Kan de inte äta kakor istället?

07 oktober 2011, av Pelle Billing

Så lyder ett citat från Marie Antoinette, som hon troligen aldrig sade, men som kopplats till hennes namn. Om folket inte hade bröd kunde de väl äta kakor och bakelser istället.

Citatet illustrerar den brist på verklighetskontakt som uppstår hos en människa som får allt serverat, och som själv inte behöver bekymra sig över ekonomi, föda, överlevnad och liknande petitesser.

hogskolan-i-jonkoping

I ett pressmeddelande från Högskolan i Jönköping hittar jag till min fasa en modern variant av detta synsätt:

– [...] Entreprenörskap och innovation är i första hand förknippat med män och mäns aktiviteter, och oftast snävt ekonomiskt definierat. Kvinnors företagande eller organisering som faller utanför de vinstdrivande företagens ram ses som undantag. Men entreprenörskap, som i ordets ursprung betyder ”att företa sig något” är ett mycket brett begrepp, som innefattar både kvinnors organisering och social förändring. Det gäller bara att utveckla teorin om detsamma så att även detta synliggörs.

Översatt till vanlig svenska: Entreprenörskap ska inte bara handla om snäva ”manliga” aktiviteter som bidrar till välstånd, produktion och ekonomisk utveckling. Om kvinnor organiserar sig i grupper och jobbar för social förändring ska detta också klassas som entreprenörskap. Försörjning och mat på bordet behöver vi inte bry oss om, pengarna verkar ju flöda in ändå.

Det värsta är att citatet kommer från en professor i företagsekonomi. Hur är detta möjligt? Jo, det är möjligt om professorn i företagsekonomi just fått åtta miljoner av staten för att omdefiniera vad entreprenörskap betyder:

Helene Ahl, professor i företagsekonomi vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, har beviljats åtta miljoner kronor från Vetenskapsrådet för forskning om kvinnors företagande och ekonomisk tillväxt ur ett genusvetenskapligt perspektiv. [min markering]

Om inte detta är tydlig nog så är rubriken på pressmeddelandet Åtta miljoner till genusforskning.

När pengarna flödar in och man får betalt för att omdefiniera ord är det lätt att strunta i vad kärnan i entreprenörskap är: den ekonomiska kopplingen. Det är även ett slag i ansiktet på de kvinnliga (och manliga) entreprenörer som kämpar för att få sina företag att bli framgångsrika.

Med detta inte sagt att det inte är värdefullt för samhället med social organisering och förändring. Det kan ha ett stort värde – dock en annan typ av värde än entreprenörskap.

Jag viftar heller inte bort de nya trender som finns i entreprenörsskapet där man vill vara ekologiskt och socialt hållbar. Men den trenden bygger på att det ekonomiska går runt, inte att pappa staten sponsrar att man ska organisera en grupp som sitter och talar om social förändring (en liten feministiskt grupp måhända? som med tiden övergår till genusvetenskap och mångmiljonbelopp från staten?).

För övrigt är det en myt att det är något kvinnligt att organisera sig i frivilligarbete ute i samhället. Som Mathias Lundgren i Mansnätverket skriver:

Faktum är att jag blev förvånad över att hitta uppgifter som visar att män är överrepresenterade vad gäller ideellt arbete! Det stämmer inte överens med bilden jag fått från media

Kanske inte så konstigt om man funderar på vilka som arbetar frivilligt i idrottsrörelsen och sitter i styrelser i bostadsrättsföreningar.

Om Helene Ahl vill omdefiniera ordet entreprenörskap, så att det innefattar en osynlig form av kvinnligt arbete som har ett direkt ekonomiskt värde, föreslår jag att hon fokuserar på obetalt hemarbete. Här är kvinnorna överrepresenterade – och i dagens Sverige till och med föraktade för det de utför.

Men hemarbete är inget att förakta då det pågår en ständig produktion av varor och tjänster som har ett direkt värde för familjen och samhället. Utan detta arbete skulle det vi normalt sett betraktar som produktion och entreprenörskap inte fungera.

För att forska om detta måste dock genusvetarna omfamna den traditionellt kvinnliga värdesfären, och det är väl lite som att omfamna sin värsta fiende.

 

9 kommentarer på “Kan de inte äta kakor istället?”

  1. Kristian skriver:

    Jag håller med om att genuskopplingen är stötande och att manligt som vanligt ses som det snäva och inrutade.

    Men jag tycker inte att entreprenörskap med nödvändighet handlar om att skapa ekonomiskt värde, det kan likväl handla om den typen av arbete som du gör. I alla fall ser jag dig som en entreprenör, eller ska man specificera det som samhällsentreprenörskap:
    ”Entreprenörskap som sker för att man ser att det finns ett behov i samhället som inte är tillgodosett, benämns samhällsentreprenörskap eller socialt entreprenörskap. Samhällsentreprenören vill bidra med något gott till samhället.”
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Entrepren%C3%B6r
    Men det är förstås viktigt att säga att den ekonomiska verkligheten aldrig går att snacka bort. Även om en samhällsentreprenör inte är vinstdrivande så måste denne på något sätt dra in resurser för att få mat på bordet.

  2. Pelle Billing skriver:

    Kristian,

    Bra förtydligande. Om man använder begreppet samhällsentreprenör har jag inget emot det.

    Det var det här perspektivet jag framför allt ville betona:
    ”Men det är förstås viktigt att säga att den ekonomiska verkligheten aldrig går att snacka bort. Även om en samhällsentreprenör inte är vinstdrivande så måste denne på något sätt dra in resurser för att få mat på bordet.”

