I en nylig debattartikel i SvD argumenterar Karin Milles (docent i svenska), Karin Salmson (Olika förlag) och Marie Tomicic (Olika förlag) att ordet ”hen” behövs i svenskan.

Anledningarna som ges är att vi kan slippa en del av könsrollerna samt få bort den manliga normen, om ett könsneutralt pronomen blir vanligare.

Utan att ens ta ställning till dessa argument har jag svårt att förstå varför ordet ”hen” är det som lanseras. ”Hen” får mig att tänka på henne – alltså en kvinna. Inte särskilt könsneutralt.

Varför inte lansera ordet ”hin” istället? Det får åtminstone inte mig att tänka på något speciellt kön.

Vad gäller ett nytt ords eventuella användningsområden blir det gissningsvis svårt, för att inte säga omöjligt, att få människor att sluta använda han och hon. Könet på en person är viktigt för människor i många sammanhang, så den informationen vill man inte tappa.

Kan du tänka dig ett kompisgäng i dejtingsvängen (oberoende av kön och sexualitet), som använder ”hen” eller ”hin” när de pratar om människor? Knappast. Kön spelar roll på alla möjliga nivåer i vardagen, och det sitter betydligt djupare i oss än nya ord som transplanteras in i språket.

Med detta inte sagt att ett könsneutralt pronomen inte kan ha sina användningsområden. När man inte vet könet på ett person, eller när man inte vill specificera, så är ett nytt pronomen utmärkt. Även när en person tillhör ”det tredje könet” eller inte vill identifiera sig med ett visst kön, är ett nytt pronomen användbart.

Ett nytt ord skulle således komplettera han och hon i vissa situationer, men inte ersätta det rådande.

Avslutningsvis måste jag även kommentera den till synes förskräckliga människosyn som debattörerna ger uttryck för. Här är ett citat från artikeln:

Ett motargument är just att ordet hen kan leda till att skillnaderna mellan könsrollerna suddas ut. Exakt vilka skillnader är viktiga att behålla? Löneskillnader, användande av våld, omsorgsgivande eller empatiska förmågor?

Att de inte känner till de fakta som visar att vi inte längre har någon direkt strukturell lönediskriminering i Sverige må vara hänt. Många svenskar tror ju fortfarande att kvinnor har lägre lön för samma jobb, även om så inte är fallet.

Men att de vill koppla användande av våld till den manliga könsrollen, är förskräckligt. Den manliga könsrollen fördömer våld i allmänhet, och våld mot kvinnor och barn i synnerhet. De män som utövar våld gör det inte på grund av sin könsroll, utan trots sin könsroll.

Män som utövar våld mot kvinnor eller barn har lägst status av alla i fängelser, och de har knappast högre status i samhällets finrum. Således ligger bevisbördan hos den som säger att mansrollen uppmuntrar våld.

Även kopplandet av empatiska förmågor till kön är obehagligt. Underförstått är att det är kvinnor och den kvinnliga könsrollen som har den förmågan, men inte män och den manliga könsrollen. Vilka belägg de har för detta är oklart. Jag säger inte att det inte kan finnas genomsnittliga skillnader i empati mellan könen, men svepande antydningar om att egenskapen är kopplad till en viss könsroll (och därmed ett visst kön) är stötande.

Sammanfattningsvis finns tre punkter att beakta angående förslaget om nytt pronomen:

  • ”Hen” är inte könsneutralt.
  • Ett nytt pronomen kan komplettera vårt rådande språkbruk, men inte ersätta han och hon.
  • Debattörerna ger uttryck för en människosyn som är oroande. De bör snarast klargöra vad de menar, för att undvika att bli stämplade som människofientliga.

Tipstack: Går till Sven!

 

106 kommentarer på “Bör ordet ”hen” vara en del av svenska språket?”

  1. President skriver:

    Jag säger som en av kommentarerna på SvD´s hemsida: Ordet finns redan, fast det går under ett annat namn, nämligen trams.

  2. Backlash skriver:

    Hur ska feministerna kunna räkna ‘hon’ och ‘han’ i ledande församlingar om alla plötsligt är ‘hen’?

    Och ‘hin’ leder tankarna till Hin Håle

  3. Kim skriver:

    Pelle, vi har redan ett ord som används just som könsneutralt pronomen: ”den”, kort för ”den person” eller ”den människa”, som du själv använder i ”således ligger bevisbördan hos den som säger att mansrollen uppmuntrar våld.” ”Den” och ”det” används förvisso även för saker, men böjningar som ”denne” och ”dennes” används nästan uteslutande i personsyfte, vilket är en stark indikation att det är just behovet av ett könsneutralt personligt pronomen ordet utvecklats till att fylla.

    Behovet för *ytterligare* ett sådant pronomen torde därför vara väldigt litet, vilket också bekräftas genom att observera att något sådant ord inte dykt bland vardagstalarna. Med andra ord, hade ett extra ”hen” eller liknande behövts hade det redan funnits, svenska språket sitter inte statiskt och väntar på instruktioner från svenska akademien och språkdocenter!

    (Märkligt att en docent i svenska inte tycks känna till detta…)

  4. Leif skriver:

    Märkligt att en person av facket kommer med en sådan korkad idé. Ett språk utvecklas och förnyas av dess användare, inte genom debattartiklar i SvD och dekret ovanifrån. Hur i fridens namn ska det gå till att få människor att använda ”hen”? Det är ungefär lika lätt som att få folk att sluta använda ”typ” i tid och otid (bara som ett exempel).

  5. Håkan skriver:

    @Backlash

    Om du tittar på wikipedia så ser du att ordet Hin är ett gammalt pronomen som ”den där” eller ”den andre”.

    Så faktiskt skulle användandet av det gamla ordet hin vara bättre än ordet hen (som kan sammanblandas med ordet hennes). Kanske man, för att jävlas med genusfolket börja använda ordet hin som de använder ordet hen och peka på hins ursprungliga betydelse?

  6. NinniTokan skriver:

    Otroligt bra Pelle!
    Tydligare än så här kan detta inte bli sagt.

  7. masa skriver:

    Svårt att förstå vilket nämnvärda värde detta extraord skulle ha. I en längre berättelse lär det ju framgå könet på huvudpersonerna ändå. Vill man dock skriva en lång text där könet inte framgår finns det fullt funktionsdugliga konstruktioner redan, men kanske de blir lite långa. Isåfall håller jag med om förslaget att ”hin” verkar bättre särskilt då possessiv form ska bildas: ”hens” är väl likt ”hennes”.

    Men likväl: för längre texter och dagligt tal verkar detta meningslöst och kanske också gör syftningar besvärligare. Funktionen är väl främst för tekniska redogörelser där man aktivt vill dölja kön eller där könet inte passar in i han/hon. För min del är det bara det sista fallet som känns motiverat – och isåfall lär behovet säkert leda till att ett nytt ord får fäste oavsett debattartiklar.

    Lustigast med deras argumentation är som påpekas att de avslöjar sina egna grova fördomar genom att hänvisa till den s.k. negativa mansrollen som en sanning som måste motverkas.

  8. Aktivarum skriver:

    Det är absurt med personer som de där tre kvinnorna som tror de är så viktiga och smarta de kan ”rätta till” svenska språket och inte bara lansera ett nytt behov utan även det ord som de menar skall fixa behovet. Detta verkar mest handla om deras ideologi. I deras värld är det troligen normalt att se andra människor som idioter och sig själva som upplysta ledare som har svaren.

    Det är inte förvånande Katherine Young, stornamnet på Misandry, är religionsvetare – Den blindhet som artikelförfattarna uppvisar har stora likheter med religiös blindhet. Hade svenska språket haft detta behov hade ett sådant ord redan funnits och använts. Att tro man kan lansera ett nytt ord genom att säga åt folk i dagstidningar är totalt storhetsvansinne.

    Hur många av er minns när det hävdades det var dags för FeMANismen?

  9. Daniel skriver:

    Att man kan vara så enfaldig och tro att könsroller skulle suddas ut, bara för att vi använder oss av ”hen” istället för han/hon.

    Då är man sannerligen en hen (alltså ordets innebörd på engelska).

  10. Rick skriver:

    Det finns flera språk där man inte gör någon skillnad mellan han och hon, men detta tycks inte ha någon som helst inverkan på förhållandet mellan könen. I finska finns bara ”hän”, medan relationen mellan könen i Finland i stort sett ser ut som i Sverige. I estniskan och ungerskan finns tillika bara ett pronomen, ”tema” respektive ”ö”. Dessa båda samhällen, och främst då Ungern, är betydligt mer konservativa i sitt könsrollstänk än Sverige. Sedan har vi förstås persiskan som bara har pronomenet ”o” (eller ”u”) för bägge könen. Är det kanske i Iran feministerna vill söka inspiration?

  11. PabloHoney_4 skriver:

    Varför inte en obligatorisk namnbricka med ett nummer på folk så slipper vi använda kön. Men först måste vi alla avkönas! Men då måste vissa kvinnor ta bort brösten, klippa håret, äta hormoner enligt en slumptabell. Män kommer att få tillgång till bröst, hårförlängning, hormoner, städkurser och öva på mjuka värdefrågor.

    Nu finns det inga hen-hormoner än, som båda könen kan ta, men lugn, vi har ju lobotomi som alternativ.

    Vi kan sålänge utvecka den könlösa dräkten med inbyggd röstförvrängare för de som vill bli en hen-typ. Man ser dock ut och låter som Darth Vader, men detta inger iallafall med respekt (genom guilt by association). Kanske du en dag styr över din egen galax för att du inte hindras av andras fördomar?

  12. Leif skriver:

    Och vad ska man göra med ordet ”man”?
    ”Man tager vad man haver, lär Kajsa Warg ha sagt, trots att hon var kvinna. Så hemskt!
    Och vet ni att ordet ”människa” härstammar från det fornnordiska ordet ”maþer”, som betyder ”man”. Ska vi säga ”henniska” fortsättningsvis?
    Den här frågan har tröskats i decennier nu och den är fortfarande lika fånig.

  13. krakel skriver:

    Vi vet ju för det första att det inte är mindre sexism i länder där huvudspråket har inte har könsbestämda pronomen. Jag kan även anta att om detta blir antaget kommer någon ganska så raskt DO-anmäla om man inte använder detta pronomenet gentemot denna. När RFSL anser att det är diskriminering att gynekologer evt. kan erbjuda p-piller till lesbiska för att de är så förblindade av heteronormen så kan man lätt förstå hur lättkränkta människor som skaffar sig tolkningsföreträda genom offerkortet kommer agera.

  14. Urban skriver:

    Fast man skulle ju kunna förenkla språket och byta ut han eller hon mot enbart han eller enbart hon. Men då skulle det ju bli liv i luckan! Hen känns inte så könsneutralt, ska det böjas som hennes då eller..? Hen betyder ju dessutom höna på engelska vilket kanske inte känns helt okej och inte vidare könsneutralt.

    Hin skulle vara en bra kompromiss, det är ju dessutom ett gammalt hederligt svenskt ord. Så manosfären kanske kan börja använda det i skriven text och skippa allt ”han eller hon”? Ett alternativ är ju också hän som jag sett användas i texter ibland..

  15. TattarLasse skriver:

    Ordet ”hen” kan helt klart förenkla i vissa situationer. I stället för att skriva ”han/hon” kan man använda hen. Tex ”när användaren har fyllt i sin email-adress måste han/hon trycka på ok-knappen”. Här passar ”hen” som handen i handsken.

    Men annars är det mest trams.

    Hur låter för övrigt objektformen. Ingen av hen-förespråkarna nämner någonting om objektformen. Man kan ju misstänka att de har ”henne” på lut. ”Hennom” har ju maskulina konnotationer, och kan ju inte komma på fråga. Följaktligen kanske hela hen- diskussionen är en trojansk häst för att öka femininiseringen i sammhället?

  16. Urban skriver:

    TattarLasse, precis vad jag tänkte när jag läste texten. Det är ju så uppenbart att de vill få in henne osv. i alla texter. Hon har ju redan börjat användas som ett ”allmänt” begrepp i texter, dvs. man utelämnar han helt och hållet.

