Förra veckan kritiserade jag genusvetenskapen på Newsmill och här på bloggen. Mitt budskap var att antingen måste genusvetenskapen genomgå ett akademiskt stålbad och bli fri från den överdrivna ideologin, eller så riskerar man att tyna bort och får sina anslag indragna – vilket börjat hända i Norge efter den eminenta TV-serien Hjernevask (Hjärntvätt).

Corren tar nu upp denna tråd på sin ledarsida – som fortsatt är den överlägset bästa i Sverige vad gäller nya perspektiv på jämställdhet.

Problemformuleringen sammanfattas på följande vis:

Medan vetenskap söker svar på frågor och ställer upp hypoteser som går att falsifiera, utgår ideologin genusvetenskap från två ”sanningar” som ska bevisas:

1. Könsskillnader konstrueras socialt och kulturellt, det finns inga medfödda eller ”naturliga” skillnader mellan könen.

2. Könsmaktsordningen, att kvinnor är underordnade män.

Ideologin ligger i ämnets historia: 1970-talets kvinnorörelse kritiserade akademin för att osynliggöra kvinnor och deras underordning. Ideella universitetsföreningar bildades och blev snart till formella institutioner. Där bedrevs ”kvinnoforskning”, och den uttalat emancipatoriska agendan märktes genom att de nya institutionerna även ansvarade för lärosätenas jämställdhetsarbete.

Problemet är inte att genusvetenskapen har hypoteser om verkligheten, problemet är att hypoteserna allt som oftast inte får ifrågasättas, utan ses som färdiga sanningar.

Därmed missas det att samtidigt som kvinnor förvisso varit underordnade män ute i samhället, så har de haft förmånen att skyddas från farliga situationer på jobb, i vardagen och i krig. Den ideologiska övertygelsen har alltså hämmat en mer nyanserad och komplex bild av könsrollerna.

Vidare har biologisk kunskap inte tagits in i ämnet i alls den utsträckning som behövs – för att vara det tvärvetenskapliga ämne om kön man gör anspråk på att göra.

Correns kritik är därför viktig, även om det självfallet finns undantag inom disciplinen som bedriver seriös forskning och testar hypoteser med öppet sinne.

Min egen lösning på genusvetenskapens dilemma är som sagt ett akademiskt stålbad där ideologin släpps. Vad föreslår Corren för lösning?

En lösning vore att upplösa genusvetenskapen och i stället se till att köns- och könsrollsperspektiv täcks av andra forskare (litteraturvetare kan studera kvinnliga författare och utvecklingspsykologer kan undersöka barns könsrollsformande utan genusvetarens förutfattade meningar).

Alternativet är att genusvetenskapen gör upp med sina ”sanningar” och börjar studera kön, könsroller och makt förutsättningslöst. Med tanke på genusvetarnas aggressivitet så snart någon utifrån kritiserar deras föreställningsvärld verkar detta tyvärr osannolikt.

Att ämnet skulle spridas ut på andra discipliner är helt klart en lösning. Samtidigt tycker jag personligen att det skulle vara tråkigt om det inte gick att ha en tvärvetenskaplig disciplin som studerade kön ur sociologisk, biologisk, psykologisk och kulturell synvinkel. Som ett minimum skulle könsforskare från dessa områden behöva ett centrum där de kunde mötas, på respektive universitet.

Men om genusvetenskapen ska räddas måste den aggressivitet och självgodhet – ja, till och med hybris – som finns hos genusvetarna släppas. Så länge de tror att de sett en högre dimension av verkligheten som människor utanför deras sfär ännu inte sett, blir det svårt för ämnet att överleva.

Kanske behövs även ett namnbyte?

All forskning trivs och stimuleras av öppen insyn och kritik utifrån. Ett ämne som utgår ifrån att ingen annan förstår det är ett ämne vars dagar är räknade.

Tipstack: Går till Ella och John N!

 

15 kommentarer på “Corren kritiserar genusvetenskapens ideologiska färgning”

  1. Medborgare X skriver:

    Pelle!

