Andra delen av Axess-seminariet nu online

09 december 2011, av Pelle Billing

axess-seminarium-feminism

Förra månaden deltog jag i Axess seminarium ”Farväl till feminismen?”. En ganska rejäl rapport från dagen finner du här.

Tidigare har första delen av seminariet lagts ut på Axess Play, och nu är även andra delen utlagd. Så här presenteras klippet:

Del 2 av 3. Föredrag med Sofia Arkelsten – Finns det ett samhällsproblem?, Nyamko Sabuni – Kvotering, alltid fel? samt Thomas Gür – Kvinnor och barn först – Mannen som förbrukningsvara.

Kommer feminismen att överleva politikens björnkram, och vilka är i så fall de nya feministerna? Vart är feminismen på väg?

Inspelning från Engelsbergs herrgård av Svenska Filmbolaget 2011.

Min andra fråga för dagen börjar strax innan 48-minutersstrecket, och om du inte vill titta på hela inspelningen är det lätt att spola fram.

Tipstack: Går till elchalce!

 

23 kommentarer på “Andra delen av Axess-seminariet nu online”

  1. Thomas Gür var verkligen intressant att lyssna på och var den som förstod vad du menade Pelle. Nyambo sa, exakt som du sa i ett tidigare inlägg, att kvinnofrågor var viktigare och som sagt tog avstånd och till stor del hoppade över din fråga. Snabb sammanfattning, hon var en politiker.

  2. Pelle Billing skriver:

    Gür är en av få svenska opinionsbildare som verkligen förstått den nya bild av jämställdhetsfrågor som börjar växa fram.

    Sabuni är tyvärr mer radikal än många radikalfeminister, även om hon inte kallar sig feminist.

  3. Mia. skriver:

    ”Feminism
    är en politisk rörelse för kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen, enligt Svenska Akademiens ordlista (2006)….Ett besläktat begrepp är jämställdhet vilket definieras som jämlikhet mellan könen.”

    ”Jämställdhet
    är ett politiskt begrepp definierat som jämlikhet mellan könen. Som övergripande mål har jämställdhet ett brett politiskt stöd i många länder, bland annat Sverige. Hur jämställdhet ska åstadkommas och vilka åtgärder det motiverar råder det emellertid vitt skilda uppfattningar om.”

    /Wikipedia

    Ett besläktat begrepp alltså, liknande inte lika med…hmm

    Och jämställdhetspolitik ska alltså handla om jämlikhet mellan könen inte ‘värderingar’ gällande vilket kön som ska prioriteras.

  4. michael skriver:

    Det är intressant att feminister som Sofia Arkelsten och andra alltid säger kvinnors problem och en del mäns problem.När man vill tala om både kvinnors och mäns diskriminering och problem.

  5. Fredrik skriver:

    michael

    Om man lyssnar till hur dom pratar så låter en del subjektivt också. Arkelsten pratar om storlek 32 (eller vad det var) som något som ligger henne nära om hjärtat, att tjejer tvingas se smala modeller. Jag gissar att just catwalkmodeller innebär rätt lite mental smärta för kvinnor, det är för mycket spektakel över det. Sabuni verkar knappt vilja formulera mansfrågor verbalt, förutom när det handlar om ”de unga männen som kan bli farliga för samhället”. Bara en bedömning av hur de pratade just då, de ser inte ut att ha skaffat ett medvetande för vad det är Pelle pratar om faktiskt, man ser tydligt att Gür är med på ett helt annat sätt.

  6. Mia. skriver:

    Fredrik

    Ja reagerade också på det där med “de unga männen som kan bli farliga för samhället”. En del blir säkert ‘farliga’ (frustrerade eller kriminella), men minst lika många (fler?) blir nog ‘bara’ utslagna, deprimerade och i värsta fall självmordsbenägna.

  7. Fredrik skriver:

    Mia

    Ja precis, bilden är ju felaktigt vriden på det sättet. Det var också sättet hon sa det på, det var som att hon hastigt ville komma till att dom var just farliga och att dom utgjorde ett annat typ av problem än de kvinnor som behöver hjälp.

  8. Joel Johansson skriver:

    ”Att jämställdhetspolitik handlar om kvinnor beror på att det framförallt är kvinnor som drabbas av orättvisor” – Nyamko Sabuni

    Priceless.

  9. per hagman skriver:

    .
    Tja på sätt o vis ett intressant axess program.

    grundfrågan var : Vad är förnyelsen inom Alliansens jämställdhets politik?

    Thomas Gur gav en bred intressant exposé över mäns förutsättningar i samhället. Uppenbart är att Gur har följt diskussionen på PB bloggen.

