Hjernevask del 2: Föräldraeffekten

27 december 2011, av Pelle Billing

Här fortsätter genomgången av den norska TV-serien Hjernevask (se även del 1del 3del 4del 5 och  del 7).

Hjernevask gjordes av komikern Harald Eia, och orsakade chockvågor i Norge när den belyste all forskning som numera finns om biologins påverkan på kön, könens beteende, sexualitet och annat. I Norden anses ju allt vara socialt konstruerat tills motsatsen är bevisad.

Eia lyckades även göra programmen lättsamma och medryckande på ett sätt som dokumentärer sällan är, så jag kan varmt rekommendera att verkligen titta på avsnitten – som bara är 40 minuter långa. För dig som inte kan eller vill titta kommer jag emellertid att sammanfatta det viktigaste, så du kan tillgodogöra dig principerna.

Del 2 Föräldraeffekten

Varför blir vissa barn bättre i skolan än andra?

Tesen har länge varit att det sociala arvet från föräldrarna väger tungt. Att föräldrarna läser för barnet, talar med en stor vokabulär samt förväntar sig att barnen ska utbilda sig leder till att äpplet inte faller långt från trädet. Data visar även att barns prestationer i skolan hänger nära samman med föräldrarnas utbildningsnivå.

I programmet är det denna tes som sociologerna förfäktar. Barnen härmar föräldrarna och speglar sig i föräldrarna, vilket leder till framgång eller inte i studierna.

Även rökning tas som exempel på socialt arv, eftersom 50 procent av barnen till rökare själva börjar röka.

Första observationen i programmet som motsäger det sociala arvets dominans är att syskon inte sällan har helt olika intressen, trots att uppväxtmiljön är snarlik. Samtidigt kan ju detta bero på att föräldrarna behandlar barnen olika, så det duger inte som ”bevis”.

För att studera det hela vetenskapligt krävs en större stringens, och det görs via adoptions- och tvillingstudier. I adoptionsstudier jämför man adopterade barn med barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. I den senare kategorin visar det sig föga förvånande att det finns en stark korrelation mellan föräldrarnas och barnens IQ-nivå.

Mer överraskande är att adopterade barn i princip har lika stark korrelation till sina biologiska föräldrars intelligens, som de barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Detta talar för att genetiken har en viktig betydelse för intelligens.

Mest chockerande av allt är att adoptivföräldrarnas intelligens inte alls korrelerar med deras adoptivbarn. Adoptivföräldrars påverkan på sina barns intelligens är alltså försumbar! Att säga att detta är chockerande är en underdrift som heter duga, särskilt i det konstruktivistiska paradigm som regerat Norden sedan 70-talet.

Annan forskning visar att det genetiska arvet har starkt betydelse för temperament och grundläggande personlighetsdrag, så som att vara utåtriktad eller inte.

Lite skämtsamt säger forskaren Robert Plomin att föräldrar brukar tro på det sociala arvets dominans tills de får sitt andra barn – då inser de att mycket att det som barnet uttrycker är medfött, och inte format av dem.

Trots allt har även miljön en påverkan. Cirka 50 procent verkar vara den rådande uppskattningen. Men det mesta talar för att det inte är föräldrarna som primärt utgör denna miljöpåverkan, utan barnens jämnåriga och samhället i allmänhet.

Enligt ett par forskare som intervjuas beror inte ens rökning eller alkoholmissbruk på att barnen härmar föräldrarna. Däremot ärver man anlag för att bli beroende, och därmed går dessa företeelser delvis i arv.

Detta betyder inte att föräldrar inte kan påverka sina barn, och att hemska uppväxter inte sätter sina spår. Däremot betyder det att i ”normala” familjer har föräldrarna liten påverkan på den intelligens, det temperament och de grundläggande personlighetsdrag som barnet uppvisar i vuxen ålder.

Vad har detta då för betydelse för könsfrågorna? Det här ju trots allt en blogg om kön och jämställdhet, om nu någon hade missat det ;)

Svensk jämställdhetspolitik bygger på att skillnader i intresse och beteende mellan könen är konstruerat. Om inte till fullo så till väldigt stor del. Därifrån kommer den nya definitionen på jämställdhet, som innebär att 50/50-fördelning mellan män och kvinnor eller möjligtvis 40/60 är jämställt, men inget annat.

