Alla damer som är singel

17 oktober 2011, av Pelle Billing

brud_i_vitt

Ungefär så är titeln på en lång artikel i den amerikanska tidningen The Atlantic (All the Single Ladies). I den beskriver den kvinnliga skribenten – som själv är 39, barnlös och singel – hur dejtingmarknaden har förändrats radikalt de senaste 20 åren.

Hon berättar först om sin egen bakgrund, vilken har präglats av tidsandan samt hennes mamma feministiska tankegångar. När hon var 28 gjorde hon slut med sin pojkvän Allan, utan att riktigt förstå varför:

He was (and remains) an exceptional person, intelligent, good-looking, loyal, kind. My friends, many of whom were married or in marriage-track relationships, were bewildered. I was bewildered. To account for my behavior, all I had were two intangible yet undeniable convictions: something was missing; I wasn’t ready to settle down.

Hon valde alltså att avsluta en relation som på många vis framstod som positiv och konstruktiv. Ena anledningen var att ”något saknades”, vilket antingen kan tolkas som hon egentligen inte var kär i honom, eller att hennes förväntningar på kärleken var orimliga (vilket är en del av tidsandan).

Den andra anledningen – att hon inte var redo att slå sig till ro – har enligt henne själv att göra med den feminism hon fått inpräntat i sig av sin mamma, där självständighet alltid hölls högre än tvåsamhet.

Mamman såg dottern som sin främsta feministiska lärling, vilket framgår med plågsam tydlighet av detta citat:

I was her first and only recruit, marching off to third grade in tiny green or blue T-shirts declaring: A WOMAN WITHOUT A MAN IS LIKE A FISH WITHOUT A BICYCLE, or: A WOMAN’S PLACE IS IN THE HOUSE—AND THE SENATE

En flicka i årskurs tre (då man är åtta år gammal i USA) fick alltså gå till skolan med citatet ”en kvinna behöver en man lika mycket som en fisk behöver en cykel”. Det andra citatet är en ordlek med ordet ”house” som kan stå både för hem eller för en politiskt församling.

Än värre är kanske denna episod, när skribenten i gymnasiet hade fått ta med sig sin pojkvän på semestern:

Once, in high school, driving home from a family vacation, my mother turned to my boyfriend and me cuddling in the backseat and said, “Isn’t it time you two started seeing other people?”

Att en mamma ger sin dotter en sådan negativ syn på män och förhållanden är anmärkningsvärt, även om hon i stunden förmodligen trodde att hon gjorde dottern en tjänst.

Resten av artikeln fokuserar dock inte på dessa kulturella, feministiska värderingar – utan på hur förändringarna i mäns och kvinnors utbildningsnivåer samt inkomster producerat en helt ny dejtingmarknad.

Premissen är detta konstaterande, som skribenten och hennes kompisar gjorde när de gick på college (högskola):

That we would marry, and that there would always be men we wanted to marry, we took on faith.

De utgick ifrån att de skulle gifta sig en dag, och att det skulle finnas män de ville gifta sig med. Märk väl att hon inte skriver ”män som ville gifta sig med oss”, utan av naturliga skäl utgår hon från sig själv som kvinna. Samtidigt verkar hon vara lätt hemmablind för att det är hon som kvinna som slutgiltigt väljer sin man, och inte vice versa.

Samtiden och framtiden förde dock med sig ett nytt och oväntat scenario, där välutbildade kvinnor i varje årskull var fler än de välutbildade männen – en skarp kontrast från tidigare generationer där de flesta män haft högre lön än de flesta kvinnor.

Detta ledde till en situation som dessa välutbildade och framgångsrika kvinnor inte hade räknat med; det fanns inte massa framgångsrika män att välja mellan när de själva var redo att hitta en partner:

We’ve arrived at the top of the staircase, finally ready to start our lives, only to discover a cavernous room at the tail end of a party, most of the men gone already, some having never shown up—and those who remain are leering by the cheese table, or are, you know, the ones you don’t want to go out with.

Hon beskriver det hela lite inlindat och poetiskt. Mer explicit så säger hon att de attraktiva (framgångsrika) männen är redan tagna, eller inte intresserade av att slå sig till ro, och kvar finns alla ”vanliga” män som inte är intressanta för en kvinna i karriären.

Tidigare generationer gifte sig till stor del av praktiska och ekonomiska skäl. En bondgård kunde inte skötas av en ensam vuxen. Giftermål och gärna storfamilj var det som krävdes, vare sig romantik och kärlek fanns närvarande eller inte..

I en värld där framför allt inre tillfredsställelse styr valet av partner, blir det istället evolutionspsykologiska mekanismer som gör sig påminda. En ung kvinna som ska skaffa familj och barn känner att hon vill hitta en partner som har hög status och är en god försörjare – och eftersom hon är sin egen referensram – så ska mannen helst har högre status och bättre inkomst än henne själv:

American women as a whole have never been confronted with such a radically shrinking pool of what are traditionally considered to be “marriageable” men—those who are better educated and earn more than they do. So women are now contending with what we might call the new scarcity.

I en värld där lika många eller till och med fler kvinnor är utbildade och framgångsrika i karriären, blir det uppenbarligen en brist på ”dugliga” män. Where have all the good men gone, etc?

En valmöjlighet blir då att skaffa barn utan någon pappa:

For those who want their own biological child, and haven’t found the right man, now is a good time to be alive. Biological parenthood in a nuclear family need not be the be-all and end-all of womanhood—and in fact it increasingly is not. Today 40 percent of children are born to single mothers.

Insemination eller ett one-night-stand kan framstå som ett bättre alternativ än att gifta ner sig, vilket presenteras utan någon egentlig problematisering.

Med tanke på hur trenden ser ut vad gäller utbildning och karriär, kommer vi nog inte att se någon minskning av mamma-barn-familjer:

As of last year, women held 51.4 percent of all managerial and professional positions, up from 26 percent in 1980. Today women outnumber men not only in college but in graduate school; they earned 60 percent of all bachelor’s and master’s degrees awarded in 2010, and men are now more likely than women to hold only a high-school diploma.

Kvinnor har enligt vissa mått redan sprungit om männen, och tittar man på yngre vuxna är siffrorna än mer uttalade.

Dessa demografiska förändringar får enorma konsekvenser för dejtingmarknaden. Männen delas grovt sett upp i två pooler: de som är attraktiva för giftermål och de som är ointressanta.

Även om de finns lika många kvinnor och män i en befolkning, blir det alltså i kvinnornas ögon ett starkt underskott på män. Detta får snabbt konsekvenser för de attraktiva männen, som upplever att det finns massor av kvinnor som är intresserade av dem. Därmed behöver de inte ha någon brådska att slå sig till ro, om de alls gör det.

I artikeln uttrycks det på följande vis:

If dating and mating is in fact a marketplace—and of course it is—today we’re contending with a new “dating gap,” where marriage-minded women are increasingly confronted with either deadbeats or players.

”Deadbeats” är oambitiösa slöfockar, och ”players” är män som inte vill binda sig utan dejta flera olika kvinnor (gärna samtidigt). Krassa termer, men samtidigt en befriande ärlighet från en kvinnlig skribent.

De attraktiva männen kan bete sig som män gör i befolkningar där en stor andel män har omkommit i krig. I dessa befolkningar uppmuntras ofta olika former av polygami, och paradoxalt nog uppstår samma typ av polygama tendenser i våra moderna samhällen – trots att männen och kvinnorna egentligen är lika många:

Indeed, Siberia today is suffering such an acute “man shortage” (due in part to massive rates of alcoholism) that both men and women have lobbied the Russian parliament to legalize polygamy.

I välutbildade kvinnors ögon finns alltså en funktionell brist på män som är lika konkret som den faktiska brist på män som råder i dagens Sibirien, eller i Ryssland efter andra världskriget.

På universitet och högskolor i västvärlden kan man se en kombination av dessa två fenomen. Dels är det de facto färre män än kvinnor, dels är det de med högre status som kan ha ett mindre harem av kvinnor:

One of Walsh’s pet observations pertains to what she calls the “soft harem,” where high-status men (i.e., the football captain) maintain an “official” girlfriend as well as a rotating roster of neo-concubines, who service him in the barroom bathroom or wherever the beer is flowing. “There used to be more assortative mating,” she explained, “where a five would date a five. But now every woman who is a six and above wants the hottest guy on campus, and she can have him—for one night.”

En populär ung man kan ha sin vanliga flickvän, och sedan en ström av kvinnor vid sidan om som nöjer med att få ha tillfälligt sex med honom. Istället för att en ”normalattraktiv” kvinna söker sig till en ”normalattraktiv” man, så föredrar hon att få en natt (eller en halvtimme) med den mest attraktive mannen.

De flesta unga män och kvinnor får dock inte det de vill ha. Många män blir utan sex, och många kvinnor hittar ingen långvarig partner när det är dags att gifta sig:

As Walsh puts it, most of the leftover men are “have nots” in terms of access to sex, and most of the women—both those who are hooking up and those who are not—are “have nots” in terms of access to male attention that leads to commitment.

Uppenbarligen levererar inte den nya dejtingmarknaden det som skulle göra de flesta kvinnor och män lyckliga.

När de unga kvinnorna själva får berätta om sitt tillfälliga sex så är det inte någon höjdarupplevelse som beskrivs:

Most of them said that though they’d had a lot of sex, none of it was particularly sensual or exciting.

Sexet är vare sig sensuellt eller upphetsande – vilket får det att framstå som ett högt pris att betala i jämförelse med att leta efter en långsiktig förbindelse med en ”vanlig” man. Den sexuella revolutionen har alltså inte levererat det som utlovades.

Finns det då någon lösning som föreslås i artikeln, en möjlig väg framåt? Vad gäller männens situation sägs ingenting alls. Kanske för att det är en kvinna som skriver och att hon försöker skapa mening och sammanhang i sitt eget liv.

De enda lösningarna som föreslås är att kvinnor kan bo i kollektiv där de tillsammans uppfostrar sina barn, eller att singelkvinnor utan barn kan dela lägenhet eller bo i närheten av varandra. Och det känns inte som en optimal lösning för barnen. Huruvida det är en god lösning för kvinnor i övrigt får kvinnorna själva svara på.

