihet? Ganska många människor finner ganska mycket trygghet, och därigenom för dem viktig frihet, i ett samhälle med betydligt mer kollektiva lösningar än vad du vill ha. Olika preferenser krockar, helt enkelt. Hur man än gör.

  311. Hurtbullen skriver:

    Har precis kollat (För första gången) på en ”Girlswriteswhat” YT klipp.

    Vi måste bjuda in henne till Sverige till en föreläsning. Sedan presskonferens med tv och radio.

    Jaja. Det var det första jag tänkte på

  312. leifer skriver:

    Jo

    Tror du har mycket rätt där men ett problem är nog att politiker tar reda på ”vad folket tycker” genom gammelmedia och förstås av sina kollegor. Möjligen också att man är väldigt rädd vad media ska rapportera om vad politiker säger. Jag tror man missbedömer rätt ofta vad folket tycker eller hur allvarligt dom tycker nånting är ex vad gäller vapenaffären med Saudiarabien. Jag tror folket mer eller mindre ofta rycker på axlarna och inte tycker det är så allvarligt som reportrarna tycker. Här saknar jag lite kurage från politiker och att dom står upp för en linje dom tror på.

    Man kan nog också säga rätt säkert att våra 349 riksdagspolitiker (SD är väl ett litet specialfall som vi kan tänka bort här) ofta är väldigt extrema i åsikt och inte alls representerar folket speciellt bra i många frågor. Ex klimatfrågor och att Sverige ska vara världsbäst i att minska CO2 utsläpp, samtidigt som vi redan är ledande, TROTS att vi bor i ett av världens kallaste länder som dessutom är glesbefolkat (långa resvägar).

    Vad gäller feminismen så var det ju nåt som man nästan dödade inför valet 2006 (minns uppdrag granskning och det bakomliggande problemet hotet från ett nytt politiskt parti FI). Nu har alltså feminismen dammats av igen inför valet 2014. Samtidigt har ju stadsfeminismen tuffat på rätt hårt sen decennier tillbaka närmast oavsett vilka som sitter vid makten. Jämställdhetsfrågor har blivit som invandrarfrågor, det är ingen som vågar ta strid för en alternativ linje med risk att pekas ut som nåt ”ond” och liknande. En politiker som kan nämnas i det sammanhanget är ju folkpartiets Camilla Lindberg, som ju varit en uttalad kritiker av feminismen. Och trots att hon är kvinna så gjorde hon sig omöjlig med såna åsikter (som ju var just egentligen väldigt liberala i ett liberalt parti).

  313. michael skriver:

    Johan Fransson.
    Jovisst men vi kritiserar bara en ism medans feminister kritiserar bara pga kön.
    Som är likadant som rasister och den onämnbara ismen där personer kritiseras bara pga ursprung eller ras.
    Då kan det vara bra att visa att retoriken inte är något nytt utan bara den gamla vanliga skåpmaten i ny förpackning.
    Med en ny grupp som är vi och en ny grupp som är dom annars är det inget på västfronten nytt

  314. Pernilla skriver:

    @leifer:

    Ja, visst blir det protester! Men jag anser att synliggörandet av kvinnligt härskande redan har börjat, i och med den rörelse som exempelvis kommer till uttryck här. Och det kommer att bli mer och mer, det är jag säker på. Det går inte att stoppa.

  315. leifer skriver:

    Pernilla

    Låter ju hoppfullt. Jo en sak som jag hört mycket om är PAS (Parental alienation syndrome). Det är ett sånt exempel på när kvinnor utnyttjar all sin makt för att stänga ute pappan från barnen. Det är extra fult då hon även hjärntvättar barnet att tycka illa om pappan. Tydligen känner många kvinnor att dom är ”huvudägare” av barnen. Tyvärr tycks även feminismen och många män vid makten tycka samma och försvarar då kvinnors ”rättigheter”.

    Men ska det fungera att se kvinnors makt så måste man sluta friskriva kvinnor från ansvar, som att dom gör allt för att dom är godare än män, alltid vill väl innerst inne etc.

