”Kvinnogöra” har låg status

06 november 2011, av Pelle Billing

Hemmafrudebatten har varit het i media den senaste tiden. Vissa hävdar sin rätt att få vara mammor på heltid, och andra påtalar problemen med att inte ha en egen inkomst. Någon samsyn att tala om finns inte.

Grön Ungdom klargör sitt synsätt när de skriver Kortare arbetstid för alla – inte fler hemmafruar. Förslaget är ett sätt att bemöta den kritik som rådande modell får, där två heltidsarbetande småbarnföräldrar stressas sönder av att försöka hinna med vardagen.

Förslaget i sig är ett relevant inlägg i debatten, dock lämnar det en lite fadd eftersmak när debattartikeln mot slutet konstaterar:

Vårt samhälle är helt genomsyrat av könsmaktsordningen: män har mer makt, pengar och status på kvinnors bekostnad.

Sådant ensidigt tänkande känns väldigt 90-tal, och inte värdigt ett politiskt ungdomsförbund som blickar in i framtiden. Man kan lika gärna vända på steken och skriva:

Vårt samhälle är helt genomsyrat av könsmaktsordningen: kvinnor monopoliserar överlevnadsmakten och den nära, livsbejakande kontakten med barnen.

Mitt citat är lika ensidigt som deras, men det är ett bra sätt att illustrera slagsidan i retoriken.

Den större frågan är dock om det bara finns två sidor i hemmafrudebatten? Antingen ska båda föräldrarna sträva mot arbetsmarknaden eller så ska ena föräldern sträva mot obetalt arbete med hem och barn?

Anna Ekström ger sig i Expressen in i debatten från en lite annan synvinkel. Hon beskriver hur tidiga kvinnosakskvinnor upphöjde den manliga sfären till ett ideal, och något som kvinnorna skulle sträva efter.

hemmafru

I sin iver att få kvinnor att sträva mot förvärvsarbete och den manliga sfären, svartmålades den traditionella rollen i hemmet. Hemarbetet var fördummande och förtryckande – typ. Synsättet ledde till den typ av retorik som Grön Ungdom uppvisar ovan.

Som Ekström nämner skulle en annan väg framåt för kvinnorörelsen varit att kräva lön och status för hemarbetet, lite som att manliga arbetare organiserade sig i fackföreningar och politiska partier för att få mer drägliga villkor i sin vardag. Vem vet hur samhället sett ut om de valt en sådan väg?

Kanske hade omhändertagande av barn och hem medfört en lön, åtminstone fram till att barnen började skolan. Kanske hade det varit naturligt för båda könen att ta ett par år i hemmet? Svårt att veta, utan något facit.

Helt klart är att en bieffekt av den framgångsrika kvinnorörelsen är att arbetet i hemmet har låg status, och att samhället låst fast sig i en modell där alla alltid ska jobba heltid – hur stressigt det än är som småbarnsförälder.

Den modell som samhället valt är inte heller nödvändigtvis den mest ekonomiska i alla lägen. Ekström skriver:

Yrkesmammans [hemmafruns] skarpaste kritiker tycker att hon parasiterar på samhället. Men enligt riksdagens utredningstjänst (2009) måste en ensamstående tvåbarnsmamma tjäna över 1,4 miljoner för att barnomsorgen ska löna sig. Kostnader för en ohållbar befolkningspyramid och vantrivsel tillkommer.

Läget blir förstås ett annat om en hemmaförälder även får en lön utbetald, men siffrorna visar ändå att det inte alltid är självklart att förvärvsarbete är det bästa för samhällsekonomin.

Mitt eget ställningstagande är som alltid att jag är för valfrihet. Låt det nuvarande alternativet vara kvar för de småbarnsföräldrar som så önskar:

  • Båda arbetar heltid.
  • Särbeskattning av inkomsterna.
  • Förskola av hög kvalitet som tar hand om barnen på dagtid.

Men varför inte även ha ett ytterligare alternativ? Till exempel:

  • Deltidsarbete för ena föräldern, eller till och med endast hemarbete fram till barnen börjar skolan. Ju mer pengar barnomsorgen sparar desto mer pengar kan betalas ut till familjen.
  • Sambeskattning och gemensamma pensionspoäng.

