Skolan fortfarande en allmänpolitisk fråga

05 december 2011, av Pelle Billing

skola

För tillfället bubblar det över om skolartiklar i svenska tidningar:

Vadan allt detta intresse för skolan? Plötsligt vill alla tala skolpolitik och debattera skolans framtid.

Kanske beror det på betygsinflationen, vilken påverkar rättssäkerheten för eleverna. Kanske beror det på att svenska elever presterar allt sämre både i absoluta mått och i jämförelse med andra europeiska länder.

Det finns även en dragkamp mellan kommunala skolor, friskolor och de som vill se en statlig skola för alla. Respektive modell anses kunna lösa alternativt skapa problem, beroende på vem du frågar.

Och gott så, tycker jag. Utbildning är viktigt och vi behöver en aktiv och levande debatt när skolan uppenbarligen är en verksamhet som inte fungerar som den ska.

Samtidigt är könsperspektivet förvånansvärt frånvarande i dessa artiklar. Trots att vi vet att pojkarna trampar vatten i ett system som inte är anpassat efter deras förutsättningar eller sätt att lära sig. Skolan ses som en allmänpolitisk fråga och inte en jämställdhetsfråga.

Denna mediala bild blir extra anmärkningsvärd med tanke på att Lärarnas Nyheter rapporterar att pojkar inte bara betygsdiskrimineras, utan pojkar missgynnas allt mer i betygssättningen. Om könen var ombytta, skulle i princip alla analyser innehålla ett könsperspektiv – samt förslag på omedelbara åtgärder för hur diskrimineringen kunde hävas.

För märk väl att det är en diskriminering vi talar om, i ordets ursprungliga bemärkelse. Pojkar missgynnas till den grad att trots att de presterar bättre än flickorna i ämnet fysik, får de sämre betyg:

Trots att fler pojkar än flickor får högsta betyg på det nationella provet i fysik så är förhållandet det motsatta när det kommer till slutbetyg. 71 procent av flickorna som fick MVG i ämnet fysik hade fått ett lägre betyg på provet. Motsvarande siffra för pojkarna är 27 procent.

Nästan tre av fyra flickor får ett glädjebetyg i fysik, medan en av fyra pojkar får det. All betygsinflation är problematisk, men könsskillnaden här är exceptionell.

Vissa hävdar att flickorna förtjänar bättre betyg, eftersom de är flitiga både på lektionstid och med läxorna. Men faktum är att faktorer som närvaro, flit, ambition, läxor och lektionsarbete inte utgör betygsunderlag. Kunskapsmålen är det som räknas, och de nationella proven är bästa värdemätaren på dessa mål.

Skolverkets kommentar är att detta ”absolut är värt att titta vidare på”, och det är väl ett steg i rätt riktning. Samtidigt skulle en mer adekvat kommentar varit att ”det är upprörande att könsdiskriminering förekommer i svenska skolor, och vi ska med all kraft utreda vad detta beror på samt åtgärda felet”.

Lästips: Även Genusnytt och Tysta tankar tar upp samma ämne. Från Tysta tankar lånar jag bilden nedan.

rattvisa-betyg

 

18 kommentarer på “Skolan fortfarande en allmänpolitisk fråga”

  1. Matte Matik skriver:

    Det här är en väldigt viktig fråga idag, och det är sorgligt att det inte uppmärksammas – även om det inte förvånar mig ett dugg. Det här säger en hel del om vad skolväsendet har för syn på kön och signalerar att om du är kille är det inte lönt att anstränga dig.

  2. AV skriver:

    ”Nästan tre av fyra flickor får ett glädjebetyg i fysik, medan en av fyra pojkar får det.”

    Nja, man kan inte utan vidare säga att alla som får ett högre betyg i slutbetyg än på NP har fått glädjebetyg. NP är inget examensprov eller slutprov. Huvudsyftet är att det ska hjälpa läraren att sätta rätt nivå. NP ska vara ett (stort) prov bland andra för eleven. det finns fler sätt att visa sina kunskaper. Men skillnaden mellan NP och slutbetyg ska inte vara särskilt stora. Om eleverna generellt får bättre resultat på lärarens egna examensuppgifter håller denna för låg nivå och bör höja den. Om eleverna ligger under NP är han för hård. Utan att kalla det betygsinflation skulle jag nog kunna acceptera 15-20% som får högre betyg än på NP. Speciellt för de som ligger på gränsen till E (G förr) eftersom de kan visa sina kunskaper på prov senare. Däremot bör skillnaden inte vara så stor när det gäller högre betyg. Då bör det kanske ligga 5-10% över max.

