Nya högskoleprovet erbjuder andra chans för män

01 december 2011, av Pelle Billing

hogskoleprovet

En av vår tids viktigare mansfrågor är pojkars skolgång. Det är väl känt att pojkar presterar sämre och betygsdiskrimineras i skolan, och båda dessa fenomen är långsiktigt problematiska.

Pojkar är i genomsnitt lika begåvade som flickor, och borde därmed kunna prestera lika bra. Att så inte är fallet är en viktig signal för samhället och skolan att analysera.

Vad gäller betygsdiskriminering handlar det om att pojkar ska känna sig välkomna och uppskattade i vårt samhälle, och när de märker att flickorna har lättare att få högre betyg sker motsatsen.

Skolfrågan behöver alltså en lösning, och jag skrev nyligen en översikt av möjliga metoder. Det är inget som går att rätta till över en natt, men om frågan prioriteras borde en hel del kunna förändras under 2010-talet.

Samtidigt behövs det på kort sikt andra vägar för begåvade killar att kunna komma in på universitet och högskolor. Det skulle vara olyckligt för både killarna själva och för Sverige om de stängdes ute från högre utbildning.

Högskoleprovet har redan tidigare utgjort en sådan möjlighet, då männen alltid skrivit bättre än kvinnorna här. En trolig orsak till detta är att det finns ett uppdämt behov bland begåvade män som vill studera vidare men som saknar goda betyg.

Nu har högskoleprovet gjorts om, vilket öppnar dörren än mer för männen. Tidigare bestod provet till 65 procent av verbala uppgifter (läsförståelse, ordförståelse, etc) – vilket i allmänhet gynnar kvinnor. Det nya provet består till lika delar av verbala och matematiskt-logiska uppgifter.

Resultatet av detta nya prov är att männen skrev nästan sex procentenheter bättre än kvinnorna, vilket torde göra att fler män kan komma in på högre utbildning den närmaste tiden. Som bekant är det nästan dubbelt så många kvinnor som män som tar en examen på högskolenivå.

Personligen ser jag det som mycket glädjande att samhället förstärkt den andra chans som högskoleprovet utgör för killar och män som haft det svårt i skolan. Och det bästa av allt är att det görs utan att diskriminera kvinnor (vilket hade varit oacceptabelt). Det nya provet har helt enkelt en jämn fördelning av baskunskaper som behövs inom naturvetenskapen respektive humaniora – och ingen kan väl anse detta annat än rimligt och rättvist.

Tipstack: Går till Jax!

 

67 kommentarer på “Nya högskoleprovet erbjuder andra chans för män”

  1. Matte Matik skriver:

    Tror du inte det höjs röster som säger att det nya högskoleprovet är ett tydligt bevis på att ”det manliga” premieras?

  2. Pelle Billing skriver:

    Matte Matik,

    Kan det säkert komma att göras. Men då kan jag peka på mitt resonemang i blogginlägget ;)

    Hur kan det vara orättvist med lika delar naturvetenskap och humaniora?

  3. Matte Matik skriver:

    Det brukar väl i radikalfeministiska kretsar heta att vetenskapen är ”infekterad” av manligt tänkande. Såna här hemska saker som krav på bevis, logik, kausalsamband och annat elände – sånt som finns speciellt inom naturvetenskapen. Att man måste rycka upp den med rötterna och börja om från början. Det är inte helt långsökt att tänka sig att man i de kretsarna tycker att ”traditionell” vetenskap som naturvetenskap bör stå tillbaka för humanioran. Bara att högskoleprovet har lika delar är i sig ett bevis på en patriarkal maktordning. Osv osv osv… ;-)

    Väntar med spänning på den första newsmill-artikeln som tar upp detta.

  4. Pelle Billing skriver:

    Vår civilisation bygger på just denna naturvetenskap. Om man ogillar den kan man avstå från att använda broar, sjukvården, vägar, datorer, osv.

    Varsågod att gå tillbaka till stenåldern och ”börja om på nytt”!

    Med detta inte sagt att man inte kan kritisera vetenskapen och dess metodik. Men det får vara någon rim och reson i den kritiken…

  5. Man & Woman United skriver:

    Är det något Mansnätverket skulle kunna spinna vidare på

    studie/höskoleprovs grupper, genomgång av gamla prov etc som ett led i att pusha,ge stöd och uppmuntra män att söka till Högskola/Universitet

  6. Matte Matik skriver:

    Pelle, du vet ju att jag håller med dig. Jag gör bara en analys av hur snacket brukar gå i de post-postmoderna kretsarna. Som de säger i Trolltyg i Tomteskogen: ”Bränn! Bränn! Bränn!”.

  7. Backlash skriver:

    Har inte högskoleprovet tidigare varit kritiserat just för att det i sin sammansättning gynnade män? Eller blandar jag ihop det med IQ-tester?

  8. Matte Matik skriver:

    @Backlash: Jag vill minnas att det var något man pratade om på 90-talet, dvs jag tror det. Därav att jag också tror att debatten kommer upp på nytt. Med inslag av det jag skrev ovan.

  9. Fredrik skriver:

    Det här måste vara enda gången jag inte håller med om vad du skriver angående högskoleprovet. Läs- och ordförståelse har alltid varit min starka sida och jag tyckte därmed att det var synd att man ändrade på detta.
    Därmed inte sagt att jag tycker att det är dåligt att män i större utsträckning får större chanser att visa prov på sina kunskaper.

  10. Hanna Fridén skriver:

    Jag skulle inte påstå att betygssystemet är könsdiskriminerande, snarare så är det ju så att betygen sätts efter fler saker än prov i skolan, det sätts även på saker som läxinlämning, närvaro, prestationer under lektionerna, samarbete i klassen och andra inlämnsuppgifter. Själv var jag en individ i skolan som sket i läxor, gärna skolkade och inte gärna arbetade i grupp – Jag var väldigt kompetent inom områdena (jag tentade ju av hela högstadiet på 4 månader sen) men det innebär ju inte att jag fick betyg bara för det för läroplanen har regler på hur man sätter betyg. Att man sätter betyg på att man är där, gör inlämningsuppgifter osv. är ju för att förbereda för arbetslivet.

    Inget yrke ser ut som så att du bara bevisar din kunskap då och då, utan du ska vara där varje dag och utföra uppgifter inom området, detta är något som barn måste lära sig och jag kan inte se det som könsdiskriminering att folk som jag (som är mer lik killar i det här avseendet än tjejer) får lägre betyg för att jag inte utförde uppgfter i samma mån som tjejerna i klassen. Att jag var kunnig visste ju lärarna, men de kan inte frångå läroplanen som ska lära oss leva i samhället lika mycket som att lära ut bara för att de vet att jag kan – vilket vi hade hur många kvartsamtal som helst om.

    Visst fann jag detta bedrövligt surt under skolgången. Inget tvivel om detta. Jag tyckte att skolan var pisstråkig. Men man måste fortfarande lära sig detta. Man måste lära sig rutiner, att arbeta varje dag och att slutföra uppgifter man får. Det är där som unga killar har problem idag, inte i de nationella proven. Att lära sig fakta är en sak, men man måste omsätta den i arbete med.

    Jag anser att den största problematiken i skolan vad gäller pojkar är att pojkar känner sig omotiverade att utföra de här sakerna. Det är primärt läxorna som de har problem med. Det är inte bristande kompetens från deras sida, det handlar om att… det är svårt att motivera sig att göra det.

    Jag vill också tillägga en sak på grund av ett vanligt missförstånd i just skolfrågan. En hel del personer brukar säga att tjejer fått högre betyg och killar lägre, detta stämmer ju faktiskt inte. Både flickor och pojkar presterar sämre i skolan idag än tidigare, men killarna presterar sämre till en högre nivå.