  316. dolf skriver:

    @Jo:
    Jodå, jag förstår att det krockar, och den stora majoriteten är uppväxt med en (i mitt tycke falsk) social och politisk trygghet som de inte kan tänka sig vara utan. Men om vi, för enkelhets skull, begränsar oss till det rent ekonomiska, dvs. skatter, så kan väl knappast någon säga att skattefinansering av t.ex. tidningar och kultur i sig själv är nödvändigt av några trygghetsskäl, oavsett hur behjärtansvärt det kan verka vara, för att inte tala om alla politiska satsningar på genustokerier etc. (Och partistöd får mig att rysa, att politiska partier får statligt stöd … är inte det att jämställa med någon form av politisk nekrofili?). Som boende på landsbygden får jag noll i utbyte för skattekronor som läggs på kulturevenemang i Stockholm, Göteborg och Malmö, likaså får jag noll i retur för vad som läggs på t.ex. allmänna kommunikationsmedel i städerna. Det finns alltså en hel del utgifter som bara kommer en del till godo, medans övriga får nada av det, och inga av dem kan sägas vara nödvändiga ur någon trygghetssynpunkt.
    Vad gäller olika sociala verksamheter, så borde man helt enkelt kunna få avsäga sig dem, man är inte med och betalar, men då kan man inte heller dra nytta av dem. Genom att man är med och betalar daghem via skattsedeln blir man också tvingad att utnyttja dem även om man själv skulle kunna ordna ett bättre och/eller billigare omhändertagande om barnen. Och varför skall man straffas och betala daghemsvård om man är barnlös, vare sig det är av eget val (kanske just därför att man prioriterar sin privatekonomi) eller barnlösheten är påtvingad.
    Trygghet och frihet är i mångt och mycket i ett motsatsförhållande, och jag förstår att många väljer trygghet framför frihet, men den påtvingade tryggheten är kvävande, och varför skall trygghet värderas högre än frihet?
    För att hårdra det: jag kan se för mig (inte särskilt långsökt) ett samhälle där motorcyklar är förbjudna (för de har hög olycksfallsfrekvens), vad man äter regleras statligt för att förhindra att man lever hälsovådligt, rökning är totalförbjudet (det är väl nästan en realitet), alkoholförtäring är totalförbjudet, man inte längre får skjuta påsksmällar (aj fan, det är visst redan infört), osv osv.
    Samtidigt skjuter användningen av psykofarmaka i höjden, det rapporteras ständigt om hur dåligt tonårstjejer mår (killarna mår lika dåligt, men det rapporteras det inte om), folk verkar alltmer håglösa och hänger framför tv-n medans ”näthatet” florerar.
    Samhället är kanske tryggt, men är det lyckligt. Nä, tror inte det. Jag tror att brasilianarna och afrikanera är lyckligare så länge de inte är drabbade av naturkatastrofer och krig. Och åtminstone naturkatastrofer rår inga politiska system på.

  317. Pernilla skriver:

    @Mia.:

    Ja, men det är lite typiskt att du nämner psykisk misshandel som utövas av män (och då hot om fysiskt våld). Det var inget bra exempel på passivt aggressiv strategi. Det är väldigt svårt att peka ut en passivt aggressiv person som förövare, även om omgivningen tar mycket skada. Det mest kraftfulla vapnet i den vägen- martyrskap och skuldbeläggande – finns inget skydd mot i svensk lagstiftning.

  318. Pernilla skriver:

    @leifer:

    Nej, kvinnor ska ta ansvar! Absolut.

  319. Pelle Billing skriver:

    @an@n.ym:

    ”Den stora frågan kvarstår, vems sida vill Pelle Billing stå på? De mindre bemedlade männens eller de privilegierade akademiska kvinnornas?”

    Jag ställer inte upp på frågans premisser. Varför ställa grupper mot varandra på det viset?

    Mina åsikter och värderingar i jämställdhetsfrågan får du genom att läsa här på bloggen.

  320. Pelle Billing skriver:

    John Nilsson och Hurtbullen,

    Bjud in henne! Om ni tar hit henne lovar jag att marknadsföra på bloggen.

  321. dolf skriver:

    @Pelle Billing:
    Vad säger du om att bjuda in henne som gästbloggare till att börja med? Det kan ju knappast vi göra.