    Men vi har skolor i kommunen som ger 46-52% högre betyg på kursen än på NP. Då håller man inte nivån. Då är inte nivån tillräckligt bra. Ett sätt är att höja ämneskunskaperna hos lärarna. Speciellt i vissa NO-ämnen är det katastrof på grundskolan. Lärarna har helt enkelt inte tillräckligt bra kunskaper själva i ämnet om de läst 10-20 gamla poäng i t ex kemi. Då blir det svårare att hålla uppe nivån.
    Inför 2 ämnen per lärare även i grundskolan. Se till att duktigare studenter lockas av läraryrket, höj status (karriärvägar) och lön.

    Tyvärr vägs även ovidkommande faktorer in i betyg. Närvaro, samarbete, flit, ambition, social kompetens. Nej, en del kollegor har svårt att förstå betygskriterierna. Skulle nog föredra om man införde något censorsystem, att man medbedömer elever man inte har personliga band till. Kanske en karriärväg i yrket?

  3. Koo skriver:

    Bra att du lyfter detta!

    Det är ofattbart att detta får fortgå.

    Kanske måste man förstå att föreställningen om ”Könsmaktsordningen”, alltså radikalfeminismens doktrin no 1. har fått ett fatalt genomslag i hela samhället. Allt för många har blivit itutade (och tror på det), att pojkar alltid är ”strukturellt överordnade”.

    Det betyder att vi måste leva med detta tills situtionen för pojkarna i den svenska skolan har fullständigt havererat. Men då är det för sent för en hel generation.

    Ansvaret måste de politiker och makthavare som låtit detta hända bära. De som skrivit under på den extrema feminismens ideologi.

  4. Jack skriver:

    AV,

    ”Utan att kalla det betygsinflation skulle jag nog kunna acceptera 15-20% som får högre betyg än på NP”

    ”71 procent av flickorna som fick MVG i ämnet fysik hade fått ett lägre betyg på provet.”

    - Nästan alla flickor med MVG har bevisligen på nationellt prov visat sig vara sämre än sitt erhållna betyg.

    Då skall också beaktas att gränserna för vad som är högsta betyg på det nationella provet är lågt satta just för att passa flickor. – ändå klarar de inte av det – ändå får de högsta betyg. Luktar skandal. Betygen som flickor har går då inte att lita på.

  5. Jack skriver:

    Apropå att betygen från flickor inte går att lita på måste också konstateras att högre utbildnignar ändå inte i efterhand nedvärderar flickors uppblåsta betyg utan att de istället ges samma vikt som pojkars. Skandal även det. Baserat på kön accepteras kvinnornas uppblåsta betyg så att framtiden befolkas av mindre kompetenta personer på högre poster. Det är tydligen värt så mycket för kvinnor att få långa titlar att de inte bryr sig om att andra personer med långa titlar är inkompetenta. Broar kommer att rasa, hus att falla, människor att dö osv

  6. Törnrosa skriver:

    Jack: ”Broar kommer att rasa, hus att falla, människor att dö osv”

    Sånt har jag sett redan och då var inga kvinnor inblandade. Så du menar att risken ökar? Kanske det. Men…

    Tror knappast att långa titlar lockar de flesta kvinnor – i varje fall inte lika mycket som män. Och jag tror inte en enda kvinna blir ensam ansvarig för ett helt brobygge. Finns nog fler män involverade som delar på ansvaret.

    Jag är inte säker på att man ska slå fast att tjejerna är sämre generellt. Killar gillar tävla, själva tävlingsmomentet kan få en del tjejer att knyta sig för stunden, så att deras kunskaper är bättre än vad själva provstunden visar. Kan vara bra att tänka på tror jag. Ett resonemang som säkert kan utvecklas ytterligare.

  7. Koo skriver:

    Problemet när inte samhället tar sitt ansvar gentemot alla dessa pojkar är att den organiserade brottsligheten kommer att nå oanade nivåer. Vilket kommer att drabba hela samhället med full kraft, både kvinnor och män.

    När skall denna galenskap upphöra? När skall vi återigen se pojkar och flickor som i första hand barn som behöver få utvecklas – och inte representanter för över- och underordnade kollektiv?

