Plockar du upp en dagstidning i Sverige kan du få intrycket att det knappt går att starta företag som kvinna. Glastak, diskriminering och osynliga strukturer anses hindra dig på ett effektivt sätt.

För att motverka dessa upplevda hinder finns numera en uppsjö av särskilda bidrag och chefsutbildningar där endast kvinnor är välkomna. Genusnytt är väl den svenska blogg som mest regelbundet rapporterar om dessa former av könade specialsatsningar.

Intentionen hos de som startat dessa satsningar är troligen god, men effekten blir ofta motsatsen till det som avsågs. Signalerna som sänds ut är dels att kvinnor inte klarar sig utan specialstöd, dels att diskrimineringen är riktigt utbredd.

Såvitt vi vet finns det inte längre något glastak i Sverige, även om det behövs mer forskning på området för att uttala sig säkert. Hur är det med diskriminering av kvinnor som startar företag? Min gissning är att det fortfarande kan finnas en viss ovana vid kvinnliga entreprenörer i vissa branscher, men någon systematisk diskriminering har jag svårt att tänka mig. Gissningsvis skulle tidningarna vara fulla av skräckhistorier om sådant förekom.

Den duktiga amerikanska skribenten Sarah Lacy, som tidigare täckte nystartade företag i Silicon Valley för den stora och inflytelserika bloggen Techcrunch, är ett exempel på en kvinna som nu startat eget. Detta är hennes åsikt om diskriminering som kvinnlig entreprenör:

For the record: I experienced zero sexism during the process of raising money for PandoDaily. And that’s remarkable, considering I actually took my newborn baby on most pitch meetings with me.

I’m not saying there’s no sexism in the Valley. Like many women, I’ve certainly experienced it here and there, mostly from sad people who aren’t happy with the point they’re at in their own careers. But as I’ve said before, it’s on the margins, it’s nothing a determined entrepreneur can’t overcome and it’s something that should make you stronger.

Hon kunde alltså ta med sig sin baby till riskkapitalisterna och ändå satsade de på henne!

Än mer intressant är hennes inställning. Att finns det rester av diskriminering här och var är något som ska göra en starkare, inte något som ska få en att ge upp. Troligen var det den attityden som gjorde att hon fick den finansiering som krävdes.

Hennes avslutande ord lämnar inga tvivel om den inställning hon vill se hos entreprenörer, kvinnliga såväl som manliga:

Being an entrepreneur is about overcoming obstacles. It’s not a job title delivered to you on a silver platter – it’s one you run a gauntlet to steal for yourself.

Översätttning: Att vara entreprenör handlar om att övervinna hinder. Det är inte en titel som levereras på silverfat – utan en titel som du kämpar med näbbar och klor för att göra till din.

Jag är inte förvånad över att det går bra för henne (så här långt alltså).

Kanske kan hon komma till Sverige och ta ett snack med vår näringsminister och övriga nyckelpersoner som tror att kvinnor behöver specialhjälp för att komma någon vart. Jag tror hon skulle inspirera fler kvinnor än bidragen gör.

Etiketter:  

27 kommentarer på “Kvinnlig entreprenör i USA beskriver sin attityd till företagande”

  1. Gunnar (D.U.) skriver:

    Ja, bjud in henne hit till Sverige!!!
    Hennes syn behövs även inom skolpolitiken, där ju tjejer ges speciella satsningar inom bl.a. entrepenörskap, ledarskap, teknik, etc, om inte annat så på vissa lov.

    Vill man nå en lite extra position inom samhället och näringslivet så får man också vara beredd på att kämpa lite extra för det och inte se varje mothugg / motgång som något diskriminerande strukturellt offerrollsaktigt! Utan just låta det sporra en och göra en starkare i sitt satsandet.

  2. Anna skriver:

    Tänker ni inte på alla som jobbar med stödåtgärder för kvinnliga företagare? Dom riskerar ju att bli arbetslösa!

