Vad är ett människovärdigt jämställdhetsarbete?

03 februari 2012, av Pelle Billing

Sista tiden på bloggen har jag skrivit en del om var gränsen för jämställdhetsarbete går. Som jag skrev i Feminismen och skammen går den definitivt vid att skambelägga eller skuldbelägga något av könen. Och i förrgår kritiserade jag Hanna Hellquists krav på att svenska folket ska anpassa sig efter hennes vision av ett jämställt samhälle (hon är långt ifrån den enda som bör ta åt sig av denna kritik).

Men vad handlar detta om mer specifikt? Är jag emot alla former av förändring så fort det kommer till kön? Långt därifrån. Våra könsroller utvecklas och förändras över tiden, och det är inget konstigt med det.

Förändring kan däremot ske på olika vis. Med respekt för människors självbestämmande, eller utan sådan respekt. Genom att vara en god förebild, eller genom att piska på sina medmänniskor.

Tyvärr har följande mönster blivit vanligt i jämställdhetsdebatten:

  1. Jämställdhet definieras som statistisk likhet mellan könen. Bara 50/50-fördelning av män och kvinnor anses således vara jämställt.
  2. Denna kvantitativa jämställdhet omtalas som om den är lika viktig som demokrati eller yttrandefrihet.
  3. Med allvarligt tonläge konstateras att Sverige, eller en viss sektor av samhället, ännu inte är jämställt. Därmed krävs fler åtgärder, gärna drastiska sådana som kvotering.
  4. Människor beskrivs som strutsar. De stoppar huvudet i sanden och vill inte se att vi är ”ojämställda” och därmed har ett stort demokratiskt problem i Sverige.
  5. Vi bör alla må dåligt över detta. Männen skambeläggs, kvinnorna skuldbeläggs.
  6. Starta om från punkt 1 och upprepa.

Vad är felet med detta? Tja, till att börja med är tonläget obehagligt. Det är inte så att man vill arbeta med människor för att uppnå en förändring. Om förslagen beror på omtanke om sina medmänniskor eller en vision om en bättre värld, så döljs det på ett effektivt sätt.

Istället är det den metaforiska piskan som framträder. Människor gör fel, de borde veta bättre och nu är det verkligen dags att tala med dem på ett sätt som indikerar allvar. Vet hut, ni som lever ojämställt!

Det är precis här retoriken blir kränkande, invasiv och människofientlig. En form av personlig frustration – eller till och med hat – över att samhället inte ser ut som man vill, tas ut på omvärlden. Som ett barn vill man att omvärlden omedelbart ska anpassa sig efter ens egna önskningar, så att ordningen återställs.

I grunden handlar detta om en gränslöshet. Man vill inte acceptera att politiken faktiskt har gränser. Riksdagen har rätt att besluta om vilka spelregler som ska råda i landet, men den har inte rätt att bestämma hur människor lever sina liv inom dessa spelregler.

Förvisso är det fullt tillåtet att påverka människor på olika sätt:

  • Genom att vara en god förebild.
  • Genom att måla upp nya visioner om hur vi kan leva tillsammans.
  • Genom att presentera goda argument för varför ens egna idéer skulle vara gynnsamt för människor.

Sammantaget handlar ett sådant mer människovärdigt förändringsarbete om att inspirera människor, och skapa en dialog med dem. Det handlar inte om att attackera eller underkänna deras nuvarande livsstil, eller rent av kräva att man själv ska vara den som bestämmer hur deras vardag ska se ut.

Förvisso går det även att lobba för lagändringar som minskar valfriheten i vardagen. Till exempel genom att ta bort möjligheten att överlåta föräldraledighet till sin partner. Men även om en sådan förändring skulle genomföras, är människor fria att leva som de vill – inom de nya spelreglerna.

Vissa lagändringar är däremot inte möjliga, om vi vill fortsätta leva i en modern demokrati. Kvotering till olika utbildningar eller yrken kan inte införas, med mindre än att medborgarna tilldelas skyldigheten att gå en viss utbildning eller arbeta inom ett visst yrke. Med all sannolikhet är det just sådana skyldigheter som skulle krävas för att uppnå statistisk jämställdhet mellan könen – med tanke på de medfödda könsskillnader som finns.

Valet står i slutändan mellan att försvara grundläggande demokratiska värderingar, eller att försvara visionen om kvantitativ jämställdhet.

Vad är det då ettriga förespråkare av statistisk jämställdhet behöver lära sig? De behöver lära sig:

  • Gränsen mellan deras inflytande och andra människors rätt till sin egen vardag.
  • Att människor inte automatiskt är dumma, oupplysta eller genus-okunniga bara för att de vill leva på ett visst sätt.
  • Att ilskan och föraktet mot människor som inte vill anpassa sig lyser igenom, och att det klär dem illa.

Det är hög tid att sluta kränka människor under jämställdhetens täckmantel. Lev ditt eget liv precis som du vill, men se till att låta dina medmänniskor ha samma privilegium.