Själv har jag ingen patenterad lösning på denna dejtingmarknad som uppenbarligen passar många personer dåligt. Men en bra början skulle vara dessa åtgärder:

  • Avskaffa misandrin (mansföraktet) i media och i politiken, precis som vi gjort med misogynin (kvinnoföraktet). Då ökar chanserna att pojkar och unga män känner sig stolta över sin manlighet och vill bidra konstruktivt i samhället samt utveckla sig själva.
  • Gör skolan mer pojkvänlig. Ta hänsyn till hur pojkar lär sig (ordning och reda, katederundervisning, mycket fysisk aktivitet) och låt detta komplettera alla grupparbeten och eget lärande. Först då kan vi förvänta oss att pojkar presterar bättre samt läser vidare i samma utsträckning som flickor.
  • Se till att det alltid finns goda yrkesutbildningar. Alla män och kvinnor vill inte och kan inte läsa vidare på universitet, och då är det viktigt att de kan få annan typ av kvalificerad utbildning, samt även omskola sig till ett annat hantverk mitt i livet.
  • Sluta pränta in en mansnegativ syn hos flickor och unga kvinnor. Genom ”jämställdhetsdagar” på grundskolor samt genusperspektiv på högskolor och universitet sprids en nidbild av män som knappast främjar stabila förhållanden i framtiden.

Vad är din syn på dagens dejtingmarknad? Vill du förändra den på något vis, och hur skulle detta i så fall ske?

Tipstack: Går till Denver!

 

162 kommentarer på “Alla damer som är singel”

  1. Lavazza skriver:

    Problemet kommer inte att lösa sig innan en stegvis eller våldsam förändring av livsvillkoren sker så att kvinnors beroende av män går från abstrakt och indirekt till konkret och direkt. Fram till dess kommer möjliga lösningar (som alla framstår som misogyna: uppmuntra män och håll kvinnor kort) att röstas ned av kvinnor med dålig insikt om orsak och verkan. Jag menar, om kvinnor är (eller anses som) lika eller mer förståndiga/kapabla som/än män, så är det ju rätt logiskt att många kvinnor inte hittar män som håller måttet (=är bättre än dem).

  2. krakel skriver:

    Most suicide bombers are Muslim

    According to the Oxford University sociologist Diego Gambetta, editor of Making Sense of Suicide Missions, a comprehensive history of this troubling yet topical phenomenon, while suicide missions are not always religiously motivated, when religion is involved, it is always Muslim. Why is this? Why is Islam the only religion that motivates its followers to commit suicide missions?

    The surprising answer from the evolutionary psychological perspective is that Muslim suicide bombing may have nothing to do with Islam or the Koran (except for two lines in it). It may have nothing to do with the religion, politics, the culture, the race, the ethnicity, the language, or the region. As with everything else from this perspective, it may have a lot to do with sex, or, in this case, the absence of sex.

    What distinguishes Islam from other major religions is that it tolerates polygyny. By allowing some men to monopolize all women and altogether excluding many men from reproductive opportunities, polygyny creates shortages of available women. If 50 percent of men have two wives each, then the other 50 percent don’t get any wives at all.

    So polygyny increases competitive pressure on men, especially young men of low status. It therefore increases the likelihood that young men resort to violent means to gain access to mates. By doing so, they have little to lose and much to gain compared with men who already have wives. Across all societies, polygyny makes men violent, increasing crimes such as murder and rape, even after controlling for such obvious factors as economic development, economic inequality, population density, the level of democracy, and political factors in the region.

    http://www.psychologytoday.com/articles/200706/ten-politically-incorrect-truths-about-human-nature

  3. Anders skriver:

    Män och kvinnor väljer *varandra*, det sker bara i olika ordning. Män väljer vilka de stöter på, och kvinnor väljer av de som stöter på dem (det traditionella mönstret, finns undantag förstås). Problem blir det för de män som väljer att stöta på kvinnor som inte vill ha dem, och för kvinnor som vill ha en annan sorts män än de hon lyckas locka till sig.

    Är man man och blivit bortvald femtielva gånger på dejtingmarknaden kan man lätt få för sig att det är ”kvinnornas marknad”, men egentligen är det mer rätt att säga att det är ”de attraktivas marknad”. Kvinnor är attraktiva genom utseende och män genom status och sitt sätt att vara. Men inte alla kvinnor är snygga, och även de kan känna sig som förlorare på dejtingmarknaden, precis som en man som inte riktigt lärt sig hur man charmar kvinnor.

    Med ökad levnadsstandard och rörlighet och tillgängligt utbud så höjer man kraven på vad en partner ska uppfylla. Till slut har man höjt kraven så mycket att det blir svårt att få ihop ekvationen, och fler blir ensamstående. Jag tror det gäller både kvinnor och män.

    Men visst, jag ser också tendenser till ”gorilla-samhälle”, där kvinnor turas om att ha de ”bästa” männen och en stor grupp blir utan. Bland ungdomar är det nog säkert så, men jag vet inte om det är så utbrett bland vuxna människor.

  4. Lavazza skriver:

    Anders: Du har rätt. Traditionella mönster för par- och familjebildning är mycket resurseffektiva och en grupp som väljer dessa mönster kan utnyttja gruppmedlemmarnas energi och resurser på mest effektiva sätt. Välfärd och fred (som främst har sin grund i tillgången till billig energi) har gjort att kraven på effektivitet har minskat.

  5. Per skriver:

    Intressant läsning (som vanligt)! De här tendenserna finns ju i bögvärlden, utan att det misandriska bagaget föreligger, där vissa snygga alfa hannar får ligga hur mycket som helst. Dock brukar även mindre attraktiva män få ligga en del – utan att de måste tjäna en massa pengar, vara kända eller dylikt – och här kanske skillnaden mellan homo- och heterovärlden är som störst; alla får ligga helt enkelt.

    Själv funderar jag på om det är en allmän trend som opererar på global skala, dvs. ingen har lust att binda sig längre. Jag har själv inget intresse av att binda mig och vill leva mitt sköna singelliv i välstånd utan en massa negativt gnäll eller någon som förväntar sig en massa saker av mig. Vill jag bli förälder visar ju andra bögar vägen genom att åka till Indien och USA och blir pappor via surrogatmödraskap. Så även den här biten skulle kunna lösas utan att man binder upp sig i ett förhållande. Jag kan tänka mig att många singelkvinnor som inseminerar sig tänker så.

    Och om alternativet för en heteroman är tvåsamhet med en gnällspik till tjej som har kontrollbehov, känner sig könsdiskriminerad och förväntar sig en framgångsrik man som ALDRIG får bli en loser (typ bli av med jobbet) för då lämnar hon honom. Inte konstigt att män skyr tvåsamhet/äktenskap under sådana premisser. Det är ju rena mardrömmen!

  6. David Holman skriver:

    Ja, min possition är klar, tillåt privata skolor att könssegregeras då detta bevisligen (om man gör det rätt) är positivt för pojkar. Då kan inte läraren skylla på pojkar när det stökar i klassen och pojkar får tillåtelse av andra pojkar att ägna sig åt mer feminina saker då dessa inte blir tjejgrejer.

  7. [...] Alla damer som är singel Okt 17 [...]

  8. Torstensson skriver:

    Mycket bra skrivet Pelle.

    Det är alltså en dejtingmarknad som ingen är nöjd med. Samhället låter inte killar vara de vinnare som de behöver för att vara attraktiva. Det kan man lösa genom att ändra skolundervisningen.

    Sen har du glömt en annan uppcomer och det är att även om en man är välutbildad och har välutbildade kvinnor att välja på så kan en dejtingmarknad vara begränsad. Han/hon kanske vill söka sig till andra typer av kulturer där man värdesätter ett förhållande mer. I moderna västsamhällen tenderar vissa värderingar försvinna, tex om båda är intresserade av enbart karriär så får det kanske negativa effekter på hur man värdesätter det privata. Jag är en sådan kille. Välutbildad och har en välutbildad tjej, men jag nöjde mig inte bara med det utan ville ha en kvinna som dels gillade att göra karriär men som samtidigt har en stark känsla för familjesammanhållning. Det är den rent kulturella aspekten jag tittar på nu och inte bara den faktiska möjligheten att kunna ingå ett partnerskap. Detta kan man delvis motverka genom att åter ge den svenska mannen sin stolthet tillbaka och dels sluta curla kvinnor i en riktning som leder till egoism. Man måste alltså få bort de här föreställningarna om att ett förhållande är ett enda långt avsnitt av sex and the city där mannen är ett redskap. Det finns också en föreställning om att det är grönare på andra sidan, dvs utsagor som gör gällande att man helt enkelt är olycklig om man inte får självförverkliga sig själv. Förnya bilden av självförverkelse, ge andra historier som kan komplettera de historier och utsagor som redan finns. Jag tror det är viktigt i ett allt mer egoistisk samhälle att man förnyar bilden av vad tvåsamhet innebär.

  9. wysiwyg skriver:

    Som Per sade:

    ”Och om alternativet för en heteroman är tvåsamhet med en gnällspik till tjej som har kontrollbehov, känner sig könsdiskriminerad och förväntar sig en framgångsrik man som ALDRIG får bli en loser (typ bli av med jobbet) för då lämnar hon honom. Inte konstigt att män skyr tvåsamhet/äktenskap under sådana premisser. Det är ju rena mardrömmen!”

    Kan också då kanske ligga bakom den stora ökningen av skillsmässor, enligt uppgift (obekräftade) ska dom numera vara 50% av alla äktenskap.
    Ju mindre beroende kvinnorna är av männen för sin överlevnad, ser man till att fortplanta sig och sedan har man ingen användning av mannen längre, utan byter ut honom mot någon mer attraktiv hanne, alternativt lever ensam med sina barn, och tar tillfälliga förbindelser för den fysiska närhet som väldigt många vill ha.

  10. Pelle Billing skriver:

    Torstensson,

    Paradoxen är att när du ställer mer krav som man blir du mer attraktiv. För det ses som ett tecken på självförtroende och drive.

    En nyfiken fråga (svara bara om du vill): vilken kultur kommer din tjej från?

