Barnamordet i Sigtuna analyseras

04 oktober 2011, av Pelle Billing

monkey_mother

Lars Berge i SvD har tänkt till lite kring den moder i Sigtuna som dödade sin två söner.

Hans tes är att det är fattigdom som får kvinnor att döda sina barn, och han berättar en gripande historia från 1800-talet som illustrerar detta.

En parallell dras också till den kunskap vi fått från att studera aphonors förmåga att ta hand om sin avkomma:

I Scientific American presenterades nyligen resultaten av 20 års studier av moderlighet hos en viss typ av apor. Den faktor som ytterst påverkade honornas förmåga att ta hand om sina ungar var en för den moderna människan mycket välbekant kroppslig reaktion: stress. Nivåerna av stresshormon berodde i sin tur på honans position i flocken. De individer som stod lägst i rang var konstant uppjagade eftersom deras ungar löpte störst risk att skadas och dödas av aggressiva flockmedlemmar. Den konstanta oron påverkade deras förmåga att ta hand om sina småttingar. Ojämlikheten gjorde dem till dåliga mödrar. Människor skiljer sig naturligtvis från apor. Hos oss är situationen mycket värre. Den ångest som skapas av ojämlikheten mellan människor liknar inget som någonsin observerats i naturen.

Jag tror inte att fattigdom är enda förklaringen till att mammor dödar sina barn, men det är säkert en viktig faktor. Andra faktorer kan vara missbruk, psykisk sjukdom och låg ålder på barnen. Dessa variabler är åtminstone riskfaktorer för våld i hemmet.

Således har jag inga större invändningar mot den analys som Berge gör, utan det är ett intressant tillskott i vår kunskapsbank om (dödligt) våld i hemmet.

Dock finns det ett par frågor jag inte kan undgå att ställa mig:

  • Varför får vi inte se samma eftertänksamma artiklar och förklaringsmodeller när en man mördar?
  • Varför är det OK att dra paralleller till forskning på djur i det här fallet, men inte när det gäller biologiska könsskillnader hos människor?

Hörde jag någon säga dubbelmoral?

Dubbelmoralen är förvisso orättvis, men det är inte det största problemet. Det största problemet är att fritt kunskapssökande och fritt tänkande blir lidande när vissa områden är tabu.

 

13 kommentarer på “Barnamordet i Sigtuna analyseras”

  1. Fanny skriver:

    Bra inlägg.
    Jag tycker nog att du kunde varit lite mer kritisk till Berge dock.
    Mellan radera läser man kritik mot vårt välfärdssamhälle, men jag tycker att han försöker plocka poäng på ett mycket billigt sätt genom att använda sig av ett vedervärdigt exempel från 1800-talet. Mamman i Sigtuna var inte alls utlämnad, hon kontaktades ju oupphörligen av förskolan m.m. Visst kan fel ha begåtts av socialtjänsten, men jag tycker att Berge är tendenciös. Tyvärr finns ingen kommentarfunktion på SvD-sidan.

  2. Koo skriver:

    Precis! Jag undrar naturligtvis hur det kommer sig att det finns en sådan iver att ”förklara” varför en mamma mördar sina barn – medan det för en pappa bara skulle avfärdas som ondska.

    Men det följer ju samtidigt den radikalfeministiskt färgade medielogiken.

    Vi ser väl samma uppenbara tendens i fallet med barnporrkvinnorna.

  3. Kristian skriver:

    Det finns ju en uppenbar parallell till fallet i Umeå där en pappa mördade sitt barn, något bla rutrutan tar upp:
    http://rutrutan.wordpress.com/2011/09/22/barnamord-och-formildrande-omstandigheter/
    Man ska förstås vara försiktig med att använda dess exempel som politiska slagträn…

  4. Ella skriver:

    Minns att jag studsade över sista meningen i den här krönikan:
    http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article13656864.ab
    I Sigtunafallet har verkligen INGET KRUT sparats på att hitta förmildrande omständigheter till mammans handlade.
    För vissa tycks det helt omöjligt att ta in det faktum att psykisk sjukdom, missbruk och för all del ondska inte enkom är manliga ”åkommor”.

  5. mariab skriver:

    Analogin läcker som ett såll. I primitiva samhällen slår fattigdomen extra hårt, alla välfärdsstatens vänligt utjämnande buffertar saknas. Så också i djursamhällen likt de apors som nämns i artikeln. Men jämförs i sin tur primaters samhällen med lägre djurarters så uppvisar de senare ännu högre grad av brutalitet och brist på samarbete som kan tjäna som utjämnande faktorer som i sin tur gör att fler svaga individer överlever. Primaters fattigdom är allt annat än värre än lägre djurarters. Att använda apor och stenålderssamhällen som slagträ i kritik mot välfärdstaten är alltså både felaktigt och vilseledande. Mamman i Sigtuna led inte av någon ekonomisk nöd, hon var inte lämnad åt sig själv, välfärdstaten gjorde vad den kunde. Tron att staten i varje upptänklig situation kan skydda oss mot oss själva är en illusion, den stat som kan göra det har förmodligen skapat betydligt värre problem än en undantagstragedi likt den i Sigtuna.