    Jag är helt övertygad om att dessa faktorer väger in, jag har inte bevis på det, men det är mina personliga tankegångar:

    1. Barn lär sig mycket utanför skolan idag, mycket tack vare saker som internet som gör information mer lättillgänglig än tidigare. Informationen människor söker upp själva är oftast mer intressanta för individen, och som bekant så kan man lära sig en begränsad andel saker samtidigt. Om man fokuserar på de ämnen som man själv har ett större intresse av så bortprioriteras skolämnen.
    2. Sättet barn lär sig saker på idag är fundamentalt annorlunda än för 20 år sedan, trots detta har inte skolundervisningen förändrats utan den ser fortfarande ut på samma sätt. Jag tror att det skulle behövas en utredning om hur barn lättast lär sig saker för att se om det finns ett bättre tillvägagångssätt än den klassiska utlärningsmodellen som bättre lämpar sig för dagens samhälle. Jag vet inte om det finns ett bättre sätt, men jag anser att det vore värt att undersöka detta.
    3. Det främsta skälet däremot är vilka saker man fokuserar på i skolan vilket jag funnit olyckligt i hela mitt liv. I skolan fokuserar man mycket på grupparbeten, dock ej som grupparbeten faktiskt ser ut i verkligheten, utan snarare ska alla sitta och bestämma lika mycket var för att det blir mest rättvist. Detta är ju väldigt pluttesnuttegulligt men i min mening jävligt felaktigt. Den typen av situationen existerar inte i verkligheten. Jag tycker att dessa gruppövningar behövs också, mest för att lära sig att få inputs från andra människor, men varför helvetet får inte folk lära sig att bestämma och att ta att någon annan bestämmer? Jag anser att detta är riktigt viktigt. Folk måste få lära sig att vara chefer, och att vara anställda. Detta skulle gynna pojkar mycket. Generellt är kvinnor mer intresserade av grupparbeten där alla bestämmer lika mycket, generellt är pojkar bättre på att agera som chef eller anställd. Det här är en väldigt vanlig könsnorm. Ungdomsidrotten är bra exempel. Många ungdomar spelar fotboll. Om en kille vill spela fotboll så skiter han oftast fullkomligt i om hans polare vill det med. Han spelar fotboll. Tjejer däremot brukar börja på sporter tillsammans, anser det viktigt att de ska vara på ungefär samma nivå, slutar några av de gå på sporten så slutar oftast alla. Det är svårt att säga om detta är biologisk betingat eller inte, det finns vissa neurologiska saker som tyder på att biologi faktiskt kan spela in mycket i detta men som med all neurologi så är alla ändå exakt lika kapabla att utvecklas i både områden. Jag tror att detta skulle gynna pojkar i den mån att de skulle vara mer intresserade av ämnet i fråga, och jag tror att det skulle gynna tjejer för att det är lite opraktiskt i karriären exempelvis att fungera såhär. Så jag tror att detta skulle gynna pojkar och flickor och jag tror att det skulle jämna ut betygen mellan pojkar och flickor mer.

    Och nej, om någon vill komma med att grupptänket är en feministisk grej i syfte att gynna tjejer: Det är snarare en supersossig superdemokratisk grej där alla är lika bra och det är helt förbjudet att uppfostra barn till något som skulle kunna tolkas som att man hjärntvättar dem till ett klassamhälle med chefer och arbetare (tro mig, det är vad folk säger, rätt irriterande I think).

  11. Matte Matik skriver:

    Många bra poänger, Hanna. En annan sak vad gäller att man idag har mycket mindre lärarledd tid till förmån för grupparbeten är helt enkelt för att det är billigare. Ju färre lärare per antal elever, desto lägre lönekostnad. Det behövs ingen feministisk konspiration för det.

  12. Hanna Fridén skriver:

    Matte Matik:

    Självklart en mycket viktig poäng, det är bedrövligt att skolan har så lite resurser idag. Man kan ju tycka att det borde vara värt att investera mer i Sveriges framtid än vad det görs idag.

  13. Jax skriver:

    Hanna, du har mer rätt än du vet. Folkskolan kunde startas tack vare att motståndarna till allmän skolgång insåg att den var ett utmärkt sätt att diciplinera barn så de skulle komma i tid till fabrikerna när de blev större. Motståndet mot folkskolan var mycket stort.
    Du skriver:
    ”Jag anser att den största problematiken i skolan vad gäller pojkar är att pojkar känner sig omotiverade att utföra de här sakerna. Det är primärt läxorna som de har problem med. Det är inte bristande kompetens från deras sida, det handlar om att… det är svårt att motivera sig att göra det.”

    Det innebär att pojkarna genomskådar många av dummheterna i skolan, fokuserar på väsentligheter, skriver bra på proven, och blir straffade för detta. Idealet är en duktig och lydig flicka.

  14. Hanna Fridén skriver:

    Jax:

    Fast man måste faktiskt lära sig att fullgöra uppgifter, oavsett om man tycker att de är tråkiga eller inte. Livet ser ut så och man måste lära sig det. Jag tycker att det finns en fundamentalt fel i uppfostringsmodellen som säger att allt ska vara roligt (allt ska inte vara trist heller) – För det mesta i livet är pisstråkigt och någonstans måste man kunna förstå det och lära sig att, visst, arbete suger kanske men jag får lön av det och får det ka jag göra saker som jag gillar. Däremot så är det ju förbannat svårt att motivera folk till att göra pisstråkiga saker om de inte får ut något av det. Jag menar, både du och jag har inga problem med att utföra tråkiga arbetsuppgifter för vi får vår lön för det och då anser vi att det är värt det. Ungdomar får ju inte ut ett skvatt av det, ärligt talat, förutom en liten kluddelutt på ett papper som inte betyder något konkret för dem. Det här är ett problem, så hur får vi ungdomar att anse att betyget faktiskt är relevant? Jag tror att tjejer i större mån får ut någon form av bekräftelse av betyget än vad pojkar får, och detta är något vi måste titta på.

  15. AV skriver:

    Hanna:
    ”snarare så är det ju så att betygen sätts efter fler saker än prov i skolan, det sätts även på saker som läxinlämning, närvaro, prestationer under lektionerna, samarbete i klassen och andra inlämnsuppgifter.”

    I så fall gör läraren fel. Betyg ska sättas på de kunskaper eleven har när kursen är slut. Dvs inget genomsnitt under kursen. Man kan börja på F och sluta på A. Endast de kunskaper som tas upp i betygskriterierna ska räknas med.

    läxinlämning – kan användas för att presentera sina kunskaper. Man bör dock vara försiktig att man inte mäter föräldrarnas förmåga att hjälpa.
    närvaro – inget betygkriterium. Man kan vara borta halva tiden och få A i betyg.
    prestation under lektionerna – visst om det mäts efter betygskriterierna. Att vara flitig, tyst, ”gjort många tal” i matten mm räknas inte in.
    samarbete – sällan betygskriterium. Möjligen i Idrott och Hälsa, annars inte. Har ingen relevans för betygen.
    andra inlämningsuppgifter – ja, betygsgrundande.

    Det är just pga att flera ickerelevanta faktorer vägs in som det blir betygsinflation, vilket ofta gynnar flickor. De är i genomsnitt duktigare på att lämna in läxor, sitta stilla, gör vad läraren säger åt dem, skriver snyggare, samarbetar mera. Men det ska INTE räknas in i betygen. En slarvpelle som kommer för sent, skriver illa (men har med relevanta delar) och aldrig gör en läxa har lika stor möjlighet att få A i matematik som flitiga Lisa som alltid kommer i tid och gör läxorna. Bara båda kan visa i slutet av kursen att de kan lösa komplexa uppgifter med algebraiska metoder och kan analysera metodens relevans samt svarets giltighet.

    Att bortse från trevliga/otrevliga, men irrelevanta, egenskaper hos elever ligger just i professionen att vara lärare.

    Fick just in statistik i skillnad mellan nationellt prov och slutbetyg i kommunens skolor. I en viss skola hade runt 50% av eleverna högre slutbetyg i Ma o Sv än på NP. Då snackar vi inflation. En 15-20% över kan man nog acceptera när mer än NP räknas med, men inte 50%!

