Genusvetare marknadför ideologi som sanning

02 november 2011, av Pelle Billing

För några dagar sedan hävdade Mikael Nordenmark att Sverige blir jämställt redan under  2020-talet. Jag kommenterade hans artikel här.

Föga förvånande stöter Nordenmark nu på patrull, och de som går till motattack är de som lever på att det ska finnas stora jämställdhetsproblem.

15 genusvetare skriver:

Nordenmark bortser från det faktum att det finns könade maktstrukturer i arbetslivet som försvårar för kvinnor att göra karriär. Dessa maktstrukturer är inte ett resultat av kvinnors bristande intresse i eller förmåga att göra karriär utan bottnar i de förutsättningar som gör det svårare för kvinnor än för män att lyckas. Att kvinnor upplever fler hinder på sina karriärvägar jämfört med män är i dag ett väldokumenterat faktum, och kvinnor utsätts oftare för diskriminerande behandling. Exempelvis krävs det bättre kvalifikationer för kvinnor än för män att avancera till samma position i en organisation.

That’s quite a mouthful.

Tre frågor förblir obesvarade:

  • Vilka bevis finns det för könade maktstrukturer?
  • Vilka förutsättningar gör det svårare för kvinnor att lyckas?
  • Vilka bevis finns för att kvinnor behöver ha bättre kvalifikationer för att uppnå samma position?

Jag är öppen för att det kan finnas nackdelar för kvinnor i arbetslivet, precis som att jag är öppen för att det kan finnas nackdelar för män. Dock krävs det någon typ av dokumentation för att påvisa detta: forskningsrapporter, lagstiftning, bidragsfördelning eller annat.

Utan svar på frågorna ovan förblir vetenskapspersonernas påståenden inget annat än ideologi som upphöjts till sanning, utan att ta omvägen via empirisk forskning.

 

9 kommentarer på “Genusvetare marknadför ideologi som sanning”

  1. Clabbe skriver:

    Bra, Pelle!

    Det finns en massa mer i genusmaffians artikel att kommentera:

    De kallar kvinnornas makt över barn och hem för att kvinnorna ”tar det huvudsakliga ansvaret för hemmet”.

    De skriver vidare:

    vi synliggör, problematiserar och utmanar dessa organisatoriska och strukturella ordningar

    Oj vad många typiskt radikalfeministiska buzzwords (min fetstil i citatet) det finns i denna korta fras. Tomma floskler, om du frågar mig.

  2. Clabbe skriver:

    Nordenmark har svarat på genunsmaffians inlägg (se kommentarerna under artikeln i DN) och gör tyvärr en halv pudel angående deras krav på maktanalys.

    Varför måste man gör en sådan? Vi vet ju alla att de med maktanalys menar att man ska konstatera att män förtrycker kvinnor.

  3. AV skriver:

    ”Att kvinnor upplever fler hinder på sina karriärvägar jämfört med män är i dag ett väldokumenterat faktum…”

    Jasså, det upplever de. Men det betyder inte att det faktiskt är så. Man kan uppleva mycket här i livet utan att man för den skull är diskriminerad. Om kvinnor i högre grad känner sig kluvna mellan att satsa på karriär och familj, betyder det inte att reella hinder finns. Det kan betyda att de bara inte är beredda att betala priset klättring kostar. Män har ofta en bättre förmåga att inordna sig i ett hierarkiskt system (tills det sker förändringar) vilket gör att de inte upplever hinder i samma utsträckning.

    Men i sann postmodernistisk anda är känslor lika med fakta…

  4. Anders skriver:

    En helt annan sak, någon som brukar se BBC-serien ”Människornas planet” som går på svt nu? Det handlar om människor som fortfarande lever i enkla samhällen och får jobba hårt på att skaffa mat. Där slås jag av att det faktiskt skildras en mycket positiv bild av män, som med mycket stora risker gör allt för att försörja sin familj de älskar. Man får en förståelse för gamla tiders könsroller där män var de som fick ta stora risker för att de rent fysiskt var bäst lämpade.

    Den bild av män i fattiga länder man annars får via media är ju vanligtvis att de super bort alla pengar…

  5. Pether skriver:

    Någon som sett hur jämställt genusgalenskapens centrum vid lunds fjanteri är?

  6. Daniel skriver:

    Men Pelle förstår du inte att det finns ”osynliga strukturer”, vilket betyder att vem som helst kan inte se dem
    Det kräver många år av indoktrinering för att ”synliggöra” dem.

    Du kritiserar genusvetenskapen och säger att den är ovetenskapligt, men tänk då på att man har bemött spåkärringar på samma sätt.

    Men idag så har vi en hel uppsjö av telefontjänster där man spår i bla runor/tarokort/kaffesump, vilka fyller en mycket viktigt samhällsfunktion precis som genusvetenskapen.

  7. Håkan skriver:

    Det är väl bara att konstatera att genusvetenskapen inte längre är en vetenskap utan en genusreligion där vi tillber Gudrun. Detta eftersom vetenskapen strävar efter sanningen medan religionen hävdar att den är sanningen.

    Så Pelle sluta prata om statsfeminismen, prata istället om statsRELIGIONEN Feminismen! :-)

    Må Gudrun vara dig nådig!

  8. John Nilsson skriver:

    Av de femton (15 st) ”genusvetare” som undertecknat artikeln på DN Debatt, synes fjorton (14 st) vara kvinnor. Det är också en maktanalys man kan göra.

  9. per hagman skriver:

    Under rubriken ” Genusvetare marknadsför ideologi som sanning”
    skriver Pelle Billing avslutningsvis slutsatsen ”utan att ta omvägen via empirisk forskning.”

    Pelles rubrik och slutsats har verkligen fog för sig och återspeglar den socialistiska socialdemokratins kulturmarxism.

    Som exempel på dessas forskning är Kvinnomaktsutredningen ett paradexempel på just den socialistiska kulturmarxismen ( eller som i bland påstås det Thamska forskningssamhället ) där viktigt nytänkande inom såväl forskning som samhällsdebatt underordnas till förmån för politisk vilja.

    Med ovan förtecken känner vi igen politik/forskning vilket tidigare utövats av socialister som / i forna Sovjet , Kambodja / Vietnam , Tyskland i form av Klass kamp , Kulturkamp , Raskamp och just nu i Sverige förekommande som Könskamp.

    Kännetecknande för bla Socialisternas Kvinnomaktsutredning är att den saknar både empirisk grundlighet och intellektuell reflexion.

    Däremot kännetecknades kvinnomaktsutredningen ( naturligtvis ) av intellektuell konvenans parad med stora doser av politisk korrekthet och särskilt då i
    slutrapporten.

    Utredningsforskarna fick buga sig och den politiska
    makten fick dominera det intellektuella tänkandet och utredningens slutresultatet.

    Det mest typiska för utredningen var att de ledande forskarna i utredningen
    fick accepterade att slutrapporten skulle skrivas av en… politiker…
    tillhörande regeringspartiet / socialisterna, nämligen Kristina Persson.

    Eller är det så att forskarna själva som skall ha rätt att formulera utredningens
    slutsatserna ?

    Eller skall vi ha det Thamska forskarsamhället där det
    lydiga och politiskt korrekta låter sig villigt underordnas den politiska
    maktens intellektuella hegemoni och politiska taktik?

    Kulturmarxism var ordet.

    Per Hagman

Google