  11. Gunnar (D.U.) skriver:

    Vill kvinnor ha det så här?
    Hur tänker sig kvinnor ta ansvar för sin utveckling och sin del i att relationsmarknaden utvecklar sig åt det här hållet?

    Men samtidigt kan man ju säga att det blir ”jämställt”, då kvinnor plötsligt inte kan välja män utan måste konkurrera med andra kvinnor om män, för att få män som de kan acceptera som partner – intressant på sitt sätt! Så som de flesta män haft det…
    Dock en massa män som på ett förfärligt sett kommer stå helt utanför relationsmarknaden!

    ”De enda lösningarna som föreslås är att kvinnor kan bo i kollektiv där de tillsammans uppfostrar sina barn, eller att singelkvinnor utan barn kan dela lägenhet eller bo i närheten av varandra. Och det känns inte som en optimal lösning för barnen.”
    Nej verkligen inte – inte minst med tanke på att barnen möter en så otrolig övervikt av kvinnor i barnomsorgen och i skolan också.

    Män kommer ju bli något okänt konstigt för alla dessa barn, något de sannolikt bara hört negativt om dessutom!
    Hur blir ett sådant samhälle?

    Förutom att vi redan vet från vetenskapliga undersökningar att det är väldigt ogynnsamt för pojkars möjlighet att utvecklas sunt och på ett bra sätt integreras och fungera i samhället, utan en sund kontakt med män / pappor!
    Måste ju vara helt katastrofalt för pojkar som grupp!
    Är det gynnsamt för samhället, samt vill kvinnor ha en ännu större mängd pojkar / män som hamnar på kant med samhället?
    Gynnar det tryggheten i samhället?

    Kvinnokollektiv i en större mängd som bas för uppfostran av våra barn får mig att rysa av kalla kårar längs ryggen!

  12. Hamstrn skriver:

    ”Married women experienced orgasm at rates around 600% when having intercourse with their husbands compared to the non-married group.”

    Doing Psychotherapy with men.

    Ganska talande kanske?

  13. Kvinnlig läkarstudent skriver:

    Jag är en kvinnlig läkarstudent som tidigare skrivit om detta på genusnytt. Jag har länge känt så att det enda som duger för mig är vita män (vet inte om detta har någon relevans i sammanhanget?) som har högre utbildning, lön och status än vad jag kommer ha när jag är färdig läkare. Och vilka finns kvar då? Jo, äldre läkare, advokater, toppekonomer, höga chefer inom näringslivet typ..Däremot säger de flesta av mina läkarväninnor att de skulle kunna dejta allt från undersköterskor till industriarbetare så kanske detta fenomen med en högre uppsatt man är påväg bort?

  14. Pelle Billing skriver:

    Kvinnlig läkarstudent,

    Min erfarenhet från när jag pluggade till läkare (på 90-talet) är att många parade ihop sig med varandra. Så då räckte det med samma status – och det tror jag ligger nära sanningen för många utbildade kvinnor. Visst är det bra om mannen har högre status, men så längre han inte har lägre så är det helt OK.

    Men jag tror att din upplevelse är långt ifrån ovanlig. Gärna någon ovanför en själv, osv.

    Dina vänner som säger att de kan dejta ”vem som helst”, gör de det eller pratar de bara om det? Två väldigt olika saker.

    Dock har jag själv sett exempel på att vissa utbildade kvinnor (lärarinnor, t ex) gifter sig med en man utan högskoleutbildning men med ett hyggligt jobb.

  15. Pelle Billing skriver:

    Hamstrn,

    Ja, visst är det talande! Äktenskap och tvåsamhet ses som tråkigt och osexigt idag ändå är det det som tenderar att göra många människor nöjda och tillfreds med livet.

    Kul att du köpt boken!

  16. Pelle Billing skriver:

    Gunnar,

    ”Män kommer ju bli något okänt konstigt för alla dessa barn, något de sannolikt bara hört negativt om dessutom!
    Hur blir ett sådant samhälle?”

    Detta är den dystopiska varianten. Den är fullt möjlig, om vi fortsätter på samma spår. Dock ser jag att det gradvis kommer andra trender. Minskad feminism, uppskattning av pappor, osv.

    En anledning till att jag brinner så mycket för könsfrågor är att det skär in i kärnan av våra liv – och när det går snett så hotas själv fundamentet och stabiliteten i samhället.

  17. Kvinnlig läkarstudent skriver:

    Hmm, de har dejtat universitetsstuderande män som läst flumkurser och andra program som inte är statusprogram. Aldrig någon usk tex vad jag vet, men jag vet inte om det beror på att de bara inte fått tillfälle, eller om det beror på att dom faktiskt inte skulle göra det när det väl kommer till kritan.

  18. Kvinnlig läkarstudent skriver:

    Hur tänker du kring partnerval per?

  19. Gunnar (D.U.) skriver:

    Pelle Billing #16:
    Det citatet du lyfter fram från mig åsyftade ju ”De enda lösningarna som föreslås är att kvinnor kan bo i kollektiv där de tillsammans uppfostrar sina barn, …”!

    Inget jag tror på att vi kommer att sluta upp i… jag har inte dystopiska tankar om framtiden!
    Så naturligtvis är slutsatsen att vi måste kämpa för könsfrågorna i samhället och försöka få olika delar av könsfrågan och utvecklingen att harmoniera med varandra.
    (Samt att många andra delar av samhället också blir mer harmoniskt fungerande som en helhet – allt är inte bara könsfrågor…)

    Det du tog upp i ditt inledande inlägg visar på att det håller på att bli ett gap mellan utvecklingen av den kvinnliga könsrollen vad det gäller möjlighet till lika utbildning, lika försörjningsnivå, lika möjligheter att utvecklas yrkesmässig etc mot hur den kvinnliga könsrollen vad det gäller relationsbildning inte hängt med ännu. Det skapar en del problem nu men på sikt tror jag att utvecklingen kommer ikapp här också, så det gapet släcks ut hyfsat bra.
    (Liknande gap finns idag inom familjeområdet kring minderåriga barn och pappors möjligheter till delaktighet och närvaro efter separation, men också där händer så smått saker tacka vara papparörelsens stora engagemang.)

  20. Andreas skriver:

    Jag har hävdat med en dåres envishet i över tio år att en av de främsta anledningarna till att män fortfarande tjänar mer än kvinnor är just detta – att kvinnor generellt sett väljer män med högre status, och att mäns motivation att ta för sig mer, jobba mer och göra karriär är ett resultat av detta faktum.

    En tröst är dock att status kan nås inom andra områden än i arbetslivet. Jag hade själv en ganska medioker utdelning på dejtingmarknaden tills jag började i studentkörssvängen (är en ganska duktig tenor). Då jävlar rasslade det till!

  21. Matias skriver:

    Per:

    ”Och om alternativet för en heteroman är tvåsamhet med en gnällspik till tjej som har kontrollbehov, känner sig könsdiskriminerad…”

    Min f.d. flickvän i ett nötskal.

  22. RbK skriver:

    Dessa kvinnor som är så mycket för jämställdhet och karriär, varför har de en så gammaldags syn på hur män ska vara, som taget från 50-talet. Är de inte för jämställdhet? Snacka om att äta kakan och ha den kvar! Kvinnor vill ha makten och högsta positionerna i samhället, varför kan då inte dessa kvinnor inse att de är tupparna och får bete sig därefter, med de skyldigheter och rättigheter som följer. Och varför vågar ingen ifrågasätta denna trångsynthet. Går en man ut och säger att han vill ha en kvinna som tjänar mindre och har ett lägre status jobb än han och ratar kvinnor med omvänt förhållande sägs han vara rädd för starka kvinnor. Han får epitetet mullig mansgrisoch att ha en negativ kvinnosyn!

  23. Ola Normann skriver:

    For meg ser det ut til å krystallisere seg ut følgende bilde etter noen tiår med feminisme:
    – vi blir mindre lykkelige (i hvertfall kvinner ifølge en undersøkelse)
    – vi blir fattigere (menn bidrar mindre til fellesskapet, utgiftene øker)
    – kriminaliteten øker (flere menn faller utenfor og blir destruktive,
    og økende kriminalitet blant kvinner)
    – framtiden synes mer og mer usikker

    Feminismen lovet at kvinner ”could have it all”. Men i stedet ser det ut som at kvinner kan komme til å miste det de setter størst pris på: kjærlighet/lykke, velstand, trygghet. Er det ikke på tide å avskaffe feminismen og satse på noe bedre?

  24. Per skriver:

    En sak som förvånar mig med många män som kommenterar här och på Genusnytt är att alla verkar vara så inriktade på prestation! Prestation för att behaga en kvinna i hopp om att få till ett förhållande; hur orkar man leva sitt liv på detta sätt, i hopp om att hela tiden bli ”godkänd”?

    Jag ägnar mig också åt prestation, men på rent yrkesmässiga grunder och det är verkligen jättekul, men jag skulle aldrig komma på tanken att ödsla min tid på att försöka vara någon gnällig och allmänt nerlåtande man till behag. Att så många män gör detta för att få en kvinna är för mig verkligen totalt obegripligt.

  25. Joel Johansson skriver:

    Jag tillåter mig att vara kärnfull. Två saker kan jag tänka mig ha format dagens läge:

    1) Otrygga anknytningsmönster till följd av svagare familjeband och krav på båda föräldrars förvärvsarbetande.
    2) Moderna värderingar som mest består av ytliga sådana, och som förmedlas via populärkulturen.

    För mig får dejtingmarknaden vara hur den vill. Jag räknar inte med att träffa någon jag passar med. I så fall måste man, som tänkande människa, ha ganska mycket tur, tror jag. =)

  26. Pelle Billing skriver:

    Ola Normann,

    Feminismen – en Pyrrhusseger för kvinnorna.

    Alternativt: Operationen var lyckad, men patienten dog.

  27. Joel Johansson skriver:

    I och för sig är det rimligt att ifrågasätta om all världens elände verkligen beror på feminismen :)

  28. Ola Normann skriver:

    Pelle:

    ”Alternativt: Operationen var lyckad, men patienten dog”
    Ja, godt bilde. Jeg må nesten le litt av den sammenligningen. Men jeg burde vel egentlig heller gråte.