  6. dolf skriver:

    Det som får mig att reagera (och i viss mån idiotförklara författaren) är ”Hos oss är situationen mycket värre. Den ångest som skapas av ojämlikheten mellan människor liknar inget som någonsin observerats i naturen.”
    Nä just det, i naturen är ju djuren så snälla mot varann, lammet sover hos lejonet, det vet vi ju alla. Jo, jag förstod att det handlade om ”inom arten”, och ojämlikheten inom en apstam kanske inte handlar om liv och död, men … välfärdssamhället ärfan så mycket mildare än vad naturen är. Jag tror inte för ett ögonblick att apor är mindre stressade eller känner mindre ångest än vad människor gör. Tvärtom. Stressen och ångesten håller i mångt och mycket dem vid liv. De som inte klarar stressen och ångesten i naturen läggs inte in på sjukhus eller drogar sig iväg från verkligheten med prozac, zoloft eller psykosizan. De dör.
    Jag skulle vilja se den aphona som går till socialen och får skyddat boende och hemligt telefonnummer för att undgå nära relationsvåld.

  7. dolf skriver:

    tillägg.
    Att Lars Berge dessutom menar på att fattigdom skulle vara orsaken bakom morden och jämför med 1800-talet (och därmed på något vis legitimiserar det, eller åtminstone framhåller fattigdom som en förmildrande omständighet) gör att jag börjar undra om han fått kortslutning på allvar.
    Jag kommer att tänka på Svärdet och spiran (Ken Follets roman, som också gick som tv-serie för inte så länge sedan). Där lämnade mannen ett barn att dö ute i vildmarken efter att hustrun dog i sviterna av förlossningen. Han kunde inte amma barnet, och hade redan två barn att ta hand om och svälten hängde över dem.
    Det är ett fiktivt exempel, men det är begripligt, jag kan förstå barnamord i äldre tider där det i många fall kunde handla om ren överlevnad för övriga familjen att göra sig av med ett barn som man inte skulle klara av att livnära.
    Men i dagens sverige innebär fattigdom att man inte har råd att åka på semester med barnen. Oavsett hur ”fattig” en mamma är i sverige så kan hon få mat, kläder och tak över huvudet för sig själv och sina barn. Och framför allt kan hon få det för barnen, eftersom hon i princip skulle kunna gå in på socialen och dumpa ungarna med förklaringen ”jag kan inte ta hand om dem”, och gå därifrån. Barnamord på grund av fattigdom? Kyss mig.

  8. Pelle Billing skriver:

    Tack alla för bra kommentarer.

    Håller med om att apor är mer civiliserade än mindre intelligenta djur, och människor mer civiliserade än apor. Lars Berge överdriver för att få fram en poäng om att fattigdom är en riskfaktor, och den överdriften är onödig (och t o m felaktig).

  9. TPH91 skriver:

    Det finns en mycket större problematik som den som vill förstå bakgrunden till moderns dåd inte kommer få veta om man bara läser mainstreammedia. Modern har i det här fallet en mycket… speciell, låt oss säga… bakgrund som absolut inte får nämnas.

    I det här fallet blir alltså all analys som bygger på tidningstexter meningslös, eftersom dessa främst syftar till att mörka de centrala i hela historien. Ni kan ju själva försöka lista ut vad det kan tänkas vara. Så svårt kan det inte vara i dagens Sverige.

  10. Roger skriver:

    TPH91:
    Varför säger inte du vad det är du syftar på, eller länkar till en sida? Ditt hemlighetsmakeri ger mig tvivel över ditt syfte att alls skriva kommentaren.

  11. Joachim skriver:

    Nu sitter jag här och slösar bort värdefull tid på denna utmärkta blogg igen. Jag tycker man ska skilja på spekulationerna om detaljerna i detta fall, och Pelles poäng, som är hur olika media ser på manliga och kvinnliga förövare. Det är ju t.ex. intressant att jämföra Berges text med Katarina Wennstams i Fokus angående ett annat fall för något år sedan: http://www.fokus.se/2010/04/ge-valdet-dess-ratta-namn/

  12. Pelle Billing skriver:

    Joachim,

    Fint att du läser bloggen. Läsarantalet ökar närmast dagligen just nu.

    Bra jämförelse med Wennstam. Betvivlar att hon skulle föra samma resonemang kring Sigtuna-fallet.

  13. varzili skriver:

    Varför är det OK att dra paralleller till forskning på djur i det här fallet?
    Svar: ni är rasister och ville jämföra en immigrant med apor.

Google