Ulrika Milles i Nya Vågen i P1 i går, när SCUM-föreställningen diskuteras:
Och reaktionen när jag var där igår den var ju, det var lite skrämmande kan jag tycka efteråt, för publiken reser sig upp och applåderar. Männen gjorde det senare, förstås, men unga tjejer gjorde det på ett sätt som var euforiskt, och som nästan skrämde mig [min markering]
En kvinna som själv är feminist och tycker att föreställningen ska få god spridning, blir rädd för en del unga tjejer i publiken.
Något har gått snett i samhället när ett manifest om att utrota män applåderas euforiskt. Riktigt snett.
Observera dock att detta inte är en signal för att själv bli hatisk! Utan snarare handlar det om att se att många unga kvinnor fått lära sig att män är fienden, och därmed formats till radikalfeminister. Hade de istället växt upp i ett manspositivt samhälle hade de inte ens varit intresserade av SCUM.
Kloka män och kloka kvinnor har nu till uppgift att ändra riktning på den här skutan. Vår uppgift är att skapa ett samhälle som ser positivt på båda könen. För barnens skull, och för framtiden.
Tipstack: Går till Tanja och Klas!
Uppdatering: Även Jens Liljestrand i DN skriver idag om SCUM-föreställningen. Han beskriver väldigt obehagliga moment som definitivt är olämpliga för gymnasieungdomar.
De flesta som applåderar euforiskt är knappast hatiska, utan tycker bara det är coolt med rå jargong mot män. Det är dock illa nog tycker jag, ett förråat debattklimat är ju inte det man behöver nu tycker jag…
Fler som hyllar:
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/smallar-man-far-ta-i-patriarkatet
Anders: Så om man applåderar efter en white power konsert så är man inte hatisk man bara gillar den råa jargongen? Undrar var gränsen går. När blir en entusiastisk publik hatisk också?
Tack för tipset Jocke! Har uppdaterat med länk ovan.
Samtidigt framhävdar Aftonbladets ledarsida idag att Breiviks terrormord var politiska även om han var knäpp. Trots att det inte finns någon politisk rörelse som ställer sig bakom, eller hyllar, hans manifest.
Visst var hans gärningar politiska, men hans rörelse har bara en medlem.
Hur svårt ska det vara att utbilda unga människor om patriarkat förr och avsaknaden av patriarkat nu? Det bör skolan kunna klara eftersom nu inte föräldrar har något att säga om saken. De får gärna göra det på bekostnad av all möjlig halvviktig skit de lär ut.
“Något har gått snett i samhället när ett manifest om att utrota män applåderas euforiskt. Riktigt snett.”
Någonting har gått snett i samhället när någon som låtsas ta SCUM-manifestets lösningsförslag på allvar i sin tur tas på allvar. Vill du att man ska förbjuda Tintin i Kongo på biblioteken? De Sades romaner? Sokrates filosofi? Om du faktiskt vill det, i så fall är du logiskt konsekvent, och jag kan respektera dig, om inte, visar du att den enda gången du faktiskt bryr dig om hat är just när det drabbar män, och dina hycklande liknelser om att “om detta gällde någon annan grupp så…” är irrelevanta eftersom du faktiskt inte bryr dig om det drabbar någon annan grupp en just män. Jämfört med det hån som t ex Hey Baberiba på regelbunden basis utsatte Kungligheter, precis som mannen en utsatt grupp, för är SCUM tämligen ljumt.
Ingenjören
“Någonting har gått snett i samhället när någon som låtsas ta SCUM-manifestets lösningsförslag på allvar i sin tur tas på allvar.”
Nä. Något har gått snett i samhället när ett manifest om att utrota män applåderas euforiskt av unga kvinnor. Ett tecken på dekadans minsann.
Läs hat-diaréen för familj och vänner och diskutera och problematisera vet jag.
Kanske redan ikväll??