    SCUM-debattens vedervärdiga attityd gentemot skolpojkarna visar med all önskvärd tydlighet hur denna syn ser ut idag.

    Jag tror att roten till denna ledsamma utveckling just i skolan går att finna i genusvetenskapen och hur den har påverkat pedagogiken och skolornas verksamhet. Inte bara att alla elever presterar sämre, men att just pojkarna presterar allra sämst.

    Den så kallade genusvetenskapen måste helt enkelt på sikt upphöra. Förhoppningen är ju att, precis som nyligen i Norge, anslagen stryps och denna typ av verksamhet på sikt fasas ut.

  8. Daniel skriver:

    En liten kommentar när det gäller avgångsbetyg.
    Det är inte avgångsbetygen som man mäter utan något som kallas för SALSA-värde.
    Det är ett viktat (sammansatt??) värde som ska kompensera för olika faktorer.
    Närmare förklaring hittar man här:
    http://salsa.artisan.se/

    Det vore kul om någon som är insatt i statistik (vilket jag inte är), kunde förklara vilka faktiska konsekvenser detta medför.

    Jag misstänker att situationen för vissa skolor hade sett ännu mera horribel ut om man bara tittade på avgångsbetyg rakt av.

  9. Jack skriver:

    Törnrosa,

    ”tävlingsmomentet kan få en del tjejer att knyta sig för stunden, ”

    Tävlingsmomentet är minimerat på så sätt att det inte som förr fanns en viss andel av varje betygssteg som ska delas ut. Nu kan alla, i teorin, få MVG. Det är därför inte i egentlig mening någon tävlan mot andra att skriva proven, istället, eller i första hand, en mätning av individen gentemot yttre mål.

    Dock är mätbarhet mot yttre referenser något som tilltalar och passar pojkar mer är min bedömning. Alternativet till att mäta prestation är att lärarna får skapa sig en känsla av hur högt betyg de vill ge eleven i ämnet, utifrån samtal och attityder, såväl sina egna som elevens, med mera. Att kunna ge rätt intryck genom sådana mänskliga medel är förstås viktigt det också i arbetslivet men då bör betygskraven också kommunicera detta.

  10. Törnrosa skriver:

    Jack: Det är det här ”en mätning av individen gentemot yttre mål” som jag menar är tävlingsgrejen. Och det som killar också trivs bättre med, som du så riktigt påpekar.

    Sen får vi väl se vart det bär hän med det nya betygssystemet. Kan förhoppningsvis bli bättre än tidigare, när det väl kommit på plats. Vill att det ska bli rättvist för både pojkar och flickor.

  11. Rutrutan skriver:

    Bra att du lyfter fram detta, Pelle.

    Koo och Pelle:

    Könsmaktsordningsteorin tar inte hänsyn till betygsdiskriminering av pojkar i skolan och inte heller till något annat av det som Pelle brukar skriva om. Just på grund av att den inte gör det, så är teorin inte testbar. Den lär därför ha spelat ut sin roll snart…

    ”Om man i denna teori tar hänsyn till plågade kvinnor och plågande män men inte till plågade män eller plågande kvinnor så kommer man, för alla fakta man tar in och prövar teorin mot, finna att det finns en könsmaktsordning i vilken män förtrycker kvinnor.

    Varje gång. Svaret givet på förhand. Oavsett hur verkligheten ser ut. Med Fredrik Segerfeldts snygga formulering får man ett ‘forskar-Jeopardy: Jag har svaret, men vad är frågan?’”.

    Läs mer här.

  12. JockeH skriver:

    Den ”klassiska” liberalismen har jag inget problem med. Den ”wollstoneska” feminism som kräver lika rättigheter för kvinnor och män, är absolut av godo. All ”feminism” bortom detta tenderar antingen att vara absurd eller rentav livsfientlig. (För exempel på den senare typen av feminism kan man se t.ex. Solanas eller Andrea Dworkin.)

    F.ö. tycker jag dock att begreppet ”feminism” blir ett antibegrepp, om man menar ”lika rättigheter för män och kvinnor”. Detta slags feminism fokuserar inte på kvinnan utan på individen – och bör därför identifieras som en individualism.

    Detta gör mig alltså inte till feminist.

  13. Jack skriver:

    Törnrosa,

    ”som jag menar är tävlingsgrejen” Jag förstod att du menade så och påpekade hur det i själva verket i huvudsak inte var någon tävling i allmän bemärkelse, att ditt menande i någon mening var felaktigt var alltså en huvudpoäng.

