Den kan bli ”den” som vinner över ”hen”

23 januari 2012, av Pelle Billing

På sina håll pågår det en kampanj om att få ordet ”hen” att bli en naturlig del av svenska språket. Jag kommenterade det hela i går.

Mer och mer lutar jag dock mot att det kommer att bli ”den” som vinner kampen om det könsneutrala personliga pronomenet. Ordet finns nämligen redan i språket, och allt som behövs är en glidning mot att pronomenet ska kunnas användas även för människor.

Den glidningen har redan börjat, vilket syns i ett uttalande i dagens Aftonbladet. Anders Johansson, kommunalråd i Sigtuna säger:

– Vårt parti behöver snabbt få en ny ledare med brett stöd i hela partiet. Partistyrelsen måste välja en kandidat som kan sitta fram till kongressen nästa år och förhoppningsvis ännu längre så att den blir statsminister, säger han. [min markering]

Rimligtvis talar han om en person och inte ett objekt när han syftar på Socialdemokraternas kommande partiledare. Och grejen är att jag skulle inte ens tänkt på språkbruket om inte diskussionen nyligen varit uppe på bloggen.

I ett språk vinner de ord som människor spontant anammar, använder och vidareutvecklar. Att medvetet transplantera in ord utifrån lyckas sällan. Ett väldigt demokratiskt system, med andra ord.

Kanske kan denna princip bli en lärdom för de som på andra områden vill tvinga människor att leva på ett visst vis – i jämställdhetens namn. Överdriven social ingenjörskonst fungerar inte, vare sig vi talar om kvoterad föräldraförsäkring eller ambitionen om att få 50/50-fördelning inom alla yrken.

Kvinnor och män envisas med att bestämma över sina egna liv, och tur är väl det.

 

13 kommentarer på “Den kan bli ”den” som vinner över ”hen””

  1. TattarLasse skriver:

    Håller med.
    Ta tex uttrycket ”Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket”. Det krävs bara en liten knuff så kan ”den” fylla den funktion som ”hen” är tänkt att fylla.
    Frågan om objektsformen blir dock lite knivig. Heter det ”denne” eller ”denna”. ”Jag gav köttstycket till denne” är ju knappast könsneutralt.
    Det blir till att ge sig ut på uppfinnarstråt igen.

  2. Mariel skriver:

    Håller också med!

    @Tattarlasse: Jag gav köttstycket till dennå! ? =P

  3. Pelle Billing skriver:

    TattarLasse,

    Bra invändning. Kanske får ”den” förbli oböjt i objektsform, när det handlar om en person? Då särskiljer det ju sig lite extra.

    ”Jag gav köttstycket till den”.

    Men egentligen kommer allt detta att lösa sig via språket. Den, hen, denne, denna, henom, osv – vi får se vad det blir.

  4. JonasR skriver:

    Många gånger är det inget problem för, som ni exemplifierar med ”Den som gapar”, så finns det ju redan ord som vi använder på detta sätt om man bara bemödar sig att tänka efter lite. ”Vederbörande” är ju ett annat ord som kan användas i ”Jag gav X till vederbörande”.

  5. Per skriver:

    ”Den personen”?

  6. John Nilsson skriver:

    Jag använder ibland ordet ”vederbörande” för att komma ifrån objektsformerna ”honom” och ”henne”, eller ”den personen”. Det fungerar även som ersättning till subjektsformerna ”han” och ”hon”. Kanske fungerar det inte överallt, men ofta fungerar det skapligt i den typ av texter jag skriver.

  7. dolf skriver:

    Suck, personligen föredrar jag nog ”hen” istället för ”den”, eftersom ”den” inte är ett självständigt ”rent” pronomen. ”Den” är nog slags glidning från ”den någonting” till ”den” som pronomen. I vissa fall känns det väldigt naturligt med ”den”, som i exemplet ovan där ”den” står för ”den kandidaten”. Med ”hen” får man ett rent pronomen som är könlöst.
    Det sagt, så avskyr jag all politisk styrning av språkets utveckling. Jag skulle gärna se att ”hen” växte fram naturligt och blev etablerat. Men skall det föras in något slags neutralt pronomen som ett politiskt styrmedel så ger jag fullständigt fan i om det handlar om ”den” eller ”hen”, släng dem i soptunnan bägge två i så fall. Då harvar jag hellre på med ”han eller hon” och ”han” som ett generellt pronomen än börjar nyttja språkliga termer som förs in som del av en politisk ideologi. Politikerna förstör världen nog som det är utan att de skall få förstöra språket också.

  8. Clabbe skriver:

    ”Han och ”hon” är pronomen, och dessa är extremt mycket mer fasta och oföränderliga än substantiv och adjektiv. Det finns alltså mycket, mycket liten chans att ”hen” kommer att slå igenom på bred front under vår livstid.

  9. Jämställt! skriver:

    Jag räknade ”hen” i ett slumpmässigt urval av bolagsstyrelser. Det blev 100% precis. Alltid!

  10. Per Persson skriver:

    Den gamla dativformen ”honom” kommer nog att försvinna, antagligen ”henne” också. Kvar blir bara nominativen ”han” och ”hon”. Så vi behöver inte oroa oss för objektsformer av ”den”.

  11. Pelle Billing skriver:

    Per Persson,

    Tänkte lite samma sak. Att ”den” funkar bra som det är även i objektsform.

  12. isa skriver:

    http://blogg.mama.nu/hosschulmans/2012/01/29/om-hen/

    Enlig fam. shulman vill man inrw diskutera hen. De verkar inte ens fatta vad det är!?

  13. [...] HÄR kan man läsa att Pelle Billing tycker “den” är ett bättre som ett könsneutralt personligt pronomen. Personligen tror jag dock det skulle ge mindre utrymme till att vilja Vara en “hen” (för den minoritet som vill det.) HÄR är en artikel i sydsvenskan som belyser fördelarna med “hen” och om boken “Kivi & Monsterhund”, där jag antar att könet är irrelevant på karaktärerna. HÄR är ett blogginlägg i en språkblogg som skriver lite svårläst men roligt om hur människan gärna vill kategorisera andra. Jag tycker den belyser hur töntigt det Egentligen är att man MÅSTE MÅSTE MÅSTE kategorisera in i det sista. Till “hen”-motståndarna kan det ju belysa frågan “Varför är det så viktigt?” HÄR skriver Fanny kort om detta motstånd till ordet. Citerar min favoritdel där hon förklarar sin egen frustration: Fånigt att bli arg över en så uppenbar idiot kanske, men orkar inte med denna extrema inskränkthet som finns i att vägra acceptera att alla andra i hela världen kanske inte vill eller kan dela in sig i grupper av kvinnor och män. [...]

Google