Ingenjören,
Du bedömer fenomen utanför sin samhälleliga och kulturella kontext. Det låter sig inte göras.
Andreas Nurbo: jo det är en svår fråga. Skulle vara häftigt med en pjäs som börjar med manshat och sen när publiken värmts upp / trubbats av med en nästan omärkbar övergång styr över till rasism. Det skulle vara stark konst om något
.
@ Ingenjören:
Du gör samma misstag som så många andra. Eller är det en slags medveten strategi? Jag vet inte. Men jag börjar ana det sistnämnda. Alltså dessa ständiga påståenden om att SCUM är satir, att man inte kan ta det på allvar och så vidare.
Skillnaden mellan SCUM, de saker du nämner, och annat som dragits upp som jämförbart i den här diskussionen är att i praktiken INGEN ställer sig bakom allt det andra. Alla är vi förmodligen överens om att det som sägs är rasistiskt, fördomsfullt, diskriminerande, moraliskt fel, förkastligt, och så vidare.
Men SCUM hyllas hämningslöst på landets största kulturredaktioner och kända feminister höjer manifestet till skyarna. Det jublas av eufori i teatersalongen av kvinnor som uppfattar hat mot män som något positivt. Och bakom står en ideologisk rörelse som har ett stort inflytande och verklig politisk makt i vårt land.
Ser du verkligen inte skillnaden?
Stycket som börjar med “Obs…” säger inget annat än en lång tid av propaganda, indoktrinering och hjärntvätt.
Dessa unga tjejer vet ju inget annat än medias långa tid av medvetet sållande av vad vi får se och läsa.
Jocke,
Precis!
Ang, Jens Liljestrand
“Döda mig, slå mig eller begränsa mitt livsutrymme varken kan eller vill de göra. Det är därför feminister fascineras så av Scum: den är en ventil, gestaltar en förbjuden fantasi, en grotesk haschdröm som aldrig kan förverkligas. Den fantasin får de gärna behålla. Vi har ju tagit resten.”
Världen Jens Liljestrand lever i är bisarr. Han har tagit allt från kvinnorna. De skulle aldrig kunna begränsa hans livsutrymme, aldrig slå honom, aldrig döda, de är rena, det skulle aldrig vilja göra något sådant.
“Jag vet att mitt raseri mot den ensamma, tragiska Valerie Solanas och hennes manshat är något mycket värdefullt, något som jag varsamt ska ta i min kupade händer, vårda ömt och sedan rikta utåt, mot en värld full av kvinnohat.”
Jens Liljestrand är utvald, han vårdar raseriet han känner mot en kvinna som skulle hatat honom, han är en agent redo att bekämpa “kvinnohatet” med den energi han fått av sitt eget raseri gentemot Solanas. Världen är full av “kvinnohat”, dessa rena varelser, som aldrig skulle begränsa någons livsutrymme, aldrig slå eller döda, men det är något inom Jens som gör att han ändå hatar dem, det har han förstått nu, allt är hans fel. Sedan går han hem till sin fru och barn och allt är som vanligt, det var en bra pjäs tyckte han.
Det är så fascinerande att den här typen av texter kan fortsätta skrivas på “tomgång”, utan att leda vidare, utan att säga något viktigt. Det som hände Jens, var att han utsattes för hjärntvätt under 1,5 timmar, hans hjärna köpte argumenten, han stympades mentalt temporärt, sedan upplevde han ett återställande av ordningen där han återigen är ett hot gentemot kvinnorna, där han vet att han slipper riskera att bli onanerad i örat, han befinner sig återigen i sin vanliga värld där han redan “tagit allt från kvinnorna”.
Bra att du tar upp det här, Pelle! Jag lyssnade också och hör detsamma.
Tänk om en teaterföreställning hade satt upp en pjäs som hetsade till uppror och mord på muslimer – och den del av publiken som inte var muslimer hade ställt sig upp och applåderat euforiskt…! Jag hoppas det aldrig händer med statligt stöd (hat kommer alltid att finnas men det viktiga är vad vi alla tycker om det). Men att hata män och pojkar som grupp är helt OK – och det skall vi alla sanktionera…?
