Insändare: Vem ska kunna dömas för sextrakasserier?

25 november 2011, av Pelle Billing

Det kom en tankeväckande insändare från en bloggläsare, som jag väljer att publicera i sin helhet. Den ställer viktiga frågor om var gränsen går för sexuella trakasserier, och vad som ska vara grund för uppsägning:

Jag har en väninna som jobbar på en statlig arbetsplats i Sthlm. På den avdelningen hon jobbar på, finns många kvinnor och chefen är man.

De flesta tycker att han är en dålig chef. Nu har flera av dessa kvinnor berättat för facket om att chefen har tafsat på dem vid olika tillfällen. Det gick så långt att chefen blev sparkad för detta.

Jag har lite försiktigt frågat min väninna (som tycker det var rätt att han blev sparkad) vad det är chefen har gjort och om det verkligen var så allvarligt att han behövde sparkas. Det min väninna berättar är, i mitt tycke, struntsaker som att smeka någon på armen, säga lite flörtiga saker på en fest, säga ”lilla gumman” osv.
Jag menar inte att detta är ok, men att det skulle räcka som grund för en uppsägning, tycker jag är magstarkt.

Jag ger mig inte utan fortsätter att fråga henne och till slut kommer det fram att vad det handlar om är att han är en dålig chef, men de hade aldrig kunnat få bort honom med dom argumenten, därför tog dom till det här med kvinnodiskriminering.

Detta gällde en chef som jobbat många år på en högt uppsatt post.

Hur många sådan fall finns det? Jag menar, kan inte han tala för sig, vem kan då?
Skulle vara intressant att höra om det finns fler med dessa eller liknande erfarenheter.

Signatur: Lika inför lagen?

Hur bedömer du chefens agerande? Borde han blivit sparkad eller hade det räckt med en skarp tillsägelse?

Vad säger det om vårt samhälle att man numera kan använda sexuella trakasserier som ett indirekt sätt att göra sig av med någon?

Gör din röst hörd i kommentarerna!

 

43 kommentarer på “Insändare: Vem ska kunna dömas för sextrakasserier?”

  1. Mia. skriver:

    Jag misstänker att detta ingick i ett större mönster sas hos den här chefen. Men naturligtvis ska män och kvinnor vara lika inför lagen. En kvinnlig chef som beter sig illa och trakasserar sina medarbetare ska dömas lika. Tyvärr är det dock inte alltid så lätt att bevisa trakasserier på arbetsplatser, eller att bli av med en dålig chef för den delen. Så jag vet inte om jag håller med om att man skulle ha använt sexuella trakasserier som ett sätt att indirekt få bort chefen. Man får helt enkelt gå på det man ev kan bevisa, alternativt säga upp sig själv. Detta är mina funderingar kring fenomenet mer än kunskap om just detta specifika fall.

  2. Anders skriver:

    Jag kan förstå kvinnornas agerande. Dåliga chefer kan göra livet jäkligt surt för anställda, de måste bara bort, och många gånger är det för svårt att bli av med dem.

    En chef som beter sig sådär, ska inte vara chef. Knappast allvarliga sexuella trakasserier det där, men så omdömeslöst att han är ju bränd som chef. Tyvärr är det inte alltid chefen har en chef som ser såna där grejer.

    Och det är ju väldigt tråkigt att han tvingas bort genom att trakasserierna överdrivs, och kanske i viss mån har hittats på. Det är inte rätt. Han borde kunna ha tvingats bort pga att han är en usel chef. Man undrar ju om kvinnorna pratat med chefens chef? De skulle kunna göra gemensam sak av det.

  3. Jay skriver:

    Ja, det är alltid svårt att göra en bra bedömning baserat på en så här kort beskrivning. Med det sagt, så tycker jag att en chef ALDRIG ALDRIG ALDRIG ska kalla någon ”lilla gumman”, vara flörtig eller röra någon överhuvudtaget.
    Man ska inte tillåta sig sådant som chef, om man gör det, har man – tycker jag – dåligt omdöme! Framförallt, när man inlåter sig på sånt, öppnar man dörren för just anklagelser om sextrakasserier. Oavsett om de överdrivs eller inte, så har kvinnan ”alltid rätt” i sammanhanget. Observera att kvinnliga chefer som beter sig på det sättet alltid kommer undan, eftersom män förväntas ”ta det som en man”. En likadan anklagelse från en manlig anställd hade inte resulterat i motsvarande.

