Okunnigt om löneskillnader

14 oktober 2011, av Pelle Billing

pengar

Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin tar idag upp löneskillnader mellan könen. Föga förvånande är vinklingen att:

  • Kvinnor drar det kortaste strået.
  • Detta är orättfärdigt.
  • Det måste göras något åt det.

Swedin är till och med lite fyndig när han skriver att en kvinna måste bli ”Postkodmiljonär” fyra gånger för att komma ikapp en mans livstidsinkomster. Eller ja, det hade varit fyndigt om liknelsen varit korrekt. Nu visar liknelsen bara hur dåligt förankrad Swedin är i den egentliga statistiken över löneskillnader.

Till att börja med hävdar Swedin att kvinnor inte får lika lön för lika arbete:

Det är många som pratar om lika lön för lika arbete, men det krävs mer än prat. Samordning mellan löntagarnas organisationer och arbetsgivare som förstår att det inte är rätt att kvinnor under sin livstid går miste om mer pengar än vad man kan vinna i TV4, till exempel.

När folk hävdar att kvinnor får lägre lön för lika arbete brukar jag alltid fråga dem varför någon i så fall anställer män? Håller arbetsgivaren på med någon typ av välgörenhet där män får några tusen extra i månaden bara för att chefen känner sig generös?

Offentlig statistik talar även emot förekomsten av direkt lönediskriminering. Före detta Jämö:s rapport Miljongranskningen som blev klar i november 2008, ger en bra bild av hur det är ställt med lika lön för lika arbete i Sverige.

Hela 703 000 arbetstagare ingick i denna rapport, fördelade på både statliga och privata arbetsgivare. Resultatet visade att drygt 5 000 personer hade en felaktig lön och fick sin lön höjd. Det kanske låter som många personer men det motsvarar endast 0,7 procent av de undersökta! Om man isolerar gruppen kvinnor var det en dryg procent som hade felaktig lön.

Ytterligare forskning kring direkt lönediskriminering har gjorts av fil dr Eva Meyerson och professor Trond Peterson. I tidningen Ekonomisk Debatt (årg 25, nr 1, 1997) skrev de följande:

Våra forskningsresultat är helt i överensstämmelse med det många forskare redan anat: direkt lönediskriminering är inte längre ett problem. Det vi har gjort är att dokumentera att så är fallet.

Sammantaget finns det alltså god dokumentation på att kvinnor och män har lika lön för lika arbete. I den mån det kvarstår någon löneskillnad faller denna inom felmarginalen. Rapporter från Landstingsförbundet och Arbetsgivarverket visar precis samma sak.

Men hur är det med ofrivillig deltid? Kanske är detta den stora orättvisan mellan könen? Swedin skriver:

En förklaring till den stora skillnaden mellan könen är att kvinnor jobbar deltid – dessutom ofta ofrivilligt – i mycket högre grad än män.

Definiera ”ofta”, Swedin. I en rapport från LO påvisades att endast en fjärdedel av kvinnor som arbetar deltid gör det ofrivilligt.

Även en fjärdedel kan tyckas vara för mycket, och visst kan man få tycka att detta borde ändras. Samtidigt är priset man betalar för en flexibel arbetstid att även arbetsgivaren kan vara i behov av flexibilitet. Kvinnor väljer ofta yrken där det är enkelt att få jobba deltid och i dessa yrken kan det även vara svårare att få gå upp till heltid när ens behov förändras. Valfriheten har ett pris helt enkelt.

Priset som männen betalar när de väljer yrken där det är lättare att få en heltidstjänst – och där det även förväntas att man arbetar heltid – är mindre tid till barnen. Myntet har alltid en baksida och av någon anledning är det endast kvinnors nackdelar som tas upp i den typ av ledare som Swedin idag gör sig till representant för.