För mig är det obegripligt. Att man gentemot skolpojkar – den grupp i skolan som är mest självmordsbenägen – ger en “konstnärlig” föreställning som löser problemet för pojkarna, att “självmordsinrättningar” borde ställas upp (varför inte utanför skolorna?).
Ingenjören: Vi har väl inte sagt att SCUM-föreställningen skulle förbjudas. Halmgubbe. Men vi har rätt att kritisera deras hat-teater. Oavsett om de påstår att det är satir. De har ett politiskt syfte och efter Debatt är jag tveksam till om de ens förstår vad humor och satir innebär.
Kritiken är i första hand att de vill framföra den på ett mobbande sätt för skolbarn, i andra hand att det är kontraproduktivt om man vill ha med män i jämställdhetsarbetet.
Om man vill ha med muslimer i byggandet av Sverige är det inte så smart att köra the Turner Diaries som teater. Det betyder inte att man inte kan konstruktivt kritisera de dåliga delarna i islam och hur den tolkas. Om man vill framföra att det finns flera sätt att vara man på än Leif i Jägarna finns det betydligt bättre sätt än SCUM-teater. Dessutom slår man in öppna dörrar eftersom de flesta män inte är sådana.
Ja tänk att det är så lätt att få människor applådera euforiskt där man delar upp människor i vi och dom ni är onda vi är goda och att marschera återigen under dessa fanor.
Förövrigt har jag hört att Sokrates och Tintin i Kongo var ironiska
Ungdomar som är nöjda med vad som sas av han där framme.
http://www.youtube.com/watch?v=Z1KepSpRv5A
@Pelle
Du bör nog skriva ihop något där du en gång för alla förklarar skillnaden mellan SCUM-pjäsen och en pjäs som är baserad på något verk av De Sade.
Vissa verkar ha svårt att förstå att det finns en rätt så väsentlig skillnad och det börjar bli mycket tjatigt.
Så nästa gång tjatet börjar mala på, så är det bara att hänvisa till detta inlägg.
“definitivt olämpliga för gymnasieungdomar”. Vad skönt att någon vet vad som är Rätt och Riktigt för ungdomar, som annars anses tillräckligt mogna för att få rösta i riksdsgsval, t ex (gymnasieåldern är 16-15 och till och med när vi hade filmcensur var 15 högsta åldersgräns).
Nils
Eufori + hatiska budskap i kombination är giftigt helt klart.
För männen som gillar scum lär det vara någon slags falsk frälsningsupplevelse där de ska be om förlåtelse för sina synder för att sedan nå “frälsning” känslomässigt. Senare kan de försvara upplevelsen intellektuellt genom de feministiska förklaringsramar som de redan har accepterat och befinner sig i mentalt.
Tjena Micke K, det var länge sen.
Fortfarande fundamentalistisk radikalfeminist?
@ Fredrik
Jag tror du är helt rätt ute när du skriver att det handlar om någon slags frälsningsupplevelse. Och botgöring genom att erkänna sin synd.
Jag tror även det finns ett inslag av mandomsprov i det hela:
“-Det är väl klart att en karl klara av att ta lite hat och förakt!”.
“-Det är väl klart att gymnasiegrabbarna ska lära sig stå ut med att bli angripna enbart utifrån sitt kön”.
—-Journalisten Jens Liljestrand skulle säkert som amen i kyrkan även gått hem till nära o kära efter en dags deltagande på detta elände… http://www.youtube.com/watch?v=Z1KepSpRv5A.. o haft samma lakoniska reaktion ….som han uppvisar i sin egen artikel , alltså
O såå spännande …Gäsp.
Per Hagman
Access
Ja jag tror det handlar om det ärligt talat, sekter använder det som knep för att få folk fast, det är inte särskilt avancerat eller otroligt (själva fenomenet).