    Lärarnas tidning visade tydligt att nästan dubbelt så många flickor fick MVG i slutbetyg i Sv som i NP. Betydligt fler än pojkarna. Betygsdiskrimineringen är tyvärr tydlig, men man gör inget åt den.

    Det finns mycket att säga om Sveriges betygssystem, men det kräver nästan en egen blogg.

    I övrigt bra att man har lika delar humaniora och naturvetenskap. Kanske att man skulle ha olika högskoleprov beroende på vad man ska plugga?

  16. Access skriver:

    Hanna,
    Men all respekt, men skolan ska lära ut kunskap och färdigheter. Inte uppfostra barn eller lära dem vara goda slavar. Därför ska också betyg sättas utifrån tillgodogjorda kunskaper och färdigheter.

  17. Hanna Fridén skriver:

    AV:

    Olika högskoleprov baserat på vad man ska plugga är ju i högsta grad rimligt, jag skulle även vilja se att man kan specifiera sig mer i lägre årskurser än vad man kan idag. Jag menar, olika elever är duktiga på olika saker och man bör ju premiera kunskaper och ge folk möjlighet att lära sig mer och stimuleras mer inom de ämnen de behärskar bra – Men detta är ju tydligen ett elitiskt feltänk från vänsterns håll, vilket förargar mig något enormt.

    I övrigt håller jag inte med dig. Jag menar, jag var ju en sån där slarvpelle själv. Mycket goda kunskaper i allt (ptja, inte syslöjd, jävla skit) men jag satt hellre på internet och drev min hemsida än att göra läxor. För det var roligare och jag blev mer stimulerad av det. Folk som jag presterar bra på prov, inte sällan är det också så att vi är duktiga på att plugga på precis innan provet, prestera på provet, men sedan bryr vi oss inte. Det här är faktiskt inte bra för om man inte lär sig omsätta sina kunskaper i praktiken så är inte kunskaperna värda någonting. Det är jättenkelt för många att prestera bra på prover utan att de har kunskapen att omsätta det i praktiken, därför har man olika typer av skoluppgifter.

    Titta på matten exempelvis. Vi har matteproblem rakt, bara en massa anonyma siffror man ska räkna ut, men vi har också problemlösningen för där omsätter man de mattematiska kunskaperna i praktiken. Man har båda typer av uppgifter för att alla kunskaper är onödiga om man inte kan använda dem.

    Ett annat bra exempel på detta är psykologi. Hur många människor finns det inte som läst mängder med psykologi som är totala sociala ufon utan en gnutta social kompetens överhuvudtaget? De må ha läst det, det innebär inte att de kan applicera sina kunskaper. Om man går in på skolverkets hemsida så står det klart och tydligt att elever måste lära sig att använda sina kunskaper och utvecklas till funktionella individer i samhället.

    Du kanske också var en sån här slarvpelle precis som jag, jag vet inte, och om det är så har jag en personlig förståelse för att man upplevde detta som frustrerande under skolgången. Det gjorde jag med, men det är fortfarande någonting som barn måste lära sig oavsett hur tråkigt man tycker att det är. Jag menar, låt oss vända på den här steken, tjejer är oftast bättre på att utföra uppgifterna än vad de är på konkreta prov för de tycker att proven är skittråkiga och de vill hellre göra projekt av olika slag. Ska tjejerna slippa proven då för att de lämnar in bra uppgifter? Det är inte heller rimligt. Vi måste ha bådadera oavsett om det är så att vissa grupper finner saker så tråkiga att det inte är klokt för skolans uppgift är inte bara att pumpa prov – Och det finns inte ett enda yrke som går ut på att du bara sitter och bevisar din kunskap, du måste använda kunskapen för att utföra ditt jobb. Och detta måste man lära elever.

    Sedan finns det säkert bättre sätt att lära elever detta, som det står i min första kommentar.

  18. Hanna Fridén skriver:

    Access:

    Vaddå lära dem vara goda slavar, hur kan du få ut det av min text? Och med all respekt så har du fel vilket du kan läsa på Skolverkets hemsida. Betygskriterier är beroende av mer än provresultat. När du blir äldre och har arbetslivserfarenhet så kan du söka flera utbildningar med hjälp av högskoleprovet trots att du inte har goda betyg. Vet du varför det krävs att man har arbetslivserfarenhet på de flesta Universitet som går till väga på det här viset? Jo, för att de vet att du har förmågan att arbeta och omsätta kunskaper i praktiken. Det är det enda skälet för provresultat räcker inte i livet, jag är ledsen men livet fungerar inte så. Oavsett hur mycket man önskar att det vore så.

  19. AV skriver:

    Hanna: Nej, jag var ingen slarvpelle. Det spelar heller ingen roll. Jag är mattelärare och har därför att avgöra just kunskaper hos elever. Mina beslut påverkar deras framtid, så detta med betyg är inget jag tar lätt på.

    Min uppgift är att alla elever ska få möjlighet att tillgodogöra sig kunskaper på olika sätt. Eftersom vi lär oss olika (och nu pratar jag inte bara om kön utan individuellt) är det viktigt att undervisningen är så varierad som möjligt och så flexibel som möjligt. Då kan alla hitta sitt sätt och samtidigt lära sig att jobba på fler sätt än de invanda. Huvudsyftet är att ingen elev ska missgynnas pga sitt lärosätt. Vissa lär sig bäst genom att lösa uppgifter skriftligt, andra muntligt och med diskussion.

    Samma gäller elevens möjlighet att visa sina kunskaper. Det finns flera sätt att göra det på. För att få A räcker det med att man kan presentera det på ett sätt. Om man har svårt för prov, bör man givetvis inte slippa det, men samtidigt erbjudas att presentera sina kunskaper på annat sätt. Samma tvärt om. Öva på dina svårigheter men få ärliga möjligheter att visa dina kunskaper.

    Jag har varit på ett antal konferenser och temadagar om betygssättning och verkligen läst våra styrdokument. Så det spelar inte så stor roll om du håller med mig. Det är påbud från skolverket (näst underställd Gud!) och något vi har att rätta oss efter. Uppförande, flit, närvaro mm är INTE betygsgrundande! En elev kan vara en slarvig skitstövel och ändå få toppbetyg. En elev kan vara hur underbar och social som helst, men få F ändå om han/hon inte kan grundläggande procenträkning.

    Sen har du nog missuppfattat vad ett prov är. Det är inte bara faktatest och räkning. På mina prov är det utredande, analyserande och diskuterande frågor. På alla betygsnivåer. Mina gruppuppgifter kräver även de fakta och grundläggande räkning. Prov och diskussionsuppgifter testar av samma saker, fast på olika sätt.

  20. Hanna Fridén skriver:

    AV:

    Matte ser ju inte riktigt likadant ut som andra områden, dock, egentligen är ju hela matten ett enda långt prov. Helt annorlunda från exempelvis engelska. Det spelar ingen roll hur bra du är på att stava på engelska i glosproven – Om du kan omsätta dina kunskaper i praktiken går endast att uppvisa med hjälp av uppgifter där du omsätter kunskaperna i fråga i praktiken. Men du gör inte direkt inlämningsuppgifter i matten där du bygger en mattematiskt komplicerad 3D-modell eller liknande. Matten i skolan ser fundamentalt annorlunda ut från de flesta ämnen och kan därför verkligen inte jämföras vad gäller skoluppgifterna. Att jag skulle anse att prov är begränsat till att skriva saker på ett papper kan jag heller inte förstå att du antar. Det får mig nästan att undra om du inte antar att jag är direkt korkad, ärligt talat.

    Vad gäller att elever lär sig av olika saker förstår jag överhuvudtaget inte varför du tar upp då detta är något som redan konstaterats och knappast något jag nekar till, tvärtom.