Låt oss nu granska påståendet om att en kvinna måste bli Postkodmiljonär fyra gånger för att komma ikapp en mans livstidsinkomst:

Om skillnaderna mellan män och kvinnors inkomster förblir som i dag kommer en kvinna under sitt arbetsliv tjäna 3,6 miljoner mindre än sin man, son eller bror. Det visade LO-tidningen i en uträkning baserad på siffror från regeringen och Medlingsinstitutet.

Till att börja med beror inte dessa 3,6 miljoner på någon direkt lönediskriminering, och det är relativt sällan de beror på ofrivillig deltid. Detta är viktigt att klargöra så att frivilliga livsstilsval inte blandas ihop med förtryckande diskriminering.

Lika intressant att konstatera är dock att de 3,6 miljoner kronorna egentligen bara är 1,6 miljoner kronor! Hur kan detta komma sig?

Som SCB rapporterat skiljer det två miljoner kronor mellan genomsnittsmannen och genomsnittskvinnan i vilket utfall man får av skatter och transfereringar:

Vissa befolkningsgrupper har således ett positivt livsnetto gentemot den offentliga sektorn medan andra grupper har ett negativt. Kvinnors genomsnittliga livsnetto är ca en miljon kr plus medan mäns är ca en miljon kr minus.

Staten är den stora inkomstutjämnaren. Föga förvånande kanske, men bedrägligt att inte ta med i en beräkning av vad könen tjänar under sin livstid.

Sammanfattningsvis kan alltså följande sägas om löneskillnader mellan könen i Sverige:

  • Män och kvinnor har lika lön för lika arbete.
  • Ofrivillig deltid förekommer, men är mer ovanligt än man kan tro. Den uppstår ofta i yrken som medger flexibel arbetstid och frivillig deltid. Ofrivillig deltid är således en konsekvens av kvinnors livsstilsval, där många inte vill arbeta heltid utan vill ha tid till barnen.
  • Som en konsekvens av könens livsstilsval blir det trots allt en betydande inkomstskillnad under en livstid. Dock ser staten till att mer än halvera denna tack vare skatter och transfereringar.

There ain’t no such thing as a free lunch. Antingen satsar du på heltidsarbete och karriär, eller så satsar du på deltidsarbete, flexibilitet och extra tid med barnen. Gör ditt val och lev sedan med det.

Lästips: Även Genusnytt skriver om detta.

 

28 kommentarer på “Okunnigt om löneskillnader”

  1. Emma skriver:

    ”Gör ditt val och lev sedan med det.” Det där är väl egentligen just det allt handlar om.
    Det jag tycker att samhället borde bidra med är ett enklare sätt att fördela penionspoäng osv på så att den part som går ned i arbetstid under t ex småbarnsår i en barnfamilj inte förlorar så mkt som idag. Istället för att förutsätta att alla ska kunna arbeta heltid. Har för mig du har varit inne på det i något tidigare inlägg.

  2. Backlash skriver:

    Sen har väl de flesta kärnfamiljer gemensam ekonomi, så vem som drar in stålarna är oväsentligt, huvudsaken är att de rullar in. De som väljer att inte leva i kärnfamiljen har det kanske tuffare, men det är ju ett val de själva gjort – It’s cheaper to keep her!

  3. Sofia skriver:

    Att jobba deltid är toppen! Man får det bästa ur två världar; tillräckligt med tid och tillräckligt med pengar.

  4. Martin skriver:

    Angående deltidsarbete så skulle jag vilja vända på det hela och kalla heltidsarbete för en mansfälla (om man nu köper att deltidsarbete är en kvinnofälla, vilket man kan diskutera).

    Precis som det hävdas att kvinnor tvingas till deltidsarbete pga att de ska ta hand om familj etc. så är heltidsarbete en mansfälla eftersom mannen förväntas dra in pengarna.

  5. Cicci skriver:

    Var är ”gilla-knappen”?? ;)

  6. Koo skriver:

    Lysande Pelle! Det är obegripligt hur dessa lögner kan få fortsätta att spridas i den feministiska dagspressen.

