Vänsterpartiet tonar ned sin radikalfeminism?

11 december 2011, av Pelle Billing

jonas-sjostedt

Igår föreslogs Jonas Sjöstedt att bli ny partiledare för Vänsterpartiet. Inget konstigt med detta, han är det enda riktigt kända namnet och en person som många inom vänstern känner förtroende för.

Frågan är om nomineringen av Sjöstedt symboliserar första steget bort från den betoning på radikalfeminism som länge präglat partiet (och som möjligen bidragit till det fallande väljarstödet)?

Det finns två faktorer som talar för detta:

1. Vänsterpartiet nominerar en man till sin högsta position, något som borde vara omöjligt i en radikalfeministiskt kontext. Varannan damernas – minst – har ju annars varit partiets devis.

2. Sjöstedt listar tre olika huvudområden för framtiden:

– Bort med riskkapitalbolagen ur välfärden. Stora klimatinvesteringar som gör att vi går före och visar att vi tar vårt fulla klimatansvar och en politik för full sysselsättning, säger han.

Inte ett ord om radikalfeministiska principer.

Kan det vara så att partiet insett att den interna kvotering som annars är så viktig inte fungerade när den mest lämpade var en man? Frågan är då om man kan överföra det resonemanget på resten av samhället, och inse att kvotering är ett ytterst oflexibelt instrument för organisationer och företag.

Kan det även vara så att man märk av ett fallande stöd från manliga väljare, och därmed insett att de radikalfeministiska frågorna får flytta ned några steg på dagordningen?

I nuläget är det omöjligt att uttala sig säkert om dessa frågor, men för vänsterpartistiska väljare förefaller det åtminstone finnas hopp om framtiden.

Mer om Sjöstedt: Expr, SvD, Sydsvenskan.

 

18 kommentarer på “Vänsterpartiet tonar ned sin radikalfeminism?”

  1. leifer skriver:

    Rätta mig om jag har fel men är inte Jonas Sjöstedt en vit heterosexuell medelålders man? Och var inte Lars Ohly också det?
    Klarar inte detta parti att välja t.ex. en kvinna.
    Resonemang om mångfald och att vita män är endimensionella, sen klarar dom inte att leva som dom lär och välja nåt ”annat”.

  2. Access skriver:

    Min uppfattning är att V väljer en man för att dra manliga väljare, på samma sätt som M pratar i feministiska termer för att dra kvinnliga väljare.

    Kvinnor dominerar på vänsterflanken, män på högerflanken.
    Både vänster och högersidorna är väl medvetna om vikten av att fånga röster från det kön där de är svaga.

    Sen ska man inte ropa hej ännu. Valberedningen tänker antagligen mer strategiskt än vad kongressen gör. När det väl är dags för val så väger nog ideologin tyngre än taktiken.

  3. Pelle Billing skriver:

    @leifer: Ja, visst finns det en dubbelmoral. Det är väl det vanliga resonemanget om att ”vi vet vad som är bäst hemma hos oss, men andra behöver nog kvoteras för de förstår inte sitt eget bästa”.

    @Access: Radikalfeminismen kommer med all sannolikhet att fortsatt ha en stark ställning. Frågan är om det kan blir en fråga på 3-4e plats istället för på 1-2a.

  4. Zac skriver:

    Han är väl ordförande i Centrum för genusstudier vid Umeå universitet? Och propsar på att feminism skall vara en grundpelare i ”nya” Vänsterpartiet?

    Och vi får se – vissa i valberedningen säger ju att det är omöjligt för ett feministiskt parti att ha en manlig ordförande… Ja, herregud…

  5. Anders skriver:

    Jag är faktiskt ännu mer skeptisk till manliga genusfanatiker än om det hade varit en kvinna. Nä såna tycker jag inte om alls……..

  6. per hagman skriver:

    För ett par år sedan diskuterades i cyber rymden den politiska dragningen mot mitten.Alliansen överraskade med att kalla sig det nya arbetarpartiet och börjar allt mer visa sig som det nya arbetar partiet.

    Alliansens tolkning av feminismen dröjer sig dessvärre kvar i den vänster intellektuella soppan och Alliansen har med detta ej verkat för ny jämställdhets politik grundat på förmågan att Se förstå agera.

    Per Hagman

  7. Johan skriver:

    Jag läste att (V) ska satsa ännu mer på feminism. Dessutom kommer det nog att krävas ”kompensatoriska åtgärder” eftersom det blir en man. Därför är det tyvärr inte särskilt troligt att partiet tonar ner radikalfeminismen. Tvärtom.

  8. Mörker skriver:

    Valet av Sjöstedt är bara rök och speglar. Hade de valt Diamarca hade sjunkit under 4% med huvudet före, De har tänkt som (s) och försökt att hitta en retro-dude som ingen ska irritera sig på. Politiken ligger nog tyvärr fast.