 

Etiketter:  

47 kommentarer på “Vad är ett människovärdigt jämställdhetsarbete?”

  1. per hagman skriver:

    ”Under de senaste decennierna har forskningsbidrag från statliga myndigheter som Vetenskapsrådet i allt högre grad givits till konstellationer av forskare som bildat så kallade ”nätverk”, som ska lösa i förhand definierade projekt. Nätverkens uppgifter har ofta dikterats av kortsiktiga och för tillfället aktuella politiska mål.”

    vilket står att läsa på DN /
    http://www.dn.se/debatt/sa-kan-svensk-medicinsk-forskning-ater-bli-ledande

    1200 synnerligen kvalificerade jobb försvinner från Astrazeneca och ur Sverige pga ”kortsiktiga och för tillfället aktuella politiska mål”
    Sverige har tom körts om av Holland som vetenskapsnation.

    Men i dag har vi den nya genusvetenskapsnationen där kvinnliga forskare ges bidrag till forskning just pga av att de är kvinnor .., inte framstående forskare.

    Grattis Sverige.

    Per Hagman

  2. AV skriver:

    Tyvärr talar du nog för döva öron. För den radikale gäller:

    - Vi har själva sett ljuset, medan andra lever i mörkret.
    - Vi har läst de rätta böckerna. Om du inte ens vet vad Patricia Meehrloths postulat är har du inget i debatten att göra.
    - Vi vet vad som är bäst för oss, alltså också bäst för dig.
    - Om du inte köper vårt budskap rakt av är du en otrogen, en förtappad själ, ett djur, djävulen själv. (någonstans på den skalan)
    - Ni som inte accepterar vår världsbild hatar alla kvinnor, kristna, arbetare, judar, vita, svarta, homosexuella osv. (Man gör sig till talespersoner för hela gruppen)

    Det spelar ingen roll om det är religion, politik, etnisk grupp, ideologi eller någon annan grupp man tillhör. Det är jag som är normal och ni som är de konstiga!

    Utan exitprogram tror jag inte man når de radikala. De är så inne i sin världsbild att allt annat försvinner. Men man kan kanske hindra att andra går med.

  3. Medborgare X skriver:

    Pelle!

    Mycket bra uttryckt. Det är skrämmande att se dagens svenska samhällsdiskussion. Det är ett högt uppskruvat tonläge där enskilda särintressen försöker tillskansa sig fördelar genom att framställa sig som ”förtryckta offer” och förväntar sig att hela samhället ska anpassa sig till deras önskemål. Alla som inte omedelbart rättar in sig i ledet pekas ut som ”onda förövare” och att vara en del av ”förtryckande strukturer”.

    Det värsta är att politiker och media har anammat det här synsättet och ser det som ett sätt att få röster, när de egentligen borde fokusera på vad som är det bästa för majoriteten och att överlämna så mycket som möjligt till individen att själv styra över (så att även särintressena kan agera som de önskar).

    Det borde handla om tolerans och acceptans av andra, men handlar allt mer om att anpassa alla till det för tillfället rådande särintresset som har mest inflytande över politikerna.

    Parallellt med allt detta har vi en finanskris, ökad arbetslöshet, utanförskap, företag som stänger ner och flyttar utomlands, sämre skolresultat, ökad brottslighet och ökat våld, etc. Allt det är tecken på att fokus INTE är på rätt saker i samhället och att majoritetens bästa INTE ligger i fokus.

    Samhällsdebatten borde ligga på varför företagen lämnar Sveriga, hur vi kan skapa nya framgångsrika företag, hur det kan skapas hundratusentals nya jobb i det privat näringslivet (som kan generera nya skatteintäkter till samhället), hur vi får ut människor från utanförskap och arbetslöshet, hur vi skapar ett mer sammanhållet samhälle där den stora majoriteten känner sig välkomna, etc.

    Men istället ligger fokus på att skapa splittring i samhället och ställa grupper mot varandra. Istället för konstruktivitet fokuseras på destruktivitet.

  4. Hugo skriver:

    Bra inlägg. Tyvärr visar erfarenheten att de personer som kämpar för 50/50-fördelning inte vill bli utan jobb när målet uppnåtts, så ribban tenderar att flyttas så att bara 100% kvinnor utgör ”riktig jämställdhet”.

  5. Lavazza skriver:

    Amen!

  6. Nils Jungenäs skriver:

    Det här var ett väldigt bra blogginlägg på flera sätt Pelle!

  7. Access skriver:

    Pelle,
    Din sista punkt är ”Att ilskan och föraktet mot människor som inte vill anpassa sig lyser igenom, och att det klär dem illa.”

    ”Klär dem illa”?
    Du menar väl ”visar vilken elitistisk människosyn de har”?

  8. per hagman skriver:

    I PB skrivning pkt 1 till 6 vill jag införa….kontroll av värdeomdömen….