    Vad gäller att du tar upp beteende och hur sociala elever är förstår jag inte heller, då jag inte pushat för detta öht.

    Vad jag däremot sitter och pratar om är att man måste kunna omsätta sina kunskaper i praktiken och att detta inte säkerställs med hjälp av prover (frånsett matten, då). Både praktiskt genomförande samt prover behövs. Hur du kan få detta till att jag tycker till om elevers beteende och hur trevliga de är kan jag inte för mitt liv förstå och jag skulle föredra om din kritik mot mitt synsett baseras på det jag säger, och inte för att någon annan tok (exempelvis Jan Björklund) anser att man ska införa betyg baserat på elevers beteende. Tack.

    Du kan också vara god att inte ta för givet att jag inte vet hur olika prov är, om du är så vänlig.

  21. Fredrik skriver:

    Fredrik

    Han pratar generellt, dessutom är det bra att det är 50/50 mellan verbala och matematiskt-logiska uppgifter av andra orsaker också.

  22. Pelle Billing skriver:

    Backlash,

    ”Har inte högskoleprovet tidigare varit kritiserat just för att det i sin sammansättning gynnade män? Eller blandar jag ihop det med IQ-tester?”

    Tror båda två kritiserats för att gynna män. Men vad gäller högskoleprovet skrev männen bäst hur man än laborerade. Vilket ju kan ha att göra med att fler begåvade män har dåliga betyg.

  23. Pelle Billing skriver:

    Fredrik,

    ”Det här måste vara enda gången jag inte håller med om vad du skriver angående högskoleprovet. Läs- och ordförståelse har alltid varit min starka sida och jag tyckte därmed att det var synd att man ändrade på detta.
    Därmed inte sagt att jag tycker att det är dåligt att män i större utsträckning får större chanser att visa prov på sina kunskaper.”

    Bra förtydligande om att det inte gynnar alla män.

    Annars låter det som du håller med mig ;)

  24. Frida skriver:

    Bra Hanna! Hur kan AV tro att han vet nått om skolan och betyg? Mattelärare är ju ofta helt okunniga om genus och sånt. Skönt att du kan berätta hur det egentligen är. Som ung tjej så har en ju nyss gått i skolan och vet hur det är. <3 <3

  25. Mitt andra jag skriver:

    Jag förstod inte, är detta än ändring för att gynna män, alltså med flit omgjort just för att man tänker på männen eller gjordes det bara såhär för någon annan orsak?

  26. Man & Woman United skriver:

    Varför handlar Genus bara om feminism?

  27. Hanna Fridén skriver:

    Frida:

    Det roligaste med att läsa dina kommentarer är att det faktiskt verkar som att du tror att någon går på att du är en tjej och feminist. Det mest pinsamma var väl gången du kommentera på N24 och skrev grova angrepp gentemot några antifeminister, kombinerade med dina små fjantiga hjärtan och tydligen helt hade glömt bort att du tidigare har kommenterat där under ditt betydligt mer manliga namn, och i tydligt försvar för antifeminismen.

    Men roligt att du tycker att du är listigt!

    Annars kan du ju försöka hålla en lite mer mogen nivå och diskutera. De andra här klarar det uppenbarligen finfint, synd att du inte tar till dig.

  28. Hanna Fridén skriver:

    Man & Woman United:

    Genus handlar om kön, i Sverige används genus framförallt för att syfta till grenen inom sociologi kallat för socialt kön, och är något som framförallt brukats av feminismen och inom feministisk teori. Det finns däremot ingen anledning till varför genusteori ska vara så kvinnodominerat som det är idag, det har bara blivit så, precis som andra områden har blivit dominerade av ett visst kön.

    Internationellt ser det lite annorlunda ut och det vi syftar till när vi talar om socialt kön ingår i mycket högre grad inom antropologin utan att vara definierat till genus i sig, och spridningen av kön inom forskningen är också större. Internationellt har vi också fler som forskar kring biologiska skillnader mellan kön.

    I Sverige skulle jag dock påstå att jag inte skulle bli ett dugg förvånad om någon kläckte ur sig siffran att 99% av de verksamma inom genusforskning (eller som använder genusforskning i sin ideologi/arbete) är kvinnor, och merparten av dessa feminister. Men fler män borde absolut börja arbeta med genusforskning! Det finns en viss problematik om man ska försöka lokalisera skillnader och finna normer om hela området är så kraftigt dominerat av ett kön då det är väldigt, väldigt svårt att undvika att normen inom området betraktar sig själva som norm.

  29. Nils Jungenäs skriver:

    Underbara nyheter!

    Jag har skrivit det tre gånger och resultatet har dalat kraftigt. Det är ju bara giltigt i fem år så jag blev tvungen att skriva det igen.
    Första gången jag skrev det hade jag, som ju är man, fem av mina totalt åtta fel på hela provet, på ordförståelsen eller vad det hette (det med synonymer och motsatser) och övriga tre fel var på läsförståelsen tror jag. Det var på håret att jag klarade 2.0. Man får ju inte ha för många fel samlade på en och samma del heller.
    Det ska bli intressant att se hur det går på ”nya” provet. Jag kanske kan slippa försämra mig iallafall. :-D

  30. Toddan skriver:

    Hanna:
    Du menar att pojkarnas betygsunderläge beror på deras attityd och beteende, med andra ord ”antiplugg kultur”. Det är deras eget fel. Beror på samma sätt kvinnors löneunderläge och bristande framgång i karriären på en ”antijobbs kultur” hos kvinnor? Att det är deras eget fel? Eller beror det att kvinnorna är offer för (patriarkala) strukturer? Är inte i så fall pojkarna offer för strukturer i skolan, dvs diskriminerade?

  31. Nils Jungenäs skriver:

    Hanna #27

    …så satir är omoget? Har jag förstått dig rätt då?

  32. Hanna Fridén skriver:

    Toddan:

    Nej, Toddan. Om ungdomar känner sig omotiverade i större grad så är det en tydlig indikation på att något är fel i undervisningen, vilket också är det jag skrivit. Skolan finns till för att vi ska lära våra barn och ungdomar saker, om skolan misslyckas med detta är det givetvis aldrig barnens fel. De som påstår att det är pojkarnas egna fel har ju uppenbarligen ingen förståelse för varför skolan finns och vad skolans uppdrag är. Jag vet att det finns osympatiska feminister som skyllt på pojkarna – Men jag håller verkligen inte med dem och har kritiserat dem intensivt. Bara så du vet.

  33. Hanna Fridén skriver:

    Nils:

    Fint att skylla bort det på satir. Ska jag fråga Pelle om han tycker att det är seriöst och ett bra sätt att bedriva debatt att låtsas vara feminist och attackera män? Generellt är inte det ett klokt tillvägagångsätt och jag finner det väldigt tråkigt att saker ska sjunka till den nivån. Det framstår som billigt, och det gynnar inte mansrörelsen ett dugg att vissa individer gör på detta vis. Inte ett dugg.

  34. Frida skriver:

    Bra sagt Hanna! Nils måste lära sig att det inte gynnar mansrörelsen att sjunk till så låg nivå att de tar till satir och låtsas vara feminister som attackerar män. Det är bara riktiga feminister som får ta till satir och attackera män. Sånt gynnar kvinnorörelsen! <3 <3

  35. John Nilsson skriver:

    Hanna Fridén, kl 19:52:
    ”Nils:

    Fint att skylla bort det på satir”…

    Apropå SCUM-debatten då, eller? Men jag håller med dig i sak.

  36. AV skriver:

    Hanna:
    Vi tar det från början. Du sade att det inte finns betygsdiskriminering jmf NP utan det beror på att lärare även tar hänsyn till ”läxinlämning, närvaro, prestationer under lektionerna, samarbete i klassen och andra inlämnsuppgifter.”

    Jag visade att flertalet av dessa faktorer INTE är betygsgrundande och att man inte får ta hänsyn till det. Och att andra är relevanta, för att ge flera möjligheter att visa kunskap.