Jag tror också det finns starka inslag av mandomsprov i det. Det är också största humorn i att män är feminister eller hyllar föreställningar som Scum, dom verkar tro sig kunna dra manlighetspoäng i det nu, när det sedan har lagt sig kommer dom framstå som dom största hararna som bara hakade på feminismen utan att vara kritiska och utan att stå upp för sig själva.
Ska man hitta ett värde i Scum är det just humorn i att texten reflekterar Solanas psyke och att folk som hyllar det mentalt passar in i mallen, feministerna som hyllar det går igång på tankarna för att det utgör en förklaring utan eget ansvar, det är som barntänk, männen som hyllar det utgör dom idiotiska medhjälparna osv, tomtenissar som tror att dom är intellektuella storheter, eller i alla fall får hjälpa dom som är.
När Ulrika Milles beskriver unga tjejers reaktion på pjäsen kan jag inte låta bli att se en scen framför mig – där en publik bestående av rasistiska skinnskallar jublar och applåderar, efter en föreställning där skådespelaren aggressivt under en timme hävdat att Den Svenska Rasens (!) problem är judarnas och invandrarnas fel och att de därför bör utrotas.
Det låter som ungefär samma drivkrafter och reaktioner.
Micke Kazarnowicz:
Varför är du här och tar plats? Ta ett steg tillbaka och släpp fram en kvinna istället.
[...] På Turteatern sprids Valerie Solanas SCUM Manifesto. Feminister klappar euforiskt händerna medan kultureliten har en mer nykter syn på innehållet. Det visar sig dock att ju sämre upplevelse ju bättre konst. ”hade jag suttit där och mått bra och haft trevligt hade det varit en usel föreställning” [...]
Ingenjören: Jag sliter med detta jag vill verkligen förstå, hjälp mig:
Tintin i Kongo (utgiven i det koloniala Belgien 1931), där seriefiguren(!) Tintin i flera löst sammanhållna episoder i huvudsak slåss med tigrar, nån “huvudjägare” en “ond medicinman” och en utsänd hitman från Chicago – ett serialbum som numera är utsatt för kraftig kritik och till och med under rättslig prövning;
är alltså en relevant parallell till SCUM (från 1968), förespråkande olika medel för att bildligt(?) eller bokstavligt utrota män, som spelas av en skattefinansierad “fri” vänsterpolitisk teatergrupp inför “inbjudna” gymnasieelever;
vilka efter att de – om de är pojkar – förnedrats med ett par timmars “kultur” kan få “chansen” att lyssna på ytterligare ett par timmars mansförakt från samma “skådespelare” som står för “teaterpjäsen” – självklart under åtlydnad av skolplikten!
Snälla Ingenjören: Kan du förklara hur de här båda verken på något sätt liknar varandra?
@Fredrik #21
Den där tanken har slagit mig ibland, att SCUM o.dyl handlar om något slags fräslningsupplevelse för en viss typ av män. Jag läste härom veckan med stor behållning historien om “Blekingegadebandet” i Danmark på 1970- och 80-talen. Inom denna extremistiska sekt skedde faktiskt under en period på sent 70-tal ett liknande fenomen, när de manliga medlemmarna skulle botgöra sig inför kvinnorna (läs åtminstone det avsnittet!). Nåja, till slut tröttnade männen i ligan på fånigheterna och återgick till sin egen vansinnesföreställning. Men antagligen finns det ett kraftigt religiöst drag hos dessa människor som måste få utlopp på något sätt. De besynnerligt panegyriska artiklarna om SCUM och aggressionen mot dem som ogillar den här sortens budskap vittnar om att det ligger den här typen av karaktärer bakom.
För min del tror jag att dessa personer karaktärsmässigt är identiska med anhängarna till det 20:e århundratdets totalitära ideologier. De skulle med andra ord ha kunnat vara perfekta nazister.