  17. Lavazza skriver:

    I utredningar och uppsatser brukar författaren ofta skriva i introduktionen att ”han” ska läsas som ”han eller hon”, om inte annat uttryckligen sägs eller framgår av sammanhanget. Jag själv brukar skriva ”den” och ”denne”.

  18. Anno skriver:

    ”Hin” får mig att tänka på en kille. Varför inte ”hyn” ”hean” ”hun” ”hoan”??
    Hean är väll en bra kompromiss.
    Varför inte kvinniskor ist människor. Kvin kanske skulle hitta ett helt nytt språk för kvinniskor. Enkelt översatt: Man kanske skulle hitta ett helt nytt för människor? Eller dela upp man och kvinna, kvin pratar på ett visst sätt och man pratar på ett visst sätt.
    Ville bara skapa en ”think out side the box” vridning av ämnet. Tack för ordet!

  19. Fredrik skriver:

    ”Kön spelar roll på alla möjliga nivåer i vardagen, och det sitter betydligt djupare i oss än nya ord som transplanteras in i språket.”

    Det där är vad jag tänkte också när jag läste inlägget.

    Angående det svenska språket så kallas ju också människan för ”hon”.

    http://gt.expressen.se/kultur/1.1296487/darfor-kallas-manniskan-hon

  20. Magnus skriver:

    Jag håller med om att ett nytt pronomen kan vara bra, det blir mycket kortare än att skriva ”honom/henne” hela tiden. Tycker f.ö ”hin” verkar vara en jättebra idé!

    Finns väl redan något liknanade i gammalsvenskan, så jag tycker det känns mycket mer naturligt :)

  21. h:o skriver:

    Leif #12
    ‘Man’ kan enkelt bytas ut mot ‘en’. Det är redan gjort i vissa svenska dialekter. T ex småländska. Tänk efter hur de pratar i ”Emil i Lönneberga” till exempel. ”En får inte glömme å gå ti kyrkan.” (Ok, min småländska kanske inte är den bästa…)

  22. Leif skriver:

    @h:o:
    ”‘Man’ kan enkelt bytas ut mot ‘en’.”
    Språket utvecklas inte på det sättet att man/någon kan bestämma att nu ska alla säga ”hen” istället för ”han” eller ”hon”. Diskussionen är därför både fånig och meningslös.
    Det finns en allmän uppfattning i samhället att hundägare ska ta upp skiten efter sina hundar. Lik förbaskat ligger det just nu hundskit utanför min port.
    Språket lever sitt eget liv i våra munnar och tankar. Det förändras och utvecklas, men att styra den utvecklingen är ogörligt. Det är också viktigt att vi accepterar det.

  23. Gonzo skriver:

    Skjuter fångarna framför kameran

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14250298.ab

    Hur tror ni att media skulle ha raporterat om det var kvinnor som blivt avrättade? Hur skulle rubrikerna ha sett ut?

  24. Gonzo skriver:

    ”Ett motargument är just att ordet hen kan leda till att skillnaderna mellan könsrollerna suddas ut. Exakt vilka skillnader är viktiga att behålla? Löneskillnader, användande av våld, omsorgsgivande eller empatiska förmågor?”

    Ordet gärningsman / gärningsmän bör naturligtvis ändras.
    Gärningsperson eller gärningshen är ett mycket modernare ord.
    Gärningsman smakar faktiskt sexism och det är ingen trevlig smak

  25. Gonzo skriver:

    Leif

    ”“Man tager vad man haver, lär Kajsa Warg ha sagt, trots att hon var kvinna. ”

    Man tager vad mannen haver ska det kanske vara. Kvinnan ska ta mannens saker.

  26. Martin skriver:

    Objektsformen som brukar föreslås, och redan börjat användas i vissa kretsar är HENOM. Om nu någon alltså tycker att det ordet ger maskulina konnotationer kan ju i så fall dessa vägas mot de motsvarande feminina vibbarna som HEN anses ge. (Själv får jag faktiskt inga känslor av någon övervikt åt det feminina eller maskulina i någotdera fallet, men jag noterar synpunkten. Däremot tycker jag HIN är rent olämpligt eftersom det leder tankarna till hin onde själv…)

    Jag tycker att det mesta som feminister och genustänkare kommer med är trams. Men just det här fyller faktiskt ett behov, som Tattar-Lasse mfl påpekat ovan. Det är inte av några pretentiösa sociala hänsynskäl, eller för att vi skulle ha något behov av att sudda ut könen, som vi behöver hen och henom, utan för att ersätta de otympliga ”han eller hon” respektive ”honom eller henne” när vi talar om folk i allmänna termer eller inte vet könet på den vi talar om.

    Jag ska intervjua en person i eftermiddag som söker den nya tjänsten. Vederbörande heter Chris Andersson och jag vet inte om det är en man eller kvinna. Jag ska träffa henom klockan tre. Utöver att hen kommer från Borås vet jag ingenting om henom men man får hoppas att hen har goda meriter. Så fort jag träffar henom och får veta hens kön kommer jag att förstås att sluta omtala henom som hen, men tills vidare är det praktiskare att göra så än att använda ”han eller hon” och ”honom eller henne”

    Jag påstår inte att det känns bekvämt och naturligt att genast sätta igång att prata som i exemplet ovan. Men jag kan inte utan vidare säga att det inte fyller en funktion. En del nytillskott i svenska språket är mer eller mindre överflödiga, ibland rent destruktiva, som när engelska lånord konkurrerar ut sina redan befintliga svenska motsvarigheter. Men här handlar det om något som faktiskt skulle kunna komma till användning. Jag håller med om att possessiva formen HENS blir för lik HENNES för att vara praktisk att använda. Men annars är jag försiktigt positiv till detta.

  27. Aktivarum skriver:

    Fantastiskt vilka knäppa ord som föreslås.

    Finns redan ett, bara att använda:

    Jag ska intervjua en person i eftermiddag som söker den nya tjänsten. Vederbörande heter Chris Andersson och jag vet inte om det är en man eller kvinna. Jag ska träffa denne klockan tre. Utöver att han eller hon kommer från Borås vet jag ingenting om denne men man får hoppas att denne har goda meriter. Så fort jag träffar denne och får veta dennes kön kommer jag att förstås att sluta omtala denne som den, men tills vidare är det praktiskare (MER PRAKTISKT) att göra så än att använda “han eller hon” och “honom eller henne”

    Observera att exemplet inte är representativt för vardagliga livet. De flesta namn hörs det direkt om det är en han/henne så det är extrem överdrift i syfte att utnämna något som inte är ett problem – till ett problem.

    Det är ett betydligt större problem med maktgalna idioter som skall vara hjälpsamma och skriva hela listor om ”hur du inte är sexistisk” som sedan kan bli regler och lagar så att vi får förbjudna ord än det är att råka säga fel kön.

    http://www.feld.com/wp/archives/2011/06/the-need-for-a-gender-neutral-pronoun.html

  28. Rickard skriver:

    Har inget problem med detta – OM alla kallades ”hen” i statliga sammanhang så skulle det inte finnas (lika många) lagliga orättvisor. Halva könskriget skulle redan ha varit vunnet.

    Vad folk kallar varandra hemma bestämmer dom redan själva.

  29. Johan skriver:

    Enda anledningen till att vi behöver det är ju att samma människor från början kritiserade att man använde ”han” som neutralt pronomen. Jag förstår poängen men håller helt enkelt inte med. Språk utvecklas i allmänhet mot att bli mer specifikt, inte tvärtom.

    Problemet i det här fallet är att människor blir kränkta av ett pronomen. Det beror inte på pronomenet utan att samhället lärt dem bli lättkränkta. De borde inte få chansen att föra vidare det de blivit utsatta för till våra barn.

  30. Mia. skriver:

    Ett bra exempel på att det är bättre att själv hoppa in i matchen sas och vara med och vara FÖR något och kunna påverka (förutsatt att man tycker det är en bra idé naturligtvis) istället för att bara vara mot. Och för mig är det självklart att det finns behov för ett ord för de som tillhör ‘det tredje könet’.

    Roade mig med att sätta vokalerna mellan h och n och då blir det tre möjliga kvar för mig – hun, hän och hön. Av dessa gillar jag ‘hän’ bäst (så uttalas det även på finska). Och sen ‘hänom’ kanske (mer könsneutralt än ‘hänne’)?

    Men detta kan väl då inte som vissa är inne på ersätta han och hon? För lika lite som jag vill tvinga någon att könsbestämma sig som han eller hon om det inte är ‘hänoms’ könsidentitet, lika lite vill jag tvinga någon att kalla sig ‘hän’ om dennes könsidentitet är han eller hon. Så om det är den funktionen ordet ska ha så torde man inte kunna ersätta han/hon eller honom/henne med detta i en text tex utan då får det stå han/hon/hän eller henne/honom/hänom ist, eller? Eller så är det då man använder ‘hin’ kanske (och för djur och figurer)?

  31. h:o skriver:

    Leif
    Vad värst vad stingslig du var. Du misstolkar mig. Jag har inte sagt ett ljud om användandet av ‘hen’, ‘hon’ eller ‘han’. Det var du som ställde frågan ”Och vad ska man göra med ordet “man”?” Jag försod inte att du inte ville ha svar.

  32. Mia. skriver:

    Ps

    PB

    ”Kan du tänka dig ett kompisgäng i dejtingsvängen (oberoende av kön och sexualitet), som använder “hen” eller “hin” när de pratar om människor?”

    Japp, och det används alltså redan i vissa kompisgäng i dejtingsvängen (beroende på könsidentitet och sexuell läggning).

  33. [...] på olika sätt, hur man kan se “diskriminering” på olika sätt, hur man kan se “hen” på olika sätt, och hur man kan se oändligt många ord på olika sätt. Det är intressant! Det [...]

  34. Mariel skriver:

    Aktivarum: Fast i den där texten som du skrivit tycker jag ”hin” kan användas istället för när du skriver ”han eller hon”.

    Du skrev: ”Utöver att han eller hon kommer från Borås vet jag ingenting om denne”

    Och det hade utan problem (tycker jag) kunnat vara enklare att sägas ”Utöver att hin kommer från Borås vet jag ingenting om denne” just för att det är färre text, och också ur den aspekten att alla inte är antingen en han eller hon. En del är ingenting. En del definierar sig som både och. En del Ser sig som en HIN. Könsidentitet fysiskt är inte heller antingen svart eller vitt, det är en gråskala det med.

  35. S skriver:

    Men man kan ju fundera på alla tänkbara varianter som skulle kunna användas:

    HAN – går bort, är maskulint
    HEN – fem association pga ”henne”
    HIN – mask pga hin håle som ju är mask (eller??)
    HON – går bort, är fem
    HUN – Inte så dumt! Men det känns feminint
    HYN – fem pga Hynda
    HÅN – har annan betydelse och därför olämpligt
    HÄN – Skulle funka med låter bedrövligt fult, ursäkta Finland
    HÖN- Fem, höna?
    H*N – Neutralt? Men svårt att uttala
    H:N – Låter som H&M…. och det känns feminint även om de säljer manskläder också..
    HN – maskulint eftersom det bara han konsonanter

    Är det så att vi inte ens har könsneutrala vokaler?

  36. dolf skriver:

    Jag ser positivt på ”hen” (eller ”hin” eller ”hän” eller ”klonk” för den delen) så länge det handlar om att tillföra ett nytt begrepp och utvidga språket. Att sätta in det som en ersättning för de könsspecifika pronomen är helt förkastligt.

    Ett motargument är just att ordet hen kan leda till att skillnaderna mellan könsrollerna suddas ut. Exakt vilka skillnader är viktiga att behålla?