  4. Bengt skriver:

    Alltså really… tankarna om det lättkränkta folket kommer upp i huvudet direkt. Man måste få kunna ta i varandra på en arbetsplats. Hade det varit en kvinnlig chef som tagit/smekt/whatever på en man så hade ingen reagerat (så länge det inte var på könsorganet), inte heller hur killar tar i varann men så fort det är en man mot en kvinna… POLIS!!! Kanske fanns där vibbar, undertoner, känslan av att han var ett ”creep”, förutom att han var en dålig chef, det vet vi inte utifrån texten ovan, men agerandet från kvinnornas sida tycker jag verkar helt förkastligt även om vi nog alla vet hur det är att vara missnöjd med sin chef.

  5. Anders skriver:

    Det är ju förstås svårt att första att veta hur det ligger till i det här specifika fallet.

    Chefer kan vara riktigt dåliga utan att göra nåt direkt olagligt. Smula sönder folks självkänsla, sätta orimliga arbetsbelastningar, skälla ut folk utan anledning. Folk kan bli utbrända av dåliga chefer, de kan utgöra en direkt hälsorisk.

    Så om det verkligen var en dålig chef på det sättet då är det ju nästan så man tänker vilken jäkla smutsmetod som helst bara chefen försvinner.

  6. Joel Johansson skriver:

    >Vad säger det om vårt samhälle att man numera kan använda sexuella trakasserier som ett indirekt sätt att göra sig av med någon?

    Det visar en maktobalans. Ström redogör ju i sin bok för maktmedel som kvinnor har.

    Å andra sidan undrar jag om detta är en ofrånkomlig effekt i ett samhälle där manliga egenskaper premieras i den kontext som blir allt viktigare – den ekonomiska? Jag anser att feminismen har en poäng i det att det professionella sammanhanget är mer anpassat för mansrollen. Samtidigt så är ju kvinnor som vill, lika kapabla som män. Det gäller kanske bara att få in att meritokrati och lika spelregler gäller alla?

  7. Urban skriver:

    Eftersom ingen kan bli sparkad idag pga. inkompetens eller att man förstör affärerna för ett företag, det har ju facket sett till, så blir det då här sakerna man får ta till.

    Meritokrati får ju inte råda, det är elitistiskt och ”fult” enligt vänstern, då blir det andra knep man får ta till. Så här är kvinnorna smarta och kringgår en stelbent och sönderreglerad arbetslagstiftning.

  8. Trollan skriver:

    Mina tankar. Dålig chef är en belastning för företaget. Det leder till missnöjd personal.

    Jag kan säga att jag har klagat på chefer när det har varit problem och givit konkreta saker som varit problemet. Och om någon säger ”lilla gumman” så skulle jag ta upp det som något negativt – inte som sexuella trakassarier.

    Men om man högre upp inte skulle lyssna? Ja, det är svårt att säga.

    Men grejen är med att jag inte gillar att någon rör vid mig. Jag reagerar väldigt starkt på det med obehag. Vilket innebär att något som ses som ok för vissa kan kännas väldigt obehagligt för mig. Det gäller både kvinnor och män för övrigt. Men oftast brukar folk läsa av sådant ganska snabbt i och med att jag steppar undan, eller drar mig ifrån. Men om man då har någon som inte läser av mina signaler är svår att kommunicera med rent allmänt OCH är en dålig chef så vete katten.

    Fast eftersom jag vet att jag är så känslig skulle jag nog inte kunna ta argumentet sexuella trakasserier då jag kanske skulle tycka att det är jag som är överkänslig.

  9. J skriver:

    Innledningsvis vil jeg si at jeg ikke kjenner saken. Uten å kjenne fakta i saken, blir det vanskelig å ta stilling til hva som egentlig har skjedd, og hva man eventuelt burde ha gjort. Det er dog et kjent faktum at mange vestlige land de siste 30 år gradvis har utvidet begrepet ”seksuell trakassering” i lovverket fra å omhandle reell trakassering (dvs. alvorlige forhold over tid) til snart å innebære enhver form for uønsket oppmerksomhet fra det motsatte kjønn. Det problematiske i denne sammenhengen er at definisjonen i lovverket har gått fra det objektive (observert trakassering over tid) til det subjektive (eks: oppmerksomhet fra feil mann = trakassering, oppmerksomhet fra riktig mann = romantikk med mulig påfølgende romanse). Jeg anbefaler boka ”Big Sister,
    How Extreme Feminism Has Betrayed the Fight for Sexual Equality,” av feministen og kriminologen Neil Boyd om tematikken. Boka finner dere her; http://www.neilboyd.net/big_sister.php

    @ Pelle. Bra debatt på SVT i går.

