Testa din jämställdhet

30 november 2011, av Pelle Billing

jamstalldhet

De flesta svenskar säger sig vara för jämställdhet. Samtidigt är det sällan det blir någon enighet mellan människor när jämställdhet diskuteras.

Detta beror på att ordet är brett, och att det med tiden fått delvis ny betydelse.

För att bena ut vad man egentligen menar med sin jämställdhet, är det tre olika frågor som behöver behöver svar:

1. Vill du ha lika spelregler mellan könen, eller lika utfall mellan könen? Denna distinktion är grundläggande. Antingen har vi lika rättigheter och skyldigheter, samt meritokrati. Den bäst lämpade får jobbet, helt enkelt.

Eller så tror vi på lika utfall, och kvoterar in människor till olika yrken och positioner. Det går inte att samtidigt vara för lika spelregler och lika utfall, eftersom kvotering och meritokrati är oförenliga.

2. Tycker du att jämställdhetspolitiken ska handla om kvinnofrågor, mansfrågor eller båda två? I nuläget handlar jämställdhetspolitiken om att förbättra kvinnors situation.

Vissa är nöjda med rådande fokus på kvinnofrågor, andra vill att mansfrågorna också ska bli en del av politiken. Möjligen finns det även de som tycker att mansfrågorna ska ta över helt.

3. Beror de könsskillnader vi kan iaktta i samhället på normer och förväntningar, på medfödda faktorer, eller en blandning? Alla tre ståndpunkterna finns representerade i debatten.

Som förtydligande bör nämnas att nästan ingen tror att könsskillnader beror exklusivt på normer eller exklusivt på det som är medfött. Men många tror att vi i allt väsentligt är konstruerade efter omgivningens normer och förväntningar, alternativt att vi i allt väsentligt är en produkt av våra gener och evolutionspsykologin.

Att tro på en blandning innebär att båda variabler ses som reella och viktiga.

Vad är då min egen ståndpunkt? Jag tror på:

  • Lika spelregler och meritokrati.
  • En jämställdhetspolitik som integrerar både mans- och kvinnofrågor.
  • Att vi alla påverkas väsentligt av både normer och förväntningar, samt medfödda faktorer.

Vad gör du för ställningstaganden? Låt oss vet i kommentarerna!

Lästips: Alice Teodorescu – en varm anhängare av meritokrati – skriver idag om detta ämne i Aftonbladet.

 

28 kommentarer på “Testa din jämställdhet”

  1. klas skriver:

    Tips om ngt helt annat, lyssna pa senaste nya vågen på p1. Om scummet.

  2. Kropotkins skägg skriver:

    Fasiken, jag fick samma resultat som du. Betyder det att vi bägge är mansgrisar?

  3. Magnus Karlsson skriver:

    @kropotkin
    It means you’re a baboon. And I’m not.

  4. Anders skriver:

    Är man radikalfeminist tror man att lika spelregler ger lika utfall. Så man ska nog ställa sista frågan först, alltså om man tror att könet är 100% en social konstruktion.

  5. Andreas Nurbo skriver:

    1: människor ska ha samma rättigheter och skyldigheter
    2: ska handla om människofrågor inte könsfrågor.
    3: blandning med övervikt på biologi

  6. David skriver:

    1. Lika spelregler och meritokrati.
    2. En jämställdhetspolitik som integrerar både mans- och kvinnofrågor.
    3. Att vi alla påverkas av både normer och förväntningar samt medfödda faktorer.

    /David, Moderatmännen

  7. Backlash skriver:

    Pelle, jag tror du är helt ute och cyklar när du påstår att ingen tror exklussivt på normer. Det är ju den ståndpunkten vi tvingas bemöta hela tiden och som utgör grundbulten till att motståndarsidan inte förstår oss. Se t.ex hur Pär Ström möttes av hånskratt när han pratade om testosteron i förra veckans SVT Debatt.
    Om jag inte missminner mig finns den biologiförnekande policyn inskriven i grundläggande regeringsdokument och utgör koncensus bland feministiska samhällsdebattörer, inom både politik, media och akademi.

    Som någon annan skrev är den punkten så viktig att den bör upphöjas till nr 1 på listan ovan.

  8. Pelle Billing skriver:

    Backlash,

    Nej, jag är inte ute och cyklar, även om man först kan tro det :)

    Det dessa personer (som du beskriver) säger när man konfronterar dem är att det konstruerade i allt väsentligt styr oss. Så de förnekar inte vissa biologiska skillnader men säger att de är små och ointressanta.

  9. Patrik skriver:

    •Lika spelregler och meritokrati.

    •En jämställdhetspolitik som integrerar både mans- och kvinnofrågor.

    •Att vi alla påverkas väsentligt av både normer och förväntningar, samt medfödda faktorer.

    Det här är också min uppfattning.