    Kerstin Alnebratt statsfeminist på någon slags genus institution på Göteborgs universitet klandrar studenterna för sin jämställdhets krönikor i studenternas tidning Tofsen
    Den statligt anställda K Alnebratt vräker ur sig ett antal stigmatiserade argument och avslutar sina obskyra meningar med att :

    ” tidningen ( Tofsen ) behöver sätta sig ner och diskutera sina värdegrunder.”

    Alltså , skall enligt K Alnebratt ( statligt anställd ) studenterna innan de skriver en krönika i sin egen studenttidning ta kontakt med de värdegrunder Alnebratt anser sig representera …innan… studenterna skriver en riktig krönika enligt hennes värdeomdömen.

    Det är helt häpnadsväckande att en statligt anställd ,för detta misslyckad politiker , som Alnebratt törs trampa in i en studentdebatt med uppfattningen att studenterna krönikor skall förhandsmodereras av Alnebratt.

    Jag nominerar Göteborgs universitets medarbetare Alnebratt , på stående fot ,till årets stupidaste statsfeminst.

    Men mer intressant är att se , hur Göteborgs universitets ledning reagerar på Alnebratt,s stasiingripande och naturligtvis studenternas reaktioner på Alnebratts intrång..

    Per Hagman

  9. Backlash skriver:

    Det är både märkligt och tragiskt att såna här självklarheter ens ska behöva sägas i Sverige på 2000-talet.

  10. Jocke skriver:

    Det som slår mig så tydligt på ett väldigt obehagligt sätt när jag läser den här texten är att vi har en grupp i samhället som kan bibehålla och även utöka sin makt genom att ständigt påstå att vi är ojäömställda. Det sitter alltså en liten och högljudd feministisk elit och legitimerar sin egen existens mot folkviljan genom att hålla den här illusionen vid liv.

    Egentligen är det helt vidrigt…

  11. JD skriver:

    Jag tycker att det finns ett bra initiativ till att förändra jämställdhetsarbetet från att vara feministiskt till att gälla båda könen på lika villkor och det är att man har börjat tänka ”Hållbar jämställdhet”

    Hållbar jämställdhet tror jag ger möjligheter att på ett mer legitimt sätt än vid ren genusvetenskaplig eller feministisk utgångspunkt, se till även pojkar och mäns situation i olika aspekter i jämställdhetsanalyser.

    Lite om det här: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/jamstalldhet/hallbar_jamstalldhet

    Min förhoppning är att inte människor från genusvetenskapen ska tillåtas gå in och förstöra dessa förutsättningar till en bra jämställdhetssyn i samhället.

  12. per hagman skriver:

    Aktivarum …senaste skrivning tangerar PB tankar rätt bra o ger ett antal gångbara definitioner kring Male Studies mm vilka är både relevanta , sakliga användbara i / för en mer utvecklad diskussion

    http://aktivarum.wordpress.com/2012/02/02/den-nya-vetenskapen-for-mansfragor-del-1-kritik-fran-feministiska-mansforskare/

    Per Hagman

  13. Fredrik skriver:

    Det bästa inlägget jag läst på bloggen, det är den spontana reaktionen. Jag gillar din ton, den är saklig, samtidigt beskriver du på ett rakt sätt hur läget faktiskt är och hur de här människorna beter sig.

    Följande citat är kändes extra träffande:

    ”Vad är felet med detta? Tja, till att börja med är tonläget obehagligt. Det är inte så att man vill arbeta med människor för att uppnå en förändring.”

    ”Det är precis här retoriken blir kränkande, invasiv och människofientlig. En form av personlig frustration – eller till och med hat – över att samhället inte ser ut som man vill, tas ut på omvärlden. Som ett barn vill man att omvärlden omedelbart ska anpassa sig efter ens egna önskningar, så att ordningen återställs.”

  14. Jenny Kristiansson skriver:

    Jättebra skrivet Pelle! Du har talang för att uttrycka dig sakligt och koncist.

    Jag gillar också att bo i ett land där man tillåts att vara en individ. Och ja, balansen mellan statlig inblandning och individen är hårfin. Hur mycket kan man påverka det fria valet hos en fri individ osv. Det är onekligen intressant och det är också ett svårt ämne.

  15. Fredrik skriver:

    Fick tidigare under dagen höra att Sveriges största databas för sökning av genusvetenskapliga referenser går under namnet KVINNSAM och är utvecklad av Göteborgs universitet.

    ”KVINNSAM är en tvärvetenskaplig litteraturdatabas med svenska och utländska genusvetenskapliga referenser ur Göteborgs universitetsbiblioteks bestånd.”

  16. John Nilsson skriver:

    JD, kl 09:22:
    ”Hållbar jämställdhet tror jag ger möjligheter att på ett mer legitimt sätt än vid ren genusvetenskaplig eller feministisk utgångspunkt, se till även pojkar och mäns situation i olika aspekter i jämställdhetsanalyser.