  10. Rick skriver:

    Intressant ämne. I sådana här situationer är det förstås alltid svårt att veta vad som faktiskt hänt.
    För män är det i praktiken förbjudet att vidröra kvinnor medan kvinnor ganska oblygt kan slänga sig om halsen på män eller smeka dem på ryggen. Jag har reagerat på detta eftersom jag själv inte riktigt trivs med fysisk kontakt (som män av någon anledning påstås gilla) och därför är det helt otänkbart för mig att vidröra en kollega (annat än att skaka hand). Jag säger inte att detta är ett stort problem och jag vill heller inte överdriva att kvinnor ständigt skulle klänga om halsen på mig, men jag har helt enkelt noterat fenomenet. Det som är tillåtet för kvinnor är inte tillåtet för män. I och för sig kan jag förstå varför, men faktum är att kvinnors beröringar inte alltid är så oskyldiga som de själva vill låta påskina.

  11. Patrik skriver:

    Man bör inte använda sexuella trakasserier om det inte är vad det handlar om bara för att få bort nån från jobbet. Det lär ju lämna en tacky känsla i dem som jobbar kvar.
    Tycker personligen det låter som en person olämplig för jobbet. Om man inte kan låta bli att vara sexuellt weird mot underordnade så ska man inte ha ansvar för personal och alla de där pengarna i lön.

  12. Hjalmar skriver:

    Jag skulle kräva fysisk bevisning, tex ett filmat övergrepp. Att tillåta muntlig bevisning inbjuder till rättsröta/felaktiga beslut. Talk is cheap.

    Att sedan en dålig chef behöver utbildning eller byta tjänst, eventuellt inom organisationen, är en annan sak.

    FÖ: Tack Pelle Billing för en mycket god insats i gårdagens tv-debatt!
    Feministerna verkade svaga, men de får väl trösta varandra…

  13. Andreas skriver:

    Jag vet en ort där det nästan ha blivit en grej att anklaga manliga pedagoger för sexuellt ofredande. Det finns flera fall.

    Ett av fallen ledde till polisanmälan. En pedagog anklagades för att verbalt ha ofredat 4 tjejer dock inte samtidigt och alltid med flera vittnen närvarande. Ingen av vittnena styrkte tjejernas påstående. Det fanns flera kollegor till den anklagade som varit med vid dom påstådda tillfällena, men inte har hört något eller sett något. Kollegorna hördes inte av arbetsgivaren, polis eller åklagare.

    Två polisutredningar och en åklagare kom fram till att det inte fans någon grund i anklagelserna. Ändå ledde det till att den åklagade blev tvingad att säga upp sig själv och flytta från orten.

    Mindre en 12månader senare på samma arbetsplats blev en annan pedagog uppsagd pga att han tittade olämpligt på en tjej.

    Samtidigt med dessa två händelser (inte samma arbetsplats men samma ort) var det två pedagoger som anklagades för olämpligt tittande.
    En av dessa anklagelser ledde inte till någon åtgärd men den andra pedagogen förflyttades inom organisationen.

    Gemensamt för dessa fall är att dom ”utsatta” tjejernas mammor umgås.

  14. Emma skriver:

    Det finns några saker man bör hålla isär här..
    1. Sexuella trakasserier förekommer och det finns människor som går runt och mår dåligt pga det. Är det dessutom en överordnad som utsätter en anställd är risken att inte bli trodd och själv kanske tvingas sluta eller få konstiga rykten om sig själv en faktor som kan få många att tiga och lida. Att bli utsatt av någon som har ”makten” att göra din dagliga tillvaro lätt eller svår är något helt annat än att random man/kvinna råkar smeka dig på armen osv. Sexuella trakasserier chef/anställd handlar om makt eller snarare maktmissbruk och ingår i en kontext. Den som inte själv varit utsatt eller sett det på nära håll har därför ofta svårt att förstå varför till synes ”struntsaker” tillmäts så stor betydelse i fall som detta. Man ser bara enstaka händelser, inte hela bilden.

    2. Den normala ordningen att adressera problemet borde vara..
    a. Den anställde pratar direkt med chefen om hans/hennes beteende.
    b. Chefen ber om ursäkt, lägger av direkt och saken är ur världen.
    Men om varken a eller b funkar måste man kunna driva saken vidare. Antingen via högre chef om sådan finnes eller annan instans. Alternativet är att de anställda till slut inte orkar mer och slutar men chefen kan sitta kvar och fortsätta samma sak med nästa nyanställd.

    3. Kan man anklaga någon man vill få bort för sexuella trakasserier i syfte att få bort någon? Absolut, iaf om man är några stycken som går ihop. Precis som man kan gå ihop och mobba ut eller grundlöst anklaga någon för rätt många saker för att få någon att sluta. Det är tragiskt men lösningen på problemet är knappast att dra alla som rapporterar om sexuella trakasserier över en kam.