    Du höll inte med mig, med motivationen att det inte räcker med att ”pumpa prov” utan att det fanns en massa andra uppgifter, t ex tillämpningar, som inte kommer fram på prov. Som exempel tog du upp matte och psykologi. Bl a att det på prov blir otillämpad matte, men att det även finns problemlösning. Och då måste man även ha projekt och diskussioner. Tydligen speciellt viktigt för de som är slarviga och bara pluggar på inför prov.

    Eftersom jag är just mattelärare visade jag att matteprov och gruppdiskussioner egentligen ska mäta samma sak. Prov är också tillämpad problemlösning och gruppdiskussioner också teoretisk matematik. Det handlar bara om att låta eleverna använda olika lärometoder och redovisningssätt. Jag framhöll att socialförmåga och ordning inte är betygsgrundande för att förstärka att dina faktorer som samarbete och ordning INTE är betygsgrundande. Du får vara hur slarvig (nästan) du vill och ändå få toppbetyg.

    Nu får jag kritik för:

    1. ”Matte ser ju inte riktigt likadant ut som andra områden, dock, egentligen är ju hela matten ett enda långt prov. Helt annorlunda från exempelvis engelska.”

    Det var du som tog upp matematik som exempel, och eftersom jag är just mattelärare svarade jag utifrån matematik och inte psykologi. Om du nu vill hävda att matte inte är typiskt att diskutera är det lite konstigt att du själv tog upp det.

    2. ”Men du gör inte direkt inlämningsuppgifter i matten där du bygger en mattematiskt komplicerad 3D-modell eller liknande. Matten i skolan ser fundamentalt annorlunda ut från de flesta ämnen och kan därför verkligen inte jämföras vad gäller skoluppgifterna.”

    Jo, det gör man visst. Jag ger mina elever 3D-figurer uppbyggda av klossar och de ska sedan hitta mönstret till figur 10, 100 och n. Nej, matematiken ska inte vara särskilt annorlunda. Det ska handla mer om val av metod, antaganden, diskussion av noggrannhet och analys av resultatet. Dessutom ingår den i andra ämnen som kemi, fysik, biologi. Tillämpat så det förslår.

    3.”Att jag skulle anse att prov är begränsat till att skriva saker på ett papper kan jag heller inte förstå att du antar. Det får mig nästan att undra om du inte antar att jag är direkt korkad, ärligt talat.”

    Du tog upp att det behövdes projektarbeten för att de visade andra mer tillämpade vinklar än prov. Jag visade att de ska mäta samma saker. Nej, jag anser dig inte korkad, bara okunnig om vad prov och projekt ska visa.

    4. ”Vad gäller att elever lär sig av olika saker förstår jag överhuvudtaget inte varför du tar upp då detta är något som redan konstaterats och knappast något jag nekar till, tvärtom.”

    Du tog upp att olika metoder var till för att visa olika infallsvinklar, jag visade att de i huvudsak är olika vägar som båda går till Rom. Därför tog jag upp det.

    5.”Vad gäller att du tar upp beteende och hur sociala elever är förstår jag inte heller, då jag inte pushat för detta öht.”

    Du skrev att samarbete var betygsgrundande. Det är ju sociala förmågor. Och det är INTE betygsgrundande.

    6. ”Vad jag däremot sitter och pratar om är att man måste kunna omsätta sina kunskaper i praktiken och att detta inte säkerställs med hjälp av prover (frånsett matten, då). Både praktiskt genomförande samt prover behövs. ”

    Och jag anser att man visst kan skapa prov som testar av praktisk tillämpning. Även utanför matematiken. Om vi tar engelskan. Ett prov kan mäta både din förmåga att översätta, läsförståelse, hörförståelse, tillämpning i praktiska situationer.

    7″Hur du kan få detta till att jag tycker till om elevers beteende och hur trevliga de är kan jag inte för mitt liv förstå och jag skulle föredra om din kritik mot mitt synsett baseras på det jag säger, och inte för att någon annan tok (exempelvis Jan Björklund) anser att man ska införa betyg baserat på elevers beteende. Tack.”

    Som tidigare, du tog upp att elever skulle betygssättas utifrån samarbete. Inte för att jag håller med JB i så mycket, men om man ska betygsätta uppförande ska det vara i ett eget betyg och inte idag som inofficiellt kriterium som läraren använder godtyckligt för sina favorittjejer.

    8. ”Du kan också vara god att inte ta för givet att jag inte vet hur olika prov är, om du är så vänlig.”

    Jag tar inget för givet. Utifrån det du skriver gör jag bedömningen att du gott kan vidga din bild av vad och hur man kan prova av kunskaper. Det är lätt att ta sina egna erfarenheter av skolan och extrapolera det på hela skolan. Alla vet hur det är i skolan eftersom alla gått där. Skulle jag använda mina erfarenheter som grundskoleelev som bild av skolan skulle jag tro att hela skolsystemet vore en katastrof. När man är på andra sidan katedern får man en annan bild. Det finns mycket att jobba på men allt konstigt man upplever som elev är inte fel, utan har ofta en förklaring.

    Well, nu lägger jag ner detta och rättar prov istället.

  37. Lorem Ipsum skriver:

    Jag ser nog att förändringarna i högskoleprovet inte handlar om att gynna varken män eller kvinnor. Snarare är det resultatet av en ändrad tonvikt inom skolväsendet. Från förskola och upp i grundskolan så skall matematik och naturvetenskap ha en central roll enligt de nya läroplanerna.

    Anledningen är mycket enkel. Från politiskt håll har man nu fått upp ögonen för det faktum att hundratusentals tekniker/ingenjörer kommer att inom en snar framtid att gå i pension och att återväxten när det gäller naturvetare och tekniker är allt annat än bra.

    Teknisk innovation är Sverige kärnverksamhet som har skapat det välstånd vi har idag.

  38. Matte Matik skriver:

    @Lorem Ipsum: Precis, det behövs inte någon antifeministisk konspiration för att förklara att fokus har förändrats. Däremot skulle man kunna tänka sig att ha olika sorters högskoleprov till olika typer av utbildningar.

  39. Lorem Ipsum skriver:

    @Matte Matik, absolut. Olika utbildningar kräver olika förutsättningar. Trots att mina arbetsprover till industridesignutbildningen jag sökte på det glada nittiotalet fick mig antagen (tackade dock nej till platsen) så är jag ingen designer (åtminstone inte designer av skruvmejslar och industrirobotar).

    Att ha differentierade högskoleprov, antagningsprov och intervjuer skulle höja kvalitén på svenska utbildningar avsevärt. Idag så är högskolor/universitet i många stycken vuxendagis. Hela idén om att massproducera examina har devalverat värdet på en examina.

  40. Jonas P skriver:

    Vet inte om jag konspirerat ihop det här men jag vill minnas jag läst något om att den kvantitativa delen anpassats för kvinnors skull. De presterar vad jag vet sämst på NOG-delen vilken är den del man skurit ner mest på i den kvantitativa delen (vill också minnas att jag hört Pinker och andra säga att män bättre på just skrivna matematiska problem). De presterar något bättre på DTK vilken man utökat. Sedan har man lagt till XYZ och KVA vilka båda är rätt enkla för de flesta att träna upp sig och bli bra på då dessa är relativt lätta/simpla uppgifter. NOG-delen däremot hjälper det inte mycket att exempelvis läsa matte A till E då det krävs en typ av komplext logiskt tänkande som är svår att träna upp om man inte har fallenhet för det.