För att denna definition på jämställdhet ska fungera, måste kön till stor del vara konstruerat, annars faller målet platt.

Det är en frestelse för politiker att lyssna till forskare som säger att människan är helt formbar. Det ger politkern mandat att utöka den sociala ingenjörskonsten, vilket på vanlig svenska betyder att politikern får makt.

Med detta inte sagt att sociala reformer inte kan fungera. Men reformer som förnekar 50 procent av de ingående faktorerna – i detta fall genetiken – kommer ha svårigheter att fungera.

Människan är en fascinerande blandning av biologiska och sociala faktorer. En del beteenden går att påverka med en liten enkel puff, andra kräver extremt tvång. Tron på att människor i grunden är en social konstruktion, och bara i försumbar utsträckning en konsekvens av sin biologiska disposition, kan leda till en människofientlig politik.

Mycket talar för att de uttalade och underförstådda försök att likrikta kvinnor och män som pågår i Sverige går emot den mänskliga naturen, och inte låter sig göras utan ett betydande tvång. Är det denna väg vi vill vandra? Så länge myten om miljöns 80-90-procentiga påverkan frodas, kommer politiken fortsatt ha mandat att underkänna medfödda skillnader mellan könen.

Är det någon som tror att detta göra människor lyckliga?

Tips: Här är en lista över samtliga avsnitt av Hjernevask, på Vimeo och med engelsk text (via Genusnytt). Använd lösenordet hjernevask:

  1. Jämställdhetsparadoxen
  2. Föräldraeffekten
  3. Homo/hetero
  4. Våld
  5. Sex
  6. Ras
  7. Arv eller miljö
Etiketter:  

31 kommentarer på “Hjernevask del 2: Föräldraeffekten”

  1. Anon Ym skriver:

    Tilläggas kan att boken ‘Ett oskrivet blad (och andra myter om människans natur)’ av Steven Pinker effektivt tar livet av de myter Sveriges feminister och andra auktoritära rörelser håller sig med. Grunden till många regimers ‘sociala ingenjörskonst’, där folkmord brukar vara en komponent, grundar sig i tron att man kan göra om hela befolkningars mindset. Hjärnevask bygger i viss mån på den bokens återgivning av vetenskapens rön.

  2. Tobias skriver:

    Om adoptivföräldrarna har en försumbar påverkan, hur kan det då landa vid endast en 50% genetisk påverkan. Det borde ju vara den dominerande faktorn.

  3. Access skriver:

    @ Tobias

    Som Pelle skriver:
    ”Trots allt har även miljön en påverkan. Cirka 50 procent verkar vara den rådande uppskattningen. Men det mesta talar för att det inte är föräldrarna som primärt utgör denna miljöpåverkan, utan barnens jämnåriga och samhället i allmänhet.”

  4. Magnus skriver:

    Hmmm har sett filmen, och jag reagerade lite på att det var IQ de mätte, och inte skolprestationer.

    Det kan säkert vara sant att vi ärver våra ”förutsättningar” från våra biologiska föräldrar…däremot blir det ju adoptivföräldrarna som lär oss använda dessa förutsättningar på bästa sätt!

    Med andra ord är det en helt annan sak att vara begåvad och att kunna använda sin begåvning på ett intelligent sätt :)

    Har t.ex alltid haft väldigt lätt i skolan, men jag vet ju med mig att jag haft väldigt stor hjälp av att Mamma hjälpt mig läsa glosor och lära mig multiplikationstabellen…

  5. Daniel skriver:

    @Tobias
    Jag har inte läst inlägget särskilt noggrant, men tolkar det som att detta endast gäller intelligens.
    När det gäller den person som man blir, så är det 50% arv och 50% miljö.

  6. Daniel skriver:

    Jag tycker det är intressant att så många som är långt ute på vänsterkanten, tror så benhårt på ”tabula rasa”.
    Man kan nästan likna det vid en religiös övertygelse.

    Men egen högst amatörmässiga slutsats är att detta pga deras syn på ojämlikhet, om vissa föds smartare så man ju inte säga att all ojämlikhet beror på tex sociala orättvisor.