    Tja, med det resonemanget skulle man ju kunna ersätta blond, brunett, cendré och rödhårig med hårfärgad, för vem vill behålla skillnader på grund av hårfärg. Vidare så kan man ersätta svart, mörkhyad, ljus, vit, gul, röd och mulatt med hudfärgad, för vi vill ju absolut inte kunna identifiera människor med hjälp av hudfärg. (grön däremot ersätts i omjämlikhetens tecken av illamående).
    Tjock, mager, lång, kort, gammal, ung, hederlig, brottsling osv ersätts med lämpliga termer som visar att vi alla är lika och ingen skiljer sig från andra.
    Polisens efterlysningar kommer sedermera att låta så här:

    En person efterlyses. Hen är i åldern mellan födsel och död, har på de hårbetäckta delarna av kroppen hårfärg, huden är hudfärgad inom de normalt förekommande för den mänskliga rasen, och kroppsbyggnaden håller sig inom de ramar som fastställts av Guiness rekordbok. Hen var vid sista iakttagelsen, som skedde på en bestämd plats, mer klädd än inte. Hen efterlyses av orsaker. Om hen har observerats eller någon har upplysningar som kan vara till hjälp för polisen ombedes hen kontakta närmaste polisstation, som befinner sig på lämplig plats i landets med avseende på hens hemvist.

    I övrigt skulle jag gärna se att man utvidgade med könsspecifika yrkeskategorier istället för att ta bort dem. Dvs.
    polis(er): person(er) som ägnar sig åt polisiärt arbete.
    polisett(er): kvinnlig(a) person(er) som ägnar sig åt polisiärt arbete.
    polisong(er): manlig(a) person(er) som ägnar sig åt polisiärt arbete.

  37. Direktörn skriver:

    @Aktivarum

    Ang. ”denne”:
    Nja, riktigt så enkelt är det inte. ”Denne” är ett demonstrativt pronomen i maskulin form, den feminina motsvarigheten är ”denna”. ”Denna kvinna” och ”denne man” alltså. Ett alternativ skulle kunna vara att man helt enkelt använder ett personligt pronomen som redan finns: ”den”. Problemet är att det kan uppfattas som obektifierande och mig veterligen används inte utrumformen på liknande sätt i närbesläktade språk.

    Alldeles oavsett den genusbetonade feministiska debatt som föres har jag saknat ett könsneutralt personligt pronomen för användning i exempel som ditt.

  38. Foxears skriver:

    Det jag reagerade på var detta:
    ”Många svenskar tror ju fortfarande att kvinnor har lägre lön för samma jobb, även om så inte är fallet.”

    Bara för ett drygt år sen hade vi en föreläsning med Sveriges Ingenjörer, som sa att nyutexaminerade kvinnliga civilingenjörer fortfarande får i snitt ca 2000 kr mindre ingångslön i månaden än sina manliga klasskamrater. Då är min fråga, har Sveriges Ingenjörer fel?

  39. an@n.ym skriver:

    Im illi pritit i-sprikit istillit si bihivir mim inti tinki pi im min ski sigi hin illir hin.

  40. Sanjo skriver:

    Bra att du lyfter detta, Pelle!

    Artikeln är lite lömsk (som så mycket från etablerade feminister i genusområdet). Man vill få det att låta lite ”allmängiltigt” och praktiskt för oss alla liksom. Men så spricker mycket riktigt fasaden och den sjuka människosynen vittrar fram:

    ”Ett motargument är just att ordet hen kan leda till att skillnaderna mellan könsrollerna suddas ut. Exakt vilka skillnader är viktiga att behålla? Löneskillnader, användande av våld, omsorgsgivande eller empatiska förmågor?

    Radikalfeminismens syn på mannen och manlighet som något mindre önskvärt i samhället. ”Hen” som ett i leden av ansträngningar att eliminera ”det manliga” och feminisera samhället ytterligare.

    Det här är helt riktigt en riktigt unken människosyn – och det är samma människosyn som ligger bakom pojkarnas haveri i den svenska skolan.

  41. Sanjo skriver:

    Foxeras:

    Ja, dessvärre har den representant från SI som föreläste för dig fel om löneläget. Jag rekommenderar dig att ta reda på hur det verkligen ligger till. Du hittar länkar till tillförlitliga undersökningar och resultat på Mansnätverkets hemsida: mansnatverket.org

  42. Daniel skriver:

    @Foxears
    Men nu är det så att man faktiskt brukar löneförhandla innan man anställs, hade man kompenserat för detta tror du?
    Hade man tagit hänsyn till saker som: betyg,referenser,tidigare arbetslivserfarenhet osv?

    Utan att veta saker som dessa är ju ditt påstående 2000kr mindre i ingångslön inte värt någonting.

  43. Tanja Suhinina skriver:

    Jag tycker att den här diskussionen är så intressant. Att jag gärna använder ”hen” när jag kan (och önskar jag kunde säga hen i flera sammanhang) beror inte på feministisk övertygelse utan på att det är så enkelt. Jag hamnar ofta i sammanhang där jag behöver skriva eller säga ”han eller hon” och det är fult och bökigt. Ett sätt att komma runt det är förstås att skriva t ex ”patienten”, men det blir också krångligt i längden. Pronomen är ju just till för att jag ska slippa använda namn eller titel hela tiden. ”Den” är inte alltid gångbart heller. Då sitter man där med ”han eller hon” och längtar efter ett könsneutralt pronomen.

  44. leifer skriver:

    Varför inte bara använda ordet ”människa”? Det gör många naturfolk ex samerna.

  45. dolf skriver:

    @leifer
    av samma anledning som man inte använder ”sak” om alla saker, utan bland annat kallar dem för bilar, trosor, sprutor och morötter.

  46. Anno skriver:

    ”en” är bra att använda om en inte vill säga man, när en snackar allmänt snack.
    T.ex: En sa´ unne säg o götte säj.
    Brukar själv använda ”en”, dels för att det känns mer som att jag hamnar i fokus och att jag inte drar alla över en kam.
    ”Man ska göra så” Näää alla gör inte så. ”En ska göra så”. Känns mer neutralt även om en pratar allmänt.
    Vad tror ni?

  47. Jenny Kristiansson skriver:

    ”Jag kan varken stå eller sitta. Jag tror självaste HIN har ridit min fi**a”……. efter helgens dejtande då alltså. Hahahaha love it!! Detta ska jag införa i mitt dejtande kompisgäng, om inte annat så kan det ge många skratt på fyllan. :-)

  48. Hördu Pelle, var det inte du som för ett tag sedan klagade på att någon feministisk text konsekvent skrev ”hon eller han” med ”hon” först igenom hela texten? Och att du själv poängterade att du brukade försöka tänka på att variera ordningsföljden på dessa två i det du skrev? (Jag kan förstås ha fel, det kanske inte var du, då får du ursäkta den här kommentaren).

    Tänk vad enkelt om de och du bara hade skrivit ”hen” och ”henom” istället. Då behöver vi inte ens reflektera över sånt mer. :)

    Mvh tycker att det är ett skitbra ord som fyller en funktion i sammanhang där könet på den vi pratar om är okänt eller om personen vi pratar om är en fiktiv person där könet är irrelevant.

  49. Jenny Kristiansson skriver:

    dolf #36

    Hahahaha det känns som om man skulle kunna sitta och utveckla det här hur långt som helst. Gärna med en vinare innanför rocken, vilka skratt det skulle locka fram :-)

  50. Nils Jungenäs skriver:

    Aktivarum #27

    Var det en han eller en hon?
    Har du inte gjort en telefonintervju innan?

  51. Martin skriver:

    Mariel och Nils Jungenäs: exemplet med anställningsintervjun kommer inte från Aktivarum #27 utan från mig i inlägget före. Det är där tänkt som ett argument för hen och henom, inte emot.

    Jag håller i och för sig med Aktivarum om att problemet kan verka överdrivet och att de flesta namn inte låter sig uppfattas tvetydigt (även om den typen av namn blir allt vanligare). Däremot kan det finnas skäl att använda könsneutrala pronomina även i sammanhang där man resonerar om individer rent allmänt utan att namnge dem.

    För övrigt anser jag att Direktörn och Tanja Suhinina talar klokt.

  52. Mars skriver:

    Att bakgrunden är en barnbok som använder hen är det ingen som kommenterar. Jag skulle vilja testa några idéer om detta.

    Jag har själv aldrig känt ett behov av att använda hen, jag förstår inte när, och därför lär jag inte heller göra det. Träffar jag på hen, så kommer jag, precis som förmodligen de allra flesta, fråga mig av vilken anledning hen används. Vad är det för speciella omständigheter som gör att man väljer att vilja göra könet obestämt – varför poängtera det hela?

    När det gäller barnböcker, låter det överarbetat och klumpigt. Varför får jag som barn inte veta om det är pojke eller flicka? Kommer jag kunna identifiera mig med någon som varken är min syster eller min bror? Jag tror att det är ett grovt feltänk, på samma sätt som vuxna försökt få barn fördomsfria i annat än könsroller tidigare. Jag tror att barn vill veta – inte för att applicera sina fördomar på figuren – utan för att göra figuren mer levande. Jag tror att barnet bara upplever att det är något som saknas, något som hemlighålls. Och tappar intresset.

    Det är vuxna som väver in fördomarna – inte barnen.

  53. Aktivarum skriver:

    Direktörn:

    ”tt alternativ skulle kunna vara att man helt enkelt använder ett personligt pronomen som redan finns: “den”. Problemet är att det kan uppfattas som obektifierande och mig veterligen används inte utrumformen på liknande sätt i närbesläktade språk.”

    Hört talas om det engelska uttrycket ”This person” nån gång? Hur svårt är det att översätta till den här/den där personen.? Eller favoriten från Kalle Anka på julafton ”denna dära…”

    ”Alldeles oavsett den genusbetonade feministiska debatt som föres har jag saknat ett könsneutralt personligt pronomen för användning i exempel som ditt.”

    Exemplet som är inte ett representativt exempel utan ett speciellt selekterat sådant för att överdriva. De överlägset flesta namn innebär att man vet om könet på den man pratar med bara genom att läsa namnet. Något som bara blåbärspartier som FI gjort till en politisk fråga att ändra.

    Sålunda enligt FI skall vi först sabotera den redan idag generellt applicerbara lösningen att låta namnet visa kön för att sedan slösa pengar och tid på att lösa det med avsikt skapade problemet som skapades enbart för att tvinga fram behov av lösning på nåt som aldrig var ett problem.

    Avslutningsvis är det skit samma om man enstaka gång på en ”kim” eller ”alex” råkar säga en man är en kvinna. Lite pinsamt hehe so what? Vad är viktigt med detta? Hur tvättad måste man vara för att säga det BEHÖVS en lösning på detta? Samma sak hände i England, om och om igen var det nån viktigpetter som hävdade ”ååååååhhh vad vi behöver ett sådant ord…” Vad tror du hände?

    Ingenting!

  54. Aktivarum skriver:

    Mariel

    ”Aktivarum: Fast i den där texten som du skrivit tycker jag “hin” kan användas istället för när du skriver “han eller hon”.”

    Hört talas om hin håle nån gång? Bra association… nästan lika bra som hen-ne. Om man nu tycker så usla namn är acceptabla så är ju DEN hundra gånger bättre för att lösa icke-problemet ifråga.

    ”Och det hade utan problem (tycker jag) kunnat vara enklare att sägas “Utöver att hin kommer från Borås vet jag ingenting om denne” just för att det är färre text, och också ur den aspekten att alla inte är antingen en han eller hon.”

    Nej det hade inte varit enklare att säga ”hin” det hade varit kortare javisst men det är enklare att skriva långa ord i flöde än att stanna upp var sjunde sekund och tänka efter på vad som var det acceptabla ordet att använda.

    Det här är precis vad feminister upprepade gånger skrivit är deras syfte. De vill få folk att stanna upp och tänka efter hela tiden. Folk skall inte ha en lugn stund vartenda ord är en politisk handling. TÄNK NOGA VAD DU SÄGER, DU KAN OMEDVETET STÖDJA ”PATRIARKATET” Bah! Det är säkert användbart att få lättlurade männioskor att tro det handlar om enkelhet men de människorna tycks totalt okunniga både om hur vi människor funkar och vad feminister själva har skrivit är deras målsättningar.

    ”En del är ingenting. En del definierar sig som både och. En del Ser sig som en HIN.”

    Det finns galningar som identifierar sig som guldfiskar också. Det betyder inte de ÄR guldfiskar, det betyder de är knäppa nog att tro det. Men inte ens de är knäppa nog att tycka det är en kränkning av folkgrupp att andra inte tvingas hålla med.