    Får jag spåna vidare är en gissning att det fanns två saker som drog vad gäller omarbetningen av högskoleprovet. Dels att man behövde uppdatera det och ta bort det stora fokus som varit på ORD vilket såklart är den del som korrelerar minst med hur man klarar framtida studier. I det ingick också att jämna ut mellan de kvantitativa och kvalitativa delarna. Men, den andra strömningen tror jag som sagt kan ha varit att anpassa den kvantitativa delen till kvinnors fördel. Jag kan inte förstå varför man skurit ner den del som enligt mig ställer högst krav på komplext abstrakt logisk-matematiskt tänkande, dvs. NOG-delen. Den del som män också visat sig vara bäst på. Istället har man som sagt ersatt med ännu med DTK vilket i princip bara går ut på att söka information i tabeller och sedan göra snabba uträkningar. Uträkningarna är sällan svåra utan det man behöver vara bra på är att vara snabb på dem. Kvinnor är som bekant också bättre än män på huvudräkning och även snabba uträkningar tror jag. Och utöver det har man som sagt lagt till XYZ och KVA. Det finns väl en mening med att ha med sådant men som sagt är det simplare/enklare uppgifter än NOG.

    Det vore intressant att titta på hur män och kvinnor presterat på de olika delarna. Det är möjligt att kvinnor nu presterar bättre än tidigare på den kvantitativa delen pga. anpassningen men att män samtidigt presterar bättre totalt eftersom männen fortfarande är något bättre på dessa uppgifter men framförallt pga. att andelen uppgifter i förhållande till den kvalitativa delen utökats jämfört med tidigare.

  41. Jonas P skriver:

    En sak till man ska kunna göra med det högskoleprovet är att vikta delarna beroende på vad man söker för utbildning. Dvs. söker du till ingenjör är det bra med goda resultat på den kvantitativa delen medan om du ska bli engelsklärare blir läsförståelsen och engelska delen viktigare. Exakt hur det här ska gå till vet jag dock inte.

  42. Hanna Fridén skriver:

    AV:

    Jaha, så nu är jag inte bara okunnig utan jag förbjuder dig dessutom att prata om matte bara för att jag skriver att matte skiljer sig från andra ämnen och jag anklagar dig dessutom för en massa saker för att jag säger emot att jag skulle vara för betygskriterium baserat på närvaro och beteende?

    Intressant, verkligen.

    Vill du fortsätta diskutera utan att tolka in strunt så är jag game, men jag tänker inte ha långa kommentarer på flera tusen tecken fram och tillbaks som går ut på att du vill infektera den här diskussionen. Jag är ledsen, men det finner jag väldigt ointressant.

  43. Matte Matik skriver:

    @Jonas P: Intressant information. Det kanske förklarar att det var 2 personer som hade alla rätt i år, vilket 7 personer haft totalt. Det har alltså aldrig hänt tidigare.

    @Lorem Ipsum: Helt klart. Jag är därför lite kluven till det faktum att män är underrepresenterade på högskoleutbildningarna. Det är oroande för att det kan betyda att män får sämre chanser framöver men där också oroande eftersom det kan betyda att många kvinnor faktiskt förlorar på att läsa på högskola. Se bara på t.ex. utbildning till förskollärare. 4 år och sedan väntar taskig lön och dåliga karriärmöjligheter. Det handlar inte bara OM att läsa på högskola utan VAD man läser. Det finns inte arbete för alla akademiker som kommer ut från högskolan idag. Dock är kvinnor överrepresenterade inom vissa högstatusutbildningar – läkare och jurist t.ex.

  44. AV skriver:

    Hanna: Antingen är jag opedagogisk att det inte går fram det jag vill, eller så läser du in lite väl mycket. Jag har väl aldrig skrivit något om att förbjuda.

    Jag påpekade att det är okonsekvent att först ta upp matematik som ett bra exempel på din tes om att prov och projekt mäter olika kunskaper och när jag visar att så inte är fallet är det plötsligt ett otypiskt ämne. Det står jag för.

    När du läst betygskriterierna och tankarna bakom vårt betygssystem kan vi möjligen fortsätta diskussionen.

    Over and out.

  45. Hanna Fridén skriver:

    AV:

    Jag tog upp matte för att beskriva hur olika typer av arbetsuppgifter ser ut, AV, det står klart och tydligt, matte är ett enkelt exempel att relatera till, sedan tog jag upp psykologi som inte ens finns i grundskolan och knappt ens på gymnasiet. Du verkar ju inte tro att jag syftade till några prov i psykologi så jag förstår inte varför du drar den slutsatsen bara för att jag beskriver olika sätt att applicera kunskap. Jag skrev inte: ”I matteprov existerar inte problemlösning” och det är faktiskt en övertolkning från din sida att bedöma det stycket på det viset. Speciellt med tanke på det tillhörande stycket med psykologi. Sedan beskriver jag att matte fungerar olika från andra ämnen för du helt utgick från matteområdet i din beskrivning av hur du mäter kunskaper och jag säger att matte skiljer sig från andra ämnen. Det är faktiskt inte mer än så, och ja, du har övertolkat.

    Fint att du nu också antar att jag inte kan något om betygskriterier heller. Är du medveten om att ett flertal saker du säger inte stämmer vad gäller betyg? Som exempelvis det faktum att du påstår att frånvaro inte påverkar betyget? För enligt Skolverket så är det så. Personligen anser jag dock att det är viktigare att skolan utreder varför en ungdom skolkar istället för att straffa dem, men det du påstår stämmer inte överrens med Skolverket, och jag tror faktiskt mer på dem än dig. Förlåt. Så säg inte att JAG ska läsa på.

  46. Roger skriver:

    Jag VET att det finns betygsdiskriminering av pojkar av den enkla anledning att min gymnasilärare i svenska sa följande; ”Tjejer har det svårare i samhället så jag kommer att ge dem högre betyg.” Detta i sin tur ledde till en ”anti-plugg” kultur hos oss killar som kände att det knappast var lönt att lägga ner något arbete när vi visste att vi inte skulle få lön för mödan. Jag gick från femma i betyg till trea.

    Den här dynamiken men mer sublim tror jag är den viktigaste faktorn i skolvärlden idag. En kvinnlig norm genomsyrar skolan, allt fokus ligger på att hjälpa tjejer, killar känner att de är mindre accepterade, tillåts mindre utrymme och får mindre positiv respons än vad tjejerna får för samma prestation. Det syns inte minst i att klasser skall gå att se ”scum”-manifestet och problematisera ”manlighet”, de ska gå och se ”tusen gånger starkare” och tala om tjejers utsatthet i klassrummet, de har temadagar genus där de delas upp i killgrupper och tjejergrupper, där tjejerna får goodiebags och empowerment-övningar, och killar får föreläsningar om problemen med manlighet och hur de måste ändra på sig. Detta leder till ett ointresse för att plugga eftersom man ändå inte uppskattas för att man är född med en snopp mellan benen.

    Den kvinnliga normen skulle behöva luckras upp, det gynocentriska perspektivet breddas, och att anställa mer manliga lärare är en väg att gå. Problemet är ju att män mer eller mindre mobbas ut från lärarutbildningar, vilket Linköpings universitet är ett tydligt bevis för.

    Det kan inte vara kul att vara kille och växa upp idag.

  47. Hanna Fridén skriver:

    Roger:

    Men vafan, jag hade en lärare som tyckte att tjejer inte skulle ödsla tid på att plugga för att de ändå inte var nog intelligenta att ta till sig information jämfört med pojkar – Det betyder väl inte att hela skolväsendet är sexistiskt? Du hade en idiotisk lärare precis som jag, precis som jag inte bedömer alla lärare och hela skolan som sexistiska bakåtsträvare så föreslår jag att du applicerar samma logik på din egen situation.

    Men kritisera givetvis den dumma läraren!

  48. Jenny Kristiansson skriver:

    Hanna Fridén

    Jag känner igen mig så mycket i det du skriver. Jag var också en ”slarvpelle”. Med mitt nästan fotografiska minne så kunde jag sitta och läsa in ett helt prov timmen innan, för att sedan skriva tipp topp resultat. Men skolan tråkade ut mig så in i helvete. Det kändes som om jag satt på ett löpande band och bara skulle ta mig genom skiten för det är det man ska och måste göra. Och helt ärligt, kan grupparbeten inte bara avskaffas inom skolan. Jag förstår att det är viktigt att lära sig att samarbeta, men det finns så många andra bättre sätt att lära sig det på. Grupparbeten enbart sänker en och är olidligt tråkiga.