  3. Backlash skriver:

    Lol Anna, fast de entreprenörerna skulle ju inte tjäna en krona utan skattemedel.

  4. Lavazza skriver:

    ”Att finns det rester av diskriminering här och var är något som ska göra en starkare, inte något som ska få en att ge upp.”

    Jag är förvånad att du översätter hennes uttalande så, Pelle. Tal om ”rester” förutsätter att man menar att det fanns mer sådant förut, vilket jag inte håller med om (för att det inte går att mäta på något vettigt sätt) och som den intervjuade inte heller säger. ”I’m not saying there’s no sexism in the Valley … I’ve certainly experienced it here and there … it’s on the margins”.

    Jag föreslår följande ändring: ”Att diskriminering förekommer här och var är något som ska göra en starkare, inte något som ska få en att ge upp.” eller ”Att diskriminering kan förekomma i marginella sammanhang är något som ska göra en starkare, inte något som ska få en att ge upp.”

  5. Sara skriver:

    Det finns även många risker med alla dessa stödåtgärder för kvinnliga företagare. Att få all hjälp de behöver gör att det kan försvaga vissa kunskaper de annars hade skaffat sig på vägen i det normala förfarandet att starta eget. Även bristande förkunskaper är farligt – starta eget –vi hjälper dig med allt.
    Fel personer kan hoppa på erbjudandena, som kanske inte alls har företagandet i sig men luras av de fagra orden. Att gå i konkurs med skulder något år senare för att det blev helt fel är inte något man önskar. Men det ser kanske bra ut i statistiken till en början; Rekordmånga kvinnor satsade på eget…..men sedan då?

  6. Urban skriver:

    Sara, då kommer de att hävda att de lurats in i företagande och att samhället måste ta sitt ansvar och betala notan när det gått åt helvete. Tro inget annat!

  7. Jocke skriver:

    För en tid sedan var jag på en fest där jag träffade ett gäng ”kompisar från förr”. Bland människorna på festen fanns några kvinnor som jag minns som ganska radikala feminister.

    En av dessa började under kvällen påstå att hon var utsatt för sexuella trakasserier på sitt jobb. Hon drog den ena historien efter den andra om vilka horribla saker hon upplevde under arbetstid. Hon blev mer eller mindre veckovis utsatt för tafsande och sexistiska angrepp på ett av Sveriges allra största företag. En arbetsplats med nästan lika många kvinnor som män och där man för övrigt jobbar frenetiskt med jämställdhetsprojekt och genustänk.

    Det som slog mig med kraft var hur väl jag kände igen de här historierna som hon drog. Jag minns hur man framförallt i slutet av 90-talet fick höra den här sortens berättelser av just feminister på var och varannan fest (och i andra sammanhang). De fick det att låta som svenska kvinnor ständigt var utsatta för sextrakasserier var de än visade upp sig. Redan då tvivlade jag starkt eftersom jag aldrig kunde se några tecken på att det verkligen förhöll sig så. Men tidsandan gjorde det nästan omöjligt att protestera utan att bli utpekad som ett masgrisigt ärkesvin.

    Det intressanta på den här festen var dock reaktionen från övriga. På-90-talet hade alla blivit arga och ännu en gång konstaterat det enorma kvinnoförtrycket och vilka kräk män är. Men den här gången började folk protestera. Både män och kvinnor. De flesta menade att det lät osannolikt och att beteendet som hon sa sig vara utsatt för främst representerade en enskild och störd person. Det hela rann dessutom snabbt ut i sanden och folk började prata om annat. Ingen var helt enkelt intresserad av det hon sa.

    Vad är då min kontenta? Jo, jag tror att ganska många av alla dessa historier om diskriminering och sexuella trakasserier är påhitt eller i alla fall kraftiga överdrifter. Det är en viss typ av kvinnor som har märkt att de på något sätt kan hamna i centrum och få uppmärksamhet genom att dra den här sortens historier. Beteendet har helt enkelt gynnat dom personligen. De har också varit högröstade och hörts mycket.