    ”Könsidentitet fysiskt är inte heller antingen svart eller vitt, det är en gråskala det med.”

    Kön har ingen gråskala, bara (liksom evolutionen) en GRADSKALA. Antingen är man man eller kvinna. Det är skit samma om man är 10% eller 80% man…. Om man däremot är 4% Man så får man inte ställa upp i friidrotts-VM för tjejer. Att säga det finns en gråskala mellan man och kvinna är lika rimligt som att inte kunna skilja klart på vad som är en människa och vad som är en chimpans.

    Jag är imponerad över till den grad som politisk övertygelse (eller religiös överytgelse) kan få folk att låtsas vara för dumma för att begripa skillnaden. Jag säger låtsas för jag tror detta är samma människor som sade sig tro gravitationen var en social konstruktion och när de fick uppmaningen att bevisa detta genom att hoppa från en biologs kontor på 20 våningen var det sämre ställt med folk som försökte relativisera ämnet.

  55. dolf skriver:

    Kan inte låta bli att reflektera över att man tidigare avskaffat könsspecifika titlar för att det av någon anledning anses vara fel, så vi har inte längre lärarinnor, utan nu är alla lärare. Men vad gör man sen då? Jo, man säger ”kvinnlig lärare” och anger på det viset könet. Så jag kan se för mig hur feministerna får igenom sin språkförändring och ”han” och ”hon” avskaffas, och sen får man se hur språket sprudlar med eleganta uttryck som ”en manlig hen” och ”en kvinnlig hen” osv.

  56. dolf skriver:

    Jag gjorde förresten en intressant iakttagelse för ett par år sedan när jag skrev en liten berättelse som var helt könsneutral. Det hade inget med feminism att göra, utan var helt enkelt ett experiment från min sida för att belysa ett (verkligt) problem mellan två individer, och jag ville beskriva situationen på ett sådant sätt att man inte kunde identifiera vem som var vem utan att man kunde granska problemet från bägge sidor utan att lägga in några förutfattade värderingar. Det var en värdefull erfarenhet, dels för att det visade sig vara svårare än jag trodde att skala bort all könsinformation, inte bara pronomen, men framför allt så noterade jag att resultatet blev väldigt tvådimensionellt, det var som att man tagit bort djupet ur en bild. Eller skalat bort all färg och ersatt det med en gråskala. Det hela blev platt och trist och förde oundvikligen tankarna till 1984. (De som läst boken kanske påminner sig att man hade en anti-sex league, och att man hade ett unisexmode). Så man kan fråga sig vad resultatet blir av barnböcker som saknar ”han” och ”hon” och bara har ”hen”, förutom när det handlar om homosexuella giraffer.

  57. Jenny Kristiansson skriver:

    dolf

    Jamen det där kan jag seriöst bli irriterad på. Där kan jag störa mig på att vi är så besatta av att veta vilket kön personen har. Man läser ofta: ”Den kvinnliga polisen”, ”Den kvinnliga läkaren”, ”Den kvinnliga fotografen” osv. osv. Man läser inte lika ofta: ”Den manliga polisen”, ”Den manliga läkaren”, ”Den manliga fotografen”. Är en polis inte en polis? Eller en läkare en läkare? Eller en fotograf en fotograf? Vem fan bryr sig om det är en kvinna eller en man? Och ofta har det inget med sammanhanget att göra heller.

  58. Jenny Kristiansson skriver:

    dolf

    Min kommentar kommenterar det du skriver i kommentar #55.

  59. mieitte skriver:

    I svenskan är det svåt då man saknar från början något som kan bestämma en sak vara neutral. Saknas det som tyskan och finskan har (die, der och das).
    Skullle vara (der mann, die fröilein=hän med kort svavning)( och das auto=det) i finskan och tyskan.
    (hän=man-kvinna), tecken hän för båda båda könen och (se,ne=dem, det) dom då det gälle tingen mer eller mindre.
    Vi kan säga i sverige den manen eller den kvinnan så där borde vi kunna ha ett ord som ska beteckna han-hon.

  60. Aktivarum skriver:

    Jenny Kristiansson:

    ”Jamen det där kan jag seriöst bli irriterad på. Där kan jag störa mig på att vi är så besatta av att veta vilket kön personen har.”

    Vi är inte besatta av att veta vilket kön personen har. Vi tycker bara det är viktig information, ”besatthet” har inget med saken att göra det är helt normalt att tycka detta är viktig information, snarare är en liten grupp människor sjukligt besatta av sin egotrippade ide att resten av världen skall sluta göra det.

    ”Man läser ofta: “Den kvinnliga polisen”, “Den kvinnliga läkaren”, “Den kvinnliga fotografen” osv. osv. Man läser inte lika ofta: “Den manliga polisen”, “Den manliga läkaren”, “Den manliga fotografen”.”

    Givetvis inte, det ena är mer normalt (dvs vanligt) än det andra och folk orienterar sig inte på undantag utan på på regeln. Sålunda påpekas undantagen där det är relevant.

    ”Är en polis inte en polis? Eller en läkare en läkare? Eller en fotograf en fotograf? Vem fan bryr sig om det är en kvinna eller en man?”

    De allra flesta personer bryr sig. Intressant dock hur en mycket liten grupp människor har övertygelsen mänskligheten borde rätta sig mycket mindre efter egna behov och mycket mer efter deras egna ideer.

    ”Och ofta har det inget med sammanhanget att göra heller.”

    Vem bestämmer vad som har med sammanhanget att göra? Intressant hur vissa menar jag A) skall lyssna på dessa människor som jag B) inte ens får presenterat vilka de är.

    Vill de här människorna bestämma över mig så får de argumentera för sina ideer istället för gömma sig bakom tjejer som skall påstå saker åt dem.

  61. per hagman skriver:

    Känns starkt märkligt att utropa en undergrupp till Homo Sapiens Sapiens vilken särskiljs till de biologiska varelserna , Han och Hon beroende av sin köns tillhörighet , till att även omfatta socialkonstruktionen Hen.

    Eller vad handlar saken om egentligen ?

    Pronomen ?

    LOL!

    Per Hagman

  62. Aktivarum skriver:

    dolf:

    ”förutom när det handlar om homosexuella giraffer.”

    Intellligensbefriade homosexuella giraffer dessutom. De var korkade nog att adoptera en krokodilunge och så fort denne växer upp kommer benämningen ”se till ungarna har mat på bordet” få en tämligen annorlunda innebörd.

    http://www.youtube.com/watch?v=Uu_T29f2rnE

  63. dolf skriver:

    @Aktivarum
    Ha ha, det där med krokodilen hade jag missat. Feministiskt självmål med andra ord. Men det är väl typisk feministisk logik.

    @Jenny
    Jag ville bara påpeka det motsägelsefulla i att man först tar bort könsspecifika versioner av ord för att sedan sätta dit könsinformationen genom adjektiv. Rent allmänt irriterar jag mig på att man tar bort betydelser, inte för att könstillhörigheten i sig nödvändigtvis är väsentlig. Det är oftast inte heller väsentligt att få veta om en person färdades mellan Götebor och Stockholm med bil, buss, lastbil, motorcykel, tåg eller flyg. Man skulle bara kunna konstatera att personen färdades med ett fordon. Men varför skall man ta bort specifik information med generiska uttryck.
    När vi läser saker visualiserar vi ofta det vi läser (gäller åtminstone mig), och det mest framträdande draget rent fysiskt på människor är deras könstillhörighet. Det är svårt att visualisera en person utan könstillhörighet, en abstrakt person kan sakna bestämd hårfärg eller längd eller … men på ett eller annat sätt har den en könstillhörighet. Omtalas den inte specifikt så ges den (kanske felaktigt) av kontexten. Många visualiserar nog en polis som en man och en sjuksköterska som en kvinna om inte något annat anges. Att faktiskt ange könstillhörigheten, speciellt när den inte avviker från det förväntade, bidrar till förståelsen, särskilt om det förekommer andra uppgifter som blir motsägelsefulla utan könstillhörigheten. Det skapar en helt annan förståelse om man vet att det är en manlig sjuksköterska som väger 100 kg.

  64. mieitte skriver:

    I min bakrgund äger jag modersmål som skiljer från germanska så kan jag hävda att vi här i sverige är mycket beroende av språkets konstruktion angåenge genus(pråket har den största makten över våra tankar).
    Jag hävdar att jag har större kunskap på område grammatisk spåk än en vanlig svenk. Jag har kunnat diskutera spåk med införstådda svenka språklärare vilka har insikten i grammatiska temer för att kunna dela meningas form precis med hjälp av att använda sk. kasus ( i finskan 16 st, tyskan 4, svenskan endast 2 ).
    Behövs inte vara så noga med prefix t ex.vad en ”penis”(hon, eller han) är för ty man ser inte den hos kvinnor och borde veta utan att förstora med konsonanter.
    En person, klocka, bil mm är inte att associerade med något kön utan ifall om det skulle behövas så gör man det med i skrift.
    Det är inte enbart ett svenskt fenomen utan det gäller hela den germanska spåkkulturen som får ändra sig för att bli millimeter rättvist i användningen av spåk för att vara precis.

  65. mieitte skriver:

    För att inte ge intyck försvara den fördärvliga feminismen(Prof. Tiina Rosenberg i spetsen för FI) så drabbas även finska spåket för den delen då man beskriver egenskaper hos män.
    Man kritiserar användandet av förstorande, beskrivande ord som kan hänvisas till manliga beteende( Sven Duva liknande berättelser).
    Och ännu värre är det när det gäller t ex. Gud och Jesu som anses vara män, för då är man alldeles ute och cyklar enligt deras sett att se.
    Det ska vara en kvinna!
    Feminismen har visat sig vara en ”sjuk böld” i samhället kroppen som inte vill gå att bota med några medel som helst och kommer att få onade konsekvenser för samhällelig liv.
    Jag vet inte om feminister för 40 år sedan anade i vilken oreda dom kommer att ställa till?
    Men tack vare att feminister har fått vara med att utbilda (tagit snart alla anslag till Univ- och högskolevärlden för att hävda samhälls sociliaseringen som mål med feminis och där till mer)sig men att börja använda sina kunskaper för att separera samhället hade man inte anat om.
    Det tyck som att det blir omöjlig att leva ihop som människo?

  66. Jack skriver:

    Ledande feministers primära intresse i ”hen” är bidragandet till känslan att män ska vara det andra könet, a la ”kvinnor och män”, genom den starkare kopplingen till det kvinnliga ”henne” för en neutral tvåkönstäckande term. Argumenteringen därtill kan dock vara en annan, se t ex bland en del ovan kommentarer.

    Fråga är om vi bör acceptera det? De kan förstås prata som de vill och vi kan prata som vi vill. Det är negativt att skapa en storm kring något som viskats, men positivt att högljutt gå emot användandet när det används i stora kanaler.

    Vad gäller SAOL, skola, officiella dokument, lagar osv, så gör personer i respektive påverkande situation precis som de vill. En ledande feminist kommer inte lyssna på allmänheten i detta, precis som med allt annat! Förmodligen kommer vi se betydligt fler ”hen” i framtiden.

    Vanliga människor kan dock påverkas. När en icke samarbetssökande, dominanssökande rörelse tar över ett land och etablerar en repressiv makt över delar av befolkningen skall man förvänta sig schismer mellan grupperna inom olika domäner, språk är naturligtvis en sådan, liksom t ex omvärldsbeskrivning, värderingar och mål.

    Det vi kan göra är att kontra med att med minst samma determination se till våra egna intressen, och motarbeta anfallarens, försöka få över så många som möjligt på vår sida vad gäller mål och värderingar. Som ett medel i detta forma, bruka och sprida vårt eget språk i vilket det aktuella ordet inte ingår. När det används i större kanaler kan man invända med alternativ som en del av räddandet av vårt egna språk.

    - han eller hon
    - h.e.h. (förslag på standardförkortning som dock går feministerna till möttes genom e:et och döljandet av kön)
    - en
    - denne
    - personen (i fråga)
    - vederbörande

  67. Aktivarum skriver:

    mieitte:

    Väl talat! Och riktigt skönt att se någon kommentera detta ämne utifrån flera andra språk och inte bara försöka logiskt resonera vad som ”Borde” ditt och datt i svenskan.