    Enda lösningen är att lägga ner hela genusvetenskapen. Alla de som utbildat sig till genusvetare och alla de som idag är anställda på landets genusvetenskapliga institutioner är redan indoktrinerade i ett ideologiskt tänkade.

    Allt sådant måste bort! Man måste börja om från början!

  2. andy skriver:

    Men om genusvetenskapen ska räddas måste den aggressivitet och självgodhet – ja, till och med hybris – som finns hos genusvetarna släppas. Så länge de tror att de sett en högre dimension av verkligheten som människor utanför deras sfär ännu inte sett, blir det svårt för ämnet att överleva.

    Klockrent skrivet. Det finns inga andra inom den akademiska världen som ser ner på andra människor så som genusvetarna gör. Alltid har dom rätt, dom behöver inte ens vetenskapliga bevis på att det dom slänger ur sig stämmer.

    Jag kan bara tänka på en låt: det är bögarnas (männens) fel..

  3. Jax skriver:

    Lägg ner!
    Här behövs en karenstid på minst 15 år för att få bort de värsta förutfattade meningarna och fördomarna hos dagens ”genusvetare”. Sedan kan ämnet uppstå igen under annat namn och på vetenskapliga villkor med en ny generation forskare. Då kan det bli mycket intressant och givande för oss alla i samhället.

  4. Rikardr skriver:

    - OBS vet inte om det postats tidigare -

    Hjernevask programledaren Harald Eie berättar i samband med ett vetenskapsseminarium;

    - Ett program med samma uppläggning var tänkt i Sverige. Men något hände. Ett par svenska genusforskare fick veta det. En varning gick alltså ut: ställ inte upp i intervju för Eia!

    http://gc-oc.blogspot.com/

    Vetenskapsseminariet och föredraget på engelska (med svensk text) om Hjernevask-programmet och hur det togs emot. Kunskapskanalen nätversionen av här: http://urplay.se/164623

  5. John Nilsson skriver:

    I dagens OBS i Sveriges Radio P1, diskuterades Michel Foucault, och i synnerhet Pernilla Ouis del fångade mitt intresse. Hon skriver om Foucault att han i ”den svenska akademiska världen, är han inte profet, utan Gud fader själv”, så det verkar finnas anledning att läsa på lite om honom (andra länken visar Ouis del av programmet i textform):
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3980&artikel=4851648
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=4851668

    Det visar sig att OBS tagit kontakt med Pernilla Ouis (som är doktor i humanekologi), bland annat för att hon skrivit en (längre) artikel i Axess magasin i mars 2010, rubricerad ”Halal-hippiens paradoxer”:
    http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=574

    Artikeln handlar mest om vänsterns relation till islam, men om man byter ut ”väst” mot ”män” och ”islam/muslimer” mot ”feminism/kvinnor”, tror jag att man kan dra en del intressanta paralleller. Vänsterns ”skurk” är ju i båda fallen (”antirasismens” och feminismens) den vite, västerländske, heterosexuelle och kristne eller sekuläre mannen, medan ”offret” utgörs av den etniskt/kulturellt/religiöst ”Andre” – muslimen – eller den köns- eller genusmässigt ”Andre” – den underordnade kvinnan. Kanske kan någon så småningom skriva en motsvarande artikel om ”Patriarkat-feministens paradoxer”? Läs Ouis artikel i vilket fall, den är mycket läsvärd (om än något daterad).

    Lena Andersson skrev i anslutning till Ouis artikel också en ledare i DN, och jag tycker mig i denna se en analogi till det Pelle har skrivit tidigare, om kvinnliga feminister som klagar över att inte männen inte tar ansvar för barnen, men som själva tycker att de har rätt att välja att de skall ta huvudansvaret för detta i sina egna familjer. ”Det passar bäst för oss”, typ. Eller som Lena Andersson skriver – ”Här men inte där”:
    http://www.dn.se/ledare/kolumner/har-men-inte-dar

    Ber om ursäkt för om detta eventuellt uppmärksammats här på bloggen tidigare, men jag tycker ändå att det känns relevant att ta upp det, nu när ”genusvetenskapen” ifrågasätts allt mer (och rättmätigt sätts inom citationstecken). Jag tycker i alla fall att tankefelen verkar följas åt inom ”antirasismen/mångkulturalismen” och feminismen, och att Foucaults exempel och/eller hans teorier verkar ha del i detta – det är väl min huvudtes här.