    Lite om det här: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/jamstalldhet/hallbar_jamstalldhet

    Min förhoppning är att inte människor från genusvetenskapen ska tillåtas gå in och förstöra dessa förutsättningar till en bra jämställdhetssyn i samhället.”

    Jag tycker inte att SKL:s projekt verkar vara så nyskapande eller att det står fritt mot det ”feministiska” på något sätt. I praktiken verkar det ju bara vara tillämpad statsfeminism. På Jämställ.nu, som är en del av SKL:s projekt (tillsammans med bland annat Nationella Sekretariatet för Genusforskning), finns en ordlista som i sig avslöjar det feministiska paradigm som ligger till grund för hela verksamheten:

    Kvinnoforskning
    ”tvärvetenskapligt, ämnesöverskridande kompetensområde som växte fram i nära samröre med kvinnorörelsen. Kvinnoforskning etablerades som eget kunskapsfält (Women’s Studies) vid nordamerikanska universitet på 1970-talet. I dag har benämningen ersatts av genusforskning.”
    Källa: Nationalencyklopedin

    Maskulinitetsforskning
    ”forskningsinriktning som inspirerats av feministisk teori och tänkande och som ägnar sig åt empiriska och teoretiska studier av mäns psykologiska, sociala och kulturella livsvillkor, livsstilar, attityder och handlingssätt. Maskulinitetsforskare intresserar sig för bl.a. mäns deltagande eller icke-deltagande i arbetet för könsjämställdhet. Historiska såväl som samtida manligheter studeras. Inom maskulinitetsforskningen betonas ofta att det existerar flera olika typer av manligheter parallellt.”
    Källa: Nationalencyklopedin ”

    http://www.jamstall.nu/vad-ar/ordlista_1

    Alltså, man har definierat kvinno- och maskulinitetsforskning, men något behov av att definiera mans- och feminitetsforskning har inte ansetts föreligga, vilket i och för sig kan bero på att någon mansforskning, respektive feminitetsforskning inte heller verkar bedrivas. Implicit i detta ligger att kvinnors villkor, utsatthet och eventuella offerstatus i samhällhet har förtjänat studier, medan någon liknande forskning för män inte ansetts nödvändig. Nej, när det gäller män är det den problematiska mansrollen som ansetts och anses kräva forskning och åtgärder, medan den det hittills verkat vara tabu att ifrågasätta och studera kvinnorollen. I och med detta pekar man också implicit ut män som det stora ”problemet” för jämställdheten – och därav också män som förtryckare.

    En ”hållbar jämställdhet” som bara på ytan lyckas hålla sig till formuleringar om ”båda könen”, men som fullt ut vilar på feministisk teori, med Hirdmans ”genussystem” som grundbult – kan den verkligen bli hållbar?

    På SKL:s sida kan man också läsa…

    ”SKL har sökt och beviljats 225 miljoner kronor av regeringen för att stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting och regioner fram till 2013.”

    …varvid man förstår att det knappast är något slags avant garde-verksamhet mot feminismen, som det handlar om. Nej här rullar pengarna… …och efter att snabbt ha kollat igenom dokumenten som gäller Linköping, verkar det mest handla om statistik, workshops för kommunanställda, ”information” till medborgarna, att flytta på eleverna i klassrummet så att de sitter ”jämställt”, döpa om lekrum från ”Dockis” till ”Hotell Kantarell” i förskolan, etc. Någon politiker uttalar sig om att man ännu inte sett några konkreta resultat av satsningarna och på ett ställe hänvisar man till att själva den externa finansieringen ska ge legitimitet åt jämställdhetsarbetet (2:a länken nedan):

    ”Externa medel kan fungera som en viktig stimulansfaktor och legitimering av jämställdhetsarbete (Sundin & Göransson, 2006). Samtliga inom Kvalitet Jämt har också uttryckt att det varit positivt att få tillgång till öronmärkta medel, vilket skapar möjligheter för utvecklingsarbete i termer av tid och legitimitet.”

    Så, jag vet inte om detta var något bra exempel, JD. :-/

    http://www.skl.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=bfe3ebda-a83f-4a89-b28e-aacceca7d72c&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedFile_b83e4ad8-5199-4db1-ada1-488302e1d07c&FileName=Link%c3%b6pings+kommun+-+slutrapport.pdf&Attachment=True

    http://www.skl.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=bfe3ebda-a83f-4a89-b28e-aacceca7d72c&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedFile_aa5bd104-261c-46ab-b9d8-2f0636e3ac8e&FileName=Utv%c3%a4rdering+av+Kvalitet+J%c3%a4mt+Link%c3%b6ping.pdf&Attachment=True

  17. per hagman skriver:

    John Nilsson. # 16.

    250 miljoner för feministiskt lobby arbete.. tjosan… förstår att Astra nu börjar lämna Svedala för att finna , andra mer vetenskapliga kulturer.

    Ovan är säkert det enda bidraget från Alliansen undrar hur många fler bidrag som vräks ut till ingen nytta.