    Forøvrig synes jeg dine forslag til forbedringer er bra og konstruktive. Jeg har lyst til å legge til to:

    – at menn arbeider med seg selv for å gjenfinne de stolte, sterke og trygge menn vi egentlig er
    – at menn blir flinkere til å lage gode fellesskap med andre menn

  29. Tanja skriver:

    Jag saknar lösningsförslaget ”Kvinnor kan bilda fasta relationer med män med lägre utbildning”. Det verkar jätterimligt.

  30. Robban skriver:

    Pelle!
    Du skriver att det finns lika många män som kvinnor.
    Detta är en lögn. Det är en stor demografisk katastrof att de idag finns så stor brist på kvinnor särskilt i Kina och Indien. Det talas ju om att det saknas 100 miljoner kvinnor bara i Asien!

    I Sverige har vi inte så stor brist på kvinnor ännu men det den växer på grund av att det föds mer pojkar än män men också av världens extremaste asyl- och anhöriginvandring av män ifrån mellanöstern och Afrika.
    Väldigt många män kommer att bli barnlösa i framtiden på grund av detta (och ett antal andra faktorer). Vi pratar här om en människas största drift efter att hålla sig vid liv. Detta är ett gigantiskt problem som det är i princip helt tyst om!

  31. wysiwyg skriver:

    En reflektion som jag tycker är intressant är att de kvinnor då som är högutbildade och på det sättet inte får någon partner eftersom dom ”är slut” och själv ”blir över”.
    Då väljer man att leva livet utan partner istället för att kompromissa och ändra sina krav för att få en partner. Sett ur historiskt perspektiv är ändå detta något som de allra flesta människor eftersträvar.

    Om nu dessa kvinnor som ”blir över” väljer att själva skaffa barn, ska detta sättas i relation till den forskning som säger att pojkar som växer upp utan manlig förbild löper större risk att hamna i kriminalitet, hur kommer då samhället att se ut?
    Vet inte om jag skulle vilja leva i det samhället där kriminaliteten ökar ännu mer än vad den är idag.

  32. John Nilsson skriver:

    Tanja säger, kl 01:01:
    ”Jag saknar lösningsförslaget “Kvinnor kan bilda fasta relationer med män med lägre utbildning”. Det verkar jätterimligt.”

    Tack! (Om du nu inte är ironisk: – ”Det verkar jätterimligt, hö hö…”).

    Gunnar (D.U.) säger, 17 oktober 2011 kl 20:17:
    ”Det du tog upp i ditt inledande inlägg visar på att det håller på att bli ett gap mellan utvecklingen av den kvinnliga könsrollen vad det gäller möjlighet till lika utbildning, lika försörjningsnivå, lika möjligheter att utvecklas yrkesmässig etc mot hur den kvinnliga könsrollen vad det gäller relationsbildning inte hängt med ännu. Det skapar en del problem nu men på sikt tror jag att utvecklingen kommer ikapp här också, så det gapet släcks ut hyfsat bra.”

    Är det kanske snarast den kvinnliga könsrollen och feminiteten som är i kris alltså (eller rentav kvinnorna själva)? Jag tycker annars alltid vi (närmast lite skadeglatt) fått höra det motsatta – att det är manligheten och maskuliniteten som är i kris… Matte Matiks blogg har också tagit upp detta nyligen och jag har kommenterat honom i ämnet:

    http://mattematiksblogg.blogspot.com/2011/09/nu-ar-maskuliniteten-i-kris-igen.html

    Men jag säger, som Tanja:
    ”Kvinnor kan bilda fasta relationer med män med lägre utbildning.” Det vill säga:
    Om de vill – och klarar av att vara verkligt normbrytande

  33. Lavazza skriver:

    ”Min erfarenhet från när jag pluggade till läkare (på 90-talet) är att många parade ihop sig med varandra. Så då räckte det med samma status – och det tror jag ligger nära sanningen för många utbildade kvinnor. Visst är det bra om mannen har högre status, men så längre han inte har lägre så är det helt OK.”

    Vad jag kan se är det ändå underförstått att mannen ska ta ett mer högavlönat och krävande jobb inom samma yrke medan kvinnan kan välja ett mindre krävande jobb med större utrymme att ta ledigt och jobba korta dagar (mannen kirurg, kvinnan hudläkare, eller mannen delägare i en stor affärsjuridisk byrå, kvinnan statsanställd jurist). Jag kan inte ens tänka mig fem procent med omvända förhållanden.

  34. Tanja skriver:

    JN:
    Jag menar fullständigt allvar, om folk ska forstätta hålla på och vara hetero är det den rimligaste lösningen.

    Har läst ett antal texter på temat. Tycker det är intressant att de generellt handlar om att kvinnor vill gifta upp sig och har svårt att hitta karl. Aldrig sett en om att män vill gifta ner sig och har svårt att hitta kvinnor. Det borde väl ändå vara en del av problemet, att män har svårt att tänka sig att ha fasta relationer med mer karriärframgångsrika kvinnor.

  35. En Annan Anonym skriver:

    Tanja.

    Det kan bero på att du ser precis det du vill se.
    Det finns horder av artiklar som pratar om att män är rädda för mer framgångsrika kvinnor och bara vill ha medgörliga bimbos.

    Förövrigt, vad är artikelförfattarens problem? Hon levde högt på att det skulle komma en strid ström av män när hon hade hög status, nu har hon inte hög status och det finns inte längre så många män som är intresserade.
    Ta konsekvensen av konkurenssamhället du ville ha.

  36. Tanja skriver:

    EAA:
    Jag känner verkligen den typen av vinkling, men inet i sådana här ”seriösa” artiklar.

  37. En Annan Anonym skriver:

    Tanja, vilket troligt har att göra med din defintion av ‘seriös’.

  38. Tanja skriver:

    EAA:
    Mycket möjligt. Oavsett är ett rimigt lösning på problemet att parbilda ”ojämlikt”.

  39. En Annan Anonym skriver:

    Tanja.

    Ja, men det kräver självinsikt från båda sidor, och vad jag vet så har den feministiska rörelsen inte direkt gjort sig kända för sin välvilliga inställing till det här med att kompromissa på krav när det gäller relationer.

  40. John Nilsson skriver:

    Tanja säger, kl.10:40:
    ”Har läst ett antal texter på temat. Tycker det är intressant att de generellt handlar om att kvinnor vill gifta upp sig och har svårt att hitta karl. Aldrig sett en om att män vill gifta ner sig och har svårt att hitta kvinnor. Det borde väl ändå vara en del av problemet, att män har svårt att tänka sig att ha fasta relationer med mer karriärframgångsrika kvinnor.

    I den mån framgångsrika kvinnor resonerar som den kvinna Pelle Billing citerat, så kanske det inte är så konstigt att män inte är intresserade? Om de liksom bara är någon slags tillfällig inseminationsapparat och en väg till att få barn, för att kvinnan ska kunna få leva ut sin ”kvinnlighet”, kanske tillsammans med andra kvinnor i ett kollektiv – hur stort är då engagemanget för mannen i sig i en sådan relation? Tror de flesta män vill ha, och ge, mer än så i en relation, faktiskt.

    Feminister har också alltid klagat på ”objektifieringen av kvinnor”, till exempel i det offentliga rummet (reklam) och ”erotiskt material” av olika slag. De har sagt att de vill bli sedda som de människor och kvinnor de är, och inte som några ”sexobjekt” som bara är till för mäns skull. Men vad handlar kvinnors önskan om att ”gifta upp sig” om då, och vad är det om inte ett ”success-objekt” man söker i dessa fall?

    (Och för dem som händelsevis vill bättra på denna sin ”success-appeal”, finns för övrigt hjälp att få här, av en beredvillig kvinna: http://successappeal.com/ ).

    Tänk om också vi män vill bli sedda för de människor och män vi är, oberoende av vår ”success-appeal”? Och tänk om vi män tycker lika illa om att bara agera ”inseminationsspruta” i en relation, som ni skulle göra av att bara agera ”uppblåsbar Barbara”, eller nåt?

    (Och tänk om de barn som föds utan att veta vem deras biologiska far är, själva kommer att känna sig svikna och ”objektifierade”? Tänk om de kommer att uppfatta sig själva mera som ett instrument för den ensamstående, framgångsrika feministiska kvinnans eget självförverkligande och ”kvinnoblivande”, än som ett barn och en människa, med ovillkorlig rätt att bli älskad för sin egen skull (och få veta var det kommer ifrån, vem som är dess far?)).

  41. Pelle Billing skriver:

    Tanja #29: Ja det är en utmärkt lösning – om kvinnor är redo att acceptera det.

    Robban #30: Artikeln utgår från USA där det är jämn fördelning mellan könen. Så ingen lögn som du talar om. Dock har du rätt i den demografiska snedfördelning som finns i Asien, och som kan komma att orsaka stora problem. Du har även rätt i att Sverige går mot ett mansöverskott, särskilt i fertil ålder. En lösning är att svenska män åker till Östeuropa och Asien i ännu högre utsträckning för att träffa en partner.

  42. Tanja skriver:

    JN:
    Nej, absolut inte konstigt. Men skulle vara intressant att få med båda perspektiven i artikeln med samma tonläge. Kan fullständigt tänka mig att män kan ogilla att vara inseminationsspruta precis lika mycket som kvinnor kan ogilla att vara bäbisfabrik.

    Tänk om de barn som föds i kärnfamilj med jobbarpappa och hemmamamma känner att de är mammans självförverkligandeprojekt? Asså, visst finns risken, men det kan ju hända i alla failjekonstellationer.

    Om någon är intresserad av mina egna erfarenheter (27, medelklass i Stockholm med masterexamen) – i min umgängeskrets är det ganska varierande med hur ”sucess”-fördelningen ser ut. Många har mött varandra eftersom de läser samma utbildning. Personligen har jag ett mönster av yngre pojkvänner, och har alltid varit tydlig med att jag skulle uppskatta om det blev min partner som tog huvuddelen av vabbandet och barnledigheten.

  43. Pelle Billing skriver:

    Lavazza,

    ”Vad jag kan se är det ändå underförstått att mannen ska ta ett mer högavlönat och krävande jobb inom samma yrke medan kvinnan kan välja ett mindre krävande jobb med större utrymme att ta ledigt och jobba korta dagar (mannen kirurg, kvinnan hudläkare, eller mannen delägare i en stor affärsjuridisk byrå, kvinnan statsanställd jurist).”