  7. Gunnar (D.U.) skriver:

    Ett litet tips om annat, Pelle:

    Rädda Mannen!!!
    Nuvarande kemikaliepolitik drabbar männen hårdast och är en fara för fortlevnaden:

    En konferens om att rädda mannen:
    http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/seminarier/konferens-radda-mannen/

    http://www.facebook.com/event.php?eid=230610870329178

  8. Pelle Billing skriver:

    Emma,

    ”Det jag tycker att samhället borde bidra med är ett enklare sätt att fördela penionspoäng osv på så att den part som går ned i arbetstid under t ex småbarnsår i en barnfamilj inte förlorar så mkt som idag. Istället för att förutsätta att alla ska kunna arbeta heltid. Har för mig du har varit inne på det i något tidigare inlägg.”

    Absolut. Detta har jag förespråkat länge.

  9. Pelle Billing skriver:

    Cicci,

    ”Var är “gilla-knappen”?? ”

    Får se om det kan fixas när den tekniska plattformen uppgrades ;)

    Skulle även vara bra om man kunde ”gilla” kommentarer.

  10. Backlash skriver:

    En ikon för tummen upp är meningslös om det inte finns någon ikon för tummen ner. Synd att inte tidningarna begripit det.

  11. AV skriver:

    Ett klockrent klargörande. Skicka detta till AB ledarredaktion och se om de kan försvara sitt ställningstagande. Om antalet ”osynliga strukturer”, ”könsroller”, ”patriarkat”, ”könsmaktsordning”, ”förväntningar” är under 10 blir jag förvånad.

  12. Anders skriver:

    ”There ain’t no such thing as a free lunch. Antingen satsar du på heltidsarbete och karriär, eller så satsar du på deltidsarbete, flexibilitet och extra tid med barnen. Gör ditt val och lev sedan med det.”
    Fast om även män i samma utsträckning som kvinnor VÄLJER att arbeta heltid, umgås mindre med familjen etc så kan ni ju inte komma och klaga över mäns nackdelar vid vårdnadstvister eller att män överlag verkar ha svårare att upprätthålla sociala kontakter? ”Gör ditt val och lev sedan med det”. Jamen vad enkelt, så varför låtsas ni då kämpa för jämställdhet, kära ”jämställdister?”
    De som befinner sig längst från jämställdister(alltså feminister och andra som är övertygade om att underliggande strukturer och förväntningar för det första existerar och för det andra drabbar BÅDE män och kvinnor och inte bara män) anser ju att dessa val vi gör till viss del på samhällets förväntningar och normer gällande män och kvinnor.
    Män är mer benägna att välja bort relationer medan kvinnor är mer benägna att välja bort karriär. Vi är inte födda till detta, till och med Pär Ström har lyft upp problemet med att män inte vill läsa till sjuksköterskor eftersom det anses vara ett kvinnligt yrke osv.
    Hajar ni? TILL OCH MED PÄR STRÖM har lyft upp något som feminister arbetat med i alla tider(han förstod det dock inte själv), nämligen förväntningar på könen och hur det påverkar våra val. Det feminister gör är att de inte avfärdar dessa könsbetingade val som något enbart biologiskt som man ska skita i, då detta synsätt knappast leder till jämställdhet. De ser det som ett problem, och anar att det ligger mer bakom än ”fria val”. Att främst män väljer karriär medan kvinnor väljer familj leder till orättvisor. Män får det t ex svårare att få vårdnad(alla tvister handlar ju inte om manshatande kvinnor och socialarbetare som är ute efter er) och det är ett problem. Kvinnor halkar efter på karriärstegen och det är också ett problem. Det ena kan vara lika illa som det andra, man kan inte gnälla om hur hemskt det är att vara man och samtidigt vägra inse att även kvinnor kan ha problem, oavsett hur arg och bitter man är på de små liven som inte vill ha en.
    Man kan alltså inte både ha kakan och äta den Billing, antingen erkänner du att ditt synsätt knappast bärgar för den jämställdhetskamp du säger dig föra, eftersom även män borde falla under din”There aint no such thing as a free lunch”, eller så ångar du på med vetskap om att du är extremt inkonsekvent. :)
    Det finns så klart ett tredje alternativ också: Vi kan säga att Sverige är ett feministiskt Saudi-Arabien där alla hatar oss män och att man därför får vara hur inkonsekvent och oseriös man vill. Pilutta dig!