    Nu menar jag inte att det inte förekommer diskriminering och sexuella trakasserier. Men man ska nog ifrågasätta den här sortens uttalande och inte bara svälja allt med hull och hår. Speciellt om de kommer från en feminist.

    Slutligen. Om något låter osannolikt så är det med största sannolikhet det också – det kan vara värt att komma ihåg.

  8. Gunnar (D.U.) skriver:

    Jocke #7:
    Lite liknande som i min kommentar i det andra inlägget här hos Pelle,
    känsla / känslor är inte lika med fakta / verklighet:
    http://www.pellebilling.se/2010/01/forskning-motsager-dolda-konsmaktsstrukturer/#comment-57790

  9. Mia. skriver:

    Jag tror säkert att det finns individer som har varit och kanske fortfarande är ovilliga att ge upp sin makt till ‘nya grupper’. I sammanhang där det varit/är mest män torde ju dessa individer ha varit/vara män (ekonomisk/politisk makt). Samma sak gäller väl då även för kvinnodominerade svärer (relations/överlevnadsmakt). Handlar det om diskriminering? Ja i vissa fall har det varit så och är i vissa fall fortfarande. Men en stor del handlar nog numera, iaf i väst sas, mer om tröghet (‘motstånd’) vid förändring.

    En del kvinnor möter fortfarande ‘sexistiska’ individer offentligt och privat och en del män möter ‘sexistiska’ individer offentligt och privat. Betyder det att alla de som säger sig vara drabbade inbillar sig (ljuger)? Antagligen inte men kanske att de inte heller är så många som de tros (sägs) vara. Och det verkar mycket riktigt som att antalet stadigt sjunker men att man ändå kanske måste fortsätta prataomdet, även män.

  10. Jenny Kristiansson skriver:

    Hur utbredd är den här satsningen på kvinnligt entreprenörskap i Sverige? På chefsutbildningar endast för kvinnor i Sverige? Och vad är det för bidrag som delas ut enbart till kvinnor?

    Jag bor i Malmö och jag har aldrig hört talas om något sådant. För några år sedan fanns det ett ”starta eget bidrag” man kunde få, men var det endast för kvinnor?

  11. Jenny Kristiansson skriver:

    Och om vi nu bjöd hit Sarah Lacy för att inspirera svenska kvinnors entreprenörskap skulle det då inte bli ännu en satsning enbart för kvinnor? Typ: Kvinnor måste få höra att det inte finns några hinder. Att det bara är att köra på, de ska inte vara rädda för att bli diskriminerade för det finns ingen diskriminering blah blah blah……..

  12. Jenny Kristiansson skriver:

    Förlåt att jag skriver inlägg efter inlägg.

    Jag såg ett inslag på Rapport för inte så länge sedan. Det handlade om att Italien har Europas största andel kvinnliga företagare trots att de har Europas sämsta barnomsorg och äldreomsorg. Äldreomsorgen och barnomsorgen i Italien är kvinnornas ansvar. Vilket har lett till att knappt hälften av italienska kvinnor förvärvsarbetar.

    Kvinnor som har barn blir massivt diskriminerade i Italien. Vill kvinnorna jobba får de helt enkelt starta eget, därav det höga kvinnliga företagandet. Kvinnan de intervjuade hade startat upp och drev en liten butik. De om några skulle i så fall kunna inspirera svenska kvinnor.

  13. Per skriver:

    Jag vill berätta en liten historia om vad som hände på min skola för några månader sedan:

    En dag kom en kvinna vars profession var att rådgiva om entrepenörsskap till min skola och höll ett föredrag på en timme eller så. Det hade annonserats som att det var en satsning för kvinnligt företagande, att det skulle lära KVINNOR hur man startar företag.