    Jo, detta har jag också sett. Tack för att du påpekar och förtydligar detta.

    Både mannen och kvinnan är ofta mer bekväma med att han jobbar mer och att han väljer en tuffare bana.

  44. Pelle Billing skriver:

    Tanja,

    ”Personligen har jag ett mönster av yngre pojkvänner, och har alltid varit tydlig med att jag skulle uppskatta om det blev min partner som tog huvuddelen av vabbandet och barnledigheten.”

    Du bryter ny väg och det respekterar jag! Framtiden ligger i individuella lösningar, kollektiva mallar fungerar inte längre.

  45. Anders skriver:

    Här ute i obydgen där jag lever känner jag inte heller igen mig riktigt i att det är så stark fokusering på vad folk har för jobb och så. Kanske är mer så i storstäder?

    Jag tycker också det individuella perspektivet försvinner ofta i den här typen av artiklar, typ att det finns en endimensionell skala oattraktiv-till-attraktiv som alla hamnar på. Jag dras till exempel mer till friluftstyper mer än kvinnor med högklackat och smink. Jag dras också till ett visst sätt att vara, de ska vara ”min typ” helt enkelt, och ”min typ” är inte nödvändigtvis den mest gångbara på stureplan.

    Jag har inte heller märkt i dejtingsammanhang att jag bedöms så mycket för vilket jobb jag har, utan det är mer hur jag agerar där och då. I den mån man bedöms av saker man har/gör kan det här vara mer attraktivt om jag bor i ett hus och fixar allt själv än om jag har ett välbetalt jobb men bor i en lägenhet.

    Så även om man kanske kan urskilja några trender och mönster är det mycket mer komplext på individnivå.

  46. John Nilsson skriver:

    Tanja:
    ”Tänk om de barn som föds i kärnfamilj med jobbarpappa och hemmamamma känner att de är mammans självförverkligandeprojekt? Asså, visst finns risken, men det kan ju hända i alla failjekonstellationer.”

    Det har du faktiskt rätt i. Men mannen får ju i alla fall en viktigare roll i denna typ av familjekonstellation, kärnfamiljen, varför den kanske blir intressantare för honom, än rollen som spermadonator till en närmast solitär eller kvinnokollektivistisk kvinna. Barnet vet ju också (i bästa fall) vem dess pappa är i denna typ av familj, och har tillgång till honom under sin uppväxt, vilket möjligen minskar risken för att enbart uppleva sig som ett instrument för någon annans självförverkligandeprojekt.

  47. leifer skriver:

    Torstensson, om du kollar in genusnytt i tråden vi debattera, så svara gärna här istället och i anslutning till temat här, tycker detta var intressant!

    Jag tycker jag ser ett problem här som inte nämns, det pratar om att hon är feministisk, men beteendet hos dessa kvinnor är ju istället starkt patriarkaliska menar jag! Dom vill ju välja män precis på samma sätt som kvinnor gjorde förr alltså, det betyder ju att dessa kvinnor inte alls har förändrats som dom ju påstår att dom gjort med feminismen. Dom tror inte på jämställdhet alls, dom tror inte på att män passar att ta roller som kvinnor haft ex vad stöd i hemmet medan dom gör karriär.

  48. leifer skriver:

    Pelle Billing

    Dessa kvinnor pratar om att dom har feministiska värderingar, men är det så? Dom väljer ju män enl traditionellt könsmönster, närmast enl patriarkalisk samhällsstruktur. Männen ska då leva upp till dessa gamla könsmönster + lite till. Samtidigt som kvinnorna inte längre tycks behöva leva upp ens till de som förväntades av kvinnor förr. Räkmackan är alltså kvinnornas, sen är det en annan sak att dom missbrukar den så att dom till sist står utan vare sig kille eller barn.

  49. Jenny Kristiansson skriver:

    Efter att ha läst artikeln känner jag bara sorg. Vart tog romantiken och passionen vägen! Jag har dejtat allt från ställningsbyggare till ingenjörer. Jag bryr mig inte om vad han har för status, jag tycker allt det där är så j**vla tråkigt. Jag tycker synd om de här amerikanska kvinnorna som verkar vara blinda för andra kvalitéer än pengar, status och utbildning. Världen framstår som än mer kall och mörk i mina ögon, ja jag är lite ”drama”. Finns här några andra kvinnor? I så fall hur tänker ni?

  50. leifer skriver:

    Jenny

    Av artikeln att döma så är det överlag dom amerikanska männen man ska tycka synd om.

  51. Matias skriver:

    @leifer

    Så sant! Jämställdheten har inte inneburit avmaskulisering för män i samma grad som den har inneburit avfeminisering för kvinnor, jämställdheten har för män tom. inneburit en uttökad maskulinitet, trots feminismens högtidliga försäkran om att jämställdhet för kvinnor kommer automatiskt att leda till jämställdhet för män.

  52. leifer skriver:

    Matias

    Tittar man sen på den reproduktiva makten så blir bilden ännu tydligare, män som vill bli pappa och leva med sina barn får allt svårare. Det underlättar då inte att kvinnor även ”tar över” de välbetalda jobben. Samtidigt ropas det efter vänsterpolitik, kvotering av kvinnor och ännu mer transferering till barnfamiljer, vilket ännu mer låser in männen. Männen blir då kassakor för staten som grupp när dom arbetar, och en belastning och fördömande när dom inte gör det.

  53. Matias skriver:

    Leifer

    Kanske vi i framtiden får politiska partier som är grundade på mansfrågor? Då kan ju män åtminstone rösta mot en sådan utveckling fastän de på ”könsmarknaden” har minskad inflytande/spelrum?

    Jag tycker själv inte att världen blivit en bättre plats, könsligt sett, i och med det ökade kvinnliga oberoendet, tvärtom skulle jag påstå att det på många sett blivit mycket sämre (könsligt polariserat). Förstå mig inte fel, jag är absolut inte mot kvinnligt oberoende men jag hade inga illusioner om att världen skulle bli jämställdare som följd av det kvinnliga oberoendet. En sån illusion baserar sig på korrumperade kvinnobilden av att kvinnor är naturligt goda och jämställda och att bara mäns kvinnosyn är ojämställd. De flesta mäns ”patriarkala” kvinnobild framstår som måttlig i jämförelse med många ”jämställda” kvinnors mansbild, som du sa är patriarkal.

    En allvarlig följd av att (mis)uppffatta patriarkatet per definition som förtryck av kvinnor och kvinnligt oberoende som jämställdhet, är att kvinnors själviskhet uppfattas som jämställdhet. Senaste exemplet var Maria Svelands bok Happy Happy, var hon förtränger sin själviskhet och transformerar det till jämställdhet. Om män gör samma handling är han patriarkal och förtrycker kvinnor, om en kvinna gör det handlar det om kvinnligt oberoende=jämställdhet.

    Om kvinnor ska få vara patriarkala i jämställdheten, så ska män också få vara det. Om män ska vara opatriarkala i jämställdheten, ska kvinnor också vara det. Jämställdhet i båda könsordningarna! Lika spelregler oavsett könsordning!

  54. Pelle Billing skriver:

    leifer,

    ”Dessa kvinnor pratar om att dom har feministiska värderingar, men är det så? Dom väljer ju män enl traditionellt könsmönster, närmast enl patriarkalisk samhällsstruktur.”

    Kvinnor och män väljer inte vem de blir attraherade av. Oftast har vi ingen aning om varför vi känner oss dragen till någon.

    Evolutionspsykologin har några förklaringar, sedan finns det även saker som doft, psykologiska strukturer, osv.

    Vem man blir kär i är komplext, och feministiska värderingar hos kvinnor eller män ändrar inte på detta över en natt. Så intellekt och känsloliv kan vara allt annat än överens här…

  55. Pelle Billing skriver:

    Jenny K,

    Jag hoppas och tror att inre kvaliteter ska gå före status och utseende på sikt. Men det är en process. Vi har vårt evolutionära arv som fortfarande påverkar oss.

  56. leifer skriver:

    Pelle Billing

    ”Evolutionspsykologin har några förklaringar, sedan finns det även saker som doft, psykologiska strukturer, osv.”

    Doft, ja typ kvinnor dränkta i parfym…

    Men jag tror du underskattar samhällets värderingar och status! Men även samhällets förutsättningar. Om det bara handlade om lukt etc så skulle ju inte den rika/kända mannen var så mycket mer attraktiv än ”the common man”, men så är det ju inte alls! Tiger Woods t.ex. kan alltså knappt freda sig från iviriga kvinnor.

    I ett patrariarkaliskt samhälle så har ju ”the common man” naturligt högre status och mer makt än kvinnor. Det gör honom då ”natuligt” mer attraktiv för en större grupp kvinnor.

    Jag tror vi är enormt präglade av vår barndom och uppväxt framförallt. Och då kan inte en kvinna som fötts i en patriarkaliskt samhälle, frigöra sig helt från såna värderingar, hur mycket hon än snackar om att hon är feminist. Detta är extra tydligt bland äldre feminister, och inte minst i deras val av män.

  57. Törnrosa skriver:

    Leifer skriver: ”I ett patrariarkaliskt samhälle så har ju “the common man” naturligt högre status och mer makt än kvinnor. Det gör honom då “natuligt” mer attraktiv för en större grupp kvinnor.”

    Könsmaktsordning – inte sant? Skrapar man på ytan så försäger vissa män sig hela tiden. Jämställdhet – bullshit, leifer. Vissa män har visat sig vara livrädda för att bli av med både makt och ligg.

    Och så vill du ha möjlighet att påverka en kvinnas abortbeslut. Vilket, i mina och flera andras ögon, måste vara detsamma som att du ska ha vetorätt. Alltså du ska kunna göra en tjej på smällen och sedan tvinga henne att föda barnet mot sin vilja.

    Det måste göra väldigt ont i vissa män att det finns kvinnor, som inte ens bekänner sig till feminismen, som har råd att gå sina egna parallella vägar med männen – faktiskt är riktigt jämställda.