    Istället är provsituationen alltså en mätning mot yttre mål i första hand. Det sägs att tävling passar pojkar men jag belyser hur inte ens proven är tävlingar alltså. Mätning mot yttre mål kanske också passar pojkar, men det är en annan femma, något som kräver en egen etablering. Men problemet ligger helst inte i om något format passar något kön bättre, nödvändigtvis, utan ifall det är rimligt att premiera vissa förmågor, som t ex att kunna prestera bra gentemot mätbara mål. Om en viss förmåga är önskad och pojkar är bättre så får det blir så. Feminism handlar ofta om att ändra vad man önskar sig för att premiera flickor/kvinnor men ibland finns det goda orsaker till att man önskade som man önskade från början. Detta är den viktigaste diskussionen i detta men också en svår sådan.

  14. Törnrosa skriver:

    Jack: Vill inte att du ska missförstå mig. Jag hänger alltså – just nu – upp mig på att ”själva provsituationen” kan upplevas som hämmande för vissa tjejer.

    Betygssättaren måste vara medveten om att dessa tjejer har bättre kunskaper än vad som visas i provet och ta hänsyn till det vid betygssammanfattningen.

    Annars vänder vi ju bara på problemet igen. Alltså nu ska killarna fram och det är tjejernas tur att stå tillbaka. Medan det i själva verket kan vara så att killar och tjejer kan ta sig fram till samma mål men på olika sätt. Varför inte pojk- och flickskolor. Har varit inne på det tidigare.

    Jag är inte ute efter att tjejerna ska extrapremieras. Jag tycker nämligen inte att man hjälper någon med att ge högre meriter än personen tjänat ihop. Men det är fel att någon (tjej) ska stå tillbaka för att själva mätmetoden gynnar en annan (kille).

    Ihop med dina andra synpunkter beträffande skandal, broras och massdöd på grund av mindre duktiga tjejer så kunde jag inte låta bli att framföra mina synpunkter trots att jag inte är feminist eller jämställdist. Ha det bra

  15. Någon skriver:

    Jag har gått i grundskola med 50/50 pojkar och flickor, jag gick högstadiet med 70/30 pojkar och flickor, samt gymnasiet med 10/90 pojkar och flickor.

    Jag är faktiskt inte alls förvånad över att flickor får bättre betyg än pojkar. Varför? För betyg handlar faktiskt inte om vad du kan, det handlar om vad läraren tror att du kan.

    Och ska vi vara helt ärliga så är det oftare pojkar än flickor som stör under lektionstid, genom att till exempel prata om helt irrelevanta ämnen för att ”leka” med läraren, prata utan att räcka upp handen, och göra sådant som vi idag kallar för ”trolla” (inte trolleri, utan som ett troll) – ni vet de som i forum skriver något helt annat för att leda forumdiskussionen åt ett annat håll, bara för att det är kul. Visst var det flickor ofta gjorde sådant också, men inte alls i samma utsträckning. Minns särskilt en lektion då två pojkar spenderade 30 minuter på att fråga ut läraren om ett helt irrelevant ämne, som läraren gång på gång försökte avleda…

    Låt oss jämföra det med en arbetsplats. Ren instinktivt, vem tror kan mest? A. den som ofta är sen, kommer med ursäkter, ifrågasätter det mesta, vägrar ge sig i diskussioner, inte dyker upp ibland och pratar med andra under möten? B. den som alltid kommer i tid och är förberedd?

    Med andra ord gör lärarna antagligen en bedömning utifrån vad de ser och uppfattar. Du skulle antagligen bedöma likadant.

    Med andra ord: problemet ligger nog djupare än att lärare betygsdiskriminerar pojkar.

  16. Lövet skriver:

    @Någon: ”Låt oss jämföra det med en arbetsplats. Ren instinktivt, vem tror kan mest? A. den som ofta är sen, kommer med ursäkter, ifrågasätter det mesta, vägrar ge sig i diskussioner, inte dyker upp ibland och pratar med andra under möten? B. den som alltid kommer i tid och är förberedd?”

    Jag tror att det är B: dvs mannen…

  17. [...] placering har ändrats sedan publicering). Flera andra bloggar har tagit upp artikeln, t.ex: Pelle Billing, GenusNytt och [...]

Google