    PB,s fråga om det finns anledning till att uppfatta Alliansens politik som sexistisk besvarades ej , varken av partisekreterare eller jämställdhetsminister utan resp politiker startade i stället sken diskussioner.

    Uppenbart för Alliansens politik är att Alliansen ej ser vad som sker i samhället och bortser från de män vilka missgynnas av samhället.

    Alliansens jämställdhets politik är sexistisk och har ej förmåga att se annat än vad som redan ev är sett och mytologiserat kring.

    Alliansens real jämställdhets politik är ej förnyande , utan har ett rejält överskott av marxistisk och är traditionellt radikal feministiskt.

    Konsekvensen av Alliansens politik är att det kan i ifrågasättas om Alliansen kan anses som legitim .

    Per Hagman

  10. Pär.B skriver:

    Alltså, jämställdhet är en demokratisk fråga. Sabunis inställning till män är klart odemokratisk och om folkpartiet delar hennes synsätt bör det lyftas fram.

  11. Robban skriver:

    Off topic men tycker det är intressant när det gäller debatten om relationsvåld.
    http://www.nettavisen.no/nyheter/article3288967.ece
    ”Utlänningar bakom 70 % av våld i familjerelationer”
    Varför tar inte svensk media/polis upp det där?
    Det måste ju ha väldigt stor betydelse när det gäller att motverka relationsvåld

  12. Jack skriver:

    Pelle,

    Såg inslagen. Och något som jag inte tänkte på först men som i själva verket är helt enormt och i min mening värt ett eget inlägg är det som både den kvinnliga mångstyrelseledamoten ur publiken Eva Ryde Ridderstad (?, Jag kan ha hört fel på namnet) och Nyamko Sabuni sade utifrån temat skola och utbildning.

    - Att Sverige står inför ett problem med unga arga män som kan vara farliga för samhället.

    Eva sade att unga arga män varit ett problem för demokratier men den som kan sin historia vet att unga arga män i själva verket är ett problem inte i första hand för demokratier utan för tyrannier och diktaturer.

    Dessa samhällen har genom historien sett sig störtade av de unga arga männen för att istället införa frihet, likställhet, rättvisa osv istället. När regimer uppvisar rädsla för unga arga män måste man fråga sig vad för slags regim vi talar om? Vad står statsfeminism och spetsridån för egentligen som befarar att väcker vreden i den svenska befolkningen.

    Och vad betyder det att vi i Sverige har en jämställdhetsminister som öppet erkänner sig ha fört en politik som gör att unga arga män framstår som hotfulla? Är unga arga män bara helt galna idag eller gör samhället något fel?

  13. John Nilsson skriver:

    Del 3 i Axess-seminariet finns nu här (vet dock ej om Billing medverkar):
    http://www.axess.se/tv/player.aspx?id=2698

  14. Pelle Billing skriver:

    John,

    Nej där medverkar jag inte. Jag hade ju redan lagt beslag på 2 av 3 frågestunder så jag fick tygla mig.

  15. per hagman skriver:

    @ Jack… bra inlägg ( nr 12 )

    Så infamt oförskämd hållning av Alliansens politiker att betrakta unga männ vilka missgynnas i samhällets /statens rättvis och jämlikhetssystemet som hotfulla och ej som missgynnade.

    Alliansens radikalfeministiska hållning väcker berättigad vrede bland befolkningen.

    Per Hagman

  16. leifer skriver:

    Blev nästan mörkrädd när jag hörde Sofia Arkelsten prata om att hon åkt runt i landet och sett unga människor som saknar framtidstro. Sen visade det sig gälla enbart kvinnor i hennes retorik. Männen skiter man i.

    Jämställdhet handlar nu enbart om kvinnor, i politiken.

  17. leifer skriver:

    Pelle

    Thomas Gür var intressant men tyckte resonemanget haltade lite när han skulle summera. Visserligen kan man ifrågasätta resonemanget om patriarkatet när det ju ofta var könsrollsamhälle. Liksom att ex underklassmännen knappast hade så mycket makt över kvinnor.

    Men han pratade om att USA hade en kvinnlig flygflottilj under andra världskriget. Då missade han att förtydliga att dom ju inte tog dom största riskerna. Dvs dom var inte fullt jämställda med männen.

    Det som var allvarligare var dock sen slutsatsen om samhälle som överlever. I västvärlden föds det för få barn, i EU och i Sverige försöker man lösa det med invandring. Då rasar ju egentligen det mesta av hans analys, som f.ö. kändes feministisk i sin summering. Det var också tydligt att han menade att män redan fått tillräckligt med makt i reproduktionen, så mer ska dom inte ha.