  7. Jocke skriver:

    Att könet är en social konstruktion är den enskilt mest skadliga och destruktiva av alla idéer som feminismen har lyckats frambringa. Den är grunden till många av de mycket allvarliga problem som vi ser i samhället i dag. Bland annat pojkars totala utslagning i skolan.

  8. 1Vis skriver:

    Vad som tyvärr nästan inte framkommer alls i Hjernevask är den stora påverkan föräldrarna ändå har på själva studieresultaten i sig. Alltså, det pratas nästan bara om en persons förutsättningar men inte vad man gör med dem: http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=402

  9. Mars skriver:

    Jag reagerar också på siffran 50%. Hur kvantifierar man egenskaper som genetiska eller socialt förvärvade? Även om man skulle veta vilka egenskaper som är det ena eller det andra (vilket man inte vet) hur viktar man fysisk styrka mot intelligens t,ex?

    Det handlar om en önskan att samhället bidrar till någonting, att man besitter en fri vilja, och annat som kan motverka deterministiskt biologiska egenskaper. Ur det perspektivet är det kanske hoppfullt… men fortfarande nonsens.

  10. Aktivarum skriver:

    Mars:

    ”Jag reagerar också på siffran 50%. Hur kvantifierar man egenskaper som genetiska eller socialt förvärvade?”

    Man studerade tvillingar! Miljön kring enäggstvillingar (identiska tvillingar) gör dem inte mer likadana än miljön kring tvåäggstvillingar (ej identiska tvillingar) Vad som sålunda står för skillnader mellan de bägge varianterna är att identiska tvilllingar hade en högre genetisk likhet från början.

    Det är alltså fullt möjligt att säga hur stor del av påverkan som är biologisk. Att sedan vetenskapshatare inte vet det är bara väntat. De vet ingenting så hur skulle de kunna veta detta?

  11. rickard skriver:

    Daniel:
    Det finns ingen vänster och höger i dagens politiska samhälle. Dom du menar på vänsterkanten är 90 procent av befolkningen.

    Jocke:
    Det är inte feministerna som har kokat ihop dessa feministiska byggstenar, dom har funnits sen början och använts av kulturmarxister för att skapa feminismen.

  12. Jocke skriver:

    @ rickard:

    Det stämmer säkert som du säger. Men det är feministerna som allra mest har gort denna idé till sin. Det är feministerna som dominerar bland genusvetare och det är via den feministiska ideologin man har etablerat detta tankegods ute i samhället. Inte minst i våra skolor.

  13. Marie-Louise skriver:

    Jocke,

    Instämmer med dig!

    Det behövs mer kunskap i biologi, ärftlighetslära och evulotionsteori i samhället, i skolorna, i lärarutbildningen, journalistutbildningen och inte minst för alla genusvetare.

    De flesta som arbetar i jobb där man kan paverka andra saknar denna viktiga kunskap.

    Marie-Louise

  14. [...] Hjernevask del 2: Föräldraeffekten Nära förbindelser mellan Reinfeldt, kvinnojourer och Socialdemokrater Dec 28 [...]

  15. JonasR skriver:

    Ytterligare en intressant bit är att i tvillingstudier så talar man inte bara om gener vs miljö, utan miljö delas även in i ”delad miljö” och ”unik miljö”. Det förra är det som två tvillingar kan dela, dvs de är födda på samma gång, uppvuxna i samma familj, har gått i samma skola, fått samma uppfostran och samma tillgång till resurser etc, medan den senare är allt som de inte delar dvs händelser som endast drabbat den ena, personliga tolkningar och erfarenheter, kompisar etc.

    Vad det gäller IQ så är den delade miljön, dvs den som föräldrarna kan kontrollera genom uppfostra etc, mycket liten. Den unika miljön bidrar mycket mer. Exakt hur mycket skiljer sig från olika studier men man kan se siffror på 10% delar och 40% unik.

    Detta betyder ju givetvis inte att föräldrarnas insatser är oväsentliga för hur ett barn klarar sig i skolan, men det visar på att föräldrarnas insatser inte betyder mycket för hur intelligent barnet blir. När man tittar på adoptions studier så ser man att ett adopterat barns IQ är mest korrelerat med IQ hos den biologiska mamman och inget med de adoptiv.syskon med vilka hon delar sin uppväxt miljö.