    PS dessutom har jag tvingat sluta med parfymering på grund av allergi :-(

  58. leifer skriver:

    Törnrosa

    Japp, men jag försvarar inte könsmaktsordning, tvärtom. Men nu har det dock blivit en ”omvänd” könsmaktsordning, den där män är underordnade kvinnor inom reproduktionen. Med kvotering i arbetslivet, kanske det numera till och med kan sägas gälla produktionen, vilket man ju då kan snart kan kalla ett samhälle med matriarkat istället.

    Min vision är ett jämställt samhälle, där vi är jämlikar. Dvs varken matriarkat eller patriarkat. Där kvinnor och män väljer ex att ha förhållanden med varandra baserat på att man är jämlikar framför status, pengar, könsmakt etc. och hur mycket bättre ett sånt förhållande kan vara. Detta tror jag bl.a. kräver mognad, att man är vuxna individer alltså. Men också en annan ”programmering” när man växer upp, befriad från massa tradionella men begränande idéer om könsroller t.ex.

    Kanske måste man förändra andra förutsättningar i samhället också för att få rätt balans, ex ekonomiska styrmedel, skatter m.m. Givet ska det vara styrmedel som är förenlig med demokratiska värderingar, inget tvång alltså.

  59. Matias skriver:

    Pelle:

    ”Kvinnor och män väljer inte vem de blir attraherade av. Oftast har vi ingen aning om varför vi känner oss dragen till någon.”

    Visst väljer vi. Vi är inga naturens spratteldockor, utan människor som är ansvariga för våra handlingar och val. Om vi har ingen aning, är det för att vi väljer att inte tänka på det, det är en stor skillnad.

  60. Matias skriver:

    Många tror att jämställdhet blir till, bara vi blir av med negativa saker tex. begränsande könslighet, men betyder inte jämställdhet att vi måste också bli av med njutningsbara saker? Patriarkatet har inte bara varit begränsande utan också möjliggörande. Om vi vill bli av med patriarkatet måste vi också lära oss att njuta av jämställdhet och likhet mellan könen, vi kan inte både äta kakan och ha den kvar dvs. välja bort bara dom jobbiga sakerna. Tyvärr funkar det inte så. Vi måste göra val!

    För att konkretisera, jag skulle aldrig tro att jag kan få ett jämställt parförhållande med förväntningar om att kvinnan ska se ut som en patriarkalt-kvinnlig cosmo-kvinna, men inte vara ytlig, dum och från en annan planet (venus?). Min poäng är att vissa saker utesluter varandra.

    P.s. För att undvika missförstånd, jag menar inte att alla cosmo-kvinnor är ytliga och tanklösa.

  61. Törnrosa skriver:

    Leifer: Som jag ser det befinner vi oss i en utveckling. Det gör man alltid.
    Vi lever i en könsmaktsordning, vi lever i matriarkat, patriarkat, i ingenting osv. Allt pågår ju överallt alltid och beroende på vilka vi är i ålder, erfarenhet, geografi osv.

    Jag har himla svårt för att få skrämselhicka för att det finns feminism, likaså låter jag mig inte skrämmas av att några farbröder också tvunget vill bestämma. Till det senare räknar jag ditt reproduktionssnack.

    Det som framhålls som rena könskriget och hat som ibland kan skymta fram från båda sidor, hittar jag uppriktigt sagt inte ute bland folk IRL. Utan enbart på nätet och då inom en högljudd men relativt begränsad krets.

    Det där med ”programmering” låter inte så trevligt. Är det inte det som genusfolk pläderar för? Alltså rosa till pojkar och blått till flickor. Jag kan ha missuppfattat det.

    Jag tycker inte man ska styra ungar alls i så fall. Vill en pojke ha blått och leka med bilar är det OK, vill han ha rosa och leka med dockor är det också OK. Vitsen, tycker jag, är att han ska välja själv. Och samma med tjejer så klart.

    Idealet är som jag ser det att alla får göra det de vill, är bra på och trivs med så långt det över huvud taget är möjligt. Det tycker jag är jämställt.

  62. Matias skriver:

    Törnrosa:

    ”Vi lever i en könsmaktsordning, vi lever i matriarkat, patriarkat, i ingenting osv. Allt pågår ju överallt alltid och beroende på vilka vi är i ålder, erfarenhet, geografi osv.”

    Matriarkat, som i boken Egalias döttrar, har aldrig existerat och kan inte bli till av kvinnlighet och manlighet för att kvinnlighet är patriarkalt. En opatriarkal kvinnlighet har aldrig existerat, det är ett historiskt faktum. Ett matriarkat skulle vara ett patriarkat där den kvinnliga makten är maximerad.

  63. leifer skriver:

    Törnrosa
    ”Jag har himla svårt för att få skrämselhicka för att det finns feminism, likaså låter jag mig inte skrämmas av att några farbröder också tvunget vill bestämma. Till det senare räknar jag ditt reproduktionssnack.”

    Att avfärda det jag säger med ”härskartekniker” förändrar inte fakta. Kvinnor har idag den reproduktiva huvudmakten. Sen må det vara så att många skjuter upp detta med att ”skaffa barn” så länge att dom får svårt att bli gravida. Men detta uppskjutande kan man inte lasta män. Artikeln beskriver detta väl, kvinnan var 39 och barnlös. Här är det ju uppenbart att makten baktänt och att såna kvinnor känner allt annat än makt. Det är dock intressant hur ”arg” du och andra kvinnor blir vid tanken att män ska ha 50% av den reproduktiva makten. Dvs dessa ”farbröder” vill inte alls bestämma, dom vill bara ha jämlikhet och lika värde som kvinnor på alla områden!

    Jag uppfattar ilskan mycket högre i detta än när kvinnors reproduktiva makt stryps med andra metoder som t.ex. förbud mot abort pga religiösa skäl, förbud mot preventivmedel av religiösa skäl eller tvångsgifte pga hederskultur. Inget av detta tycks göra svenska feminister speciellt upprörda, och man talar om ”allas rätt till sin kultur”. Men när en vanlig svensk vit man börjar tala om att han vill ha hälften (!) av den reproduktiva makten, då tar det hus i h-vete så att säga! Ingen ilska tycks vara i närheten av den ilskan, och för mig är det enormt avslöjande! Dvs man förstår att det ligger mycket i detta men vill inte släppa ifrån sig sina privilegier. Precis alltså som män förr inte velat släppa ifrån sin makt. Budskapet är givet, männen måste slåss (!) för denna makt. Det är ett hårt och långsiktigt mål, och dom kommer stöta på enormt och hårt motstånd. Men till sist måste det lyckas, för båda könens bästa, för att nå ett jämställt samhälle!

    Kanske måste det ske generationsväxlingar och komma in en mer ödmjuk attityd från kvinnor. En där man inser t.ex. att för att slippa huvudansvaret över barnen, så krävs att man släpper ifrån sig huvudmakten. Dvs en kvinnlig frigörelse version 2.0 lika mycket som det är en frigörelse för män. Det är en mycket svår insikt för kvinnorna (och även många män idag), men jag är hoppfull om att det är möjligt! Och kanske viktigast av allt, det behövs för barnens skull. Ex då att pappan får samma värde som mamman.

  64. Törnrosa skriver:

    Matias: Visst finns matriarkat i vår upplevelsevärld också. Man kan uppleva matriarkat i det lilla. För Torstensson finns matriarkatet. Det har han skrivit om mer än en gång så för honom var det verkligt. Vet fler som upplever att de vuxit upp i ”matriarkat”. Citerar det om du tycker att det blir mer ”lättförståeligt” som tankegång.

    Leifer: Fånigt av dig att dra fram härskartekniker. Så fort man anser något som inte passar herrarna så skriker de härskartekniker. Kan i såfall kontra med: Ja, det behövs en för att känna igen en annan.

    Du vägrar fortfarande att erkänna vad det är du egentligen säger. Du vill avskaffa aborträtten.

    Leifer: ”Jag uppfattar ilskan mycket högre i detta än när kvinnors reproduktiva makt stryps med andra metoder som t.ex. förbud mot abort pga religiösa skäl, förbud mot preventivmedel av religiösa skäl eller tvångsgifte pga hederskultur.”

    Eftersom inget av dessa dina exempel varit aktuella att pådyvla kvinnorna så kan du heller inte säga hur kvinnorna reagerar på dem. Alltså måste det vara svårt för dig att ha en juste uppfattning, tycker jag.

    Leifer: ”när en vanlig svensk vit man börjar tala om att han vill ha hälften av den reproduktiva makten, då tar det hus i h-vete så att säga!”

    Det är väl klart att en kvinna blir förbannad när du håller på så. Du har inte ett enda dugg med t ex min kropp att göra, inte ens som spermaleverantör eller debattör.

    I så fall vänder vi på kuttingen. Då ska kvinnan ha rätt att kräva att du steriliserar dig om du över huvud taget ska få ligga med henne, eftersom
    kondomer, som bekant, kan gå sönder. Och hormonknaprande inte skulle vara aktuellt.

    Det hade varit mer klädsamt om DU varit ödmjuk, tror t o m att du då skulle vunnit större gehör för många av dina idéer – utom ditt reproduktionssnack. Kvinnorna har varit alldeles för ödmjuka och medgörliga alldeles för länge.
    Skulle inte förvåna mig om du hjälper FI med ditt sätt att resonera.

  65. leifer skriver:

    Törnrosa

    Det handlar inte om ”din kropp”, släpp garden och släpp den retoriken. Som jag sa, du blir argare för det, än över andra kulturer där kvinnor har mycket mindre makt, än det jag förordar. F.ö. så kan ingen kvinna få barn utan en ”spermaleverantör”, hur mycket dom än tjafsar om ”rätten över sin kropp”! Man undrar igen om du läst inledningen till denna debatt, om den barnlösa kvinnan som är 39 år, och som ju haft just ”rätten över sin kropp”, hon är maktlös och kommer troligen inte få några barn alls.

    Det kunde roa din ilska och dina gliringar (eller göra mig ledsen att du är så aggressiv på person), men det är bara tragiskt att du inte ser att makt och ansvar hänger ihop. Och att män och kvinnor borde vara jämställda på alla områden, det ÄR vad jämställdhet 2.0 handlar om!