    Jag reagerade också på hans sätt att prata om män som att få ”komma till”. Man får en bild i huvudet som att män bara vill k-nulla, eller att det skulle vara fel (ex att k-åta kvinnor är nåt dåligt). Många män vill ju också ha barn och ta ansvar för dom, kanske den stora majoriteten (han gillade ju att generalisera)! Rimligen måste ju 50-50 makt inom reproduktionen vara det jämställda, om man vill ha samma i arbetslivet. Jag menar också att barnafödandet skulle gå upp om män fick mer makt där. Kanske skulle alltså 50-50 i reproduktionen ge det optimala antalet födslar för ett samhälle. Nånstans 2,0 barn per kvinna (mot dagens ca 1,2 bland västvärldens kvinnor).

  18. Pelle Billing skriver:

    leifer,

    Jag pratade med Thomas Gür även utanför hans föredrag och han är en klok och bra person som verkligen förstår det här med manlig försumbarhet.

    Du måste så klart inte hålla med honom i allt, men det är oerhört viktigt att sådana som han lyfter den manliga försumbarheten i t ex SvD.

  19. leifer skriver:

    Pelle

    Du svarade väl inte på nån av mina frågor? Ex hur ett samhälle kan anses vara ”konkurrenskraftigt” med underskott i barnfödsel.

    Jag är bara rädd för att dom centrala bitarna förloras i såna ”vänner”. Dvs ”hålla med i allt”, blir ju då hålla med i ”väldigt lite”. Förstå mig rätt nu, men det gäller att inte vika ner sig. Då blir det ju i alla fall på feministerna villkor i slutändan. Jag kan bara bedöma utifrån det han sa i presentationen, och det är för mig det enda som är viktigt. För vad han säger i smyg i en diskussion med dig, vad har det för relevans? Och vad så han då mer exakt.

    F.ö. missade han att nämna att pojkar får sämre betyg trots att dom presterar bättre på centralprov. Dvs det är en strukturell betygsdiskriminering.

    Vad gäller feministiska resonemang om att män är djur, männens sexualdrift etc. Så menar jag att man nånstans måste bestämma sig. Antingen är både kvinnor och män djur. Vi har samma djuriska instinkter och drifter. Ingen sämre eller bättre.

    Eller så är vi lika logiska (det har ju pratats om att män är mer logiska).

    Jag gillar inte historiebeskrivningar som pekar ut nåt av könet som bättre, mer ansvarstagande etc. Här måste man alltså vara väldigt väldigt tydlig. Patriarkatet ger ju bild i sig av att kvinnor förtryckts i årtusende av alla män. Jag ställer inte upp på den enkla historiebeskrivningen.

    Och att Tomas Gür är man, tycker jag inte ska vara nån enkel merit i sammanhanget. För då blir vi ju lika dåliga som feminismen som ser allt i kön.

  20. Pelle Billing skriver:

    leifer,

    Jag menar att vi får ta ett steg i taget. Att ens lyfta mansfrågorna och tala om manlig försumbarhet är ett steg framåt. Först när detta börjat sätta sig i folks medvetande kan man ta nästa steg.

    Du är full av idéer och du har tänkt många steg i förväg om hur du vill ha det och vad du tror på. Men för att väcka opinion krävs en princip i taget.

  21. leifer skriver:

    Pelle

    Ok det köper jag!

  22. Kristian skriver:

    Herregud, Arkelsten lyckas säga absolut ingenting!

    Härligt att höra Gür föra fram och synliggöra män på botten!

  23. John Nilsson skriver:

    Klart ojämställt att 60-80% av kvinnorna får och/eller har fått reproducera sig, men bara 30-40% av männen, som Thomas Gür säger i Axess-inslaget vid ca 37:50-39:40!

    Eftersom feministerna lärt oss att ”det personliga är politiskt”, borde väl en kvotering – förlåt, positiv särbehandling – av män som inte blivit fäder vid en viss ålder införas? Alltså, att ”sådana” män som inte fått barn med någon vid säg 35-40 års ålder, och som själva vill ha barn, av någon lämplig aktör paras ihop med någon likaledes lämplig fertil kvinna (som helst också själv är inriktad på att skaffa barn). Kanske kan något dating-företag ta på sig detta, eller så får man göra det statligt reglerat. Kanske kan till exempel det ”Nationella sekretariatet för genus- och genetikforskning” sköta det, eller så får man starta upp det Rasb…, förlåt, Genusbiologiska Institutet, ”igen”…?

    Nähe…! Och varför inte det då? Hmpf! ¤#%?@! Vad då, ska människor själva få välja, helt plötsligt?

Google