    En intressant och kort bok om detta är Ian J. Deary’s ”Intelligence, A Very Short Introduction”.

    En personlig reflektion är att vår europeiska historia av rashygien och andra vidriga avarter som fokuserat på ärftliga faktorer som bidragande till en människas värde skrämmer skiten ur folk. IQ är ärftligt till stor del och IQ-tester visar sig vara bland de bästa predikatorer vi har på hur en person klarar sig i yrkeslivet; skall man anställa folk så är det bästa och billigaste man kan göra att ge dem ett IQ prov och följa upp de som klarar sig bra med ett integritets-test eller arbetsprov (samma ref som ovan ). Men om ett företag skulle göra detta så skulle det ses som ett tillhåll för elitistiska fascister och många röster skulle höras om hur moraliskt fel det är att döma folk på det sättet. Och kanske ligger det något i det. Det är ju inte svårt att föreställa sig hopplösheten som skulle infinna sig om man inser att man ligger långt ner på skalan och lika gärna kan ge upp sina drömmar. Det är ju trots allt många gånger våran förmåga att ljuga för oss själva som gör att vi kan fortsätta att drömma och hålla hoppet uppe.

    Jag misstänker att det enskilt viktigaste när man pratar om biologiska faktorer som avgörande för hur en människa utformas är att man tydligt skiljer människovärde från detta; idag är vårt värde i mångt och mycket avgjort efter hur vi presterar, och prestation ses som ett resultat av faktorer som ligger inom våran kontroll. Kommer någon sen och säger att allt bara är biologi så är det klart att folk blir rädda, precis på samma sätt som man blir ett offer när någon säger att allt är strukturer. Det existentiella perspektivet, som lägger tyngden på det fria valet och möjligheten att förhålla sig till sina givna omständigheter, är nog ett nödvändigt komplement till alla biologiska förklaringsmodeller. Biologi och fri vilja.

    Har inte tänkt på detta innan, så ta det som ”food for thought”.

  16. Aktivarum skriver:

    JonasR:

    ”Ytterligare en intressant bit är att i tvillingstudier så talar man inte bara om gener vs miljö, utan miljö delas även in i “delad miljö” och “unik miljö”. Det förra är det som två tvillingar kan dela, dvs de är födda på samma gång, uppvuxna i samma familj, har gått i samma skola, fått samma uppfostran och samma tillgång till resurser etc, medan den senare är allt som de inte delar dvs händelser som endast drabbat den ena, personliga tolkningar och erfarenheter, kompisar etc.”

    Helt rätt, begreppet unik miljö (non-shared enviroment) myntades av forskarparet Plomin & Daniels som 1987 ställde frågan ”Varför blir barnen som växer upp i samma familj så olika varandra” Föräldrarna var uppenbarligen inte svaret men vad var då svaret? Jo unika uppväxtfaktorer.

    ”the differences result from aspects of the environment that siblings raised together do not share. They termed this the non-shared environment. So, for example, socioeconomic status such as poverty would be a shared environmental influence while illness, specific traumatic events, or parental attitudes towards each individual child would be non-shared environmental influences.”

    Observera att detta INTE uppskattades inom sociologin där socioekonomiska faktorer har varit ett närmast religiöst mantra att rabbla som förklaringar sedan starten.

  17. Aktivarum skriver:

    JonasR:

    ”En personlig reflektion är att vår europeiska historia av rashygien och andra vidriga avarter som fokuserat på ärftliga faktorer som bidragande till en människas värde skrämmer skiten ur folk. ”

    Absolut SKITSNACK! Det är inte ”folk” som skräms av biologi det är vänstereliterna som skräms av iden att deras sociala ingenjörskonst (som de arbetat i årtionden på) helt enkelt saknar betydelse.

    Att de skall ha kastat bort sina liv och för att de skall vara nollor som helt enkelt aldrig blivit sin tids Leonardo DaVinci. Det får inte hända och om det hände så får iaf ingen säga det.