    4. En seriös chef tafsar inte på sina anställda. Punkt. Både av respekt för de anställda och av ren självbevarelsedrift. De chefer som inlåter sig på sånt har tappat greppet om vad som är okej och inte. Ibland räcker det med att de blir påminda, ibland är de helt enkelt olämpliga att ha ett befattning med personalansvar.

  15. Lasse skriver:

    Ovanstående är ett bra exempel för hur feminismen drivit kvinnans maktmedel av denna typ för långt. Mannen är helt chanslös och skulle det omvända råda lyfter ingen på ögonbrynen. Kvinnans ord väger mycket tyngre än mannens och det behövs inga bevis.

    Känner två chefer en har fått sluta och en blivit omplacerade p.g.a. ovanstående anklagelser.

    En var helt oskyldig (fick sluta) den andra hade flirtat lite på ett fest och helt oskyldigt tagit på kvinnan vid två andra tillfällen.(blev omplacerad)

    Det ligger i människans natur att ibland röra en person för att få uppmärksamhet. Något man verkligen får vara uppmärksam på när man är av det manliga könet.

    Personligen tror jag att ovanstående kommer slå tillbaka till slut och drabba alla som verkligen blivit utsatt för sexuella trakasserier.

    Ännu en sak där mannen är i totalt underläge och där orättvisa råder.

    Finns en bra amerikansk film som jag alltid tänker på angående detta ämne.

    http://www.youtube.com/watch?v=9yx8B24CSD0

  16. Man & Woman United skriver:

    Nätverket anonymous drar nu igång operation SCUM och förklarar därmed krig mot den svenska radikalfeminismen. Orsaken sägs vara att alla rörelser som i någon form försvarar våld kommer att bekämpas. Och de som stöder Solanas manifest gör just detta. Jag personligen tror i och för sig, att även Sveriges vansinnigt idiotiska hetsjakt på en av rörelsens hjältar har en del med saken att göra.

    http://www.daddys-sverige.com/daddys-blogg.html

  17. Anders skriver:

    Själv avskyr jag sådana chefer som fjantar med tjejer på jobbet. Kallar dem lilla gumman och pillar på dom, nä iväg med den chefen. Helt rätt.
    Det tråkiga är att tjejerna själva enligt min erfarenhet inte är konsekventa när det gäller dvs. när de attraktiva manliga cheferna taffsar på dem så är det väldigt sällan några problem utan de skrattar tillbaka och önskar att de kunde få sig ett nyp…….. OBS detta är min egen erfarenhet.

  18. Pelle Billing skriver:

    Anders,

    ”Det tråkiga är att tjejerna själva enligt min erfarenhet inte är konsekventa när det gäller dvs. när de attraktiva manliga cheferna taffsar på dem så är det väldigt sällan några problem utan de skrattar tillbaka och önskar att de kunde få sig ett nyp……..”

    Saturday Night Live har gjort parodi på detta:
    http://www.youtube.com/watch?v=WsZlLDGs604

  19. Anders skriver:

    Exakt så Pelle !!
    Japp, detta stämmer precis med min egen erfarenhet :)

    Det gäller att rannsaka sig själv om man verkligen är attraktiv på marknaden annars ligger man risigt till.
    Det absolut smartaste är givetvis att inte bry sig i kvinnorna på jobbet i dessa aspekter för de är experter på att skaffa sig hållhakar för att sedan lägga ut snaror med vassa hullingar.
    Bäst är det om man kan få deras respekt utan att springa runt och fjanta, tyvärr är det för många både män och kvinnor som inte kan hålla sig.

  20. Mia. skriver:

    Såhär står det hos DO

    ”Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna….Enligt lagen ska den som trakasserar vara medveten om att beteendet upplevs som trakasserande. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad hon eller han anser vara kränkande. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar dig att beteendet är obehagligt och ovälkommet och att det måste få ett slut.”

    Svårare än så är det väl inte, eller har jag missat något?

    Och det handlar väl inte om att vara konsekvent utan om att kunna förmedla och ta ett nej.

    Och i botten handlar det väl om traditionella könsroller och generellt olika senarion för könen vad gäller de som är mer eller mindre ‘attraktiva på marknaden’. Några får inviter och andra inte, och några blir avvisade och andra inte. Eller?

  21. Anders skriver:

    Är det inte svårare än så menar du…..!
    Kan aldrig vi ”mindre attraktiva” få slippa fjantandet på våra arbetsplatser. Jag tycker det borde vara lite bättre disciplin på våra arbetsplatser. Du tycker tydligen att det helt ok att det taffsas och fjantas till höger och vänster bara turtuduvorna är överens, nä fy fan vad jag är trött på detta.
    Jag anser att det är sexuella trakasserier mot omgivningen att fjanta runt på arbetsplatsen och jag känner mig kränkt.