  13. Daniel skriver:

    @Anders:
    Vem här säger att de val som män och kvinnor gör endast beror på biologi och inget annat.

    Ta dina halmgubbar och stoppa upp dem i ditt ”genushål”.

    Eftersom att du tydligen vill representera feministerna, så kanske du kan förklara för mig varför man i fall som dessa ljuger medvetet (hänvisar till Swedins osakliga lögnaktiga skitartikel).

    Är det för att ni är oärliga eller helt enkelt inte förstår bättre?

  14. Pelle Billing skriver:

    Anders,

    ”Fast om även män i samma utsträckning som kvinnor VÄLJER att arbeta heltid, umgås mindre med familjen etc så kan ni ju inte komma och klaga över mäns nackdelar vid vårdnadstvister ”

    Jo, det kan jag, och det gör jag.

    Barnet kan ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna även om den ena jobbar heltid. Barnet behöver båda sina föräldrar och älskar båda sina föräldrar.

    Växelvis boende efter en skilsmässa är även bra för de vuxna. Det person som arbetat mindre får då mer tid på sig att söka jobb eller gå upp i arbetstid. Den person som arbetat mer får tid på sig att bygga upp sitt sociala nätverk bättre – om detta behövs.

    Varför ska ena förälderna stängas ute från barnet för att den träffat barnet lite mindre? Det är en helt sjuk tanke. En barnfientlig tanke.

    Även om man vill implementera en form av perverterad millimeterrättvisa efter en skilsmässa så är det ju inte så att mannen bara träffat barnen en sjundedel av tiden förs skilsmässan, så varför ska han då bara träffa barnen varannan helg efter skilsmässan? Han har rimligen träffat barnen minst hälften så mycket som kvinnan, med tanke på alla vardagkvällar och hela helgerna. Således borde han ha barnet 4-5 dagar varannan vecka, om vi nu sätter millimeterrättvisa för barnets bästa (vilket jag inte gör).

    Något mer du ville ha sagt?

  15. Medborgare X skriver:

    Pelle!

    Angående din sista kommentar till Anders, det är helt riktigt att det är en barnfientlig tanke att hela vårdnaden och hela umgänget skulle gå till den förälder som varit hemma lite mer än den andra. Ett dygn har 24 timmar. Det är bara 8 av dessa som en heltidsarbetande jobbar. Även om man är borta hemifrån 10 timmar per dag (om man inkluderar resor och lunch) så är man fortfarande hemma 14 timmar under veckorna och hela helgerna (och alla helgdagar och semester). Den stora delen av dygnet finns man alltså där för barnet även om man arbetar heltid.

    Om den andre föräldern bara jobbar deltid, säg 6 timmar i veckan, så innebär det endast att denne är hemma 10 timmar mer i veckan med barnen (av veckans totalt 168 timmar).

    Så varför skulle då plötsligt denne föräldern få all vårdnad och nästan allt umgänge efter en skilsmässa? Det är inte logiskt ur ett tidsperspektiv och det är framför allt inte logiskt ur ett barnperspektiv.

    Gemensam vårdnad och växelvis boende är betydlig mer likt hur det var innan skilsmässan än vad en helg varannan vecka är. Dessutom ger det ju den föräldern som arbetat deltid en större möjlighet att gå upp till heltid, vilket kan behövas när man inte längre bor tillsammans och därför behöver dra in mer pengar för att ha råd med alla kostnader som man tidigare kunde dela på.

  16. Jonas P skriver:

    Ska socialen ta hand om ungarna om jag och min sambo skiljer oss? Vi jobbar nämligen båda heltid och kan således inte ha en vettig relation till våra barn.