    Föredraget inleddes med att hon var medveten om att tanken var att det skulle vara riktat till kvinnor, men hon påpekade fort att det inte är någon skillnad på att starta företag som kvinna eller som man, att hon var innerligt trött på könsspecifika satsningar och att hon bara skulle föreläsa om företagande.

    Det enda som gjorde att det här blev en satsning för kvinnligt företagande var att det var föreningen för vård och omsorg som arrangerade det, vilket gjorde att kvinnor var överrepresenterade bland lyssnarna.

    Något som tåls att tänkas på. Bara för att det på pappret satsas ”mot kvinnor” behöver inte det betyda att det blir så i praktiken.

    För övrigt ett väldigt bra blogginlägg.

  14. Karin skriver:

    Alltså, nog för att man måste kunna hantera motgångar, men att ”acceptera” att man blir diskriminerad? Bara för att hon är helt immun mot sexism betyder ju inte att andra är det, och det finns väl inte som säger att man måste vara det? Möta vassa armbågar: javisst. Få kränkande kommentarer: nej tack.

    Hänger inte riktigt med där.

  15. Mörker skriver:

    Karin, du blir inte diskriminerad. Tvärt om tillhör du den mest gynnade lilla klicken i hela världen. Att höra svenska kvinnor klaga på att vissa mindre lyckligt lottade vädrar sin sarkasm… Det är som när en diktator tycker att hans undersåtar är otacksamma. Man vet inte om man ska skratta eller gråta.

  16. Karin skriver:

    Vart skrev jag att jag blir diskriminerad? Vart klagade jag? Jag ifrågasatte tankesättet, som jag uppfattade det, att man ska skaka av sig NÄR man blir diskriminerad. Jag reagerade att hon anser att bara för att man är fast besluten att lyckas så ska man kunna skaka av sig t.ex. sexism. Diskriminering i alla former, mot vem det än är riktat, är mig personligen inget man ska behöva stå ut med.

    Kort sagt, jag förstod inte hennes resonemang.

  17. Nils Jungenäs skriver:

    Självuppfyllanda profetia.

    Det evinnerliga ”belysandet” av hur kvinnor diskrimineras är i sig ett långt mycket större problem för kvinnorna i Sverige än den påstådda diskrimineringen. Det är ju inte så konstigt att kvinnor inte vågar försöka starta egna företag eller läsa tekniska utbildningar. Kvinnor blir beroende av statliga hjälpinsattser för att ens våga. Det här tror jag är orsaken till att de länder som har mindre feminism är mer jämställda.
    Tanja Bergkvist skrev en lång (som alltid) utläggning om hur mycket mer jämställt det är i östeuropa och var före murens fall.

  18. Freddi skriver:

    Kvinnor är känslosamma och irrationella och gnälliga. Män visar vad skåpet ska stå! De slår näven i bordet och säger som det är. Punkt och därmed basta.

    Tänk om Robert Aschberg kallats för bråkig och hetsig? Vilken grej! Eller om Alex Schulman anklagats för att vara rabiat? Föreställ er det! Nu säger jag inte att män aldrig får skit för att de har starka åsikter för det är klart de får då och då, men att kvinnor får det när de har just det är ingen hemlighet utan snarare en norm. Arga kvinnor skrämmer och gör människor obehagliga till mods. Arga kvinnor förlöjligas och förminskas.

  19. Ulf skriver:

    @Jenny Kristiansson,

    http://www.starta-eget.se/artikel.php?visa=kvinnligtforetagande
    http://www.driftig.nu/
    http://selfmade.nu/kreativa/finansiering/
    http://www.tillvaxtverket.se/kvinnorsforetagande
    http://www.biw.se/index.php?option=com_content&task=view&id=23&Itemid=53

    Lägger jag till fler länkar slår nog spam-filtren till, så jag stannar där. Det finns en hel uppsjö med olika nätverk och finansierade program för att specifikt stödja kvinnligt företagande.