Daniel # 19,
“Du bör nog skriva ihop något där du en gång för alla förklarar skillnaden mellan SCUM-pjäsen och en pjäs som är baserad på något verk av De Sade.”
Jag har redan gjort det! Detta inlägget:
http://www.pellebilling.se/2011/11/scum-forestallningen-kontext-ar-allt/
Läste Jens Liljestrands artikel i DN nu och blev inte imponerar, han staplar feministiskt floskler på varandra. Jag har sagt det tidigare, “mansrörelsens” största fiende är troligen män i media och i maktpositioner i samhället. Hoppas bara Pelle aldrig blir sån…
Pelle #31
Ja det har du ju, då förstår jag inte varför det är ett så stort problem.
Du kanske borde göra något med bilder, typ streckgubbar eller något åt det hållet
Har lyssnat på radioprogrammet.
Ärligt talat, pjäsen är inte så intressant som detta resonemang bland personer i media om att det är en kritik mot patriarkatet!
Så igen, SCUM-manifestet är uppenbarligen nåt vissa feminister (alla i media?) älskar att ta seriöst.
@leifer
“mansrörelsens” största fiende är troligen män i media och i maktpositioner i samhället.”
Dessa män är intresserade av att få röster och att tjäna pengar framför allt annat, svänger opinionen så kommer de att rätta sig in i ledet fort som fan.
@Daniel
Du har rätt. Om opinionen svänger kommer feminismens samarbetsmän minsann att rätta sig i de nya leden. Det finns en träffande tvetydighet i orden “rätta sig i ledet” i det här sammanhanget. För det handlar om ideologier där man bokstavligen rättar sig i ledet.
Rick
Haha vad roligt, vart kan jag läsa om Blekingegadebandet? Själva tricket innefattar om jag minns rätt att först bli nedtryckt för att sedan bli “frälst” genom någon annan, en auktoritet, en gud. Om man tittar på feminismen (eller dess extrema former, jag är dock skeptisk till hela grejen), så finns det ett otroligt behov av att hålla fast vid nedtryckandet av kvinnor och av män, på olika sätt, frälsningen ska sedan komma ur feminismen och dess teorier, utopin om en värld där kvinnor styr/en jämställd värld där kön inte finns/en värld där kvinnliga egenskaper skapar fred på jorden. Schyman brukar vara ivrig med att påpeka inför män som är intresserade av mansfrågor att dom i själva verket är feminister, hon är full av välvilja på det sättet.
Förnekandet av biologiska och psykologiska skillnader mellan könen, eller att man vill tona ner betydelsen av dem liknar andra perioder i mänskligheten då man velat tona ner djuret i människan för att istället betona den del som är ett med gud osv bara att det här gäller samhället och ismen och allt. Det är lätt att säga att vi ska bli jämställda socialt, men vad innebär det? Vilket kön ska börja anpassa sig efter det andra? Hur ska man förklara de skillnader som alla människor ser mellan könen som också kan hitta stöd i forskning kring biologi och psykologi.
Just for fun:
Från Full Metal Jacket:
“We are here to help the Vietnamese, because inside every gook there is an American trying to get out.”
@Rick
En sak som jag kom att tänka på är, behöver opinionen verkligen svänga?
Eller är det så att vi har en samling människor inom media, som jobbar dag och natt med att sälja in en viss bild typ “såhär tycker Svensson om jämställdhet”.
Så att makthavarna tror att denna bild motsvara det som folk egentligen tycker.
Men skulle man ta diskussionen med Svensson och påpeka att det finns människor som anser att han har en skyldighet att bli diskriminerad, för att han bär på en kollektiv och historisk skuld pga av sitt kön.
Då tror jag att Svensson skulle bli mycket konfunderad och fråga vilka det är som står bakom detta resonemang.
På sätt och vis är jag glad över att de gör bort sig med sitt SCUM hyllande samt annat kontraproduktivt trams, för då börjar gemenen man att fråga sig vad de egentligen står för och vilka de är.