  322. Hurtbullen skriver:

    @Pelle Billing:

    En insamling av pengar hade varit nödvändigt först. Jag tror att vi inte kommer undan med flygbiljetten och hotell , eventuellt gage. Sedan hyra av lokal …

    Ska försöka komma i kontakt med henne först och se efter om hon överhuvudtaget är sugen.

    Återkommer om detta…

  323. Johan Franson skriver:

    @michael:

    michael skriver: ”Med en ny grupp som är vi och en ny grupp som är dom annars är det inget på västfronten nytt ”

    Skulle du inte vilja vara med och förändra det?

    Genom att inte bara ge tillbaka med samma mynt, kan vi kanske bryta mönstret genom att hela tiden bara hålla oss till sak, och inte nedlåta oss till smutskasting och jämförelser som mer har avsikt att smutskasta än att verkligen säga något sakligt.

    Då skulle vi kanske ha något nytt, eller vad säger du…. ?

  324. Pernilla skriver:

    @Pelle Billing:
    Tack Pelle!

    Det vore förödande om denna rörelse skulle börja förknippas med akademikerförakt. Att vara akademiker är sannerligen inget privilegium. Det är man för att man ansträngt sig och gjort uppoffringar i livet.

  325. Mia. skriver:

    @Pernilla:

    Vet inte om du missförstod mig (jag var otydlig?) eller om jag missförstår dig men när jag pratade om psykisk misshandel som utförs av män så menade jag de saker du räknade upp projektioner, skuldbeläggande, manipulation, känslomässig utpressning etc…eller annan psykisk manipulation och psykiskt våld (ekonomisk utpressning, härskartekniker, skambeläggande, falska anklagelser, lögner, dubbla budskap, mean sweet cycle, nedvärdera, martyr/offerroll…) men alltså även våld/hot om våld.

    Män och kvinnor som utsätter sin partner för ‘intimate terror’ använder aldrig bara fysiskt våld utan just psykisk ‘terror’ eller enbart det för att bryta ner, eller snarare få kontroll över sin partner.

    ‘The wheel of violence’ och ‘The cycle of abuse’ är väl känt i ‘kvinnojorssammanhang’. Här en som jag ser det relativt könsneutral beskrivning:

    http://www.rhiannon3.net/cs/defined2.html

    Kunskapen om partnervåld (och PAS) finns. Det man behöver göra är att tala om det könsneutralt. Även om det kan finnas specifika könsskillnader men att det i grunden handlar om samma ‘mekanismer och tekniker’. De flesta jag mött brukar snarare bli förvånade över hur stora likheterna faktiskt är.

    Egentligen är det väldigt sorgligt att utsatta män och kvinnor träter om vem som drabbas mest/värst av vad istället för att ta del av varandras historia och förstå att de ofta ‘sitter/suttit i samma båt’.

  326. Pernilla skriver:

    @Mia.:

    Visst utövar även män psykisk misshandel, absolut. Jag pratar om genomsnittliga skillnader. Jag pratar också om kvinnliga härskartekniker i bredare bemärkelse, alltså inte enbart våld i relationer. Jag menar att osynliggörandet av manligt lidande idag är en slags institutionaliserad form av ”kvinnlig” härskarteknik. Trots att dödsfall och svåra olyckor på arbetsplatserna nästan bara drabbar män så satsas det miljonbelopp på att utreda och förbättra kvinnors arbetsmiljö och alla VET att kvinnor är mer drabbade. När vuxna kvinnor tar sig friheten att kalla män för ”gubbar” (för att själva anser sig vara i underläge) är det härskande. Genom att ta på sig offerkoftan tar sig vissa kvinnor enorma friheter att såra och kränka. Det är sådant jag pratar om och det kan ske både i relationer och på samhällsnivå.

  327. michael skriver:

    Johan Fransson.
    Jovisst men det som särskiljer t.ex dessa tre ismer mot många andra är att dom kritiserar en person för deras ursprung ras eller kön.Inte för personens handlingar och åsikter.