    Per Hagman

  18. John Nilsson skriver:

    per hagman , kl 13:38
    ”250 miljoner för feministiskt lobby arbete.. tjosan… förstår att Astra nu börjar lämna Svedala för att finna , andra mer vetenskapliga kulturer.”

    Vad menar du? Feminismen vilar ju på solid genusvetenskaplig grund… ;-)

  19. Pär skriver:

    I jämställdhetsdebatten så försöker feminister påverka samhället medan jämställdister mest pratar om feminister eller feminismen och sedan är det just inget mer. Jag finner detta rent naturligt eftersom man ännu inte har lyckats förstå mekanismerna bakom orsaken till varför feministiska myter och rena lögner blir dags sanning.

    Men jag vill hävda att det inte finns något att förstå. Det är lätt att raljera över historiska dårskaper. Man måste dock ha klart för sig att för t.ex. vikingen var guden Oden en högst påtagbar realitet, för den medeltida bonden var det lokala helgonet något som man verkligen måste tro på och idag i det superupplysta USA så förkastar en stor mängd av akademikerna Darwins lära. Där möjligheten finns till maktutövning, där kommer det att samlas en viss typ av människor som främst låter sitt eget väl gå före än värnandet om andra. Var och en är sig själv och gud närmast. För att inte säga allra närmast.

    Människor som idag anammar radikal feminism skulle i det medeltida samhället vara nitiska helgondyrkare och banka bibeln på församlingens huvuden eller i det forntida samhället skulle de vara ivriga och maktfullkomliga kultledare. Christer van der Kwast, Gudrun Schyman, Seb-bankens koncernchef, Annika Falkengren, Piratförlagets förlagschef, Ann-Marie Skarp osv, har alla det gemensamt med vikingatidens kultledare eller medeltidens djupt religiösa abbedissor och biskopar att de vill utöva makt. Det är det som är deras drivkraft. Att man sedan är kapitalist, socialist, feminist, rättsutövare, kultledare, abbedissa etc är sekundär till sin drivkraft efter makt.

    Helene Bergman skriver så här i del 2: ”Att ersätta en maktideologi med en annan är ingen lösning för att få goda relationer mellan kvinnor och män.” Helene kan alltså konstatera feminismen som ideell rörelse som drevs av människor som ville förändra konkreta och påtagbara orättvisor har nu tagits över av maktmänniskor. Historien ger henne rätt; när de första kristna samlades var det endast en from skara som ville vara ifred, idag är kristendomen en av de största maktfaktorerna och man har skapat många krig; Odensdyrkan som tydligen först utövades av ett litet hemligt sällskap av shamaner, utvecklades sedan till en kult som syftade till att hetsa krigare innan de gav sig ut på plundring och krig; kommunismen som egentligen först sågs som en onåbar utopi i Thomas Moores skiss av den, men som har utvecklats till en av de värsta förtryckarideologierna osv. Och bara en sådan sak: socialdemokratiska politiker är inte arbetare idag, utan människor som sett en arena där de kan utöva makt. Jag menar att det är i detta sammanhang man ska sätta dagens feminism och dess naturliga utveckling till en maktapparat.

  20. Christina Nauckhoff skriver:

    Det finns möjlighet, för den som orkar ( vilket vore bra för debatten) att kolla skillnaden i lön för SAMMA yrke på denna länk. http://www.lonestatistik.se/yrken-a-till-o.asp
    Jag har inte tittat igenom hela listan av yrken – hundratals – men jag har kollat advokat, läkare, undersköterska, bilmekaniker.Principen verkar vara att män och kvinnor ska jämföras utifrån ålder och antal års erfarenhet.
    Män får, där jag tittat, genomgående mer betalt. I vissa yrken hundralappar i månaden, i andra tusentals kronor.

  21. Pär skriver:

    Ser vi till denna statistik kan vi konstatera att när män får mer lön så är åldern och erfarenheten också mer.

  22. Jonte skriver:

    Bra inlägg, håller helt med.

    En sak jag ogillar är pratet om ”förtryckande strukturer” som man ofta hör från feministhåll idag. Få verkar inse hur problematisk en sån formulering faktiskt är. Notera att jag inte förnekar att det förekommer både köns och rasdiskriminering i samhället men formuleringarna om strukturer som i sig förtrycker är problematiskt på flera plan. En struktur kan på sin höjd vara resultatet av ett förtryck eller diskriminering, men inte ett förtryck i sig. En struktur är ett mönster i samhället, dvs om män oftare än kvinnor söker sig till KTH och kvinnor oftare än män till KI så har vi en struktur. Strukturer är alltså resultatet av dom livsval män och kvinnor gör, självklart kan dessa livsval i vissa fall blivit indirekt påtvingade folk genom diskriminering, sexism eller värderande normer för hur man ska vara som kvinna eller man men om man kallar själva strukturen för förtryckande i sig så har man redan skuldbelagt alla män och kvinnor som gör könstypiska val. Det är därför som man ofta får höra från radikalfeministiskt håll att man bara genom att vara en vit heterosexuell man förtrycker kvinnor, eller att vi alla bidrar till förtrycket genom att upprätthålla strukturerna.