  17. Pelle Billing skriver:

    ”Ska socialen ta hand om ungarna om jag och min sambo skiljer oss? Vi jobbar nämligen båda heltid och kan således inte ha en vettig relation till våra barn.”

    LOL

  18. Pelle Billing skriver:

    Medborgare X,

    ”Så varför skulle då plötsligt denne föräldern få all vårdnad och nästan allt umgänge efter en skilsmässa? Det är inte logiskt ur ett tidsperspektiv och det är framför allt inte logiskt ur ett barnperspektiv.”

    Aj aj aj, inte komma dragandes med logik när vi diskuterar statsfeminism. Bakläxa ;) ;)

  19. AV skriver:

    Anders:
    Såg att Pelle redan svarat på ditt:
    ”Fast om även män i samma utsträckning som kvinnor VÄLJER att arbeta heltid, umgås mindre med familjen etc så kan ni ju inte komma och klaga över mäns nackdelar vid vårdnadstvister eller att män överlag verkar ha svårare att upprätthålla sociala kontakter?”

    Men här får du en ännu en tändsticka till dina halmgubbar. Vårdnad handlar om att ha inflytande över barnets skolgång, sjukvård, fritidsaktiviteter osv. Endast den förälder som är direkt olämplig som förälder, t ex inte kan samarbeta eller missvårdar barnet, ska fråntas vårdnaden. Bara för att mamman tagit ut flest VAB-dagar innebär det inte att hon har tolkningsföreträde hur dessa val för barnet ska göras. Barnet har rätt till två vuxnas åsikter om de val det inte kan göra själv.

    Så kommer frågan om umgänge som inte har med vårdnad att göra. En förälder kan ha enskild vårdnad men barnet träffar ändå båda föräldrar under några ordnade förhållanden. Så länge en förälder inte är olämplig för barnet har barnet rätt att träffa denne och den sidan av sin familj. Hur föräldrarna ordnar detta är i första hand upp till dem. Bor föräldrarna långt från varandra kanske man bara träffar den andre på semestrar, annars varannan helg eller varannan vecka. Det beror på vem som är bäst på att administrera det. Jag som jobbar i skolan har sett flera varianter på umgänge och vem som tar det ”stora lasset” som feminister kallar barnen. Det finns massor av barn som bor mest med pappa, men båda föräldrar har vårdnaden. Umgänge ska inte styras av vem som tog ut flest föräldradagar. Ska den man som lät sin fru ta ut fler dagar, men kom hem och tog hand om sitt barn medan frun fick vila, straffas för det i en vårdnadstvist? Han som både tog ett ökat försörjningsansvar och sitt föräldraansvar. Bara för att man inte tar ut föräldradager behöver man inte vara frånvarande förälder. Och om den ena föräldern var arbetslös/sjukskriven ska denne straffas för det?

    Jag anser att fler kvinnor borde släppa in sina män i föräldraskapet och inte se det som sina dagar. Du kanske inte visste det, men flest kvinnor är nöjda med dagens fördelning. De tycker att de har rätt till ledigheten som burit barnen. Ändå anser jag att detta inte ska styras uppifrån. Det måste vara en uppgift för blivande föräldrar att diskutera. Inställning till föräldraskap borde vara saker man kommer överens om innan man slutar med piller sas.

  20. Godtyckligt skriver:

    Grymt bra skrivet Pelle, Varför skulle någon anställa män om dom fick 20% rabatt på att anställa en kvinna ist..

    F ö

    http://www.aftonbladet.se/wendela/article13783712.ab

  21. Koo skriver:

    Anders,

    En dag kanske (förhoppningsvis) du också förstår att den ”feminism” du pratar om faktiskt är något de allra flesta här ställer sig bakom. Jämställdhet.

    Den feminism du hänvisar till är dock en helt annan feminism.

    Skillnaden mellan klassisk, liberal feminism och den radikala, politiska svenska feminismen är ungefär lika stor som att jämföra socialdemokratin med de röda khmererna.

    När vågar du se detta? Eller tänker du fortsätta blunda?