  68. Aktivarum skriver:

    Jack:

    ”Ledande feministers primära intresse i “hen” är bidragandet till känslan att män ska vara det andra könet, a la “kvinnor och män”, genom den starkare kopplingen till det kvinnliga “henne” för en neutral tvåkönstäckande term. Argumenteringen därtill kan dock vara en annan, se t ex bland en del ovan kommentarer.”

    Nja, det är säkert också en del av det men jag håller inte med om att detta är det viktigaste för feminister. Jag anser feminister skiter i både män och kvinnor! Det primära intresset för ordet ”hen” är att skapa situationen där de flesta människor skall vara beroende av några få ”elit-tänkares” godkännande för det rätta sättet att prata/skriva.

    ”Fråga är om vi bör acceptera det?”

    Frågan är om vi bör acceptera iden att dessa människor har rätt att säga till oss om någonting. Ju mer jag hör dessa personer prata ju mer förstår jag vilka fullkomligt odugliga och ointelligenta människor vi har att göra med. De är duktiga på EN sak och en sak enbart, social manipulation! Men deras argumentation är intelligensbefriad, den innehåller ingenting så frågan är – varför skulle nån lyssna på dem alls?

    ”En ledande feminist kommer inte lyssna på allmänheten i detta, precis som med allt annat! Förmodligen kommer vi se betydligt fler “hen” i framtiden.”

    So what? Hur många använder ordet FeMANism? För att inte tala om att det gjorts säkert 100 försök att tvinga fram könsneutrala pronomen i engelskan också. Till ingen nytta alls. Däremot har de slösat kopiösa mängder av nåns pengar för att skriva policys i EU på temat. Typ att man skall säga actor – inte actress.

    ”Vanliga människor kan dock påverkas.”

    Som jag sade i en tidigare debatt. Så länge deras gäng har 100% av lobbyorganisationerna så är de såklart fria att sprida enbart sin syn på saker. Att de sedan hävdar de bara slåss mot normen är skrattretande. De ÄR normen, de slåss mot allmänheten (det normala/vanliga)

  69. mieitte skriver:

    Antikvarum:
    Tack för repliken!
    Men som sagd kvinnor har satt igång en rörelse som vi inte vet enda av.
    Men en sak är säker att dom kommer att behöva ge sig pukt efter pukt när man kan börja analysera vad dom har och vill åtstadkomma.
    Numer har dom inte mycket, om du märk något, mer att komma med snarare att försöka rädda heder utan att tappa ansiktet. Numer är det inte likt som det var under Gudrun Schymans tid att vad än framställde i feminsmens vägnar så gick det hem. På den tiden tog man inte ens fasta på argument överhuvudtaget för det gick till alla ”lågintelligentas kännedom ” att nu har ni schansen, även om vissa av dem lever fortvarande i den drömmvärlden och gå ej går att väcka till sanns. Dom tror att dom har en frälsning i sikte.

    Tyvärr att blanda språk mm. osv för försöka slingra sig genom går inte heller för där kommer dom att mötas av hela vetnskapens experter och kommer att tillrättavisas (gäller även finskan där dom gjord sig tydkiga endast att har manlighet).
    Så i det stora hela har feminismen fångat sig in i oförnuftens bur och därifrån är det uppförbacke att reda ut sig !!!

  70. LL skriver:

    Hen är bra. Men bör stavas ”hän”, vilket gör att det kan ses som en direktinport av det finska ordet ”hän”. Som ju betyder både han och hon.

  71. Mia. skriver:

    dolf

    ”Så man kan fråga sig vad resultatet blir av barnböcker som saknar “han” och “hon” och bara har “hen”, förutom när det handlar om homosexuella giraffer.”

    Om det nu skulle handlar om homosexuella giraffer använder man väl också han och hon, eller rättare sagt han och han eller hon och hon? Då är ju könet känt och kanske faktiskt också relevant. Det är bara när det handlar om transpersoner/figurer som inte vill se sig/ses som han eller hon som det blir relvant att använda ‘hen’ (men jag röster fortf på ‘hän’ : )

    Hannah

    ”Mvh tycker att det är ett skitbra ord som fyller en funktion i sammanhang där könet på den vi pratar om är okänt eller om personen vi pratar om är en fiktiv person där könet är irrelevant.”

    Så vad använder man då för ord om könet är känt, som ‘det tredje könet’, och relevant?

    Ju mer jag läser och vrider och vänder på det desto mer logiska blir det för mig att ett könsneutralt pronomen som kan betyda han, hon eller ‘hän’ inte kan vara detsamma som pronomen för ‘det tredje könet’. Eller är jag helt ologisk då? Förklara gärna isf.

  72. Lavazza skriver:

    ”Ett sätt att komma runt det är förstås att skriva t ex “patienten”, men det blir också krångligt i längden. Pronomen är ju just till för att jag ska slippa använda namn eller titel hela tiden. “Den” är inte alltid gångbart heller. Då sitter man där med “han eller hon” och längtar efter ett könsneutralt pronomen.”

    Om du i texten redan, uttalat eller implicit, har etablerat att det är den berördes roll och handlingar som är viktiga men att könet saknar betydelse, så fattar folk det, oavsett vilket ord du använder. Förståelsemässigt är det, under dessa förutsättningar, ingen skillnad mellan han, hon, hen och den. Allt handlar om vad man har för uppfattning om vad som kan tänkas irritera läsaren, eller kanske snarare, vilka läsare som irriteras. Jag blir mest irriterad av ”hen” och jag antar att författarens tanke då är att min irritation är mindre viktig och att uppskattningen från en annan grupp är viktigare.

  73. Lavazza skriver:

    ”Jamen det där kan jag seriöst bli irriterad på. Där kan jag störa mig på att vi är så besatta av att veta vilket kön personen har. Man läser ofta: “Den kvinnliga polisen”, “Den kvinnliga läkaren”, “Den kvinnliga fotografen” osv. osv. Man läser inte lika ofta: “Den manliga polisen”, “Den manliga läkaren”, “Den manliga fotografen”. Är en polis inte en polis? Eller en läkare en läkare? Eller en fotograf en fotograf? Vem fan bryr sig om det är en kvinna eller en man? Och ofta har det inget med sammanhanget att göra heller.”

    Kvinna gör något ont = Könet irrelevant
    Kvinna gör något gott = Könet relevant
    Kvinna drabbas = Könet relevant
    Man gör något ont = Könet relevant
    Man gör något gott = Könet irrelevant
    Man drabbas = Könet irrelevant

  74. ol skriver:

    I finskan används det neutrala ”hän” för bägge kön.
    En kort finskalektion:

    Han/hon springer:
    Hän juoksee

    Han/hon äter:
    hän syö.

    Men vete fasiken om finland är så annorlunda i några som helst avseenden angående ngt som en svensk genusvetare skulle anse för relevant. det vill säga: om en GV från någon högskola skulle sticka ut huvudet i finland skulle denne säkerligen se i stort sätt samma former av orättvisor, förtryck och andra sorters jäkligheter denne anser för relevant och något att ”forska” kring.
    Eller, man kan säkerligen anklaga finland för mycket, men att det skulle vara ett radikalfeministiskt honungsland på grund av våra för, hmm, fäders språkbruk, är att ta i så att man spricker i sömmarna.

    Vilket leder mig att anse att ett införande av ett könsneutralt pronomen inte kommer att orsaka någon som helst pragmatisk skillnad förutom det sedvanliga höttande i dagspressen och på diverse bloggar om att hela världen brinner upp medmindre man inför GV på alla plan i alla sektorer och för all framtid.

    Aah, som gamle Puck sa: ”lord, what fools these mortals be!”

  75. Mia. skriver:

    En intressant iakttagelse!

    Skulle länka till vårdguidens sida om relationsvåld för att visa på hur ‘irriterande’ det kan vara om man genomgående använda ‘han’ om förövaren och hon om offret i texten även om man i inledningen nämnt att det visserligen även finns kvinnliga förövare och manliga offer också. Men då upptäcker jag att det verkar som man äntligen uppdaterat sidan och gjort den könsneutral :)

    http://www.vardguiden.se/Tema/Sex-och-samlevnad/Vald-och-overgrepp/Nar-din-partner-slar-dig/

  76. Mariel skriver:

    Aktivarum:

    ”Hört talas om hin håle nån gång? Bra association… nästan lika bra som hen-ne. Om man nu tycker så usla namn är acceptabla så är ju DEN hundra gånger bättre för att lösa icke-problemet ifråga.”

    Så bara för att man Kan associera något till något helt annat som inte ens har med kön att göra, så ska man bli en militant motståndare av ordet? Och nej, DEN känns inte bättre för det.

    ”Nej det hade inte varit enklare att säga “hin” det hade varit kortare javisst men det är enklare att skriva långa ord i flöde än att stanna upp var sjunde sekund och tänka efter på vad som var det acceptabla ordet att använda.”

    Jag hade inte behövt stanna upp var sjunde sekund och tänka över i det där fallet. Varje gång ”han eller hon” kommer upp hade jag snabbt lärt mig att bara säga ”hen” ”hin” eller whatever ord som folket kommer fram till kan passa istället. Så jo, det hade varit enklare för sånna som mig då.Då kan ju du bara fortsätta säga ”han eller hon” i flöde medan jag säger ”hin” i flöde.

    ”Det här är precis vad feminister upprepade gånger skrivit är deras syfte. De vill få folk att stanna upp och tänka efter hela tiden. Folk skall inte ha en lugn stund vartenda ord är en politisk handling. TÄNK NOGA VAD DU SÄGER, DU KAN OMEDVETET STÖDJA “PATRIARKATET” Bah! Det är säkert användbart att få lättlurade männioskor att tro det handlar om enkelhet men de människorna tycks totalt okunniga både om hur vi människor funkar och vad feminister själva har skrivit är deras målsättningar.”

    Att dom tycker SÅ (som inte jag tycker) stör mig inte i motiveringen att ett ord kan användas. Inte för att det ska ERSÄTTA, men för att det faktiskt kan ha en funktion. Tex. så skulle jag inte sluta använda ordet tomat bara för att det visade sig att en grupp människor ansett att tomat ska belysa problematiken med något de själva funderat sig fram till.

    ”Det finns galningar som identifierar sig som guldfiskar också. Det betyder inte de ÄR guldfiskar, det betyder de är knäppa nog att tro det. Men inte ens de är knäppa nog att tycka det är en kränkning av folkgrupp att andra inte tvingas hålla med.”

    Så du menar att man antingen är 100 % kvinna eller 100 % man oavsett vad man känner sig som? Oavsett om man kan ha kvinliga hormon och manligt könsorgan, eller oavsett om man ÄR lite av en blandning? Att du säger att det finns galningar som identifierar sig som guldfiskar lät väldigt komiskt. Men vad skulle du säga då om det fanns vetenskapliga bevis som sa att de hade liknande DNA med en guldfisk än andra människor vanligtvis har? Skulle du fortsätta se världen helt svartvitt då? De kanske inte tycker det är kränkning av folkgrupp men de kanske skulle vilja införa ett ord som ”guldfisk-människa” vilket kan användas av dem som vill det. Uppenbarligen inte du då.

    “Könsidentitet fysiskt är inte heller antingen svart eller vitt, det är en gråskala det med.”

    ”Kön har ingen gråskala, bara (liksom evolutionen) en GRADSKALA. Antingen är man man eller kvinna. Det är skit samma om man är 10% eller 80% man…. Om man däremot är 4% Man så får man inte ställa upp i friidrotts-VM för tjejer. Att säga det finns en gråskala mellan man och kvinna är lika rimligt som att inte kunna skilja klart på vad som är en människa och vad som är en chimpans.”

    Okej du kallar det gradskala (och säkert alla andra också då) så då gör vi det. Du säger att det är skitsamma om man är 10% eller 80 % man. Det ÄR INTE skitsamma! Inte för den som faktiskt är så! För dig kanske. Så använd inte ord som inte passar dig då. Men du kan ju inte bara säga att det är skitsamma, för det är som att säga att det är skitsamma vad folk identifierar sig som. Och chimpans – grejen relaterar jag till guld-fiske-grejen. En del är kanske närmare chimpans än vissa – eller är det en total omöjlighet?