    Det går inte att säga att strukturerna i sig förtrycker folk, då har man skuldbelagt alla människor som gjort könstypiska val. Man kan se på strukturer som ett symptom på diskriminering eller tvingande normer. Men den som säger att strukturen i sig förtrycker underkänner människans rätt att välja själv.

  23. Christina Nauckhoff skriver:

    Pär:
    Jag återkommer med en åsnas envishet till http://www.lonestatistik.se . Du har redan gjort din analys. Fine
    För att vara lite hjälpsam mot övriga här har jag plockat i raderna av hundratals och åter hundratals yrken som finns redovisade där. I statistiken redovisas månadslöner för män och kvinnor och respektives yrkeserfarenhet i år räknat. Finns annat också – have a look!
    Mina nedslag:

    Undersköterska
    Man 19.939 6,6 år
    Kvinna 19.603 8,8 år

    Underläkare
    man 26,829 0,8 år
    kvinna 25.738 1,5 år

    VD
    man 60.069 11,5 år
    kvinna 46.829 12,6 år

    Advokat
    man 46.533 9,9 år
    kvinna 33.655 8 år

    Apotekare
    man 33.315 4,5 år
    kvinna 29.036 4,3 år

  24. Christina Nauckhoff skriver:

    jag är ledsen att erfarenheten i år hamnat för nära lönesumman. har redigerat om två gånger. systemet verkar ogilla långa avstånd eller så har jag gjort bort mig

  25. Kim O. skriver:

    Christina Nauckhoff, http://www.lonestatistik.se/ bygger på att folk själva rapporterar in sin lön, arbetslivserfarenhet, ålder och kön: ”All statistik baseras på referenser från användare och är från dagens datum och ett år tillbaka.” Det här materialet kan således endast användas som ett riktmärke för lönenivåer, det håller dock inte för att dra mer djupgående slutsatser eftersom vi inte känner till urvalet av rapportörer.

    Gör om gör rätt!

  26. Christina Nauckhoff skriver:

    Duger ändå som underlag för en annan tanke än att det bara är yrkeserfarenhet i år som räknas som grund för lön
    Men jag återkommer så gärna!

  27. Kim O. skriver:

    Nej Christina, det duger verkligen inte som underlag. Det finns bättre statistik att använda i så fall.

  28. Nils Jungenäs skriver:

    Christina Nauckhoff

    Det har gjorts en riktigt riktigt djupgående analys av löneskillnader mellan könen. (sitter på apoteket med en iPhone, så nån annan får skaka fram länken. Den finns på MN bl.a)
    Då tog man hänsyn till ett mycket stort antal faktorer och ju fler man vägde in sesto mer krympte löneskillnaden tills man var nere under en procent i ”oförklarad löneskillnad”.
    Sedan är det såhär; Bara för att man inte med säkerhet kan fastslå vad som utlöste BigBang och varför, så är det inte logiskt att göra antagandet att ”Gud gjorde det!”
    På samma sätt är det med ”oförklarade” löneskillnader och antagandet om könsdiskriminering.

    Förstår du min poäng?

    Bara för att det kvarstår en skillnad som man inte (ännu) hittat en förklaring till, betyder det inte att förklaringen automatiskt blir att kvinnor är diskriminerade.

  29. Christina Nauckhoff skriver:

    Här är jag igen.
    Hoppas SCB duger åt dig.
    Har plockat några siffror på måfå. Vill du veta mer får du jobba själv! Siffrorna avser kvinnors lön i procent av mäns. Försökte söka på det motsatta, alltså på mäns löner i procent av kvinnors, men det finns ingen sådan möjlighet.Var så god:

    VD, verksamhetschef 82% i samtliga sektorer
    VD verksamhetschef 84% i privat sektor
    privatanst tjänsteman 85%
    reklam 0 PRchefer 84%
    läkare 88% landsting
    advokater o åklagare 89%

  30. Nils Jungenäs skriver:

    Christina #29

    Vad är din poäng?

    Vad är det du med din statistik till stöd, försöker säga?

    För övrigt:
    ”-Försökte söka på det motsatta, alltså på mäns löner i procent av kvinnors, men det finns ingen sådan möjlighet.”
    Matte är inte ditt starkaste ämne va? ;-)

  31. Christina Nauckhoff skriver:

    Nils. Tack för tipset.Spännande. Jag ska titta.
    Jag tycker inte jag påstått något om diskriminering. Jag redovisar det jag ser och hänvisar till källorna.
    Tvärsäkerheten äger inte jag.
    Finns det bättre källor – bra!
    Trevligt att du talar om hela ditt namn.
    För övrigt är jag undrande över alla anonyma, tillrättavisande och överlägsna kommentarer.
    Umgås inte kvinnor och män här på lika villkor?