Trollen spricker i solen!
Daniel
Sant och ju mer jag tänker på Jens Liljestrands artikel desto mer förbannad blir jag. Tänkte idag på Emil som dog när han försökte få en ambulans, givet hade han fått den om han varit kvinna.
Men också detta Jens skriver om att män kan gå omkring utan att vara rädda för att blir antastade. Sån jäkla bullshit. Män är mer utsatta för grovt våld idag. Inte känner jag mig säker om jag går på fel ställe vid fel tidpunkt. Inte går jag omkring med ett flin och känner mig toktrygg och stolt över att vara man. Jens sprider bara samma dynga om män som radikala feminister gör.
En 17-årig skolpojke blev förresten knivhuggen idag, han kände sig säkert trygg i att han hade “rätt” kön. Feminismens resonemang där är än värre, dom menar att män säkert förtjänar det, att dom alltså inte är lika värda om kvinnor (om inte annat blir deras kamp och fokus ett sånt resultat). Men märk väl, detta är faktiskt också samma resonemang som finns inom patriarkatet. Männen längst ner på samhällsstegen är inget man bryr sig om. Det blir då som polismän som tjänar sämst, men som förväntas ta störst risker för eget liv och lem inom poliskåren.
@Fredrik
Läs “Blekingegadeligan” av Peter Övig Knudsen, del 1 (Den danska cellen) kapitlet “Kampen mellan könen”. Otroligt intressanta händelser från det sena 1970-talet.
@Daniel
Jag är illa rädd för att du har fel. Under marxeriets guldålder på 1970- och 80-talen spred sig stupiditeterna långt utanför tidningarnas kulturdelar. Svensson började, om inte direkt omfatta det, så åtminstone sluta ifrågasätta varför miljoner människor måste bo i fängelser som omspände hela länder.
Rick
Tror du har rätt ändå.
Vi har nog hamnat i ett olyckligt läge med en slags konstig blandning av patriarkaliska värderingar blandas med radikal feminism.
Ex Percy Barnevik (med sin organisation hand in hand som hjälper enbart kvinnor) som tjänat grova pengar på svenska företag, menar jag är ett bra exempel på den märkliga kombinationen av en patriark som blandar feministiska värderingar. Även ABBA Benny (som gav en miljon kronor till Fi med Gudrun Schyman) är också ett bra exempel. Dom är inga vänner eller stöd för de vanliga männen, tvärtom.
Sverige är trots sitt rykte om lagom, väldigt extremt bland makt och elit. Och det är en stor avgrund mellan dom och vanliga folket (verklighetens folk).
Jag tror det finns en stor risk att det kommer krävas att den gamla generationen ersätts av en yngre generation innan nån större förändring sker.
Jag talar alltså om generationsväxlingar och ett tidsperspektiv på ett antal decennier.
Vi är alltså väldigt väldigt tidiga här i vår analys av att vanliga män inte alls har så mycket fördelar som sägs, tvärtom.
Inte blir det heller lättare när Sverige skiljer sig så mycket mot övriga världen.
@leifer
Dessvärre kommer Sverige när den feministiska eran är över att ha sjunkit ner i något nytt träsk.
Du har rätt, det svenska samhället är extremt elitistiskt. Folk som tjuter högt om “allas lika värde” visar demonstrativt gammaldags överklassfasoner. Överklassens och deras hangarounds vurm är idag feminism, i går utgav de sig visst för att vara arbetare och i förrgår flockades de under hakkorset. Vad de hittar på i morgon vet jag inte. Det enda jag vet är att det inte är något gott.