  328. dolf skriver:

    Darned. 328 kommentarer. Rekord?
    (Fast jag är besviken på att jag bara lyckats få 20 gilla som bäst när andra fått 40 :( )

  329. John Nilsson skriver:

    Pelle,
    visst är det enkelt att komma med förslag, som man önskar/tycker att andra skulle genomföra, men man kan väl få drömma lite? Kanske kan Skavlan ta ett snack med henne, på bästa sändningstid? Se där, ytterligare en fantastisk idé! Efter den (i mitt tycke) miserabla insatsen av John Gray, kanske det kunde vara något?

    girlwriteswhat är i alla fall en tämligen unik röst, som förtjänar en större publik, tycker jag. Min gissning är att hon kommer att få det, hur som helst. Kanske har Axess större resurser och möjligheter att ta hit henne för, eller åtminstone låta henne skriva något i Axess magasin? Får väl skriva en rad till dem, om de inte läser här…

  330. leifer skriver:

    dolf

    anonyms fråga

    ”Frågan är vems sida Pelle Billing vill stå på? De privilegierade kvinnliga akademikernas (som ständigt får ta del av statens enorma stöd och satsningar) eller de mindre bemedlade männens. ”

    Vann med 40 gillande!

    Pelle menade frågan var felställd här men 40 gillande antyder ju att detta är nåt centralt och viktigt som kretsar kring frågeställningen och som jag tror man behöver fundera mer på.

    37 gillande fick sen anonyms fortsättning

    ”Det är ingen strid säger Charlotte. Där har hon helt fel. Merparten av landets resurser skapas av mindre bemedlade män, ofta på landsbyggden. Det är dessa män som går ner i gruvorna, ut i skogen, sitter bakom traktorn, står vid sodapannorna i massafabrikerna och i svetsoset på de mekaniska verkstäderna. Det är dessa män som ser till att staten får in skattepengar. Skattepengar som sedan delas ut till statsbor, akademiker och kvinnor i form av direkta bidrag, skattefinansierade kontorsjobb, kulturflum, genusvetenskap och annat som inte adderar något verkligt värde för vanligt folk.

    Det räcker med att se vilka det är som fått det bättre de senaste årtiondena. Inte är det vanliga mindre bemedlade män på landsbygden. Det är tvärtom de privilegierade kvinnliga akademikerna i storstäderna. ”

    Tittar man på det uttalandet så finner jag flera brister ex
    ”Merparten av landets resurser skapas av mindre bemedlade män, ofta på landsbyggden.”
    Jag får inte ihop resonemanget och undrar vad som är mindre bemedlade män liksom vad som är landets resurser, liksom om det är landsbygden som står för merparten. Ex så vet jag att gruvarbetare i LKAB Kiruna tjänar över 30,000 kr i månaden. Kunde säkert vara mer liksom kanske framförallt lägre skatt på lön, men i alla fall. Vi har även stora exportföretag knutna till storstadsregioner.

  331. leifer skriver:

    John Nilsson

    Lustigt att du nämnde Axess för jag löste precis förut idag ett års prenumeration på deras tidning. Så be dom gärna ta in en artikel där!

  332. Medborgare X skriver:

    Pernilla!

    Akademiker som även jag är så håller jag med dig att det vore tråkigt om rörelsen skulle börja förknippas med akademikerförakt. Men jag vet inte om jag håller med dig att man behöver göra några större uppoffringar för att bli akademiker. Livet som student är i ärlighetens namn inte direkt ansträngande eller speciellt påfrestande. Dessutom leder de flesta examen till ett betydligt bättre arbetsliv än för de som inte läser vidare. Både bättre lön, mindre risk för arbetslöshet och bättre arbetsmiljö. Ur den aspekten är akademiker hyffsat ”privilegierade” kan man säga.

    Tycker dock att det finns en del intressanta saker att reflektera över i det an@n.ym säger (bortsett från det där att ställa olika grupper mot varandra). Feministerna talar ju ofta om att kvinnor är ”underställda” män och att det finns en ”könmaktsordning”, bland annat med motiveringen att män tjänar mer än kvinnor och att män är mer representerade i maktsammanhang än kvinnor.

    Men samma sak kan man ju faktiskt säga om akademiker och icke-akademiker. Akademiker tjänar i medeltal mer än icke-akademiker. Akademiker är mer representerade i företagsstyrelser och politiska maktpositioner än vad icke-akademiker är.