  32. Nils Jungenäs skriver:

    Christina #31

    ”-Umgås inte kvinnor och män här på lika villkor?”

    Nej tyvärr. Män som ifrågasätter rådande diskurs och det feministiska problemformuleringsmonopolet kan råka illa ut på ett sätt som inte gäller för kvinnor. Det kan tom handla om din yrkeskarriär.
    Själv skulle jag aldrig vara anonym oavsett, men jag har förståelse för de som vill det.

  33. Christina Nauckhoff skriver:

    Jag är ledsen att du och alla vi andra kan råka illa ut på den här bloggen. Förstår inte sättet att föra debatt med kriget som metod.
    Vem har makten att se till att vi för en respektfull dialog och inte krypskytte? Vi själva, förstås. Pelle?

  34. Nils Jungenäs skriver:

    Christina>>

    angående vår formella/fiktiva yttrandefrihet och vad som står på spel om man vågar påstå att kejsaren är naken.

    http://www.youtube.com/watch?v=nBLDZZ1AtCA

  35. Pelle Billing skriver:

    Kul att många gillade inlägget! Tycker själv att det är en väldigt viktig gräns som inte respekteras i dagens jämställdhetsdebatt.

  36. Pelle Billing skriver:

    Vad gäller löner räcker det inte med yrke och erfarenhet. Från läkaryrket vet jag att kvinnor väljer specialiteter med lägre lön. Varför? För att de är mer flexibla och inte kräver lika mycket övertid.

    Vad gäller chefer och mellanchefer måste företagets storlek och personens ansvarsområde tas med i beräkningen. Även här väljer kvinnor oftare att vara personalchef, vilket ger lägre lön på mellannivå.

  37. Lavazza skriver:

    Pelle Billing: Jo, det stämmer. I ett läkarpar är mannen typ kirurg och kvinnan typ hudläkare. Och vad gäller management är kvinnor oftare i stabsfunktioner och mer sällan med operativt ansvar, där deras resultat är lätta att mäta.

  38. [...] Läs även Pelle Billings inlägg om hur människovärdigt jämställdhetsarbete  [...]

  39. Christina Nauckhoff skriver:

    Nils.
    Jag försöker att inte vara övertydlig, det vore ganska förolämpande.
    Jag lägger fram de siffror jag hittar medan jag gräver. Du påstår att du har något smaskigt som kompletterar statistiken rörande kvinnors och mäns löner, annat än den som finns på lönestatistik .se och scb.Fram med det!

    Som jag förstår det är lägre löner för kvinnor för samma arbete en gammal företeelse som förekom fram till 1962. Jag minns debatten, jag gick på Handelshögskolan då.Under 50-talet hade kvinnor löner som utgjorde 30% av männens för lika arbete.De lägre kvinnolönerna var inskrivna i kollektivavtalen.
    På DO:s hemsida finns förslag på hur man ska väga in kriterier som orsakar högre löner för män än kvinnor för samma arbete och vice versa.

    Pelle och jag talar om olika saker, som jag förstår det. Jag talar om lika lön för SAMMA arbete.Kan ju också vara en viktig debatt för människor.

    För övrigt undrar jag över den attityd som finns här. Jag betygsätts, ska göra om, göra rätt, ska förklara min poäng, är inte bra i matte, har fel statistik, det finns bättre siffror ( men det får jag inte veta) osv. Ingen vet vem jag är antar jag, det enda som finns är mitt namn. utifrån det skapas uppenbarligen idéer om mitt intellekt , mina kunskaper osv. Jag heter Christina, det säger tydligen allt.

  40. Medborgare X skriver:

    Christina!

    Det finns betydligt fler faktorer som man måste ta hänsyn till än yrkestitel och yrkeserfarenhet när man ska jämföra inkomst för kvinnor respektive män.

    Naturligtvis finns det en inkomstskillnad om man bara betraktar medelinkomst för kvinnor med medelinkomst för män. Män arbetar ju till exempel i genomsnitt fler timmar än vad kvinnor gör och har därför också en högre inkomst i genomsnitt. Så antalet arbetade timmar är en faktor som man måste justera för.

    Det har gjorts ett antal stora undersökningar på inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor i Sverige. I dessa undersökningar har ett antal faktorer studerats (olika faktorer och olika många faktorer i olika undersökningar). Det man har sett är att den oförklarliga inkomstskillnaden blir mindre och mindre ju fler faktorer som man tar hänsyn till och justerar för.

    Du kan läsa med om det här:

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Löneskillnader_mellan_män_och_kvinnor

    Ingen undersökningarna har dock tagit hand om alla tänkbara faktorer, men för de som tagit hänsyn till flest faktorer så kan man se att den kvarvarande oförklarliga inkomstskillnaden enbart är någon procent!