    ”Jag är imponerad över till den grad som politisk övertygelse (eller religiös överytgelse) kan få folk att låtsas vara för dumma för att begripa skillnaden. Jag säger låtsas för jag tror detta är samma människor som sade sig tro gravitationen var en social konstruktion och när de fick uppmaningen att bevisa detta genom att hoppa från en biologs kontor på 20 våningen var det sämre ställt med folk som försökte relativisera ämnet. ”

    Vad relevant att du är imponerad över folk som låtsas vara dumma. Verkligen konstruktivt. Nej.

  77. Emma skriver:

    Det enda gångbara är väl h*n om man inte vet. Konstruerade neutrum i stil med hen är ungefär på samma infantila nivå som ”denna där” i Kalle Anka på julafton..

    Samma sak med språkliga styggelser som ”Talesperson”. Är verkligen den magiska lösningen att fejka ett könsneutrum istället för att sträva efter likavärdering av könen? Förstår ärligt talat inte vad felet är med Talesman/Taleskvinna (eller Talestransa whatever då ..)

  78. dolf skriver:

    @Mia

    Det är bara när det handlar om transpersoner/figurer som inte vill se sig/ses som han eller hon som det blir relvant att använda ‘hen’ (men jag röster fortf på ‘hän’ : )

    Hela idén med ord är att de används till kommunikation. När jag säger ”banan” så tänker jag på en gul, böjd frukt, och vitsen med att då säga ”banan” är att mottagaren också skall tänka på en bul, böjd frukt. ”Han” och ”hon” ingår som en del av att identifiera och specificera vem det är vi pratar om. Normalt sett så ser vi omedelbart med en enda blick om en person är en ”han” eller ”hon” (även om undantag som Christer Lindarw finns). Vad personen jag refererar till är eller känner sig är faktiskt irrelevant. Det jag uppfattar personen som avgör vad jag använder för pronomen. Man använder ”han” och ”hon” på precis samma sätt som när man säger ”den där långe, magre” eller ”den där korta, tjocka”, för att specificera vem det är som avses. Du skulle väl aldrig kalla en kort person för lång bara för att personen vill vara lång? Det enda fallet där det skulle vara motiverat att kalla en faktisk person för ”hen” är när personen är så androgyn så att man inte kan avgöra om det är en man eller kvinna. Jag personligen har bara råkat ut för det en enda gång i mitt över ett halvsekellånga liv. Jag träffade på en person som varken jag eller någon av mina vänner kunde bli klok på vad det var, och än idag vet jag inte om det var en han eller en hon (fast jag lutar åt hon). Sen må det vara hänt att jag misstagit mig och trott att en man (typ Lindarw) faktiskt varit en hon. Men det är en annan femma.

  79. dolf skriver:

    @Emma
    En viss vits finns det faktiskt med benämningar som ”talesperson” och ”hen”, i och med att man undviker missförståndet att man talar om en man när man talar om en person av obestämt kön. I de flesta fall ger sammanhanget om ”han” och ”talesman” används i betydelsen av en manlig person eller i betydelsen av en obestämd person, men undantag finns. Jag betraktar dock konstruktioner som ”talesperson”, ”riksdagsperson” osv. enligt engelskt mönster som en styggelse. ”Hen” tycker jag det finns ett visst behov av, för att undvika tradiga upprepningar av ”han/hon”, men användningen av bildningar med ”-person” motiveras knappast av några språkliga problem, det torde så gott som alltid framgå av sammanhanget om ”talmannen” är kvinna eller man, och i de få fall där det skulle vara ett problem är det enkelt att kringgå.

  80. Mia. skriver:

    dolf

    Precis. När jag säger ‘hen’ vill jag att personen ska förstå att det rör sig om en individ som varken är han eller hon utan just androgyn. De flesta transpersoner vill ju helst också ses som en han eller hon. Det är liksom ofta själva ‘målet’. Men några ‘stannar’ mitt emellan sas. ‘Hen’ är alltså en androgyn person vilket då enligt min logik inte kan vara detsamma som ett könsneutralt pronomen.

  81. Aktivarum skriver:

    Mariel:

    ”Så bara för att man Kan associera något till något helt annat som inte ens har med kön att göra, så ska man bli en militant motståndare av ordet? Och nej, DEN känns inte bättre för det.”

    Det spelar ingen roll hur det känns. Känslor är inte till för att bedöma sådana här saker och har ingen som helst förmåga att göra det heller. Känslor struntar helt i vad som är sant. De bryr sig enbart om evolutionär överlevnad.

    ”Jag hade inte behövt stanna upp var sjunde sekund och tänka över i det där fallet. Varje gång “han eller hon” kommer upp hade jag snabbt lärt mig att bara säga “hen” “hin” eller whatever ord som folket kommer fram till kan passa istället.”

    Det där är typisk konstruktionism. De tror att vad än det är som de fått för sig att inte gilla för stunden så ”vadå? – det är ju bara att lära sig nåt annat liksom” Nej det är inte bara att lära om saker, inte mer än Turkiet bara kan lära om kurderna.

    ”Så jo, det hade varit enklare för sånna som mig då.Då kan ju du bara fortsätta säga “han eller hon” i flöde medan jag säger “hin” i flöde.”

    Om sådana som du skall säga hin och hen och därmed styra språket i politisk riktning så kan ju jag också göra likadant och säga Luppa och Duppa istället. Om du inte behöver använda korrekt svenska varför skulle jag eller nån annan göra det? Låt alla hitta på egna ord hur som helst.

    ”Att dom tycker SÅ (som inte jag tycker) stör mig inte i motiveringen att ett ord kan användas. Inte för att det ska ERSÄTTA, men för att det faktiskt kan ha en funktion.”

    Som jag förklarade, språk funkar inte på det sättet. Funktioner byggs inte utifrån medvetna politiska behov och kampanjer. De uppstår spontant. Jag upprepar läs på om hur samma könsneutrala skit har pågått i England redan och berätta vad som är annorlunda den här gången om du kan.

    ”Tex. så skulle jag inte sluta använda ordet tomat bara för att det visade sig att en grupp människor ansett att tomat ska belysa problematiken med något de själva funderat sig fram till.”

    Du glömmer debatten om olika varianter av spanska ordet för att vara svart ”NEGRO” visar och som användandet av ordet ”färgad” (för att inte tala om att man döpt en organisation till ”afrikasvenskarnas riksförbund) så uppenbarligen är vilket ord som helst öppet för att bli ”informellt förbjudet” av knäppskallar som anser att använda det rätta ordet är en politisk handling. Historiskt så var världen en jobbig plats så alla folk har historiska oförrätter de kan dra upp i världsdomstolen. Kanske England skall deklarera de anser ordet ”Viking” lika kränkande som ordet ”Neger”? Vi kanske kan förbjuda ordet VIking i Europadomstolen då det kränker engelsmän vars farfarsfarfars…. blev dödad i vikingaräder? Varför stanna vid svarta, muslimer och judar? låt oss alla vara kränkta tillsammans (och göra domstolarna som skall bedöma målen superrika och supermäktiga)! Ingen tar skit i lättkränktas land!

    ”Så du menar att man antingen är 100 % kvinna eller 100 % man oavsett vad man känner sig som?”

    Nej, jag menar man antingen är kvinna eller man. Det spelar ingen roll om du är 13% man eller 80% man. Är du man så är du inte kvinna precis som en hundvalp inte är en gris och en människa är inte en limpa bröd.

    ”Oavsett om man kan ha kvinliga hormon och manligt könsorgan, eller oavsett om man ÄR lite av en blandning?”

    Upplysningsvis är alla personer lite av en blandning av mamma och pappa. Jag trodde alla lärde sig det på naturkunskapen men vi kanske drog in den utbildningen till förmån för genuskurser där man hävdar fjollkillar inte begår våldtäkter. Vad vet jag? Men som sagt, alla är en blanding där pappa/mamma blir mer/mindre. Detta är heller inget som kan tränas bort, det kan på sin höjd ändras fysiskt med operationer och biologiskt med hormon för dem som kroppsligt hamnat fel. Vilket är ett sjukdomstillstånd vi kallar transsexualitet.

    ”Att du säger att det finns galningar som identifierar sig som guldfiskar lät väldigt komiskt. Men vad skulle du säga då om det fanns vetenskapliga bevis som sa att de hade liknande DNA med en guldfisk än andra människor vanligtvis har?”

    Du kunde lika gärna fråga vad jag gör om Imperiets dödsstjärna dyker upp.
    http://www.youtube.com/watch?v=BNQ8cUV5Kqk

    Folk har tjatat om fiskfolk i århundraden men hittills är det ingen förutom Hollywood som presenterat en sjöjungfru och då var det i själva verket Darryl Hannah i en fejk-stjärt.

    ”Skulle du fortsätta se världen helt svartvitt då? De kanske inte tycker det är kränkning av folkgrupp men de kanske skulle vilja införa ett ord som “guldfisk-människa” vilket kan användas av dem som vill det. Uppenbarligen inte du då.”

    Det är helt irrelevant vad jag idag SÄGER jag skulle göra om jag stötte på nåt som Dödsstjärnan eller Sjöjungfru. Dels är det omöjligt för mig att veta så svaret vore bara påhittat svammel och dels har vi inte den minsta orsak att tro dylika ting existerar på riktigt.

    Så nu skall jag alltså svara på hur jag hanterar problem som inte ens existerar?

    ”Okej du kallar det gradskala (och säkert alla andra också då) så då gör vi det. Du säger att det är skitsamma om man är 10% eller 80 % man. Det ÄR INTE skitsamma! Inte för den som faktiskt är så!”

    Jaså det är så lite DNA betyder enligt de lärare du lyssnar på. Ok! Så om jag KÄNNER mig svart är jag svart? Det spelar ingen roll om jag som Obama hade minst en svart förälder, det viktiga är om jag själv fått för mig det? Så nu är jag svart (för jag TYCKER det, alla skall tvingas tycka lika, om nån jävel säger nåt annat skall fanskapet få betala skjortan i domstol)

    Är det så du menar det skall funka?

    ”För dig kanske. Så använd inte ord som inte passar dig då. Men du kan ju inte bara säga att det är skitsamma, för det är som att säga att det är skitsamma vad Vid det här laget borde det inte vara en nyhet för någon att jag ofta tar hur man behandlat andra grupper som exempel på hur MÄN behandlas. Jag observerar nämligen omvärlden. Om folk säger att det är skit samma om OBAMA är 50% svart eller 100% svart så är det mycket talande för hur verkligheten ser ut. Han är inte svart för att han ”identifierar” sig svart. Han är svart av en enda anledning.

    Det skulle sedan spela skit samma hur ”vit” han identifierar sig. Hans egen känsla är helt oviktig.

    ”Och chimpans – grejen relaterar jag till guld-fiske-grejen. En del är kanske närmare chimpans än vissa – eller är det en total omöjlighet?”

    Chimpansgrejen relaterar jag till Apornas Planet, Guldfiskgrejen relaterar jag till Splash och ja bägge är idag en total omöjlighet. Det är saker som inte existerar där vi inte ens har orsak att tro de någonsin existerar. Det är helt enkelt saker som inte finns. Rena påhitt!

    ”Vad relevant att du är imponerad över folk som låtsas vara dumma. Verkligen konstruktivt. Nej.”

    Men du tycker det är konstruktivt att ta helt påhittade saker (problem som ej existerar) och påtala att om man tänker som jag blir det svårt att hantera denna icke-existerande verklighet?

    Guldfiskmänniskor? Det tror du är konstruktivt? Varför inte anklaga Peter Jacksons LOTR-filmer för rasism mot Ocher också? Tänk så kränkta orcherna behandlas i filmerna, vad spelar det för roll om orcher finns i verkligheten eller inte, så här får man inte behandla dem.