  22. Pelle Billing skriver:

    Precis som att svenska skolan är lite slapp så är en del arbetsplatser det också. Sverige har luckrat upp formaliteter mer än de flesta kulturer, och även om det är skönt är det inte alltid enbart av godo.

    Klädkod och uppförandekod kan faktiskt vara värdefulla ibland, så att man slipper det som Anders kallar fjantandet och tafsandet.

  23. Mia. skriver:

    Om det är svårt att dra gränser för vad som ska räknas som sexuella trakasserier så tror jag emellertid att det skulle bli näst intill omöjligt att reglera vad som ska räknas som för omgivningen kränkande fjantande och tafsande. Jag menar var drar man gränsen då?

  24. Törnrosa skriver:

    När chefer inte kunnat hålla fingrarna i styr när det gällt mig så har det inte haft med mina kläder eller mitt uppförande att göra. Å andra sidan har jag inte gjort så stort nummer av det.

    Ett par reflexmässiga högerkrokar så rörde de mig inte mer och jag slapp från ett par förhatliga löneförhöjningar också. Men det var så länge sedan så jag tror inte ens att agaförbud av chefer fanns på den tiden.

  25. Anders skriver:

    Det verkar som att moralen är väldigt låg bland kvinnor så länge allt är på deras villkor.

  26. Törnrosa skriver:

    Anders: Menar du mig? Självförsvar heter det. Och jag betalde med lägre lön. Det finns ett pris på allt. :-)

  27. Patrik skriver:

    Anders #26

    Är det inte lite mkt regler som det är?
    Vi har värderingar och normer som uppmuntrar kvinnor till att inte ta ansvar för sitt uppförande kan jag tycka ibland.

    Men låg moral hos kvinnor? Man kan inte vara så avfärdande väl. Det blir respektlöst. Det stämmer ju bara på en del kvinnor medans en massa kvinnor uppvisar enorm integritet.

  28. Emma skriver:

    @ Mia: Vi pratar om arbetsplatser nu. Den som vill ragga sköter det utanför arbetsplatsen, på arbetsplatsen är det yrkesrollen som gäller, det behöver väl inte vara så svårt eller hur?

    @ Pelle Billing: ”Klädkod och uppförandekod kan faktiskt vara värdefulla ibland, så att man slipper det som Anders kallar fjantandet och tafsandet.”
    Instämmer med tillägget konferenskod ;)

    @ Anders # 26: ” Det verkar som att moralen är väldigt låg bland kvinnor så länge allt är på deras villkor.”
    Exakt vad menar du med det? Förutom att lufta dina egna fördommar om kvinnor då.

  29. Emma skriver:

    @ Anders #18: ”Själv avskyr jag sådana chefer som fjantar med tjejer på jobbet. Kallar dem lilla gumman och pillar på dom, nä iväg med den chefen. Helt rätt.
    Det tråkiga är att tjejerna själva enligt min erfarenhet inte är konsekventa när det gäller dvs. när de attraktiva manliga cheferna taffsar på dem så är det väldigt sällan några problem utan de skrattar tillbaka och önskar att de kunde få sig ett nyp…….. OBS detta är min egen erfarenhet.”

    Du blandar ihop två helt olika saker här. Ser du inte skillnaden mellan oönskade och önskade närmanden? Vad har din egen avundsjuka på att vissa män enligt dig har större framgång hos det motsatta könet med en diskussion om sexuella trakasserier att göra? För du menar väl inte att den som välkomnar närmanden i en situation förtjänar att utsättas för ovälkomna närmanden i en annan?

    Att det sedan finns beteenden som öht inte hör hemma på en seriös arbetsplats kan jag hålla med dig om. (För att inte tala om vilket karriärmässigt självmord det för det mesta är att trassla in sig i något med sin chef. Men det är ju lite OT..)

  30. Anders skriver:

    Emma

    Håller med dig i det du skriver.
    Vi måste göra vårt bästa att hålla kärlekslivet utanför våra arbetsplatser. Det är svårt för medarbetare att komma undan om man vill slippa se detta fjantande.

    Jag tycker att det gränsar till sexuella trakasserier mot sina medarbetare om en människa är extremt flörtig på jobbet och drar fördelar av detta inte bara hos chefer utan även i gruppen på jobbet. Detta beteende finns hos både kvinnor och män men oftast hos kvinnor. I just detta specifika fall tycker jag moralen blivit sämre hos kvinnor.

    Jag håller även med Patrik att ”vi har värderingar och normer som uppmuntrar kvinnor till att inte ta ansvar för sitt uppförande kan jag tycka ibland” om man inte tycker att filmerna Sex end the City är normgivande.