    Detta känner jag själv i högsta grad av, och det sporrar mig till en ständigt ökad kvalitet i mitt arbete. Endast när folk röstar med fötterna får jag donationer.
    Genusvetare med feta anslag har däremot inte någon sådan koppling mellan prestation och inkomst.

  3. Kristian skriver:

    Japp, du ligger verkligen i framkant här. :-)

    Även forskare måste argumentera för sitt ämnes användbarhet och viktighet för att få finansiering och för att få existera, så egentligen är det samma situation här.
    Fast i en del ”vetenskaper” så kan man ju problematisera just den här kopplingen: ”vi får inga pengar, alltså är den här forskningen jätteviktigt då den marginaliserats”
    Nu för tiden är det väl iof snarare ”vi får jättemycket pengar, alltså är den här forskningen jätteviktig”

  4. AV skriver:

    Om vi för sakens skull accepterar ett utvidgat begrepp på entrepenörskap att inte bara handla om vinstdrivande eller vinstsökande verksamheter, utan även ideellt och socialt arbete, på vilket sätt är då detta entrepenörskap typiskt kvinnligt.

    Hur många band skapas inte av pojkar, utan att de för den sakens skull tror sig komma leva på det? Hur många skateboardramper snickras inte ihop av spillbitar ihoptiggda på närmsta bygge? Hur många manliga tränare, bostadsföreningsstyrelsemedlemmar och open sorce programmerare finns det inte? De lägger ner ett stort arbete som inte ger mat på bordet och inte bara gynnar dem själva. Är de då typiskt kvinnliga i sitt tänkande? Vilket kön organiserar flest små rockfestivaler utan vinst och LAN-partyn.

    Med hennes definition är det entrepenörskap när jag och några kompisar åker till Alperna och klättrar ett berg. All planering, informationssökande, träning och genomförande är socialt och ideellt. Vilka ”kvinnor” vi är. Konstigt att nästan alla alpinister är män…

    Denna professor verkar vara så insnöad i sina teorier att hon inte ser verkligheten. Men det är ju klart, killar gör alla dessa grejer utan särskilda stödåtgärder från det offentliga. Så de märks inte. Det påminner ganska rejält om kreationisters sk forskning i Intelligent Design. ”Vi har slutsatsen given, vad kan vi hitta för bevis som stödjer den?”

  5. ConZor skriver:

    Det jag kan säga av lärarutbildningen på Högskolan i Jönköping är att när jag gick där till jag avbröt studierna va att tjejerna/kvinnorna fick mer stöd och hjälp än killarna/männen fick. Jag fick känslan av att lärarna inte var intresserade överhuvudtaget att hjälpa och stödja killar/män. Det var flera andra som hade liknande funderingar när lärarna dök upp i diskussioner. Ska tillägga att majoriteten av lärarna som jag hade var till 95% kvinnor.

  6. Nils D skriver:

    Detta är en lika typisk som i mina ögon märklig formulering i den första citatet:

    ”Entreprenörskap och innovation är i första hand förknippat med män och mäns aktiviteter, och oftast snävt ekonomiskt definierat. Kvinnors företagande eller organisering som faller utanför de vinstdrivande företagens ram ses som undantag.”

    Detta ”ses” låter förstå, eller snarast insinuerar, att det främst är p.g.a. en syn på kvinnors aktiviteter, som orsakar att det blivit ett undantag. Och för att vi ”förknippar” män med entreprenörskap, så blir många män entreprenörer.
    Det är ett slags magiskt sett att resonera, att det är åsikten om något, som kommer först, sen bildas världen. Ett försök att bortse från att det de facto är främst män som är entreprenörer, som gör att vi förknippar män med entreprenörskap.

  7. Lövet skriver:

    @Nils D:

    ”Det är ett slags magiskt sett att resonera, att det är åsikten om något, som kommer först, sen bildas världen. Ett försök att bortse från att det de facto är främst män som är entreprenörer, som gör att vi förknippar män med entreprenörskap.”

    För Guds (Gaias) skull ifrågasätt nu inte hela grundvalen för femisterna: Vad skall de bygga sin tillvaro på om du kom och sa att det var våra beteenden som kunde uttolkas som en ”struktur”. Inte ”strukturen” som faktiskt (enligt feministerna) skapade våra beteenden? De skulle ju kunna rasera hela deras världsbild; leda till att de behövde börja ta ansvar för sina egna livsval och annat samhällsomstörtande…
    ;-)

  8. Pelle Billing skriver:

    @AV: Mycket bra förtydliganden.

    @ConZor: Skrämmande att höra. Men statsfeminismen har producerat sexism, så är det bara. Tvärtemot det ursprungliga målet om jämställdhet.

    @Nils D: Mycket bra fångat, det hade jag missat.

    @Lövet: Problemet med denna typ av feminister är att strukturer ses som allsmäktiga. Varenda detalj styrs av strukturer. Och de glömmer att det är människors samlade beteenden som utgör strukturerna. Med detta inte sagt att vis ska förneka kulturella strukturer. Det är ingen slump att svenska barn lär sig tala svenska, tycker det är bekvämt att hålla ett visst avstånd till den man talar med, osv. Men det genusfeminister tycks glömma är att vi faktiskt kan välja att lära oss fler språk, välja att stå på ett annat avstånd när vi talar, osv. Det är inte deterministiskt på något vis.

  9. Heladagen skriver:

    ConZor

    Kan instämma i dina upplevelser. På min högskola var det likadant. Mestadels kvinnor som inte alls var intresserade av manliga studenter och istället ingick ofta i oheliga allianser med kvinnliga studenter. Blev typ kompisar med med sina kvinnliga studenter. Sen upplevde jag att tjejerna kom undan lättare än killar vid muntliga förhör osv och framförallt så såg man vilka ögontjänare många kvinnliga studenter är.

Google