  6. Rikardr skriver:

    Foucault?

    En gravt förvirrad konstruktivistisk galning och marxist-sociolog (därav hajpen) som nästintill intog vilken ståndpunkt eller grepp som helst för att förminska baksidorna av socialism/kommunism/totalitarism .. se: relativism, marxism etc

  7. Rikardr skriver:

    Foucault kan i princip även ses raka motsatsen till Karl Raimund Popper och Friedrich von Hayek m fl. (Inte minst tex Poppers falsifierbarhets-teorem, där han underströk falsifierbarhet kontra verifikationskriteriet som grunden för vetenskaplig verksamhet).

  8. [...] John Nilsson tipsar i kommentarsfältet hos Pelle Billing om att Pernilla Ouis återkommit till temat Foucault. Hon skrev vidare inte bara i DN-ledaren utan även om halal-hippiens paradoxer på Axess.  ”Foucault är Gud i den svenska universitetsvärlden, inte profet, utan Gud fader själv. Inom socialvetenskaperna är det han som banat vägen för det kritiska tänkandet kring hur språket formar våra sociala praktiker” [...]

  9. [...] ifrågasätts  och följ gärna Aktivarum-bloggens intressanta alster och Pelle Billing med ständigt aktuella debatter , nu senast om en ledarartikel på Corren om genusvetenskap som ideologi  och Matte Matik som [...]

  10. Janne A skriver:

    Intressant diskussion, särskilt spåret till Foucault!
    Kan någon rekommendera några kritiskt granskande verk om Foucault? Jag har hittat J.G. Merquior’s ”Foucault” från 1985 – lite svår att få tag på, men det ska nog ordna sig – men vore intresserad av fler (senare) granskningar. Tack!

  11. Mattias skriver:

    Intressant att så gott som alla inlägg här, blogginlägg som kommentarer, delar exakt samma perspektiv. Lite som den genusvetenskap som kritiseras, eller? ;)

  12. Aktivarum skriver:

    Mattias:

    ”Intressant att så gott som alla inlägg här, blogginlägg som kommentarer, delar exakt samma perspektiv. Lite som den genusvetenskap som kritiseras, eller?”

    Genuskritik kritiseras inte för att folk har samma åsikter, genuskritik kritiseras för hur man kom fram till de åsikterna.

    Om man diskuterar tyngdlagens effekt på människokroppen när den släpps från 20:e våningen så kommer de flesta också att dela åsikt. Men av helt andra orsaker än genusvetare håller med varandra.

  13. Mattias skriver:

    Aktivarum:

    Formuleringen genuskritik samt jämförelsen med gravitationsdiskussionen får mig att misstänka att det råder viss förvirring här kring själva begreppet genus (så som det används inom genusvetenskap). Som jag förstår det studerar genusvetaren genus utifrån definitionen av genus som ungefär ”socialt konstruerat kön”. Det är ju då inte konstigare att frågor om kön betraktas som frågor om sociala konstruktioner i genusvetenskapen än att medicinaren betraktar hjärtat som ett biologiskt organ. Varför ifrågasätts inte att den forskande läkaren i sina studier utelämnar att undersöka hjärtat som ett betydelsefullt litterärt fenomen? Alla vetenskapliga områden har sina perspektiv och horisonter. Det gäller inte särskilt eller enbart genusvetenskap.

  14. Aktivarum skriver:

    Mattias:

    ”Formuleringen genuskritik samt jämförelsen med gravitationsdiskussionen får mig att misstänka att det råder viss förvirring här kring själva begreppet genus (så som det används inom genusvetenskap).”