    De är livrädda för att känna sig oviktigal För att inte deras smarta ideer skall vara så världsförändrande och för att politiska ledares ideer skall vara en liten ankdamm av egotrippade människor medan evolution och den vanliga människans individuella val i själva verket gjort långt mer för vår utveckling

    Med tanke på hur lika nazisternas BETEENDEFILOSOFI som dessa människor är blir det bara löjligt att säga de i själva verket är motståndare till nazismen. Nazismen var en OERHÖRT SOCIOLOGISK filosofi, byggd på ständiga sociala upprepningar av försäkran av att tillhöra ”rätt grupp”

    Är det biologi att sträcka handen i vädret till höger och vänster?
    Nej det är sociologi. Att demonstrera tillhörighet

    Våra ”nazister” är fascism light som kräver att alla skall demonstrera tillhörighet genom ”mångfald”

    Så vem lurar vem?

  18. JonasR skriver:

    @Aktivarium

    Säkerligen är genusvetare och andra som byggt sina liv på liknande idéer rädda inför tanken på att allt skall ha varit ett luftslott. Och visst är all form av förtryck och manipulation av samma skrot och korn oavsett om man använder sig av en sociologisk eller biologisk förklaringsmodell (för rashygien kan inte ses som en sociologisk modell). Men att resten av befolkningen skulle stå bredvid och applådera när luftslottet faller tror jag är en lite väl naiv bild av situationen.

    Att feminism och genusvetenskap har vuxit sig så stor måste rimligtvis bero på att fasetter av den har träffat helt rätt hos många människor. Det är förklaringsmodeller som, om tolkade på ett visst sätt, ger hopp om att vi som samhälle vet vart vi skall och hur vi skall komma dit. Raseras allt detta så kommer många människor att må dåligt. De må vara att flera människor skulle känna sig frigjorda, det får man ju hoppas, men det vore oklokt att inte samtidigt försöka att förstå vad folk har mått bra av i denna soppa och ge dem något annat och förhoppningsvis mer konstruktivt att hålla i när det blåser.

  19. Gunnar (D.U.) skriver:

    Ett lite tips om biologiska skillnader i ögonen, Pelle:

    ”*Kvinnor har fler tappar, men färre stavar än män. Kvinnor ser därför färger kraftigare än män, men har å andra sidan något sämre mörkerseende.”
    http://www.astronomi-kaf.se/pages/astrofotografering.html

    Bra mörkerseendet är kanske en egenskap som kan ha betydelse inom vissa yrken, som brandmän (rökdykning vid dåligt sikt och i mörker), miltärer (ofta aktiva i mörker utan att få använda belysning) samt kanske även poliser (brottslingar tycks gilla mörker och nätter).
    Även vid mörkerkörning ute på landsbyggden, typ långtradare / buss / etc, är ju bra mörkerseende en fördel.

    Sedan kan ju ett bättre färgseende vara viktig i andra yrken, så det hela totalt sett jämnar ut sig.

  20. krakel skriver:

    JonasR;

    Jag hoppas du startar en blogg snart. Mycket intressanta tankar.

  21. Aktivarum skriver:

    JonasR:

    ”Säkerligen är genusvetare och andra som byggt sina liv på liknande idéer rädda inför tanken på att allt skall ha varit ett luftslott. Och visst är all form av förtryck och manipulation av samma skrot och korn oavsett om man använder sig av en sociologisk eller biologisk förklaringsmodell (för rashygien kan inte ses som en sociologisk modell).”

    Rashygien är varken biologisk eller sociologisk, den är politisk och ligger alltså närmare genusvetenskapen än både sociologi och biologi gör. Genusvetenskapen är mest att betrakta som en gynocentrisk filosofi.

    ”Men att resten av befolkningen skulle stå bredvid och applådera när luftslottet faller tror jag är en lite väl naiv bild av situationen.”

    Man kan tro vad man vill men detta är vad historien säger om saken.
    http://www.youtube.com/watch?v=zmRPP2WXX0U&feature=related

    ”Att feminism och genusvetenskap har vuxit sig så stor måste rimligtvis bero på att fasetter av den har träffat helt rätt hos många människor.”