Ytterligare en modell kan vara Grön Ungdoms förslag om sänkt arbetstid för alla, vilket är en vidareutveckling av det första alternativet.

I nuläget har samhället låst fast sig i en modell som inte passar alla familjer. Varför inte ge fler alternativ och ökad valfrihet?

 

16 kommentarer på “”Kvinnogöra” har låg status”

  1. leifer skriver:

    Pelle

    Grön ungdom är väl mycket långt till vänstern. I dessa vänsterkretsar har det ju pratats om att kvinnor ska kunna skaffa barn och ha barn, utan att bara ekonomiskt ”beroende” av en man. Dom är alltså troligen mer radikala än ditt lösningsförlag täcker in. Textrutan pratade ju just också om ensamstående mammor.

  2. Musse Pig skriver:

    Det är i princip missvisande att kalla hemarbete oavlönat, iallafall i en bemärkelse att man inte får något för det. Man njuter själv frukten av arbetet, dvs man jobbar för sig själv. Retligt för staten dock som inte kan beskatta arbetet. Om man betalar någon annan för att göra samma sak, så blir det en inkomst för staten.

  3. Daniel skriver:

    Pelle, mycket bra skrivet! Jag brukar åka till Tyskland då och då för att hälsa på mina släktingar. De kvinnliga släktingarna väljer att stanna hemma eftersom mannen får sänkt skatt för varje barn de får. Efter 3:e barnet är skatten så låg att hela familjen kan unna sig ett hus, ny bil var 3:e år, resor utomlands och då det viktigaste av allt, barnen verkar må bra av att ha en förälder hemma. Allt det på en inkomst! Jag förvånas varje gång. Kvinnorna verkar heller inte ha problem att komma tillbaka till arbetslivet efter flera års frånvaro från arbetsmarknaden.

    Jag reser runt om i Europa i min tjänst och träffar många utlandssvenskar på mina resor. Förvånande många svenska kvinnor som bor utomlands väljer att stanna hemma på heltid när möjligheten ges. Både kvinnor som män verkar uppskatta möjligheten att stanna hemma och samtidigt ha en bra ekonomi. En valfrihet som kvinnor och män i Sverige endast kan drömma om.

    Vi behöver få mer valfrihet i Sverige.

  4. Håkan skriver:

    Som jag förstått det så kom kvinnorörelsens krav på att få ut kvinnorna på arbetsmarknaden samtidigt som Sverige (och resten av västvärlden) hade behov av att få fler i förvärvsarbete. För att motverka ”hemmafrun” infördes därför särbeskattningen som i princip straffar familjer där en av föräldrarna är hemmavarande.

    Om det idag är samhällsekonomiskt motiverat att få fler vuxna i förvärvsarbete eller inte är osäkert. Det är inte säkert att de som går arbetslösa kan ta alla de jobb som blir lediga av de föräldrar som väljer att stanna hemma.

    Jag håller dock med Daniel i att vi behöver mer valfrihet i Sverige. En frivillig möjlighet till sambeskattning där de två även delar på intjänad pension skulle vara ett bra system. Det skulle även gynna föräldrar som har väldigt ojämnt fördelad inkomst. Ofta tas dagisavgift ut baserat på den totala bruttoinkomsten. Med särbeskattning och progressiv beskattning kan två par som på pappret tjänar lika mycket ha väldigt olika nettoinkomst. En sambeskattning skulle då minska den effekten.

    Tyvärr tror jag inte att det skulle accepteras av ledande politiker och opinionsbildare i det här landet. Ordet ”kvinnofälla” skulle ljuda med en gång.

  5. leifer skriver:

    Daniel

    Sant som du skriver, de flesta länder har nån form av reducerad skatt för gifta par som skaffar barn. Sverige är ett undantag.

    Samtidigt kan man ju då tycka att även ensamma föräldrar skulle få en skattereduktion när dom har barn, inte bara gifta par, eller hur?

  6. Tomas skriver:

    Daniel

    Reinfeldt är skiträdd att svenskar ska flytta utomlands. Han är också skiträdd för att fler ska välja att vli hemmafruar, därför att det inte då går att pressa ner lönerna lika mycket om det finns mindre arbetskraft.

  7. Info skriver:

    HEMMAFRUN – INTE GREKLAND OCH ITALIEN – HOTAR EU!