    Med all den information som man kan hämta in på bara ett par minuter anser jag att skolan först och främst måste lära ut kritiskt tänkande. Och hur man säljer sig själv. Social kompetens och kreativitet är bland det viktigaste enligt mig. Just kreativiteten brinner jag starkt för. Kina utexaminerar 18 000 ingenjörer varje år. Så i slutändan hur ska vi kunna konkurrera?

    Jag vill rekommendera en bok som jag tror du kommer att gilla. Den heter ”Hets” och är skriven av Sven-Eric Liedman. Jag har precis själv börjat läsa den och har redan en bra känsla. Kolla upp den!

  49. Jenny Kristiansson skriver:

    Jag måste också säga att förslaget som någon kom med här om att högskoleproven borde vara anpassade efter det program eller ämne man ska läsa senare låter jättebra. Det borde vi verkligen lobba för.

  50. Roger skriver:

    Hanna:
    Du missade hela poängen med mitt inlägg som var den om hur en kvinnlig norm inom skolan leder till den sk. ”anti-plugg”-kulturen.

    Den självupplevda anekdoten var där för att exemplifiera.

  51. AV skriver:

    Hanna: Skolverket säger att närvaro kan spela roll i betygsättning, men att den inte ska göra det. Endast kunskaper i ämnet, relaterat till mål och betygskriterier ska vägas in. I de flesta kurser är närvaro, samarbetsförmåga, flit, ordning INTE betygsgrundande. Dessa egenskaper är faktorer som gynnar ett bra lärande, men är inte nödvändigt. Man kan vara en asocial slarver som inte kan interagera med sina klasskompisar och ändå få toppbetyg i det mesta.

    http://www.skolverket.se/kursplaner_och_betyg/fragor_och_svar_om_betyg/2.4076/vilken-betydelse-har-faktorer-som-narvaro-flit-och-ambition-laxor-lektionsarbete-for-betygsattningen-och-hur-paverkar-det-bet-1.48371

    Vilket var precis vad jag skrivit hela tiden. Om du nu har så rätt och jag talar emot skolverket, får du gärna ge mig en källa på det.

    Nej, jag förutsatte inte att du är okunnig i betygssättning och provkonstruktion, men du har övertygat mig om att du har en del kvar att lära inom detta. Inte ens jag är färdiglärd, men har hållit på med detta i över 13 år. Är inne på mitt tredje betygssystem. Ju mer man vet om ett ämne desto mera vet man man har kvar att lära. Har du arbetat med betygssättning och gjort många prov/gruppuppgifter i olika ämnen?

    Du får ursäkta, men det är lite som om jag skulle dyka in på ett fotoforum och hävda att det är med ISO-talet man styr skärpdjupet i ett motiv. Och hänvisa till senaste numret av DigitalFoto. Skulle bli liite sågad. Som du ju vet är rätt känslighet en bra förutsättning för ett kort skärpdjup, men inte den primära faktorn som diskuteras i de sammanhangen. Dessutom går det att blurra till bakgrunden i Photoshop också. Närvaro är en bra förutsättning men inte nödvändigt för ett bra resultat.

  52. Niki skriver:

    Här måste jag som f.d. lärare ställa mig bakom AV. Det är kunskaper som ska ligga till grund för bedömning och betygsättning – ingenting annat.

    Många lärare – kanske alla – har också på förhand givna föreställningar om pojkar och flickor som påverkar inte bara bedömning, utan även upplägg på lektioner och uppgifter. INGEN kan bemöta en annan människa helt fördomsfri, men de bästa lärarna lär sig hantera sina egna fördomar, och lär känna eleverna som individer och förmår se individernas prestationer som oberoende av kön. Problemen med betygsdiskriminering tror jag uppstår för att många lärare faktiskt belönar elevers ”goda vilja” genom att bedöma inte bara prestationer utan också ambitionsnivå och uppförande.

    Rogers anekdot är tack och lov ingenting jag kan relatera till. Ingen av alla lärare jag känner har någonsin resonerat som den läraren. Och att killar tillåts mindre utrymme än tjejer i klassrummen vill jag kategorisera som ren bullshit. Att de får mindre positiv respons generellt kan det ligga en hel del i, men om det är för samma prestation vill jag låta vara osagt.

  53. Lars I skriver:

    Återigen ett exempel på hur det som är OK när det drabbar män blir orättvisa när det drabbar kvinnor. Det ständigt återkommande problemet som feministerna själva satt sig i igenom att placera kvinnan på piedestal och förneka alla skillnader till kvinnans nackdel och överdriva skillnaderna till deras fördel.
    En konsekvens av det, en annan sida av samma mynt, är hur vi idag hör det feministiska maskineriet gnissla och stånka för att bortförklara händelser med kvinnliga förövare/förlorare som aktörer, just för att försvara påståendet om kvinnans ädlare /fredligare/klokare natur. T.ex när en manlig och ett helt gäng kvinnliga pedofiler avslöjas startar en tsunami av bortförklaringar tills slutsatsen: kvinnorna är lurade offer och mannen förövaren. Enligt principen ”SÅ gör inte en kvinna, utan bara män”. Betydligt enklare blir det för den som aldrig påstått annat än att det finns skitstövlar och helgon, teoretiker och praktiker i alla läger, bland kvinnor som män, i en eller annan omfattning.
    Naturligtvis blir det då också jobbigt att bortförklara sämre teknikresultat på högskoleprovet. Man har ju alldeles nyss påstått att kvinnan på grund av sin kompetens borde befolka halva tekniksektorn och, för Guds skull, börsstyrelserna. Kort sagt, inom alla attraktiva områden, oavsett kompetenskrav. Allt mindre än 50% kvinnor är patriarkalt kvinnoförtryck.
    Men bli det då inte lite märkligt om kvinnorna skulle behöva hjälp genom en justering av innehållet i högskoleprovet i riktning FRÅN teknik, som är en av alla deras paradgrenar ?
    Men jag instämmer i misstankarna att kravet snarligen lär dyka upp från genusetablissemanget.

  54. Jon skriver:

    Det paradoxala är ju att det förra provet faktiskt var omgjort för att passa kvinnliga provskrivare.
    När jag gjorde provet vid några tillfällen i början av 90-talet lyftes frågan om skillnader i prestationer mellan könen. Man argumenterade utifrån att eftersom kvinnliga studenter hade högre betyg borde de även klara sig bättre på högskoleprovet. Betygsättningen problematiserades aldrig.
    Kort efter denna diskussion lyftes kunde man märka att det i allmänbildningsdelen började dyka upp frågor som var klart könsanpassade. Detta fick tydligen inte önskad effekt och man lyfte helt enkelt bort de två provdelar där könsskillnaderna var som störst nämligen allmänbildningsdelen och studieteknikdelen och ersatte dessa med utökade engelska- och svenskadelar.

  55. Carina Glenning skriver:

    Har varit borta från nätet några veckor, men gläds åt dina framgångar med bloggen, Pelle! Kul att ditt modiga pionjärarbete börjar bära frukt. Att allt fler feminister konverterar till jämställdister visar att du är rätt ute och jag gillar din öppenhjärtiga lust till sansad debatt med ALLA!

  56. Pelle Billing skriver:

    Roger,

    ”Jag VET att det finns betygsdiskriminering av pojkar av den enkla anledning att min gymnasilärare i svenska sa följande; “Tjejer har det svårare i samhället så jag kommer att ge dem högre betyg.””

    Du borde skicka in denna anektdot till Hanna Lemoine som tecknar de upplevelser som feminister, jämställdister och andra haft – och som lett fram till ett jämställdhetsintresse. Du kan se vad hon gjort tidigare på bloggen. Kommer att bli riktigt bra när projektet är klart!