  22. Joachim skriver:

    En tråkig sak med denna debatt är att den redan är överspelad, dvs att det inte föreligger någon lönediskriminering i samma arbete har forskningen visat för länge sedan. Kampen är redan vunnen, let’s move on. Det är som om Montgomery skulle envisas med att stå kvar med sina trupper i Nordafrika sommaren 1944 och låtsas som om slaget vid El-Alamein minsann inte alls var avgörande, fast hans trupper så väl skulle behövas någon annanstans. Gudrun Schyman t.ex. har ju faktiskt lämnat detta för något mycket intressantare, nämligen hur olika man värderar kvinnodominerade yrken i förhållande till manligt dominerande. Att barnmorskors löner är upprörande låga i förhållande till t.ex. improduktivt arbete i finanssektorn. Se där en förvisso svår men ack så mycket intressantare diskussion.

  23. Kaj skriver:

    ”Kvinnor halkar efter på karriärstegen och det är också ett problem. Det ena kan vara lika illa som det andra, man kan inte gnälla om hur hemskt det är att vara man och samtidigt vägra inse att även kvinnor kan ha problem, oavsett hur arg och bitter man är på de små liven som inte vill ha en.”

    Skrev du verkligen ”vägra inse att även kvinnor kan ha problem”?

    Man kan inte bemöta nyanseringsförsök på det sättet, hälsar en tjej som utan att vara för ful för att få ligga med en tjej tycker att feminismen är utspelad.

  24. Andrea Dessin skriver:

    Tycker dock precis som Anders, att det är upp till de män som vill umgås mer med sina barn att ta upp kampen om att få arbeta deltid istället för att ”gå i heltidsarbetsfällan”.
    Precis som kvinnorna har fått kämpa för det som _de_ vill får väl männen kämpa för sitt om det tycker att de sitter i en fälla.

    Tills dess är det helt rätt att den förälder som försakat något för att få umgås med barnen, också är den som tilldöms vårdnaden.
    Ni får kämpa för ert, vi har fått kämpa för vårt och betalar nu också priset i form av sämre livslön. Det är fritt för männen att göra samma sak.

  25. Pelle Billing skriver:

    Andrea,

    ”Tills dess är det helt rätt att den förälder som försakat något för att få umgås med barnen, också är den som tilldöms vårdnaden.”

    Din avsaknad av barnperspektiv är skrämmande. Du ser barnet som en ”belöning” för den förälder som lagt mest tid på barnet.

    Barn är inte någon prispokal för den duktigaste föräldern. Barn är människor – människor som behöver en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Därför är någon form av växelvis boende det bästa för barnet efter en separation.

    Men du verkar strunta i barnet och bara se det från ett vuxenperspektiv.

  26. Daniel skriver:

    @Andrea
    ”Tills dess är det helt rätt att den förälder som försakat något för att få umgås med barnen, också är den som tilldöms vårdnaden.”

    Hmm låt oss se, pedofil är på mitt barn och jag hämtar hagelbössan och ”gör upp”.
    Vilket i sin tur resulterar i ett långt fängelsestraff.
    Så vid en eventuell vårdnadstvist, måste då vårdnaden tilldömas mig.

  27. Chattanoga skriver:

    ”Tills dess är det helt rätt att den förälder som försakat något för att få umgås med barnen, också är den som tilldöms vårdnaden.”

    Menar du allvar?
    En förälder som inte på något sätt visat sig olämplig ska tas ifrån vårdnaden för att den andra föräldern spenderat mer tid med barnet/barnen?

    Den regeln skulle kunna strykas rakt av tycker jag.

    Med tanke på hur styrke- och rättighetsförhållandena ser ut i dag kan det t.o.m finnas anledning att göra tvärtom, dvs:
    Den förälder som inte fått chansen att spendera tid med sina barn ska ha en fördel vid senare förhandlingar. Då blir barnet inte längre en slagpåse och incitamentet att domesticera sig själv och sina barn minskar.

Google