  10. Mikael skriver:

    1Lika spelregler, vore förödande nu när vi har så många högutbildade kvinnor om de skulle behöva kvoteras bort, bästa laget bör spela.

    2 Tror här att vi måste använda oss av annat sätt där vi uppvärderar vissa arbeten både status och lönemässigt. Vård,omsorg och lärande har alltför länge profilerats som en kvinnofråga vilket vissa kan känna ger fel infallsvinkel på en av samhällets allra viktigaste frågor.
    Tycker att jämnställdhetspolitiken skall utgå ifrån missförhållande grundat på värderingskonflikter, ex vårdnadstvister döms oftare till kvinnans fördel, kvinnodominerade yrken har lägre grundlön, kvinnor döms lindrigare vid brott , stöd till olika fritidsaktiviteter värderas olika.
    Svaret är alltså integrerat synsätt.
    3 Blandning definitivt ,med en viss tyngd på normer och förväntningar faktiskt.

  11. Mia. skriver:

    PB

    Ja jag tror ju också som du. Men så enkelt är det inte iaf.

    1. ”Den bäst lämpade får jobbet, helt enkelt.” skriver du, men det är ju en värderingsfråga i slutändan. Detsamma hur samhället värderar olika yrken/uppgifter (om vi nu väljer utifrån biologi t ex).

    2. Både mans och kvinnofrågor, javisst. Men ska alla vara insatta i allt eller specialicera sig? Och hur gör man när två behov/intressen krockar?

    3. ”…både normer och förväntningar, samt medfödda faktorer.” Ja det tror jag också. Men vad gör vi med den kunskapen? Låter saker ha sin gång eller lobbar och jobbar för att förändra det som beror på normer och förväntningar?

  12. Hanna skriver:

    Angående punkt 3 noterade jag något mycket intressant om mig själv igår. Jag har en bebis hemma och maken är pappaledig hela hösten. Är jag då i en mansroll eller i en kvinnoroll, eller styr min biologi hur jag agerar och känner?

    Jag noterade alltså igår att jag blivit mer ”manlig” under hösten. Mitt fokus ligger på mitt arbete och andra projekt jag har omkring mig och jag agerar lite ”blint” inför makens och barnens behov. Jag tar rätt dåligt ansvar hemma för disk och tvätt och håller inte reda på barnens tider – för det sköter ju maken. Alltså sådant man anklagar män för att ”vara”.

    Det är väl knappast mina hormoner som ändras här? Så då tror jag att själva kontexten vi valt att leva i under hösten gjort det möjligt för mig att gå in i den här ”karriär-rollen”. Ska bli intressant att se hu våren blir när vi börjar med dagis och båda ska arbeta.

  13. Lavazza skriver:

    ”1. Vill du ha lika spelregler mellan könen, eller lika utfall mellan könen? Denna distinktion är grundläggande. Antingen har vi lika rättigheter och skyldigheter, samt meritokrati. Den bäst lämpade får jobbet, helt enkelt.”

    Jag vill ha bästa möjliga utfall för mig medan andra får konkurrera på marknadens villkor OCH att detta kallas meritokrati.

  14. Daniel skriver:

    @Pelle.
    Du borde bjuda in representanter från alla riksdagspartier till bloggen och ställa dessa frågor.
    Så får de motivera och försvara deras personliga samt partiets ståndpunkt.

    Kan också vara en bra idé att starta en namninsamling så att våra ”folkvalda” får en uppfattning om hur många det är som inte är intresserad av det luftslott, som extremfeministerna försöker lura på oss under förespeglingen att de förespråkar ”jämställdhet”.

  15. Pelle Billing skriver:

    Kropotkins skägg,

    ”Fasiken, jag fick samma resultat som du. Betyder det att vi bägge är mansgrisar?”

    Nej det betyder att vi har en vision om Jämställdhet 2.0 ;)

  16. Pelle Billing skriver:

    Mia,

    Svar på #11

    1. Visst är det en värderingsfråga vem som är bäst lämpad. Det är en diskussion i sig, men så länge vi diskuterar vem som är mest lämplig, och inte vem som ska kvoteras in, är jag nöjd.

    2. Som individ och som organisation får man självfallet specialisera sig. Men regeringen får inte göra det. Regeringen ska bry sig om båda. Sedan kan man såklart diskutera vilka mans- och vilka kvinnofrågor som är viktigast, och om de går att sammanfoga. Borgerliga och socialistiska partier kommer att lägga olika förslag. Men igen, så länge det finns en allmän acceptans att båda varianterna ligger på bordet, så är jag nöjd.