    Samma sak kan man säga om stockholmare kontra de som bor på landet. Medellönen för stockholmare är drygt 30 procent högre än för gotlänningar och värmlänningar. Det är också vanligare att stockholmare sitter i maktpositioner i samhället än att icke-stockholmare gör det.

    http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/forvarvsinkomster-i-sverige.html

    Med feministernas (och genusvetarnas) vokabulär så borde man ju då tala om att akademiker ”förtrycker” icke-akademiker och att det existerar en ”akademikermaktsordning” i Sverige, eller att stockholmare är ”överordnade” folk från landsbygden och att det existerar en ”stockholmsmaktsordning” i samhället. Men det hör vi aldrig talas om!

    Varför är det bara utifrån ”kön” som den här typen av ”strukturella maktanalyser” görs av politiker, journalister och forskare? Beror det kanske på att de själva ofta är akademiker och stockholmare? Eller beror det på att den här typen av ”strukturella maktanalyser” egentligen bara är subjektiva politiska verktyg som är till för att skaffa sig själv och sin egen grupp fördelar?

  333. Medborgare X skriver:

    Jo!

    Bra idé att bjuda in representanter för olika politiska partier till pubträffarna. Tack vare att Maria Sveland och feministmobbens kraschade förra pubträffen så borde det vara allmänt känt bland många politiker att Pär Ström och Pelle Billing håller pubträffar där jämställdhet och mansfrågor diskuteras. Varför inte dra nytta av den reklamen och börja bjuda in representanter för ett parti (eller kanske t.o.m. partiets kvinnoförbund) åt gången till pubträffarna. Det vore ett ypperligt tillfälle att sprida jämställdhet 2.0 vidare till de etablerade partierna.

  334. Mia. skriver:

    @Pernilla:

    Vet inte om vi pratar förbi varandra. men höll alltså (ursprungligen) med dig om detta @Pernilla: :

    ”På sikt behöver samhället behöver genomgå samma process av ökad medvetenhet när det gäller kvinnlig maktutövning som vi gjort under ett antal decennier när det gäller manlig maktutövning.”

    Men med ‘reservationen’ att passivt agressivt strategier och att det inte finns något skydd mot detta i lagstifningen inte är ett ‘nytt problem’ eller något man är omedveten om. Men att det alltså mycket riktigt är svårt att ‘ringa in’ och svårt att bevisa (något de som jobbar med kvinnomisshandel försökt göra men även kritiserat för), MEN alltså något även vissa kvinnor ägnar sig åt , i relationer och på samhällsnivå.

  335. John Nilsson skriver:

    @leifer:

    leifer, sagt och gjort:

    ”till info, redaktionen

    Hej Axess,

    Som skapligt flitig läsare och kommentator på Pelle Billings och Pär
    Ströms bloggar om jämställdhet, har jag även kommit att uppmärksamma
    den i Canada boende girlwriteswhat och hennes YouTube-kanal, där hon
    främst talar om feminismen och den framväxande mansrättsrörelsen:
    http://www.youtube.com/user/girlwriteswhat/videos

    (Här är hennes blogg: http://owningyourshit.blogspot.se/ ).

    I sin senaste video (”taking care of some business, and a word about
    the ”rift” in the MRA”, 07:50-09:05) talar hon om att hon planerar att
    skriva en bok, så uppenbarligen finns en ambition från hennes sida att
    göra sina tankar tillgängliga också i textform. Flera av hennes
    tidigare videor finns redan nu transkriberade på hennes blogg.
    http://www.youtube.com/watch?v=qFf0ALObC5A&feature=plcp

    Min fråga är om det inte skulle kunna passa in i er profil att ta upp
    och ge utrymmer åt girlwriteswhat och hennes tankar, i diskussionen om
    feminsim (sic!), som ju Axess varit ganska aktiv i. Kanske i form av en
    artikel eller en intervju, eller rentav genom att Axess (magasin?)
    bjuder hit henne till Sverige, för att göra det möjligt att få en mera
    hel bild av vem hon är och vad hon vill.

    Undertecknad bloggar sparsamt och sporadiskt på
    http://tantvitro.blogspot.se/ och kommenterar, förutom det ovan
    angivna, också en del på Newsmill – om ni nu vill ha någon utvidgad
    uppfattning om vem det är som framför ovanstående förslag.