  20. Pelle Billing skriver:

    Jocke,

    Intressant om sexuella trakasserier. Kul att du kunnat iaktta en sådan förändring.

  21. Pelle Billing skriver:

    Lavazza,

    Det var ingen översättning jag gjorde där. Det som står utanför citaten är min egen text, som jag står för, inte Sarah Lacy.

    Dock att du har rätt i att hon inte pratat om rester av diskriminering, utan det är min egen tolkning/gissnin. Men egentligen vet jag inte hur det såg ut där för 50 år sedan.

  22. Jenny Kristiansson skriver:

    Ulf

    Tack!

    Känner mig som the bubbleboy i Seinfeld. Jag har inte haft en aning om detta. Däremot tror jag på att ha bra förebilder, såväl kvinnliga som manliga. Människor som har gått och går sin egen väg och som kan inspirera om man te.x. vill starta eget. Titta bara på Elizabeth 1 som ”drev eget” på 1500- talet i 44 år i England :-)

  23. Ulf skriver:

    @Jenny Kristiansson,

    Det man hoppas att dessa nätverk grundligt upplyser folk om är att det är tufft att driva eget företag. Det gäller verkligen att man har en passion (och goda förebilder också, som du säger).

    10 Tips for the First-Time Business Owner

    Don’t start a business simply because it seems sexy or boasts large hypothetical profit margins and returns. Do what you love. Businesses built around your strengths and talents will have a greater chance of success. It’s not only important to create a profitable business, it’s also important that you’re happy managing and growing it day in and day out. If your heart isn’t in it, you will not be successful.

    What We Look for in Founders

    [Determination] has turned out to be the most important quality in startup founders. We thought when we started Y Combinator that the most important quality would be intelligence. That’s the myth in the Valley. And certainly you don’t want founders to be stupid. But as long as you’re over a certain threshold of intelligence, what matters most is determination. You’re going to hit a lot of obstacles. You can’t be the sort of person who gets demoralized easily.

    De som inte tycks förstå detta är de som administrerar pengar som stöd för nyföretagande:

    Affärsvärlden: Trögt för kvinnligt företagande

    Britt-Marie Torstensson, ordförande för nätverket Winett som samordnar resurscentrum för kvinnors företagande kommenterar rapporten för Dagens Industri.

    - Man blir fundersam eftersom det hela tiden avsätts pengar till detta, både av tidigare regeringar och den nuvarande, säger hon till Dagens Industri.

  24. Ulf skriver:

    dock…

    - Kvinnor finns i branscher som skola och vård. De är ofta politiskt styrda och där är det inte lika lätt att tjäna pengar, säger Britt-Marie Torstensson till DI.

    (ur artikeln från Affärsvärlden ovan)

    Det här var ju Anita du Rietz inne på i sitt föredrag vid Farväl till Feminismen, del 1: kvinnligt företagande är historiskt lågt nu, och hon argumenterade att det varit saker som förstatligandet av vårdsektorn som slagit ut mycket av det kvinnliga företagandet.

    Pelle bloggade om seminariet här.

  25. Jenny Kristiansson skriver:

    jkjiji

  26. Jenny Kristiansson skriver:

    Ulf

    Intressant intressant.

    Fram till 1963 var det alltså förbjudet för kvinnor att jobba övertid och jobba natt! Inte konstigt att kvinnor inte kunde starta eget då. 1963 är ju inte länge sedan. Och enligt Anita du Rietz har kvinnor motarbetats av välorganiserade manliga arbetare under de senaste 150 åren. Tänk vad jag lär mig här ;-)

  27. Jenny Kristiansson skriver:

    Ulf

    Jätteintressanta texter förresten. Länkade mig vidare till både ”10 Tips for the First-Time Business Owner” och ”What we look for in founders”. Gillar sådana konkreta råd som verkar vara skrivna av folk som vet vad de pratar om.

Google