    En känd feminist (f.d. Grupp 8-aktivist) förklarar världen på sin hemsida:

    ”Det manliga vars energi är hård och rigid har dominerat världen länge. Det kvinnliga vars energi är mjuk och formbar måste nu ta över för att världen ska kunna räddas. – – – För att den kvinnliga energin ska få ta sin rättmätiga plats måste kvinnor bli världens ledare.”

    http://www.rogive.com/3.html

    Alltså: Mona Sahlin, Birgitta Ohlsson, Annie Lööf, Gudrun Schyman, Tiina Rosenberg, Maria Ferm, Beatrice Ask, Cecilia Malmström… – Birgitta Ohlsson utvecklar sin kvinnliga energi så här:

    ”HEMMAFRUN HOTAR EU

    BNP kan öka 27 procent. Om kvinnorna fick möjlighet att yrkesarbeta mer. ´Hemmafrun är ett hot mot EU:s tillväxt´. Det säger EU- och demokrati-minister BIRGITTA OHLSSON i sitt föredrag på Veckans Affärers seminarium om ledarskap och jämställdhet.” (Veckans Affärer 2011-03-07.)

    F.ö. rekommenderas till läsning Tanja Bergkvists senaste blogginlägg om hemmafruar och genusexperter:

    http://tanjabergkvist.wordpress.com/2011/10/26/hemmafruar-genusexperter-och-sverigedemokratiska-tider-”i”-norden/

  8. Daniel skriver:

    Leifer,

    jag tycker att det är en bra idé att även ensamstående får skattereduktion. I grunden anser jag att vi måste se till barnens bästa först i alla lägen.

    Tomas,

    jag är väldigt avundsjuk både på mina tyska släktingar och svenska kollegor som bor och arbetar utomlands. De svenska kvinnorna som är gifta med mina kollegor berättar lite stolt hur de kan vara hemma med barnen och ha en så bra ekonomi, sjukvård, skola och allt det andra som Sverige visserligen också erbjuder, men här krävs det två löner istället för en.

  9. Andreas Nurbo skriver:

    Daniel, Leifer: För de som har jobb: Att ha bidrag, avdrag, reduktion etc är bara nödlösningar för att fixa ett i grunden idiotiskt skattesystem. Att hantera alla dessa saker kostar ju också pengar.

  10. leifer skriver:

    Andreas

    Sant, men samtidigt kostar administration mycket för ex barnbidraget.

  11. Andreas Nurbo skriver:

    leofer: Det inkluderades i bidragsbiten. Att ge bidrag till folk som redan har pengar tycks mig väldigt underligt. Att ge studiebidrag, barnbidrag osv till alla utan inkomstprövning anser jag vara onödigt. För väldigt många är barnbidraget bara månadspeng till barnen.

  12. Sofia skriver:

    Mycket, mycket bra skrivet Pelle!

    Undra varför valfrihet och olika livsstilar upplevs som så hotande i vårt samhälle där man förespråkar pluralism och mångfald. Kanske därför att man blir tvungen att ifrågasätta om man själv gjort rätt val. Vilken livsstil man än väljer så innebär det ju alltid att man väljer bort en annan med andra för- och nackdelar.

  13. [...] av favoritpåståendena från genusteoretiker är att kvinnogöra har låg status. Man kan undra om de räknar sig själva som kvinnogöra? Genusteori ligger annars till skillnad [...]

  14. Eva skriver:

    Vad man egentligen diskuterar är om andra ska få göra det man själv inte gör. Det spelar ingen roll vad man gör bara man är nöjd. Var själv hemma när barnet växte upp och hon är helt normal. Det troliga är att hon varit normal också om jag lönearbetat. Men mitt idealtillstånd hade varit att pappan och jag delat lika. Men vi bor utomlands så det gick inte att ordna.

    Vill tillägga att jag är skyddad upp till tänderna om något skulle ”hända”.

  15. Pelle Billing skriver:

    Eva,

    Ja, verkligheten är alltid komplex, och olika lösningar passar olika familjer. Så länge båda parter klarar sig efter en ev skilsmässa är allt OK, som jag ser det.

  16. [...] dessa ”duktiga” kvinnor? Undersköterskan på vårdhemmet? Dagisfröken? Knappast.). Samtidigt smutskastas det traditionellt [...]

Lämna en kommentar

Google