  57. Pelle Billing skriver:

    Carina G,

    Tack! Det känns som bloggen är inne på ett väldigt positivt spår just nu, och det kommer att hända mycket spännande saker här de närmaste månaderna.

  58. Lorem Ipsum skriver:

    @Jenny Kristiansson, att använda viktade betyg i antagningen till eftergymnasiala utbildningar diskriminerar på rätt saker.

    När jag har jobbat med systematisk kompetensutvecklingsarbete (som jag gör mellan varven) så har jag insett att varje bransch/utbildning kräver sina speciella kärnkompetenser + blandade kringkompetenser.

    Att vikta kärnkompetenser högre än kringkompetenser gör att man kan fokusera på det som för företaget resulterar i det bästa utbildningsresultatet vilket förhoppningsvis syns längst ner i resultaträkningen.

    Det skulle också lösa problemet som finns idag med att förstaårsstudenter har plågsamt dåliga förkunskaper i ämnen som är helt vitala för utbildningen.

  59. Roger skriver:

    Niki:
    Att killar får mindre utrymme än tjejer är inte bullshit, det är en konsekvens av fortgående genus-utbildning av lärarkåren där man lär att ut bland annat att eftersom ”killar får mer uppmärksamhet bara för att de är killar skall man aktivt uppmuntra tjejer.” Problemet är att när de mäter uppmärksamhet räknar de även utskällningar och tillsägningar av pojkar till pojkars fördel.

    Det är alltså en konsekvens av skolreformer avsedda att korrigera en upplevd obalans som felaktigt utpekat tjejer som förfördelade.

    Det skiljer sig givetvis från skola till skola, men jag gick ju tyvärr på en väldigt ”progressiv” och genus-medveten skola.

    Pelle:
    Jag har övervägt att skicka in mitt verkliga WTF-moment, som jag snabbt kan redogöra för här.

    Jag var med i författarcentrum Östs skrivarforum (som inte finns längre) i början av 2000-talet. Det var ett välutvecklat forum där man kunde rösta fram både dagens, veckans, månadens och årets vinnare. Det var dikter, noveller och än längre texter.

    Jag gick med rätt sent och många texter hade röstats fram efterhand som tiden gått och låg nu i listor som man kunde browsa igenom. En dag satt jag där och läste och hittade en text som hette ”Den perfekta mannen.” Jag blev nyfiken, öppnade den, läste och förvånades. Den innehöll varje tänkbar negativ stereotyp om män, de kollar på sport och dricker öl, de är lata, de är mammiga, de fiser ogenerat etc och texten gick ut på att hon ville ha en man som inte hade dessa egenskaper. Den avslutades; men en sådan man finns ju inte.

    Jag blev lite sårad, framförallt för att den röstats fram som månadens text, och av kommentarerna som andra läsare skrivit. ”Precis så är det!”. ”Word.” ”You go girl!” etc. Jag var ju inte alls så, och ingen kille jag kände eller kände till heller. Så jag bestämde mig för att göra experiment. Jag insåg att texten var tillräckligt gammal för att ingen skulle komma ihåg den, så jag kopierade den, bytte namn till ”Den perfekta kvinnan” och la upp den på min sida.

    Jag kommer ihåg att jag bytte ut exakt tre ord i texten, jag bytte sporten mot ricky lake, fis mot mens, och något mer som jag inte minns idag.

    Reaktionerna var det mest obehagliga jag upplevt fram till den tidpunkten i mitt liv. Jag var en kvinnohatare och misogyn (vilket jag inte visste vad det betydde då), jag var en mansgris som letade efter underdåniga kvinnor och det hela eskalerade till att de skulle få mig avstäng från sidan.

    Jag blev rädd, och la efter några dagar upp en förklaring av vad jag hade gjort och varför. Efter det blev det knäpptyst, och jag fick bara två kommentarer till. En kille skrev ”Hö, hö, hö, you go boy!” och en annan ”I like.”

    Det var då jag först insåg hur män och kvinnor döms efter olika mallar i jämställdhetsdiskussionen, och också då jag först insåg att jag har komplexa känslor och upplevelser kring frågan men saknade ett språk att uttrycka dem med. Den feministiska terminologin som då, liksom nu, på många sätt har satt de gränser vi tillåts diskutera inom, var allt för onyanserad och nedlåtande, för att inte säga misandrisk, mot män. Det faktum att män faktiskt har känslor, tankar och åsikter i frågan verkade inte ha slagit dem, eller så ansågs det bara inte viktigt.

    Så det var starten på mitt engagemang för en sundare jämställdhetsdebatt där 1. Män tillåts uttala sig (och utveckla ett språk för syftet utan de mansnegativa konnotationerna i den feministiska terminologin) och 2. den manliga upplevelsen tillskrivs samma dignitet och relevans som den kvinnliga.

    Vi är väl inte där än, men det har börjat röra på sig så smått inte minst tack vare dina fantastiska insatser Pelle.

    Själv har jag inte modet och balansen att stå där mitt i skitstormen såsom du gör, och jag är tacksam för att du gör det istället för mig. Däremot var jag tidigt på banan och jag vet att en del av mitt tankegods har hjälpt killar att må bättre över att vara killar, att hitta ett språk att uttrycka sig och dekonstruera de tankefällor som den osunda feminismen konstruerat. Det är något jag är stolt över, även om jag önskat att jag gjort mer.

    Men vem vet vad framtiden har i sitt sköte? Jag tror på alla människors inneboende godhet och därför också på en ljus morgondag. Så länge vi alla drar de strån vi kan till stacken.

    Det här blev kanske lite mer personligt än jag först avsåg. Men stor kram till er alla nu när jag ändå är på gott humör! :)

  60. Pelle Billing skriver:

    Roger,

    Du har tagit debatten i många sammanhang, och det är viktigt!

    Jag tycker du ska skicka in ditt WTF-ögonblick. Nu är det ju nedskrivet.

    Jag tror också att vi går mot en ljusare framtid för könsfrågorna. Tror att pendeln håller på att svänga igen, och att män kommer att bli mer och mer uppskattade de närmaste åren.

  61. Backlash skriver:

    Roger, en vardagshjälte! Fis eller mens, blir ju båda en brun fläck i underkläderna, vare sig du vill det eller ej. Och sport eller Ricky Lake, tacka vet jag SVT Debatt. Eller Jerry Springer. Stå på dig Roger!

  62. Matte skriver:

    @Roger

    Intressant läsning.

  63. Medborgare X skriver:

    Roger!

    Det du skriver illustrerar så väl den dubbelmoral som råder i Sverige när det gäller könsfrågor och jämställdhetsfrågor. Ofta är det dessutom feminister (som säger sig vilja motverka könsrollerna) som är de snabbaste att hylla kvinnor som uttrycker sig nedsättande om män och som dömer män som uttrycker sig på exakt samma sätt om kvinnor (eller om feministerna själva). Det visar ju om inte annat hela debatten om ”SCUM manifestet”.

  64. Medborgare X skriver:

    Pelle!

    Kanske vore det en idé att lägga upp Rogers kommentar som ett eget inlägg och diskutera den typen av dubbelmoral som hans berättelse illusterar?

  65. Lavazza skriver:

    ”Problemen med betygsdiskriminering tror jag uppstår för att många lärare faktiskt belönar elevers ”goda vilja” genom att bedöma inte bara prestationer utan också ambitionsnivå och uppförande.”

    Jo, mina döttrar menar att tjejer är mycket duktigare på att fjäska för läraren (exempelvis genom att räcka upp handen efter att ha svarat på en fråga då de de vet att de inte kommer att få en fråga på ett tag, eller genom att i diskussioner om moral, litteratur och politik ge uttryck för inkluderande, empati, omsorg, tolerans etc. som lärarna gillar) och att killarna oftast misslyckas när de försöker.

  66. [...] Roger har skrivit ner sin berättelse om hur han blev både överraskad och chockad när han först insåg att [...]

Google