    Nej, det beror på att den träffade rätt hos väldigt få människor med väldigt mycket makt. Den träffade definitivt inte rätt hos många människor, faktum är att det inte är många människor som vet vad genusvetenskap är för någonting ens. Det var en av de vanligaste frågorna till genusvetaren som var med i samma radioprogram som Harald Eia. Så här svarade han folkets fråga:

    Folk: Vad är genusvetenskap för någonting

    Genusvetaren: Det är ju en fråga som är jätte-jättesvår att svara på. Det är ett forskningsfält som är jättestort i dagsläget som är väldigt svårt att överblicka så att……men grundläggande kan man säga att genus handlar på nåt sätt om socialt formu… kulturellt format kön alltså hur vi lär oss som människor att leva i enlighet med vad vi uppfattar som något slags normalt sätt att vara män eller kvinnor eller så…

    Hur många människor tror du fattar ett dugg av ovanstående?

    ”Det är förklaringsmodeller som, om tolkade på ett visst sätt, ger hopp om att vi som samhälle vet vart vi skall och hur vi skall komma dit.”

    Det är förklaringsmodeller baserade på iden att några supersmarta personer vet mycket mer än du och det bästa du kan göra är ge dem all makt och hälften av dina pengar. Dvs utgångsläget är att de är genier som vet vad som är bäst för sina barn. Och det är vuxna människor som du som är barnet de menar.

    Har du den åsikten om dig själv? Jag vet ingen som har den åsikten om sig själv så jag har svårt att se ”många” människor håller med om det.

    ”Raseras allt detta så kommer många människor att må dåligt.”

    Samma argument använde samma gäng om Berlinmuren, ser de ut att må dåligt tycker du?

    ”De må vara att flera människor skulle känna sig frigjorda, det får man ju hoppas, men det vore oklokt att inte samtidigt försöka att förstå vad folk har mått bra av i denna soppa och ge dem något annat och förhoppningsvis mer konstruktivt att hålla i när det blåser.”

    Vem har inbillat dig folk har mått bra av denna soppa? De enda som säger folk mår bra av religion är religiösa ledare som själva inte alls delar det liv som det folk de pratar om skall leva.

  22. Pelle Billing skriver:

    JonasR,

    Intressanta kompletteringar! De nämner siffrorna 10 och 40 procent i programmet, men mer i förbifarten.

  23. Pelle Billing skriver:

    Gunnar,

    Intressant om ögonen, visste inte det.

  24. Aktivarum skriver:

    Pelle Billing:

    ”De nämner siffrorna 10 och 40 procent i programmet, men mer i förbifarten.”

    Sök på Robert Plomin…. det är han som gjort forskningen (Plomin & Daniels)
    Sök på Eric Turkheimer…. det är han som är Steven Pinkers källa.

  25. [...] er som undrar om detta motsäger den nyliga genomgången av Hjernevask del 2, så är svaret nej. Det som visades där var att i genomsnittliga familjer [...]

  26. Kristian i förskingringen skriver:

    @lVis #8:
    Vi har för låga krav/förväntningar överhuvudtaget. De flesta människor skulle kunna lära sig teckna, spela ett par instrument, tala flera språk, och behärska matematik till minst ”envariabel”-nivå.

    @Marie-Louise #13:
    Absolut. Men skulle genusvetenskapen finnas då? ;)
    Skämt åsido, det är skrämmande att så många som inget vet om vetenskap har så låsta åsikter och såpass mycket inflytande.

    JonasR:
    Mycket tänkvärt.

  27. [...] fortsätter genomgången av den norska TV-serien Hjernevask (se även del 1, del 2 och del [...]

  28. [...] Här fortsätter genomgången av den norska TV-serien Hjernevask (se även del 1 och del 2). [...]

  29. [...] fortsätter genomgången av den norska TV-serien Hjernevask (se även del 1, del 2, del 3 och del [...]

  30. [...] lugnar sig, tänke jag föreslå en genomgång av den norska serien Hjernevask (se även del 2, del 3, del 4, del 5 och  del [...]

  31. [...] fortsätter genomgången av den norska TV-serien Hjernevask (se även del 1, del 2, del 3, del 4 och del [...]

Lämna en kommentar

Google