  66. Matias skriver:

    Törnrosa:

    ”Kvinnorna har varit alldeles för ödmjuka och medgörliga alldeles för länge.”

    Det här är en kollektiv myt. Det stämmer inte, kvinnorna har varit mycket aktiva i sin offerroll, och inte alls ödmjuka. Kvinnorna är inte särskilt ödmjuka i jämställdheten heller, om kvinnorna varit det skulle en mansrörelse inte vara nödvändig. Och kom ihåg att feminismen predikade jämställdhet och inte kvinnligt oberoende. Konstigaste är att män kommer att hamna och kräva saker som kvinnor tar för givna från mäns sida. Hur är detta möjligt? Kvinnor ställde sina krav i jämställdhetens namn och nu hamnar män att kräva jämställdhet? Hur kunde kvinnor kräva jämställdhet av män utan att ha granskat sig själva samtidigt? Flesta kvinnor hycklar håglöst när de snackar om jämställdhet, det handlar i flesta fall om kvinnligt oberoende.

    Jag har som jämställdhetsprojekt att göra mina manliga vänner oberoende av kvinnor och deras egocentriska jämställdhetspladder. När båda könen är oberoende av varandras bullshit kan vi fråga oss själva om jämställdhet är något vi vill ha. Jag vet att svaret för mig och mina manliga vänner är JA, men jag är inte alls säker på kvinnornas svar. Vad kvinnorna gjort i sitt oberoende har fått mig att tvivla.

  67. Törnrosa skriver:

    Leifer: Jag tycker inte om ditt sätt att resonera. Det är ovärdigt för mig som kvinna. Det handlar om ”min kropp” likaväl som andra kvinnors kroppar. De argument jag använder är inte för att såra dig, utan för att visa hur fel jag som kvinna känner det, när man med ditt resonemang kryper in på individ.

    Varför ska en 39-årig kvinna helt plötsligt upphöjas till det rätta för dig eftersom hon har gjort en missbedömning. Medan mitt sätt att resonera är fel. Obegripligt och inte särskilt rättvist, anser jag. Du tycker att jag är ilsken för att jag hävdar att du är fel på det? Jag är inte ilsken, men jag köper inte ditt resonemang om aborträtten.

    Så nu vet jag precis var du står. Och därmed låter jag mig äntligen nöjas. Trist för jag kommer definitivt inte att önska dig framgång.

    Och än en gång hävdar jag att det är inte barn som fattas världen. Det finns många barn som redan är födda till svält och för tidig död på grund av att t ex religion förbjuder både preventivmedel och abort.

  68. Törnrosa skriver:

    Leifer: Glönde skriva over and out

  69. Törnrosa skriver:

    Matias: Myt eller inte så är det min sanning. Kan ha med att vi tillhör olika generationer och olika sociala skikt att göra plus att vi naturligtvis är olika kön.

    Jämställdheten, känns för mig i mitt liv ha kommit mycket långt om jag ska vara ärlig. Jag är ganska övertygad om att det byggs på lite här och lite där och så småningom kommer det säkert att bli bra och blomstra fint, tills det blir dags för något nytt igen.

    Ett slags mönster som måste kännas igen; något föds, blomstrar, falnar och dör, för att ge plats för något nytt,
    Ha det bra

  70. leifer skriver:

    Törnrosa

    Mänskligheten har levt i 10,000-tusentals år utan att varken preventivmedel eller abort varit möjlig. Ingen kallar avsaknad av detta för patriarkaliskt. Detta är alltså det naturliga (om man ska prata vad som är naturligt). Jag har dessutom inte talat emot att man använder sig av detta men du bör inse referenserna. Så snacket om ovärdigt m.m. är bullshit, det är du som vänder på argumentationen om vad som är ovärdigt.

    Har du den synen så undrar man hur då då ser på naturfolk. Naturfolkens kvinnor får många barn.

    Vad gäller hur du ”som kvinna” känner det, så kan du definitivt inte tala för alla kvinnor, eller tro att alla andra kvinnor känner likadant. Finns t.ex. många kvinnor som tycker att abort är förkastligt, för att nämna något.

    Den 39-åriga kvinnan beskriver inte bara sig själv utan en samhällsutveckling i västvärlden som blivit ett problem, både för män och kvinnor. Men särskilt männen kommer allt mer till korta. Det är kanske vår tids största samhällsproblem, detta att män slås ut eller inte är fullt delaktiga i samhället. Konsekvenserna av ett matriarkat är alltså allt annat än positivt. Du borde alltså välkomna och jobba för en utveckling med riktig jämställdhet istället!

    Over and out.

  71. Matias skriver:

    Törnrosa

    ”Ett slags mönster som måste kännas igen; något föds, blomstrar, falnar och dör, för att ge plats för något nytt”

    En sak som jag tror att är döende, är den båda könen omfattande jämställdheten. Den dör i samma takt som det kvinnliga oberoendet växer.

    Jag har också trott på myter. Myten om jämställdhet var den största.

    Och ha det bra du också :)

  72. Törnrosa skriver:

    Leifer: Att få många barn var före vår moderna tid ett sätt att se till att både mänskligheten i det stora och i det lilla överlevde och tog hand om varandra. Precis som naturfolken.

    Nu står ju efter vad jag kan förstå mänskligheten inför helt andra svårigheter. Jorden riskerar att bli överbefolkad. Det var väl ett mindre lyckat försök i Kina med födelselkontroll. Skulle dock gissa att någon form av vettig födelsekontroll måste till förr eller senare så att de flesta i alla fall ska få mat för dagen.

    Med sådana tankar i bakhuvudet känner jag om möjligt ännu mindre förståelse för ditt resonemang,

    Och det var EN 39-årig kvinna som problematiserade sin missbedömning och drog in hela västvärlden i sitt resonemang. Det köper du tvärs av för att det passar dig.

    Men om jag kommer och har en synpunkt som inte passar dig så ska jag ändra retorik. Det kan du ju bara drömma om det kommer inte att ske.

    Men som sagt nu vet jag och förhoppningsvis en massa andra kvinnor var du står när det gäller abortfrågan.
    Ha det bra

  73. leifer skriver:

    Törnrosa

    Nu är det ju du som använder abort-frågan för dina egna syften eller hur!
    Du pratar om kvinnans ”rätt till sin kropp”. Men sen kommer din efterhandskonstruktion med att vi måste reglera antalet födslar för att motverka överbefolkning!

    Och dessutom, är inte i såna fall också en form av kontroll? Vad säger du till en kvinna som vill ha 3 eller 4 barn? Nej, du har inte rätt till din kropp? Och vad blir då straffet för en kvinna som ändå skaffar fler än 2 barn (eller vad gränsens sätt enl dig), jag gissar att straffet uteblir eller hur?

    Och ännu mer, hur ska du förklara för alla andra kutlurer att dom lever fel, hur var det nu, tycker du inte att dom har rätt till sin kultur?

    Jag paratar faktiskt bara om Sverige i mina resonemang.

    Och nej, jag är inte emot abort (som du försöker med gång på gång).

    Ha det bra du med (no hard feelings)

  74. Törnrosa skriver:

    Leifer: Efter alla snack vi haft så visar du att du inte fattat något av det jag skrivit.

    Kvinnan har rätt till sin kropp. Du har inte rätt till hennes kropp. Hade du läst allt vad jag skrivit så hade du vetat att det inte är några efterhandskonstruktioner, medan du försöker ta dig ur den ena knipan efter den andra, med att blanda bort korten och skyla över dina tänk.

    Du är väldigt mycket för att snacka straff. Hur födelsekontrollen kommer att se ut i framtiden är tack och lov inte min sak att tänka ut, men att någon sådan form måste till bör vara ganska troligt.

    Leifer när jag blandade in hela planeten så var det alltså ingen efterhandskonstruktion utan jag tänker på det sättet. Jag kanske har ett bredare perspektiv i mitt tänkesätt än du eftersom du bara tänkte på Sverige.

    Dom ungar som jag har valt att ha lever i u-världen så därför är väl mitt tänk något annorlunda.
    Ha det bra

  75. Jenny Kristiansson skriver:

    Matias

    ”Den dör i samma takt som det kvinnliga oberoendet växer.”

    Det manliga oberoendet då? Män skaffade sig rösträtt, fackföreningar, utbildning, politiskt engagemang osv. osv. Det är naivt att tro att kvinnorna inte skulle hänga på den utvecklingen för att förbättra det för sig själva. Ja absolut, männen visade vägen och här sitter vi nu. Allt prat om den fria individen och att man kan få allt bara man kämpar har ju påverkat oss kvinnor också.

    Leifer

    Jag har lite svårt för ditt: ”Män vill ha 50% av den reproduktiva makten”. I vissa länder te.x i Afrika och Arabvärlden har männen 100% av den reproduktiva makten. I många av dom länderna är dessutom preventivmedel förbjudna. Resultatet blir att det föds många barn ofta för tätt efter varandra vilket är oerhört skadligt för den kvinnliga kroppen som försvagas och slits ut väldigt fort. För att inte tala om alla komplikationer som uppstår och att det är många som dör i barnsäng. I Nepal har kvinnor gått från detta till att ha mer makt över den egna kroppen osv. Resultatet har blivit att det föds färre barn, dom är nästan nere på våra nivåer, kvinnorna mår bättre och kan ta hand om de barnen de har på ett bättre sätt.

    Du talar om 50%. I mina öron låter det som en omöjlighet. Mannens insats är inte 50%, låt oss säga att den är 20% och kvinnans 80%. För mannen bär ju inte barnet 50% av tiden eller föder det 50%. Om kvinnan blir gravid och inte vill ha barnet till 100% medan mannen vill ha det till 100% vad händer då? Du får väldigt gärna delge mig dina funderingar kring detta. Det är minst sagt intressant. Du vet ju hur min grundtanke är, att ett förhållande aldrig kan bli 100% jämställt, men så länge man håller stenhårt på respekten till varandra så är det ingen fara.

    Sen är jag helt klart för att pappor ska ha lika stor rätt till sina barn som mammorna. Men då är ju barnen redan födda.