    Jag har ingen förvirring alls, genus är socialt kön dvs könsroller, genus är kulturellt kön (dock bara i västeuropa) dvs normala könsval, genus är även samhälleligt kön, dvs den institution som det moderna samhället är byggt på – familjen. De högst uppsatta genusvetarna är negativa mot ALLA dessa saker!
    Så de är i praktiken kritiska mot genus i alla former och vill leva i sin fantasi om en genusneutral värld där deras uppgift inte är forskarens utan aktivistens som skall se till rätt sida vinner och fel sida inte vinner.

    ”Som jag förstår det studerar genusvetaren genus utifrån definitionen av genus som ungefär “socialt konstruerat kön”.”

    Socialt konstruerat ja – vad det betyder är GODTYCKLIGT vilket är grunden för förkastandet av dessa tre saker – deras personliga åsikt de är onödiga.

    Men frågar du dem islam så låter det väldigt annorlunda…. precis som med Foucault som är konstruktivismens överstepräst.

    ”Det är ju då inte konstigare att frågor om kön betraktas som frågor om sociala konstruktioner i genusvetenskapen än att medicinaren betraktar hjärtat som ett biologiskt organ.”

    Så det tror du? Ok men då kan ju jag bli genusmedicinare, sedan kan jag med samma logik kritisera ditt behov av ett hjärta för jag anser ju då att hjärtat är en social konstruktion och du behöver med min logik inget hjärta.

    Låter det vettigt?

    ”Varför ifrågasätts inte att den forskande läkaren i sina studier utelämnar att undersöka hjärtat som ett betydelsefullt litterärt fenomen?”

    För att isåfall kan vi med samma logik plocka bort hjärtat ur kroppen på dig. Om hjärtat är första hand littertärt och inte biologiskt så vad skall du med hjärtat till?

    ”Alla vetenskapliga områden har sina perspektiv och horisonter. Det gäller inte särskilt eller enbart genusvetenskap.”

    Nej där har du rätt, alla har sina horisonter
    Synd bara du inte fattar att vissa av de horisonterna är helt ÖVERLÄGSNA de andra.

    All vetenskap är inte lika bra och det är svårt att hitta någon vetenskap som är så vetenskapligt värdelös som genusvetenskap.

    Tur att politiker betalar bra för vad än för propaganda som förespråkar mer makt åt dem själva!

  15. Mattias skriver:

    A:

    Att definiera genus som familjen framstår som väldigt olyckligt och oanvändbart.

    Det finns inget givet motsatsförhållande mellan ”forskare” och ”aktivist”. (Det gör förstås det för vissa, men det är ju inte på vetenskapliga grunder utan på åsiktsgrunder om vad man anser vara vetenskapligt, vilket knappast är vetenskapligt i sig.)

    Vet inte om du menar att ”socialt konstruerat” är synonymt med godtyckligt eller om du menar att det är godtyckligt vad som läggs i begreppet? Det första är helt enkelt fel, rakt upp och ner. Det andra kan väl vara sant,men det är det ju i så fall för alla möjliga begrepp.

    Min liknelse med medicinarens syn på hjärtat är ingenting jag tror utan en logisk slutledning.

    Nej, ditt resonemang om genusmedicinaren som säger att jag inte behöver ett hjärta låter inte vettigt. Det låter väldigt ologiskt och står starkt i strid med idén om att det skulle finnas sociala konstruktioner.

    ”För att isåfall kan vi med samma logik plocka bort hjärtat ur kroppen på dig. Om hjärtat är första hand littertärt och inte biologiskt så vad skall du med hjärtat till?”

    Det där har ju ingen logisk koppling till vad jag skrev.

    Att vissa vetenskaper skulle vara överlägsna andra måste väl vara en åsikt du har? Eller kan du länka till den vetenskapliga forskning som bevisar detta? Och åsikter skulle man väl strunta i? Så jag förstår inte varför det är ”synd” att jag inte fattar…

Google