    3. Kunskapen är i sig befriande. Sedan har så klart alla rätt att arbeta kulturellt och politiskt för att styra samhällets normer i den riktningen man önskar. Här är det igen en allmänpolitisk fråga hur mkt som ska styras uppifrån vad gäller normer och beteende. Själv vill jag inte ha ett förbudssamhälle, men det är ju en demokratisk fråga. Vet alla att det finns vissa genomsnittliga skillnader mellan könen kommer acceptansen att vara större för att det kvarstår en del skillnader i yrkesval och dylikt.

  17. Pelle Billing skriver:

    Hanna #12,

    Självfallet är rollen man är i viktig.

    Roll + normer + biologi + egen vilja = slutresultat

    Typ ;)

  18. Pelle Billing skriver:

    Daniel,

    En god idé!

  19. Rick skriver:

    En av de få frågorna där jag kan ge dagens feminister delvis rätt är faktikst rekryteringspraxis till de högre posterna i näringslivet. Inte för att jag är någon förespråkare av kvotering, men jag misstänker att spelet faktiskt är riggat – till männens fördel.
    Jag kan tycka att detta är trist, men samtidigt verkar spelet riggat till kvinnornas fördel i praktiskt taget alla andra samhällssfärer. Ett exempel är fenomenet med öronmärkta forskningsanslag för kvinnor, vilket i och för sig inte skulle vara så motbjudande om motsvarande manliga anslag fanns inom övervägande kvinnliga domäner (inkl. naturligtvis genus”forskning”).
    Eftersom jag inte är verksam inom näringslivet högre sfärer, så har jag mycket svårt att betrakta mig som skyldig till praxisen där. Som en man med en ganska vardaglig livsföring i likhet med de allra flesta andra män, märker jag däremot nästan dagligen av de rätt omjämställda villkor jag får finna mig i.

  20. Daniel skriver:

    @Rick
    ”En av de få frågorna där jag kan ge dagens feminister delvis rätt är faktikst rekryteringspraxis till de högre posterna i näringslivet.”

    Men frågan är om inte: vart du har gått i skolan, vilka du känner,vilka dina föräldrar är,vart du har växt upp, vad du heter i efternamn, vart du spelar golf och vart du bor väger tyngre än det du har mellan benen.

    Felet dessa ”feminister” gör är att de antar att eftersom alla i styrelsen är män, så betyder det att män generellt har lättare att få styrelse jobb.
    Men det de glömmer att säga är att dessa män som får styrelse jobb, utgör endast en liten bråkdel av den manliga befolkningen.
    Samt att det finns massvis av kriterier som väger bra mycket tyngre än kön.

  21. David Holman skriver:

    - Lika spelregler, helt klart!
    - Meritokrati
    - Blandning 50/50

    Sen vill jag påpeka att det faktiskt finns folk som tror att människan är 100% plastisk (formbar). De ser att biologin bestämmer hur vi formas rent fysiskt men anser att allas hjärna är identisk vid födsel. Men här vill jag påpeka att även kroppen formas av miljön genom näring t ex. Men men, 50/50 är helt enkelt svaret.

    @Mia
    Ja, alltså. Kunskapen i sig förklarar utfallet. Exepmelvis varför fler män än kvinnor sitter på höga poster inom svenska bolag. Kunskap ska inte ses som styrande utan som förklarande och om man ha perfekt kunskap så motsätter ingenting någonting. Men med detta inte sagt att inget går att förändra heller, men med rätt kunskap kan vi veta hur man ska förändra.

    Som exempelvis: om man tror att människan är 100% (eller 80% för den delen) formbar så bör man kunna styra människan till lite vad som. Man borde kunna forma sitt eget barn att tycka och tänka på ett visst vis och få flickor att ta lika mycket risker som pojkar (kvinnor lika mycket risker som män). Men om människan inte är lika formbar så får man arbeta MED biologin, ta bort fattigdom (som är den största orsaken till kriminallitet) och ge folk vad de kräver för att bli lyckliga själva.

    Så frågan är, vill du jobba med eller mot biologin?

  22. Rick skriver:

    @ Daniel
    Jovisst, självfallet har bakgrund och kontaktnär och dylikt stor betydelse för rekryteringen till ledande poster.
    För min del kan jag väl också säga att jag inte skulle ha en chans, eftersom jag föredrar ett mer reflekterande liv än vad som är möjligt om jag ville nå toppen i företagsvärlden. Dessutom brukar jag säga ifrån om jag stöter på stolligheter, vilket inte brukar vara särskilt uppskattat i hierarkier.
    Så på sätt och vis är alltså också jag i likhet med åtskilliga andra män från början bortkvoterad från styrelseposter i storbolagen, men det syns inte utåt eftersom jag är man.

  23. Men@Work skriver:

    Jag delar jämställdismens ideal fullt ut. Det är ju sunt förnuft, mänskliga rättigheter och vetenskap.

