En debatt som markerar början på en resa

16 december 2011, av Pelle Billing

Igår kväll var det debatt i Lund om mansfrågor.

Man kan ha olika invändningar mot debatten. Att dess titel var olycklig, att majoriteten  i panelen var feminister och att en person var raljant.

Samtidigt satt tre feminister och diskuterade mansfrågor, och två av dem gjorde det med god ton. Frågorna från publiken väckte även andra dimensioner, även om tiden var kort.

Framför allt var det såvitt jag vet första gången en debatt om mansfrågor direktsändes. Det är symboliskt viktigt.

Låt ingen tro att detta betyder att mansfrågorna tas på allvar, eller att de är i närheten av att integreras i jämställdhetspolitiken. Däremot betyder det att debatten nu existerar, på riktigt.

Kampen kommer inte att föras mellan de som tycker mansfrågor är viktigast och de som tycker kvinnofrågor är viktigast. Kampen kommer att föras mellan de som vill att mansfrågorna ska existera sida vid sida om kvinnofrågorna, och de som fortsatt vill att kvinnofrågorna ska ha monopol i svensk jämställdhetspolitik.

Den här bloggen tar tydlig ställning i opinionsbildningen, och jag hoppas få med just dig på denna resa. Tillsammans kan vi, och kommer vi, att påverka.

Tips: Läs kommentarstråden från igår kväll, som fortfarande lever i dag. Innehåller först reflektioner om debatten och sedan andra intressanta perspektiv.

Uppdatering: Man kan se debatten i efterhand här!

 

8 kommentarer på “En debatt som markerar början på en resa”

  1. Bengt Andersson skriver:

    Hej,

    Jag följde också debatten i går på Newsmill Play. Jag har inte samma uppfattning som du av värdet med debatten men uppskattar väldigt mycket dina skarpa formuleringar och din attityd. Jag har sänt in en insändare till SDS med kommentar att jag uppfattade sammankomsten mer som ett väckelsemöte än en debatt. Det blir inte mycket till debatt när panel plus moderator är av samma åsikt och man avvisar arrogant det minsta lilla ifrågasättande. Det enda som saknades var någon som ställde sig upp och sa: ”I´ve seen the light. Let me bear witness!” Det var ju visserligen en tjej som ställde sig upp och talade om hustruvåldtäkter och sockerbitar. Moderatorn såg ut att säga: ”Halleluja sister” men det hördes inte. Å andra sidan hon var ju tjej och hade väl ingen bekännelse att göra.

    /bengt

  2. leifer skriver:

    Mkt bra jobb Pelle!

  3. Pelle Billing skriver:

    Tack leifer och tack Bengt!

  4. leifer skriver:

    Vad gör man inte en fredagkväll?
    Nu har jag i alla fall sett hela debatten!

    Tyvärr tycker jag man saknar självkritik helt i panelen, liksom inte förstår signalerna från ”folket”. Jag undrar också hur man tänker när det nästan blir en klubb för inbördes beundran, var det inte en debatt man ville ha? Och hur akademisk/intellektuell var den?

    Men grundfrågan då, vad kom man fram till? Jo att det faktiskt är rätt synd om mannen, till och med feminister i panelen pratar i termer om att det är mer synd om männen än om kvinnor. Detta var ju faktiskt lite nytt!

    Sen kommer slutsatsen, det är patriarkatet som man ska krossa. Dvs tillbaka till ruta 1 i grundläggande radikalfeministiska problemformuleringar. Feminismen är alltså svaret, feminismen är neutral, feminismen står för jämställdhet, feminismen förstår problemen bättre än vanliga människan och vanliga män etc.

    Sen en kommentar om att män inte behöver vara rädda för feminister, att bli nedslagen. Sanningen är väl att män har all anledning i världen att vara rädda för ett slags matriarkat, som Sverige är på väg att bli (låt vara att det finns män som ser stora möjligheter i det och att då typ kunna skita i allt). Och vad är jämställt med ett matriarkat?

    Det finns då män (som jag) som ser en slags mellanväg, en vision, en möjlighet till ett riktigt jämställt samhälle. Och det är INTE feminismen som är vägen dit! Feminismen har i bästa fall tagit oss halvvägs. Dessutom är det definitivt inte bara feminism som utvecklat samhället (snacka om att ta åt sig äran för allt).

    Vad gäller den raljanta kvinnan i debattpanelen som var rätt bra påfrestande att lyssna på, så har jag lika mycket respekt för henne, som hon har för mig. Och då tog jag mig ändå tid en fredagskväll att lyssna på vad hon hade att säga (vilket inte var bra nånstans), det skulle hon inte göra omvänt.

  5. John Nilsson skriver:

    Lite off-topic, men med viss personanknytning till Pelles inlägg ovan:

    Radioteatern bjuder oss idag på ett ”teaterstycke” benämnt ”Prins Charles känsla”, av Liv Strömquist, som var med på seminariet i Lund i torsdags ( http://www.lu.se/forskning/debatt-i-lund ). ”Teaterstycket” är dramatiserat och regisserat av Sara Giese, som också har en tydligt feministisk profil, se till exempel http://www.svd.se/kultur/kvinnors-vrede-blir-teater_2478671.svd . Jag sätter ”teaterstycke” inom citationstecken, eftersom det hela mera känns som ett slags utsmyckat feministiskt föredrag, eller möjligen en serie mer eller mindre osammanhängande misandriska (och möjligen något misogyna) betraktelser eller sketcher.

    En barn-/flickröst frågar i pjäsen ”varför blir kvinnor ihop med män?”, och det kan man ju undra men den verklighetsbeskrivning som presenteras i denna ”pjäs”. Jag nöjer mig med att fråga mig om pjäsens verklighetsbeskrivning stämmer, och när vi får höra något liknande huvudsakligen misogynt präglat ”teaterstycke” från radioteatern, där frågan ställs om varför män blir ihop med kvinnor, av en förundrad barn-/pojkröst?

    Pjäsen tar upp resonemang, som i sig inte behöver vara helt felaktiga, men ensidigheten, könsmaktstänket och misandrin utgör som vanligt en ”inbjudan med armbågen” till män som är intresserade av att diskutera relationerna mellan könen. Här kan du läsa om och lyssna på pjäsen:
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=965&artikel=4782611

  6. Pelle Billing skriver:

    John,

    Sista länken funkar inte?

  7. John Nilsson skriver:

    Pelle, för mig fungerar länken, men du måste ju trycka på knappen under den stora bilden, märkt ”Prins Charles känsla”, för att få igång spelaren (men det behöver jag väl knappast påpeka om du väl får upp sidan?). :-)

    Testa annars någon av dessa länkar (scrolla till 17:e december vid behov och aktivera spelaren med ”knappen”, som sagt…):
    http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=3635679
    http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=965
    http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=965

  8. Pelle Billing skriver:

    Nu funkar länken för mig också. Gjorde inte det innan. Skumt.

Google