  82. Aktivarum skriver:

    Mariel:

    Fantastiskt! Jag bara tog ett helt påhittat exempel från sagan om ringen men tro f-n nån PK-dåre redn hade startat en blogg där även detta icke-existerande problem skulle diskuteras. Det här är ju till och med bättre än dina guldfiskmänniskor. Stackars Orcher – som för övrigt inte alls skall betraktas som orcher utan som tecken på Tolkiens rasism mot folk som lever Österut.

    http://tolkiens-orcs.blogspot.com/2005/08/was-tolkien-racist.html

    PS: Skön kommentar

    ”In the Silmarillion, the bad guys are from the north. I guess that proves Tolkien hated Swedes,right?”

  83. Aktivarum skriver:

    Mia:

    ”Skulle länka till vårdguidens sida om relationsvåld för att visa på hur ‘irriterande’ det kan vara om man genomgående använda ‘han’ om förövaren och hon om offret i texten även om man i inledningen nämnt att det visserligen även finns kvinnliga förövare och manliga offer också. Men då upptäcker jag att det verkar som man äntligen uppdaterat sidan och gjort den könsneutral ”

    Nej man har inte alls gjort sidan könsneutral. Man har bara ändrat texten, man har inte ändrat något annat – detta med stor komik som följd. Låt mig visa.

    ”Organisationer som erbjuder stöd när du blivit utsatt för partnervåld”

    Till dessa kan du (könsneutrala person) vända dig:

    ”ROKS, riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Jourer runt om i landet erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser. ”

    ”Manscentrum, erbjuder samtalshjälp till män som till exempel har problem med mansrollen, eller har svårigheter att handskas med aggressivitet.”

    Sidan säger att om du har problem med aggressivitet skall du vända dig till manscentrum, om du är ett offer skall du kontakta ROKS.

    Texten må vara könsneutral, sidans budskap är det knappast.

  84. Mariel skriver:

    Aktiv:

    Jag tror helt enkelt vi ser på saker på helt olika sätt och kanske aldrig kommer komma till någon gemensam slutsats.

    Du nämner att man antingen är det ena eller det andra, oavsett %. Att det inte spelar någon roll vad man känner. Jag ser det annorlunda bara. Jag ser det som att det man känner mycket väl kan bero på biologiska faktorer, så som hormoner och annat. Nu är visserligen transsexuella för mig inte i ett sjukdomstillstånd, på samma sätt som jag inte ser homosexuella som sjuka eller onaturliga, utan jag ser på dem som om att de är i samma gradskala som jag – fast på en annan plats bara. Jag tänker mig att det skulle kunna vara gynnsamt om också språket öppnade upp för att man kan vara mer än en han eller en hon. Men du tror ju inte på det. Du ser brödet som bröd och inte tomat. Och tomat som tomat och inte ett bröd. Även om brödet skulle vara gjort av majoritet tomat. Eller om tomaten var gjord av mestadels bröd. Du har ändå bestämt dig för att något antingen är det ena eller det andra. För jag pratade heller egentligen inte om känslor, att bara för att man Känner sig vit så är man inte det. Men jag ser världen i mer nyanser än du helt enkelt. Jag kan inte tänka mig att en vit person är en svart person bara för att den säger det, men jag kan tänka mig att en kvinna egentligen är en man om hen (han) säger det.

    Jag tyckte det var relevant att ta upp nyanser av olika sätt att se på saker, just för att jag tyckte du såg saker för svart-vitt. Och att du tog för lite hänsyn till andra personer som faktiskt kan ha ett behov för ordet hen/hin/ ___ .

    Och angående ord. Det är liksom inte bara så att ett ord plötsligt dyker upp i ordboken. Det måste först tas i bruk. Det måste finnas ett behov, en användning osv. Så om ordet faktiskt blir officiellt så är det inte enbart för att feminister försökt trycka i några stycken det. Det kan vara att ordet hen/hin lr vad det nu blir, har lika mycket syfte i att finnas som en tomat kallas tomat.

    Och jo, man Kan ändra sitt synsätt på saker. Det är inte helt omöjligt. Angående det du skrev om

    ”Det där är typisk konstruktionism. De tror att vad än det är som de fått för sig att inte gilla för stunden så “vadå? – det är ju bara att lära sig nåt annat liksom” Nej det är inte bara att lära om saker, inte mer än Turkiet bara kan lära om kurderna.”

  85. Mariel skriver:

    Aktivarum: *

  86. Mariel skriver:

    Aktivarum: jag skulle kommentera det där du länkade med ”LOL” och tänkte göra det i ditt forum. Men jag kom fram till att jag inte vågade ge min e-post till dig så jag lät bli. :-]

  87. Emma skriver:

    dolf/mia: Fast varför detta brinnande behov av att könsneutralisera? Kan vi inte vara kompetenta yrkesmän/yrkeskvinnor* utan att söka skydd under neutrumparaplyet, som jag gärna överlåter åt personer med oklar könsidentitet. För mig får de gärna ha ordet hen som sitt eget om det underlättar deras liv. H*n däremot täcker in både han, hon och hen.

    *Det funkar ju i andra länder. Jämf tex franskans Madame la Directrice, Monsieur le Directeur som standardfras i brev.

  88. Aktivarum skriver:

    Mariel:

    Å andra sidan är det ingen som kontrollerar att den e-mail du anger på Aktivarum verkligen är din riktiga mailadress heller så jag förstår inte din invändning. Skriv mariel@tv4sporten.se om du vill.

  89. dolf skriver:

    @Emma
    Vet inte om du missuppfattat mig. Jag har absolut inget behov av att könsneutralisera, tvärtom, se mitt tidigare inlägg med polis, polisett, polisong. Jag konstaterar dock att precis som man kan tala om en person, vilket i sig är könsneutralt, så skulle det inte skada med ett könsneutralt pronomen att använda om denna person.

  90. dolf skriver:

    Det politiskt korrekta går förresten ett steg bortom demokratin, i en demokrati där 80% är ekorrar och 20% vargar (som jag såg i någon kommentar nyligen) så bor vargarna i träd och äter nötter.
    I den politiskt korrekta demokratin förbjuds ekorrarna att använda ordet ”grå” för att vargarna upplever det som kränkande.
    Det är underligt att en marginell minoritet (könsbytare och missbildade som föds med något slags mellanting) skall ha sina egna underliga lösningar tvingade på majoriteten. Det påminner mig om landsortsfiket som fick tillståndet indraget för att de inte kunde garantera tillträde till handikappade i rullstol (pga. av trappa). Att det sedan var ett minst sagt marginellt problem för fiket ifråga som sällan, om någonsin, hade haft handikappade besökare reflekterade man inte över. (Ska som brasklapp, erkänna att jag inte vet om det där med tillståndet är sant, eller om det bara är en skröna).

  91. Aktivarum skriver:

    Mariel:

    ”Jag tror helt enkelt vi ser på saker på helt olika sätt och kanske aldrig kommer komma till någon gemensam slutsats.”

    Jag gör mitt bästa för att förstå varför du tror detta handlar om hur JAG ser på saker. Det är ju inte jag som hittat på de här sakerna det är på sin höjd mina lärare men de hade heller inte fria händer utan begränsades av vad man hade orsak att anta stämde.

    ”Du nämner att man antingen är det ena eller det andra, oavsett %. Att det inte spelar någon roll vad man känner.”

    Jag tror inte jag får bli vår första svarta statsminister bara för att jag tycker jag är svart. Jag tror inte ens det hjälper om jag lyssnar på rap-musik, kallar män för ”bros” kvinnor för ”hos” och spelar basket. Jag tror ingen skulle bry sig om hur svart jag betraktade mig själv för inget i världen tyder på det.

    ”Jag ser det annorlunda bara. Jag ser det som att det man känner mycket väl kan bero på biologiska faktorer, så som hormoner och annat.”

    Jag har inte sagt att det man känner inte beror på biologiska faktorer. Jag har sagt att känslorna inte indikerar saker som är sanna. Mänskliga känslor har inte den uppgiften. Det är sånt vi har ögon och hjärna till.

    ”Nu är visserligen transsexuella för mig inte i ett sjukdomstillstånd, på samma sätt som jag inte ser homosexuella som sjuka eller onaturliga, utan jag ser på dem som om att de är i samma gradskala som jag – fast på en annan plats bara.”

    Betyder det att du även är emot att vi skall betala transsexuellas könsbyten? Anledningen de får byta kön idag är ju att det räknas som vård av ett sjukdomstillstånd. Om vi betraktar det som något annat skall de som vill byta kön betala hela kalaset själva precis som min kompis som hade synfel fick betala lasik-operationer helt ur egen ficka. Jag gissar könsbyten kostar mer än han betalade…

    ”Jag tänker mig att det skulle kunna vara gynnsamt om också språket öppnade upp för att man kan vara mer än en han eller en hon.”

    Gynnsamt på vilket sätt och för vem?

    ”Men du tror ju inte på det.”

    Vilket beror på att jag inte fått några belägg för att tro på det. Det betyder inte jag är religiöst övertygad – det innebär att motståndarsidan struntade i att försöka presentera bevis.

    ”Du ser brödet som bröd och inte tomat. Och tomat som tomat och inte ett bröd. Även om brödet skulle vara gjort av majoritet tomat.”

    Om brödet är mer tomat än bröd så är det inte bröd.

    ”Eller om tomaten var gjord av mestadels bröd.”

    Har du vetskap om sådana som existerar eller hittar du bara på fantasier för att få slå mig på fingrarna?

    ”Du har ändå bestämt dig för att något antingen är det ena eller det andra.”

    Jag har inte bestämt mig alls för något annat än att gå på vad som vi har belägg för att hävda är sant – och inte bara – som sjöjungfrur, apors planet och dödsstjärnan – rena påhitt.

    ”För jag pratade heller egentligen inte om känslor, att bara för att man Känner sig vit så är man inte det. Men jag ser världen i mer nyanser än du helt enkelt.”

    Det har jag inget problem med. Det är att du tror det funkar att tvinga på resten av världen fler nyanser som jag reagerar på. Det är lite som en av mina exflickvänner. Hon såg massor av nyanser i KLÄDER, visst hon såg många fler nyanser än jag men faktum kvarstår att det tog henne mycket längre tid att ordna nyanserna också.

    Du förespråkar fler alternativ men du säger inte ett ord om hur mycket tid vi skall lägga ner av våra liv bara för att fler alternativ skall finnas – som en minimal grupp människor berörs av. Det verkar vara nån sorts omvänd demokrati, ju färre personer berörda ju bättre. Minoriteten som utgör 1% av befolkniningen är viktigare än gruppen som utgör 4% av befolkningen.

    ”Jag kan inte tänka mig att en vit person är en svart person bara för att den säger det, men jag kan tänka mig att en kvinna egentligen är en man om hen (han) säger det.”

    Är det bra att vara inkonsekvent enligt dina värderingar? Bägge de sakerna bestäms av PRECIS SAMMA SAK? Varför skulle du bryr dig om hur svart nån är som bestämdes av DNA när du skiter i att samma DNA avgjorde könsfördelning via XX/XY? Det är ju samma DNA!

    Först säger du DNA är viktigt, sedan säger du DNA nej det är inte viktigt, kan du bestämma dig eller är DNA kanske bara viktigt när en viss teori (dvs viss person) SÄGER det skall vara det och aldrig när den personen är emot det?

    ”Jag tyckte det var relevant att ta upp nyanser av olika sätt att se på saker, just för att jag tyckte du såg saker för svart-vitt. Och att du tog för lite hänsyn till andra personer som faktiskt kan ha ett behov för ordet hen/hin/ ___ .”

    Det där är helt felaktigt. Jag tar lika mycket hänsyn till andra personers behov av ”hen” som andra personer tar till mitt behov av maroveni och tutatatat!

    Om du inte lyssnar på mitt behov av nonsens varför lyssnar du på andras behov av nonsens? Mitt svar: För att om TEORIN (skapad av en person) säger det så måste teorins följare lyda. Man lyder sålunda blint vad än dessa knäppskallar påstår.