  24. Mia. skriver:

    Daniel

    ”Felet dessa “feminister” gör är att de antar att eftersom alla i styrelsen är män, så betyder det att män generellt har lättare att få styrelse jobb.
    Men det de glömmer att säga är att dessa män som får styrelse jobb, utgör endast en liten bråkdel av den manliga befolkningen.”

    Spinner vidare…
    Ja men kanske detta då visar på teorin om kvinnors ‘underordning’ i samhället (även om jag inte talar om könsmakt och förtryck utan ‘av tradition’ sas). Men att det alltså inte är ‘vanliga’ kvinnor genrerellt som vill åt styrelseposter och dylikt och att inte alla kvinnor vill in i den politiska, kulturella, mediala, kyrkliga, militära världen osv.

    Frågan är då om samhället kommer att förändras så drastiskt (bli en matriarkal utopi) när kvinnor tar allt större del av det offentliga livet? Skiljer sig de kvinnor som vill in i företagstopparna från män som vill dit? Är kvinnliga politiker så mycket mer annorlunda från manliga? Och har kvinnor som söker till militären och polisen ett helt annat tänk än manliga sökande? Min erfarenhet (ingen vetenskap alltså) är att det handlar mer om olika typer av människor än om kön.

    Regissören på Turteatern återkom vid ett par tillfällen till det som Solanas skrivit om kvinnan i sitt manifest. Hittar inte det exakta citatet nu, men detta om att kvinnan inte vill skada och vet vad kärlek är. Tanken på kvinnan som ett annat väsen, som god. Men mig veteligen myglar även kvinnor i toppen, kvinnliga befälhavare anför arméer, kvinnliga poliser och väktare kan ibland vara mer stereotypt manliga än vissa män, vissa unga tjejer tar mer risker och brukar mer våld osv. Några kvinnor vill göra karriär utanför hemmet men långt ifrån alla liksom vissa män vill ta hand om barnen men långt ifrån alla. Generella könsskillnader finns men på detaljnivå (och efter att miljön satt sin prägel sas) skiljer det sig nog inte nämnvärt, folk som folk liksom.

  25. Mia. skriver:

    PB

    Då är jag också nöjd :)

  26. NinniTokan skriver:

    1: människor ska ha samma rättigheter och skyldigheter
    2: ska handla om människofrågor inte könsfrågor.
    3: blandning helt klart
    Ju mer forskning jag läst ju mer har jag gått från att anse att det var en övervikt på normer till att luta mot biologi. Jag vet inte riktigt var jag står just nu. Jag har just fått hem en förteckning över senare forskning i området, jag får se var jag hamnar efter att tagit del av den:)

  27. Daniel skriver:

    @Mia
    ”Skiljer sig de kvinnor som vill in i företagstopparna från män som vill dit? ”

    Jag tror precis som du att det handlar om en viss kategori av människor.
    Ser man till bolagsstyrelser så är det ”business typen” som gäller, men som dessutom ska ha en viss bakgrund och utbildning.

    Men nu är det så att business typen med rätt utbildning och bakgrund oftare är en män än en kvinna,vilket betyder att bolagsstyrelserna ser ut som det gör.
    Men är det samma sak som att det skulle råda diskriminering och orättvisa?

    Det feministerna vill göra är att tvinga dem att välja in andra typer av människor genom att lagstifta kvotering.
    Med risk för att låta konspiratorisk, men kanske hoppas de på att detta kommer leda till att en massa vänsterflum-människor tar över företagen.
    Vilket skulle krossa kapitalismen och patriarkatet i ett slag, sen kan vi alla leva lyckliga i någon slags drömvärld.

    Drar man en parallell med bilprovningen så ser man den rätt så uppenbara faran med detta.
    För att bredda ”mångfalden” hos bilprovningen så tog man helt enkelt bort kravet på fordonstekniskt utbildning.
    Då är ju frågan, varför hade man detta krav från första början? (Det känns ju som ett ganska relevant krav.)
    Samt följdfrågan: är ”mångfald” viktigare än trafiksäkerhet?

  28. Nicklas skriver:

    Angående punkt 3 så är normer för kvinnor och män problemet bl a att pojkar och män tar för mycket plats och flickor och kvinnor tar för lite plats pga pojkar och män. Det som ska förändras med genuspedagogiken/genusvetenskap är inte män och kvinnor utan normen, det som anses normalt. Även fast det inte betyder att vi blir lyckligare är klarar oss bättre i livet.

    Om normer kan breddas är svårt att veta på förhand men vad vi kan se av kvinnans könsroll är att den har förskjutits och inte breddats eftersom det i stort sätt är ansett fel om en kvinna är hemmafru idag. Norm som begrepp innebär att beteenden måste uteslutas. Vad man kan se angående genuspedagogiken är att det inte ses som något problem om pojkar istället inte tar plats och det är verkar inte vara några åtgärder eller varningar för att det inte ska ske.

Google