  9. Rick skriver:

    V har gått från vurm för folkmord till extrem feminism, vilket i dagsläget antagligen måste ses som någon form av liberalisering…

  10. Nils Jungenäs skriver:

    Jag ser faktiskt inte valet av Jonas sjöstet med samma konspiratoriska blick. Jonas Sjöstet är ju den tveklöst mest kompetenta och lämpliga kandidaten. Punkt. Jag blev faktiskt ”positivt” överraskad. Jag vet liksom inte om man kan se det som positivt för oss som ju inte vill ha vänsterpartiet vid makten. Den här killen kommer ge vänsterpartiet en enorm skjuts uppåt.

    Det är nog snarare så att man får se det här som ett tecken på att vänsterpartiet inte består uteslutande av rabiata radikalfeminister. Jag känner personligen flera politiskt aktiva vänsterpartister och de är alla förbannade på att feminismen gör att de vesäntliga frågorna om klasskamp osv kommer i skymundan. Tro mig. ;-)

  11. Nils Jungenäs skriver:

    Det finns mao en början till splittring även inom vänsterpartiet, även om det av naturliga skäl inte är lika prominent som inom de traditionelt liberala partierna. Det är därför jag ofta framhåller vikten av att inte göra problematiseringen av feminismen (jämstäldismen/jämställdhet 2.0 etc) till en höger- vänsterfråga. Vi får inte riskera att alienera de feministkritiska elementen på vänsterkanten. Vi vill ha dom MED PÅ TÅGET !!!

  12. Mia. skriver:

    Har inte Mp tonat ner radikalfeminismen? Med risk för att det beror på bristande kunskap hos mig. Jag ser att könsmaktsordning nämns i partiprogrammet. Men hela grejen finns under rubriken ‘Lika rätt* och punkten könsroller/feminism kommer långt ner i listan.

    http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=190187

    En vän till mig ‘rapporterade’ iaf från en debatt i Malmö för ett par veckor sedan? om att Maria Wetterstrand inte varit helt överens sas med Gudrun Schyman (och Mona Sahlin).

  13. Urban skriver:

    Valet av Jonas Sjöstedt kommer väl snarare att vara ett alibi för V att fortsätta med sin mansbashing, typ: ”Titta, nu är det en man som sätter gränser mot andra män”.

    Så att vänta sig någon förändring av V är nog att hoppas på för mycket.

  14. Rick skriver:

    Sedan kan man fråga sig om inte detta bara är ett ytterligare exempel på feministisk harem-filosofi, där ett gäng mer eller mindre hysteriska kvinnor hålls under uppsikt av ledarhannen så att det inte går helt över styr…

  15. leifer skriver:

    Access, finns en logik i det du säger även om det då brister inom högerblocket.

    Jag lyssnade på radio P1 studio 1 i veckan och Jonas Sjöstedt debattera om Euron med folkpartiet Carl Hamilton. Här måste jag säga att Jonas var klart bättre, han resonerade lågmält utan att gå till personangrepp. Folkpartiet försvarar numera desperat euron, vilket jag inte riktigt förstår det liberala i. Jag ser fram emot att slippa Lars Ohly i etern hur som helst, han var så jäkla jobbig i sin retorik.

  16. Access skriver:

    Nils Jungenäs säger:
    ”Jonas Sjöstedt är ju den tveklöst mest kompetenta och lämpliga kandidaten. Punkt. Jag blev faktiskt “positivt” överraskad.”

    Samma här. Men min gissning är att Sjöstedts kompetens väger lättare än hans kön när det är dags för kongressen att rösta. Men jag kan naturligtvis ha fel …

    @ leifer
    Jag såg dem debattera i tv för några veckor sedan. Där tycker jag nog att Carl Hamilton var mer sansad och logisk än Jonas Sjöstedt.

  17. leifer skriver:

    Access, ok kanske var ingen riktigt bra i Euro-frågan.

    Sen undrar jag lite över att media alltid bjuder in lilla extrem vänsterpartiet i alla debatter som en ”motpol”. Deras utgångspunkt är alltid rätt extrem och inte representativ vare sig hos folket eller i riksdagen. Tycker speciellt SVT och SR borde skärpa sig, det ska vara public service, objektivt och betalas med skattemedel. Dom ska INTE ta ställning parti-politiskt.

  18. Pelle Billing skriver:

    Nils,

    ”Det är därför jag ofta framhåller vikten av att inte göra problematiseringen av feminismen (jämstäldismen/jämställdhet 2.0 etc) till en höger- vänsterfråga. Vi får inte riskera att alienera de feministkritiska elementen på vänsterkanten. Vi vill ha dom MED PÅ TÅGET !!!”

    Instämmer till fullo.

    Jag vet att många vänsterpersoner läser bloggen och min egen åsikt är att en mer balanserad syn på jämställdhet är något som skulle gynna samtliga riksdagspartier.

    Misandri och avsaknaden av mansfrågor i jämställdhetspolitiken är frågor som transcenderar blockgränserna.

Google