  31. Emma skriver:

    @ Anders: ”Detta beteende finns hos både kvinnor och män men oftast hos kvinnor.” Vad grundar du det på? Att män skulle vara mer moraliskt högtstående stämmer inte på långa vägar, tyvärr. Även om du kanske väljer att se just oseriöst uppträdande hos kvinnor. Skulle kunna ge dig rätt många exempel manligt oseriöst uppträdande också. Men nöjer mig med att konstatera att bägge könen kan bete sig oprofessionellt. Blanda dock inte ihop välkomna närmanden med ovälkomna, det är två helt olika saker.

    Sen undrar jag vilka kvinnliga kollegor du arbetar med som beter sig som du beskriver, 18 åriga cocktail servitriser? Ryan Air? Social kompetens och kollegialt vänskapliga relationer må löna sig. Men att öppet flirta med chefen på det sätt du beskriver är på de flesta arbetsplatser det absolut säkraste sättet att sänka sin egen trovärdighet. Spelar ingen toll hur duktiga de kvinnorna är på själva jobbet, människor kommer ändå snacka skit om dem och ifrågasätta deras kompetens.

    ”Jag håller även med Patrik att “vi har värderingar och normer som uppmuntrar kvinnor till att inte ta ansvar för sitt uppförande kan jag tycka ibland” om man inte tycker att filmerna Sex end the City är normgivande.”
    - Här förstår jag inte vad du menar. Förklara gärna vad du menar..(hade missat Patriks kommentar.) Vad menar du med ”inte ta ansvar för sitt uppförande”. Varför känner du dig påkallad att påpeka att kvinnor bör göra det, men inte män?

  32. Anders skriver:

    Jo Emma

    Jag känner mig påkallad att göra det för att jag ser att förfallet är störst bland kvinnor och att kvinnor tenderar att bli mindre benägna att ta ansvar för sitt uppförande men givetvis tycker jag att både män och kvinnor ska ha ett moraliskt ansvar. Observera även att detta är min egen erfarenhet ingen vetenskaplig undersökning som jag hänvisar till och jag vet att många håller med mig om detta, även kvinnor.

    Det moraliska förfallet är större bland kvinnor och då menar jag inte att män är mer moraliskt högstående eller några änglar utan mer att kvinnor blir mer och mer lika oss män och t.o.m. värre. Är detta verkligen något att sträva efter. Vore det inte bättre att sträva efter en värld med lite etikett och stil.

    Kvinnor verkar acceptera att kvinnor knullar runt som galningar och beter sig som vilddjur bara för att de är just kvinnor medans män som gör detta är svin. Men dessa svin är tydligen väldigt attraktiva bland kvinnorna som verkar väldigt intresserade av dessa män som beter sig enligt ovanstående.

    Men misstolka mig inte nu och tro att jag är någon kvinnohatare för det är jag absolut inte. Jag skriver bara om tendenser jag upplever i samhället.

    Kanske är det detta feminister och rödstrumpor jobbat för att uppnå. Att kvinnor ska vara jämlika män även i att bete sig som svin.

    OBS !! Detta är grovt generalliserat och gäller givetvis inte hela gruppen kvinnor men man måste ju generallissera lite för att kunna diskutera.

  33. Emma skriver:

    @ Anders: Längre svar i morgon. Under tiden kanske du kan svara på den där frågan om i vilka branscher/miljöer du finner det ”moraliska förfall” du talar om?

  34. Torstensson skriver:

    Anders

    Kvinnor har en sexuell makt som de ofta kan utnyttja och som dom inte är beredda att ge avkall på i ett jämställt samhälle. Det är nog därför en nyp i rumpan av en alfahanne blir mer godkännt än ett nyp i rumpan av betahannen.

    Detta kommer väldigt få kvinnor någonsin att kunna ens ge mig hälften rätt i. Jag kan prata väldigt seriöst med jämställdister som är kvinnor men när man närmar sig den sexuella makten så blir samtalet ofta svårt.

    Jag har pratat med muslimer som har en helt annan förklaring till varför kvinnor bär slöja än den som feminister och media lämnar ut. Om det är sant eller inte kan inte jag bedöma men så här menar en muslim jag pratade med.

    Kvinnor har en sexuell makt som dom är medvetna om, tanken med slöjan är inte att förhindra andra män att titta på henne utan snarare att försvåra för henne att utnyttja sin sexuella makt eftersom kvinnor annars inte är trogen familjen utan söker efter en bättre man vilket är nedärvt.

    Ganska kul att en muslim tror på evolutionsteori. Låter ju nästan så på den punkten. Jag är ingen bra bedömare.