    Och detta är ju vad jag egentligen är emot. Inte effekterna utan iden att vi skall lyda de här narcissistiska träskallarna och deras ”TEORIER”. Det är det som boken ”Theorys Empire” handlar om.

    http://aktivarum.wordpress.com/2011/07/03/vad-sysslar-professor-lars-palsson-syll-med/

    ”Och angående ord. Det är liksom inte bara så att ett ord plötsligt dyker upp i ordboken. Det måste först tas i bruk. Det måste finnas ett behov, en användning osv.”

    Javisst, problemet är att användningen är spontan. Det är däremot inte ordet ”hen” det är bestämt uppifrån att det behövs ett nytt ord (av jämställdhetspolitiska skäl) och eftersom människor normalt märker skillnaden mellan nonsens och vettiga resonemang så blir lösningen samma som den i Sovjet – man vill alltså lära ut det till småbarn.

    ”Så om ordet faktiskt blir officiellt så är det inte enbart för att feminister försökt trycka i några stycken det.”

    Feminister har gett upp försöken att pracka på oss ett ord vi inte vill ha. Det är därför som artikeln i själva verket inte handlar om ordet utan om hur man löser problemet genom att man glatt slutar prata med vuxna och går ner till personer som är på feministisk faktanivå – dvs mycket små barn! Det är inget nytt alls Sovjet resonerade likadant. De skulle också ändra världen med ”youth brigades”

    ”Det kan vara att ordet hen/hin lr vad det nu blir, har lika mycket syfte i att finnas som en tomat kallas tomat.”

    Tomat kallas inte tomat som ett godtyckligt påhittat ord. Tomat kallas tomat som försvenskning av Tomatl vilket betyder ”The swelling fruit” på språket som talades av folket som bodde där Tomaterna hittades.

    ”Och jo, man Kan ändra sitt synsätt på saker. Det är inte helt omöjligt. Angående det du skrev om”

    Även om ditt synsätt på Tomat ändras så förblir det faktum att Tomat är nåt som Cortes och gänget hittade i Sydamerika. Att börja kalla andra saker tomater är bara larvigt. Varför använda sydamerikanska folkets namn på den frukten alls då?

  92. dolf skriver:

    OT, men i Aktivarums inlägg står

    Betyder det att du även är emot att vi skall betala transsexuellas könsbyten? Anledningen de får byta kön idag är ju att det räknas som vård av ett sjukdomstillstånd.

    vilket jag inte kan lämna okommenterat. Sjukdom är per definition ett kroppsligt fel eller en kroppslig brist. Sedan talar man överfört om depressioner och liknande som ”sjukdom”, fast det egentligen är psykiska problem som faller utanför ramen för sjukdomstillstånd, såvida man inte kan påverka en direkt kroppslig orsak (typ sköldkörtel som inte fungerar, vilket genom abnormala hormonvärden kan få psykiska effekter), men även då är depression inte en sjukdom, utan ett symptom. Så, att vara född med ”fel kropp” är inte ett sjukdomstillstånd om kroppen i övrigt är felfri och fungerande. Transsexualiteten är i så fall en psykisk åkomma, och ingen borde har rätt till fritt könsbyte utifrån det kriteriet, däremot borde de få samma rätt till psykologisk hjälp och terapi som andra med mentala problem. För om kroppen i övrigt är fullt funktionsduglig är transsexualiteten ett mentalt problem, inte ett sjukdomstillstånd.

  93. Aktivarum skriver:

    dolf:

    ”Det politiskt korrekta går förresten ett steg bortom demokratin, i en demokrati där 80% är ekorrar och 20% vargar (som jag såg i någon kommentar nyligen) så bor vargarna i träd och äter nötter.”

    Du förväxlar demokrati med politisk korrekthet.

    I en PK-demokrati där 80% är vargar och 20% är ekorrar så bor vargarna i träd och äter nötter.

    Eftersom vargarna är normen så finns inga organisationer för vargar. Politiker struntar i vargarna eftersom det viktiga i alla val är hur väl man ligger hos Ekorrarnas Riksförbund och Förbundet för Ekorrars frihet.

  94. Aktivarum skriver:

    dolf:

    ”Samtidigt måste man komma ihåg att det inte rör sig om ett tillstånd som är en naturlig variant. För även om man har all respekt för att människor måste få leva sina liv som de vill så är transsexualism ett tillstånd som faktiskt kräver extrema kirurgiska och medicinska åtgärder för att de som lider av tillståndet ska kunna leva just som de vill. Det är ett tillstånd som leder till signifikant lidande. Därför är transsexualism sjukdomsklassat under diagnosen könsidentitetsstörning. Och detta är naturligtvis också orsaken till varför ett könsbyte bekostas med skattemedel. Det är också ett tillstånd som man faktiskt tämligen lätt kan undersöka med hjälp av avancerad hjärnfunktionsteknik (så kallad PET-undersökning). Man kan på sådana bilder se tydliga karaktäristika för de individer som upplever att de är fast i fel kön.”

    David Eberhard, Newsmill

    http://newsmill.se/artikel/2012/01/14/fr-gan-om-sterilisering-r-komplex-vid-k-nsbyte

  95. Mia. skriver:

    Aktivarum

    Ja att det inte finns fler jourer är ju inte vårdgiuidens ‘fel’ men föutom till vården sas kan du som man enligt deras länkar även vända dig till:

    •Stockholmsstad, stöd och krisjourer, en samlingssida med stöd som Stockholms stad erbjuder.
    •RFSL, brottsofferjour för HBT personer, samtalsstöd via telefon.
    •Mansjouren i Stockholm, erbjuder samtalsstöd, både över telefon och via träffar. Vänder sig både till kvinnor och män.
    •Manscentrum, erbjuder samtalshjälp till män som till exempel har problem med mansrollen, eller har svårigheter att handskas med aggressivitet.
    •Polisen, kom till oss, är polisens informationssida om brott i nära relationer.
    •Brottsofferjourernas riksförbund, erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
    •Nationella hjälplinjen, erbjuder samtalsstöd via telefon.
    •Jourhavande medmänniska, en ideell organisation som erbjuder samtalsstöd via telefon.

    Sen vill det ju till att män slutar lida i tysthet och söker hjälp också…can´t hear what men don´t say…ja du vet. När de gör det ökar kanske även kunskapen så man modifierar texten ytterligare för män som misshandlas av kvinnor eller för de som misshandlas i samkönade relationer. T ex under rubriken ‘Varför stannar du?’
    - Hotar att begära enskild vårdnad
    - Hotar att outa sitt ex

    Men att de gjort texten könsneutral tycker iaf jag är en början (kanske har det t o m hjälpt att man mailat vilket jag gjort), en mycket bra början, eller vad tycker du?

    http://www.pellebilling.se/2010/12/web4health-smyger-in-radikalfeminism/#comment-16435

  96. dolf skriver:

    @Aktivarum

    För även om man har all respekt för att människor måste få leva sina liv som de vill så är transsexualism ett tillstånd som faktiskt kräver extrema kirurgiska och medicinska åtgärder för att de som lider av tillståndet ska kunna leva just som de vill. Det är ett tillstånd som leder till signifikant lidande. Därför är transsexualism sjukdomsklassat under diagnosen könsidentitetsstörning. Och detta är naturligtvis också orsaken till varför ett könsbyte bekostas med skattemedel.

    Överlag skriver man ut psykofarmaka mot ”störningar”, varför skall just ”könsidentitetssstörning” behandlas med kirurgi? Låter enligt mitt tycke lite grand som att behandla en personlighetsstörning med lobotomi.

    80% vargar som bor i träd och äter nötter: det var väl ungefär vad jag också ville säga, fast du gjorde det lite bättre och lite mer utförligt.

  97. hamstrn skriver:

    @Dolf

    Sammansättningen av hjärnan hos en person som lider av könsidentitetsstörning gör att personens könsidentitet är fastlagt fysiskt inte psykiskt. Det finns ingen psykofarmaka i världen som skulle kunna ändra det tyvärr.

    Man kan säga att det är rätt hjärna i fel kropp.

  98. [...] det en kampanj om att få ordet “hen” att bli en naturlig del av svenska språket. Jag kommenterade det hela i [...]

  99. dolf skriver:

    @hamstrn
    ”personens könsidentitet är fastlagt fysiskt inte psykiskt.”
    Vad grundar du det på? Finns det någon som har visat på några särskilt kvinnliga eller manliga partier i hjärnan eller fysiska skillnader mellan mäns och kvinnnors hjärnor som kan kopplas till skillnader hur de känner sig och beter sig? Att personens könsidentitet på något vis skulle vara bestämd av hur hjärnan är konstruerad låter som en typisk ”alla vet” sanning som ingen har brytt sig om att ifrågasätta. De rent fysiska skillnaderna, utöver de rent strukturella skilllnaderna i organ, mellan mäns och kvinnors kroppar som påverkar könsidentiteten och som påvisats är väl körtlar som producerar manliga respektive kvinnliga könshormon, och de sitter mig veterligt inte i hjärnan.
    Jag propagerar inte för att man skulle behandla det med psykofarmaka, jag ville bara jämföra ”könsidentitetsstörning” med andra typer av störningar, och jag ser inte varför ”könsidentitetsstörning” skulle utgöra ett specifikt problem som skall lösas med kirurgi. Det är ungefär som att byta kretskort i datorn för att programvaran är felaktig.

  100. Jenny Kristiansson skriver:

    dolf #63

    ”Det skapar en helt annan förståelse om man vet att det är en manlig sjuksköterska som väger 100 kg.”

    Jaha du så du vill veta kön OCH vikt. Hahaha du vet väl att man bara får fråga efter namn, grad, födelsedatum och registreringsnummer, alltså inte vikt ;-)

    Lavazza #73

    ”Man drabbas = Könet irrelevant”

    Håller bara med om ovanstående punkt.

    Kvinnor gör också en massa gott som inte uppmärksammas. Kanske för att de flesta kvinnor inte gör så mycket väsen av sig.

  101. Erik skriver:

    dolf:

    ”Överlag skriver man ut psykofarmaka mot “störningar”, varför skall just “könsidentitetssstörning” behandlas med kirurgi? Låter enligt mitt tycke lite grand som att behandla en personlighetsstörning med lobotomi.”

    Könsidentitetsstörning innebär att du har fötts kvinna men med en mans kropp (eller vice versa). Anledningen man behandlar det med kirurgi är att hjärnan är den friska delen av störningen. Den är bara av fel kön jämfört med kroppen och lösningen är att göra kroppen mer i linje med vad den friska hjärnan är skapad för – Hjärnan kan vi inte ändra könet på – det är omöjligt att inbilla en frisk kvinnohjärna den plötslig är en man.

  102. dolf skriver:

    @Jenny
    Jaha du så du vill veta kön OCH vikt. Hahaha du vet väl att man bara får fråga efter namn, grad, födelsedatum och registreringsnummer, alltså inte vikt
    Njae, handlar det om fruntimmer vill jag förutom könet (som är givet) också veta ålder, vikt, mått och telefonnummer. :twisted:

  103. dolf skriver:

    @Erik
    Nu köper jag inte premissen att könsidentitet (eller personligheten i övrigt) sitter i hjärnan, men även om så vore, så skulle jag nog anse att om man hade en ”kvinnohjärna” i en manskropp så vore det hjärnan som var fel, inte övriga kroppen. Att korrigera kroppen för att hjärnan är i motsatsförhållande till den är lite som att byta bilen när däcken inte passar.

  104. Jenny Kristiansson skriver:

    dolf

    hahahaha Nice kontring! :-)

  105. Kristian Grönqvist skriver:

    Jag tycker definitivt att ordet HEN är en tillgång i det Svenska språket. Det är en slags kvalitetssäkring. Första gången ordet uppträder i ett arbete, kan man utan mer läsning slänga arbetet i papperskorgen. Ordet visar nivån på författarens verklighetsuppfattning, vilket också garanterar det fortsatt usla resultatet…

  106. Dick Jonsson skriver:

    Vi är olika det är bara att kolla upp vetja hon är hon det går inte att förneka!
    Detsamma gäller även för mannen han är han!
    Att då försöka neutralisera detta genom att tillföra hen i ett försök att jämställa
    könen förefaller dumt och meningslöst och är bara ett uttryck för dålig självbild
    och förakt inför sitt kön.

Google