“Köper en kaffe och en bit choklad på vägen, det gör jag aldrig annars, men jag känner mig liksom … lättad. Jag inser plötsligt att jag njuter av att ordningen är återställd, av vetskapen om att jag – 1,78 lång, medelålders akademiker klädd i grå överrock – är ett långt större hot mot kvinnorna omkring mig än de någonsin kommer att bli mot mig. Jag vet att det är mina steg de hör bakom sig i den mörka leriga parken, mitt ansikte de sneglar mot vid cykelstället halv tio på kvällen. Jag törs skriva det här eftersom jag vet att ingen kvinna kommer att bombardera mig med hotfulla mejl, för att inte tala om att ringa min mobil på natten och onanera mig i örat.”
Tänkvärda ord för den som tycker att SCUM-manifestet borde köras genom transgenusmotorn för att byta ut män mot kvinnor och inbillar sig att det tilltaget skulle vara smart eller relevant.
Daniel,
“Du kanske borde göra något med bilder, typ streckgubbar eller något åt det hållet”
lol
leifer,
“Jens sprider bara samma dynga om män som radikala feminister gör.”
Han *är* en radikal feminist. Make no mistake about it.
Johan!
Du, Jens Liljestrand, Göran Lindberg och andra feministiska machomän borde omedelbart sluta följa efter, hota, våldta, misshandla och förtrycka kvinnor för att sedan skylla allt det ni gör på “den manliga könsrollen”.
Det är ni själva som individer som måste ta ansvar för era egna handlingar. Det duger inte att gömma sig bakom de feministiska idéerna att det är “normerna”, “strukturerna” och “den manliga könsrollen” som är orsaken till att ni våldtar, misshandlar och förtrycker kvinnor. Det är faktiskt era egna individuella handlingar som är orsaken och det är ni själva som är ensamt ansvariga för era egna handlingar. Sluta gömma er bakom den feministiska ideologin! Börja ta ansvar för era egna hemska handlingar!
Och sluta också tro att alla andra män är som er!
@Johan
Jag misstänker att du försökte spela skärpt med din senaste kommentar, men med det funkade inte, tyvärr. Citatet (jag antar att det är från DN-artikeln, men du uppger inte källan…) är ju direkt enfaldigt.
“det är mina steg de hör bakom sig i den mörka leriga parken”.
Om man nu alls hör någonting annat än ett klatschande ljud i en lerig park så är det för sjutton sjärlvklart att man kan höra någons steg som går. Alla människor med normal hörsel kan höra steg, på gatan, i trappan eller ..nåja,,i leran. Om jag går bakom dig på gatan hör du mina steg och vice versa, Intressant nog kan också kvinnor höra steg på samma sätt.
“mitt ansikte de sneglar mot vid cykelstället halv tio på kvällen”.
Ja, om jag råkar passera cykelstället halv tio på kvällen och någon kvinna väljer att titta på mig så visst, då ser de väl mig (om det inte är för mörkt). Om jag inte är där så ser de mig inte. Jag syns ibland också på caféer, i bibliotek, på gatan och på tåg. Den som råkar snegla åt mitt håll ser mitt ansikte. Vad är så fruktansvärt med detta? Ska jag tycka synd om kvinnorna för att de får se mitt ansikte om de tittar på mig? Förresten brukar ju feministerna alltid säga att det är farligast för kvinnor att vara hemma, så hon vid cykelstället har orsak att känna sig lugn, även om jag är ute på en kvällspromenad.
“ingen kvinna…ringa min mobil på natten och onanera mig i örat”
Sådana där sexuella fantasier har inte jag, så jag ringer ingen kvinna på natten (inte heller på dagen) och onanerar i hennes öra. Så jag förnekar existensen av sådana karaktärer? Nej, ingalunda, men kunde vi komma överens om att detta är ett avvikande beteende? Eller har jag helt fel nu, för feministiska män brukar så ofta tala om groteska sexuella varianter att jag börjar bli osäker. Jag kan bara fråga mig var de får sina idéer ifrån.
Rick
Haha Jens text blir så oerhört smutsig när man gör hans scenario till vardag som du gör. Snyggt.
Patriarkatet är narcisistens ursäkt. Feminismen är hennes täckmantel.