    Det där kan man tycka vad man vill om och även jag tycker att diskussionen blir obehaglig när det kommer till fysiska begränsningar för män och kvinnor. Det är inget jag vill ha, däremot tycker jag det är intressant att titta på forskning som faktiskt säger samma sak som ovanstående muslim. Finns forskning från evolutionsforskare i Tyskland från universtet Tübingen som säger att blyg klädsel och det du kallar stil och ettikett har varit ganska viktiga saker för att bygga upp ett samhälle. Jag som är liberal och dessutom go göteborgare har svårt att förhålla mig till detta, det är provocerande men icke desto mindre är det där som en vetenskap.

  35. Anders skriver:

    Emma
    Jag menar inte nån speciell bransch utan det gäller allmänt i hela samhället.

    Torstensson
    Absolut huvudet på spiken. Tack för informationen ang. muslimer, det finns alltid fler än en sida av allt. Självklart så har kvinnor sexuell makt och det har ju t.o.m. blivit accepterat att tycka att kvinnor faktiskt väljer ut vem som ska stöta på dem. Historiskt så har kvinnor haft mycket mer makt än vad folk verkar tro.

    Synd bara att kvinnor när de diskuterar med män känner sig påhoppade och tvingade att försvara gruppen kvinnor och då ofta börjar att använda sig av ”kvinnlig härskarteknik” som är förlöjligande och hånskratt som vi såg perfekta bevis på i TV Debatt ang. Scum där Pelle Billing var med.

  36. Törnrosa skriver:

    Jag blir mindre och mindre klok på vad vissa är ute efter. Vad ska dom göra som inte blir ”valda” av kvinnor?

    Tror de att det går att tvinga någon att tycka om en annan människa?

  37. Anders skriver:

    Törnrosa

    - Ja vad ska vi göra ? Vi betahannar får väl ta livet av oss så kan ni kvinnor dela på resterande alfahannar som Tuppen i hönsgården.

    Försök att läsa vad jag skrivit och sätt in det i ett sammanhang och inte bara avfärda det som idioti.

    Bra gjort förresten att ge chefen som taffsade på dig en högerkrok…..!!

  38. Törnrosa skriver:

    Anders: Avfärdar inte. Vad jag är ute efter det är att ni låser er så mycket vid vad som är alfahanne. Min filosofi (MIN) är att det finns många sorters alfahannar.
    Menar att du kanske upplever dig som beta i ett sammanhang, ja men byt sammanhang och du kan bli alfa.

    Kanske feltänk eller…

    Det var två olika chefer.

  39. Anders skriver:

    Men allvarligt är det riktigt klokt att 30 tjejer kan vara kära i samma person på en arbetsplats trots att han är gift.
    OBS ! min egen arbetsplats…

  40. Törnrosa skriver:

    Anders: Nej det är inte klokt *s*. Men är inte chefen mer en ”George Clooneyfigur” att drömma om för ett tag? Jag vet unga killar som drömmer om snygga skådespelerskor också. De flesta brukar dock mogna.

    Varför ”leta” på jobbet. Drömtjejen finns kanske i motionsspåret, på biblioteket eller på något kulturjippo, whatever. I stället för att satsa på snyggaste utseendet, kanske man ska satsa på att hitta en intressegemenskap i stället.

    Jag kan ju vara fel på det, men jag tror att det kan finnas någon för alla som verkligen vill hitta någon.

  41. Emma skriver:

    @ Anders # 33:
    ”Det moraliska förfallet är större bland kvinnor och då menar jag inte att män är mer moraliskt högstående eller några änglar utan mer att kvinnor blir mer och mer lika oss män och t.o.m. värre. Är detta verkligen något att sträva efter. Vore det inte bättre att sträva efter en värld med lite etikett och stil.”
    -Gärna en värld med med lite etikett och stil. Hos bägge könen. (ps har du sett att Ribbing kommit ut med en ny bok ang just jobbetikett. Kanske ngt att ”råka glömma” i fikarummet på jobbet? ;)

    Ja, män och kvinnor närmar sig varandras beteenden i viss mån eftersom det har blivit mer ”tillåtet” på senare år. Om det hade gällt ökad våldsamhet bland tonårstjejer från vissa områden eller ökad andel kvinnor som röker hade jag förstått din invändning. Men sex? Tycker det generellt har varit ett himla gnäll på åtminstone den här bloggen om att ”tjejer tar inga initiativ utan förväntar sig att bli uppraggade osv..” Hur ska ni ha det egentligen? Och ”moraliskt förfall”? Trodde om vi pratar om vett o etikett på en arbetsplats är vi nog rätt eniga om vad som passar sig och inte. Men ”moraliskt förfall” är i mina ögon något betydligt frikyrkligare tolkat än att bara konstatera att vissa saker håller man utanför arbetsplatsen.

    Kvinnor verkar acceptera att kvinnor knullar runt som galningar och beter sig som vilddjur bara för att de är just kvinnor medans män som gör detta är svin.