    Med vänliga hälsningar

    /John Nilsson”

  336. mieitte skriver:

    Det framstår mer tydligt att feminismen är som talibanism som vill styra och ställa för folket som dom vill att man ska leva. Det dom som tycker ha tolknings föredrade vad som ska lagstifftas om.
    Annar skulle inte feminismen vara att bry sig, om inte vi redan sett med sexköpslagstiffning och aviserade vårdnadsbidrags lagar mm, utan betraktas vilken som helst reliöst grupp i samhället med sin moralism över männen.
    Det är dock anmärkningsvärd, att som i Syd-Afrika hade man vissa lagar efter folks fysiska förutsättningar med hudgärg, att vara färgad eller och här som att ha ett kön som medel för sina åsikters gällande.
    Att nämna ”vita män”(att inneha ett kön) är inte främmande begrepp som feminsister använder i sin retorik.
    Det borde inte ens förekomma i politiska debatter sådana jämförelser i dom mest demokratiska länder som Sverige räknas tillhöra.
    Men hur hjälper man sådana vilkas intelligens inte är mer avancerad än att förstå sig på att använda alla Breiviks argument för sina känslomässiga arrangemang över sin frustration hos folket vanor som måste styras med tvånslagar som i talibaners samhälle.
    Deras räkning ser mörk ut just för tillfälle i politiken då majoriteten av Riksdagen tycks vara emot, ovanlit sätt att kunna beskriva ”emot” men så är fallet, till femister ivran över att försöka styra oss med sin ”könsmaktordning”, som dom har trott blivit oemotsagd stark, vid tillfället med stora Socialdemokratisk majoritet med Moderater KD och även (C?).
    Deras stöd är som vanligt väldigt liten skara Miljöpartister, vänster och vissa feminsister inom (S).(Margareta Winberg, Ulva Johansson som mest framstående få feminister som har kunnat hålla Karusellen igång med Gudrun Schyman, V-(

  337. henkef skriver:

    Sexköpslagen är en feministisk statussymbol på framgångsrikt mansförtryck.

  338. [...] för jämställdhet 2.0. Han säger ifrån på sitt sätt. Ang. kommentarsmoderering har han svarat här och här .Och angående gästblogginlägget har han svarat här. Och här kan man lyssna på Pelle [...]

  339. mieitte skriver:

    Jag tänker inte tävla här på hur många ”gilla” tryckningar jag får men ger mig ”fan” anledning att kommentera då FP gamla rävar till politiker vadar sig i ”fittstimmet” med motivering då det gäller sjukvåden att ”det finns mycket kvar att göra då det gäller jamställdhet”.
    Hon pläderade för dom få män som överpresenterade kategorin läkare att det inte jämställd. Vad har världen tagit vägen då det måste dividera med sådana naturliga saker som faller inom fria ”utfallet” kan man fråga sig. Och det i ”fittstimmet”!!!!!!
    Annars kan jag ta upp frågan i större sammanhang för att visa vart Margareta Winberg (S) är på väg med sin kollega Bonnie Bernström (FP) i bådas kvinnoförbund då dom kommit överens att tvångslagstiffta om vårdnadsbidraget.
    Vad jag har sett så har KD:s ledare gått i attack mot att man beteer sig på det där viset. Som jag skrivit tidigare är inte (S) heller förtjust i tanken på att lagstiffta ”jämställdhet” och ännu mindre anhängare hos (M)
    För det är rena politik som gäller och ingenting annat i det här sammanhanget och överensstämmer med Gudrun Schymans ambitioner om makt att begränsamännens till det minimala och tillämpa SCUM-manifestet tillfullo med sin fulla styrka .
    Nord-Korea kommunister får snart veta vad riksdagen tycker om att ha feminism på agendan i utomparlamentarisk gällande fråga. Det är som sagd inte någon politisk fråga men då feministerna har haft den uppfattningen längre tid så har det blivit ”rumsrent” att ha en sådan diskussion som hindrad den effektiva politiken tillämpning att vara den som är ämnad ska styra landet och oppinionsbildningen allmänt.
    Det är dags inse att feminismens har sina begränsningar och att det inte räcker längre för att hålla Riksdagspolitikr på sträckbänken !!!
    Kan det här bli till och med raderad av moderator fastän jag håller fortvarande om att hans förklaring för jämställdhet stämmer gott och väl. Men gilla inet det här !!!!

Google