    Det har också gjorts en enorm granskning av lönerna för omkring 750000 av landets alla anställda. Den visade att endast 0,6 procent av de anställda hade en omotiverat låg lön (både kvinnor och män!) och dessa fick då sin lön justerad.

    Det har sedan länge hävdats att kvinnor lönediskrimineras i Sverige och många feminister hävdar fortfarande det (senast var det väl Gudrun Schyman som eldade upp pengar för att få uppmärksamhet), men de undersökningar och granskningar som gjorts de senaste årtiondena visar snarare att det inte finns någon lönediskriminering. Det är alltså lite grann av en feministisk myt.

  41. Lavazza skriver:

    Medborgare X: Det Är en feministisk myt. Det finns inget ”lite grann” med den.

    Jag brukar beskriva det som att män har högre lön än kvinnor av samma skäl som vissa kvinnor har högre lön än andra kvinnor och vissa män har högre lön än andra män. Om man skulle höja lönerna för ”kvinnoyrken”, så skulle andelen män i dessa yrken öka och kvinnor konkurreras ut. Samtidigt skulle färre människor arbeta alls i de yrken som männen lämnat, vilket skulle öka lönekraven i de yrkena, vilket förmodligen leder till export av en stor del av dessa arbetstillfällen, samtidigt som givetvis skatterna skulle höjas betydligt för att finansiera de höjda lönerna i kvinnoyrkena, som nästan alltid är inom offentlig sektor. Och detta skulle dessutom minska företagsamheten inom den skattebetalande sektor som männen lämnat.

    ”The problem with socialism is that sooner or later you run out of other people’s money.”

  42. NinniTokan skriver:

    @ Christina
    Liksom de ovan vist på, så är det en av feminismens många myter. Vi har i stort lika lön för samma arbete. Tänker du efter så faller myten på rent logiskt tänkande. Säg att du var företagare i denna värld av hård konkurrens. Skulle du anställa en man om denna löneskillnad förelåg? Vilken grym konkurrensfördel det skulle vara för företagare att bara välja kvinnor då.

    Ju fler faktorer man tar hänsyn till ju närmre noll i löneskillnad kommer man. Men en liten skillnad kvarstår. Då är det intressant att fundera på vad denna beror på. Jag menar att den troligen förklaras av att maskuliniserat inre kön, vilket är vanligast bland män, medför en bättre löneförhandlare.

    Om du kollar i detta inlägg hos författaren Oscar Swartz. En bit ner i texten har du ett stycke som börjar med ”Jag deltog på scen i en panel…”. Det är ett konkret exempel på vad jag menar.

    Jag tror själv det är en biologisk skillnad som ger oss dessa små skillnader i personlighet, som kommer göra små utslag i statistiska material. Men oavsett om man tror det är biologiskt eller socialt skapat så anser jag metoden att komma tillrätta med det är densamma. Låt människor som är duktiga på detta hålla föredrag, öppna för båda kön typ, ”Så här gjorde jag när jag löneförhandlade”, ”Så här byggde jag min karriär”.. Den som inte har ”löneförhandlar-personlighet” är den individ som har mest att lära av sådana föredrag. Och då kan komma åt även den faktorn.

    Jag kan dock känna att det finns många större och allvarligare problem att komma åt (så som verkligt hemlösa, att vi knappt har mansjourer osv.) än fokusera på dessa små löneskillnader. Men det ena utesluter ju såklart inte det andra:)

  43. Christina Nauckhoff skriver:

    Tack för respektfulla inlägg. Så roligt!. Jag svarar i morgon. Är lite trött nu för jag har jobbat hela dagen. Är 73 och inte korkad för det, men there are limits. när det gäller orken och lusten.Skall studera alla era länkar. Mina barn är 43 (sonen) och 30 (dottern). Vi har jätteroliga debatter om livet kärleken och döden!
    Jag drar mig tillbaka för i dag.
    Greetings!

  44. Christina Nauckhoff skriver:

    NinniTokan
    Är lika trött i dag, efter en massa strul.Det här blir alltså kort.
    Undrar bara varför de som uppbär skyhöga löner i företag och styrelser och dessutom höga bonusar alltid påpekar att de själva inte har något ansvar för detta förhandlingsutfall, utan att det är styrelsens/ägarnas ”fel” att de är så högavlönade . Ibland är det tydligen löntagarens ansvar hur löneförhandlingen går, ibland är det arbetsgivarens. Vad ska man tro?

    Att saker och ting inte är så svart/vita?

  45. Petra Karlsson skriver:

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14350147.ab
    Är det okej att tafsa!? KNAPPAST! Gör mig arg och ledsen. låt min kropp vara ifred, TACK!

  46. [...] Missförståndet här är att jämställdhet skulle handla om 50/50-fördelning mellan könen överallt i samhället. Vilket inte är sant. [...]

  47. [...] män och skuldbelägger kvinnor. Människor har rätt att styra över sitt eget könsliga uttryck utan att fördömas av de som anser sig veta [...]

Lämna en kommentar

Google