    -Knappast. Snarare är det fortfarande på många håll så att tjejer som ligger runt mycket får dåligt rykte. Medans han är grabben hela dagen andra killar beundrar. Även om det håller på att luckras upp en del på senare tid är det fortfarande i viss mån så och både män och kvinnor hjälper till att hålla den bilden vid liv.

    Låt mig förtydliga. Att det finns saker man håller utanför arbetsplatsen är vi som sagt eniga om. Men att som du uttrycker det ” Kvinnor verkar acceptera att kvinnor knullar runt som galningar ”. Så länge det gäller vuxna människor och ingen far illa är det väl upp till var och en. Visst kan man önska att folk sköter sitt privatliv snyggt och framförallt privat. Men bara för att det kanske inte är ens egen melodi, vad har du eller jag för rätt att fördömma? Och varför skulle inte kvinnor få ha samma frihet som män?

    Men dessa svin är tydligen väldigt attraktiva bland kvinnorna som verkar väldigt intresserade av dessa män som beter sig enligt ovanstående.
    -Svin? Menar du att den som ligger runt mycket automatiskt behöver vara ett svin? Men tanken har inte slagit dig att det kanske just är människor som betraktas som extra attraktiva som k a n bete sig lite hursomhelst och ändå vara eftertraktade? (sen gör absolut inte alla det såklart.) Vad får dig att tro att Klas-Börje 45 o sjukpensionär inte gärna skulle göra samma sak om han fick chansen?

    ”OBS !! Detta är grovt generalliserat och gäller givetvis inte hela gruppen kvinnor men man måste ju generallissera lite för att kunna diskutera.”

    -Tack för det. Visst kan man tillåta sig vissa genereliseringar i en diskussion. Men ett betydligt mindre otrevligt sätt att uttrycka sig är annars att slänga in t ex vissa kvinnor/män osv. Du skriver kategoriskt kvinnor gör si, kvinnor gör så. Det uppskattar jag lika lite som du skulle uppskatta att jag skrev män är våldtäktsmän osv utan att specificera att det handlar om en mindre grupp, inte alla.

    # 36: Emma
    ”Jag menar inte nån speciell bransch utan det gäller allmänt i hela samhället.”-Då har du m y c k e t dålig koll på ”hela samhället”. Det är nämligen inget som skulle passera obemärkt på någon av de arbetsplatser jag varit på som vuxen.
    Eftersom du hela tiden tar exempel du säger kommer ifrån din egen arbetsplats så undrade jag vilken bransch du var i där det var okej beteende. Om du inte vill specificera bransch kan du väl berätta vilken åldersgrupp dina kvinnliga kollegor tillhör. För deras beteende låter ju knappast särskillt moget om man ska gå efter din beskrivning.

    Sen ifrågasätter jag starkt att 30 kvinnor skulle vara ”kära” i samma man. Att en karismatisk person kan vara populär hos många är däremot en helt annan sak. Detsamma gäller 30 män om du slänger in en jättesnygg/halvkänd kvinna. Handen på hjärtat, vad är det egentliga problemet här? Att du upplever att kollegor beter sig oprofessionellt på din arbetsplats kan jag ha förståelse för och det är isåfall upp till dig att ta upp problemet/ignorera det/eller söka dig någon annanstans. Är problemet mer att de ”fjantar runt” honom och inte dig är det ju en helt annan femma, eller hur?

    ”Synd bara att kvinnor när de diskuterar med män känner sig påhoppade och tvingade att försvara gruppen kvinnor och då ofta börjar att använda sig av “kvinnlig härskarteknik” ”
    Ännu ett exempel på trist generalisering. Skulle kunna replikera påpeka att det i lika hög grad är sant för män. V i s s a män that is, absolut inte alla.

    Om du är en beta-male är det väl knappast något problem, de ligger ju strax efter alfan i hierarkin och är en hel del kvinnors förstahandsval som livspartner/pappamaterial just för kvaliteter som alfan saknar…

  42. Emma skriver:

    @ Torstensson #35:
    ”Det är nog därför en nyp i rumpan av en alfahanne blir mer godkännt än ett nyp i rumpan av betahannen.”- Handlar snarare om skillnaden mellan önskade och öonskade närmanden. Vem skulle du helst vilja bli nypt i rumpan av, den snygga unga praktikanten eller G Schyman?

    Det finns flera aspekter och förklaringar runt slöjan, det där är en. En annan är tanken att kvinnan med sin klädsel ansvarar för att mannen inte ska vilja våldta henne. Den som tror att kvinnor som klär sig i heltäckande på något sätt skulle bli frommare av själva klädseln är dock felunderättad. Snarare tvärtom..

Google