  76. leifer skriver:

    Törnrosa

    Vi pratar barn här, att prata om att kvinnan ”har rätt till sin kropp” är en av dina skenmanöver och ett sätt att slippa ta en seriös debatt. Ett barn består av lika delar pappan och lika delar mamman. Barnet består alltså inte till 100% av mamman. Har aldrig sagt att en man ska ha rätt till kvinnans kropp alltså. Och tycker definitivt inte kvinnor ska ha rätt till mäns kroppar eller spermier, och utan spermier blir det inga barn. Så då kvittar det hur mycket kvinnor pratar om rätten att skaffa barn, rätten till sin kropp eller vilka ord man använder för att försvara huvudmakten över reproduktionen. Pappa är lika viktig som mamman, nåt som du verkar ha mycket mycket svårt att acceptera. Tillika att män ska kunna skaffa barn lika lätt/svårt som kvinnor.

    I övrigt börjar du allt mer likna en odräglig moralist. Du tänker ”stort”, du tänker ”rätt” etc. Men sen vill du i alla fall inte gå in med några detaljer hur du vill att man ska åstadkomma nånting av det du säger. Det faller platt till marken, några obehagliga eller obekväma beslut svär du dig tydligen fri ifrån. För hur skulle du se ut då om det framkom hur du vill åstadkomma det ”rätta”?

    Nu är det faktiskt så att i länder som Sverige så föds det för FÅ barn. Dvs resultatet när kvinnan får huvudmakten inom reproduktionen är alltså den motsatta. Om du tycker detta är bra, så betyder det i slutändan att befolkningen dör ut. Idag räddas det bara av invandring. Men hur blir det om hela jordens befolkning lever likadant?

  77. leifer skriver:

    Jenny Kristiansson

    Det föds inte bara många barn i arabvärlden, och alla länder är inte muslimska länder. Naturfolk har liknande beteende, bl.a. för att man helt enkelt inte har tillgång till vare sig abort eller preventivmedel. Och det är inget patriarkat bara för att dom sakerna inte finns, det är väl rätt självklart?

    Vad gäller mannens insats, så är jag med konfunderad hur du tänker. För det första, ett barn består till lika delar av pappa och mamma. För det andra, tror man på jämställdhet, så måste man mena att pappan är lika viktig. Man brukar också prata om jämställdhet som att det är samma rättigheter, skyldigheter, möjligheter oavsett kön. Dvs kön ska inte bestämma möjligheterna för en person, och friheten i livsvalen ska vara lika oavsett kön. Man kan också prata om barnens rättigheter, och även då perspektivet att pappan är lika viktig som mamman.

    Att gå in i detaljer är inte givet så enkelt hur man exakt ska åstadkomma jämställdhet inom reproduktionen, men har man accepterat målet, så kan man hitta lösningar och kompromisser. En väg kan t.ex. vara att staten sponsrar surrogatmödrarskap för män (skulle då kompensera kvinnor som skaffar barn utan en pappa ex genom att inseminera i Danmark). Det är möjligt att man inte kan nå hela vägen för män inom reproduktionen, men då menar jag att man istället ska kompensera män på annat sätt. Annars får vi nån form av ett matriarkat i förlängningen menar jag.

  78. Törnrosa skriver:

    leifer: Du kan kalla mig vad du vill. Men din bristande insikt i att förstå att jag inte kan tala om hur en födelsekontroll ska gå till i en framtid som vi inte vet något om känns bara så sorglig. När den kontrollen kommer att behövas får vi hoppas att det blir hyfsat bra beslut. Skulle tippa på FN-nivå eller något sådant.

    Visst pratar vi barn. Men utan villig kvinnokropp inget barn. Och spermier i sig med kända fäder är inga problem att få, det är nog betydligt besvärligare att få till en villig mamma.

    Jag är ingen odräglig moralist, jag har bara beskrivit hur jag tänker och varför. Inga synpunkter i övrigt. Det var du som skrev att du bara tänkte på Sverige och då måste jag få utveckla mina tankar utan att bli kallad moralist.

    Jag vet att det föds för FÅ barn i Sverige, men det beror ju på hur man ser på det. Och i stället för att insemininera och skaffa surrmammor, eller avskaffa aborträtten så är det kanske lämpligt att öka adoptivförfarandet och därmed hjälpa redan födda barn som troligen annars dör av undernäring.

    Blir jorden överbefolkad så kan du ändå kallt räkna med folkförflyttningar och då framför allt till sådana områden där det finns plats med små befolkningar.
    Något som jag tycker känns väldigt naturligt.

    Jenny verkar också ha många bra funderingar.

  79. Jenny Kristiansson skriver:

    Leifer

    Naturfolken tänker jag inte uttala mig om eftersom det finns så många variationer av dem precis som av oss. Och jag vet att det föds många barn i länder som inte är muslimska också. Det var bara exempel.

    Texten i mitten av ditt inlägg håller jag med om, jag skrev ju detsamma i slutet av mitt inlägg. Att papporna är lika viktiga som mammorna. Men jag trodde vi talade om den reproduktiva makten. Som enligt mig inte kan bli 100% jämställd.

    ”En väg kan t.ex. vara att staten sponsrar surrogatmödrarskap för män (skulle då kompensera kvinnor som skaffar barn utan en pappa ex genom att inseminera i Danmark).”

    Jätte bra förslag. Manliga homosexuella par använder sig redan av denna metoden och jag ser inget fel i att singelmän använder samma metod. Surrogatmödraskap är ju något som är vanligt i USA och jag ser inga problem med att det tillåts även i Sverige. Och tydligen så finns det kvinnor som verkligen gillar det här med att vara surrogatmammor eftersom dom gillar känslan av att vara gravida. Jag läste om en kvinna som hade varit surrogatmamma sju gånger plus att hon hade ca. tre egna barn. Alltså hon har varit gravid 10 gånger! Men hon älskade det.

  80. Torstensson skriver:

    Leifer

    Du talar om att kvinnor inte vill släppa ifrån sig sin reproduktiva makt. Att män måste börja välja kvinnor som vill släppa ifrån sig den. Att kvinnor måste börja välja män som inte lever enligt dig traditionellt och patriarkaliskt.

    Problemet är då att du utgår från att manlighet idag är något absolut negativt, att det inte finns något positivt med det alls.

    På din första punkt, att män måste välja kvinnor som vill släppa ifrån sig makten över barnen säger jag att du har en ensidig syn på makt. Du utgår nämligen ifrån att män och kvinnor ska skilja sig en dag. Att alla som lever enligt vissa mönster är olyckliga. Jag menar på att män och kvinnor skiljer sig idag pga. av att det finns för lite intresse av varandra, där en del av förklaringen till att kvinnor inte behöver män är för att män idag feminiserats så att många kvinnor finner dom oattraktiva och onödiga. Men också för att kvinnan idag av fri vilja och dels av påtryckning från samhället vill jobba vilket gör en man överflödig på många punkter.

    Kvinnor uppmuntras till att vara med och försörja familjen och det tycker jag är positivt. Så har också samhället utvecklat sig.

    Jag tycker inte det är positivt med den synen på mannen vi har idag, där han är överflödig-ett redskap. Detta pumpas ut av media konstant och via serier och filmer. Jag menar att kvinnan ska få ha de val och preferenser hon vill, dels för att jag tror att det är svårt att kringgå kvinnans biologiska preferenser och dels för att en kvinna som jobbar faktiskt ökar parets gemensamma inkomst. Jag ser däremot att dessa par glider ifrån varandra pga. av att båda jobbar och på grund av att det finns för lite respekt och kärlek i västerländska förhållanden generellt. Om vi istället får lära oss att uppskatta olikheter och också visa på vilka positiva effekter en god sammanhållning har och hur man når den så är jag mer öppen för ett sådant förslag än det du presenterar. Män och kvinnor som är hetero och som vill leva tillsammans ska få göra det i vilka konstellationer dom önskar, men dom måste lära sig att vårda varandra bättre. Mannen behöver uppskatta kvinnan och det hon gör och vad än det är hon gör och kvinnan måste uppskatta sin man för det han gör och vad än han gör.

    Att förhindra skilsmässor ser jag som nödvändigt för att barn ska kunna växa upp utan trauman, under förutsättningen att förhållandet verkligen är bra. Det vore även bra för ekonomin om det föddes fler barn, inte minst har Reinfeldt sagt det vid några tillfällen, han vill helt enkelt att vi ska göka mer, jag vill också att vi ska göka mer men nöjer mig inte bara med det. Jag vill att vi ska förstå konsekvenserna av vår senmoderna livsstil. En livsstil som har stark vind i seglen av media som pumpar ut hur vi ska förverkliga oss själva som individer via för stunden ge oss själva någon belöning, typ en drink med väninnorna. Jag menar på att media, borde visa de negativa sidorna av ett självförverkligande, att man genom politiska satsningar möjliggör för folk att värdesätta familjen. För värdena tror jag finns inom många av oss. Vi ändrar inga beteenden egentligen, vad vi gör är att ge en annan positiv belöning för något som gynnar gruppen som helhet. Människan ändrar inte beteenden om det inte finns någon funktion i att beteendet ändras.

    Beteendet är oförändrat eftersom det resultatinriktat, det är alltså inte beteenden du ändrar, det är belöningen som har ändrats. Det måste finnas en tydlig motivation, ett mål som anses som en belöning för att du ska få till stånd ett annorlunda handlande. Jag gör alltså skillnad på handlande och beteende. Du kan t.ex. aldrig få folk att gilla att hålla handen över en låga, till sist kommer personen dra undan handen i smärta. Men du kan få folk att handla till att hålla handen över en låga om belöningen består i 1 minuts svidande och en skattkista med guld.

    Problemet är att media visar inte män och kvinnor denna skattkista med guld, dom visar bara smärtan i ett förhållande. Ett förhållande har ingen mer belöning idag, det finns alltså ingen stark motivation till att nå en belöning. För den finns inte att få. Fast det är inte anledningen till att situationen uppstått, anledningen är att kvinnan vill ha en man som har högre status än henne på vissa områden. Så har det alltid varit och vi ser det tydligt även bland feminister, de vill ha statusmännen. Men olika samhällen har olika förklaringar till vad status är men det fyller samma funktion.

    Jag menar att västerländska män måste betyda något för västerländska kvinnor. Något som innebär att tvåsamheten med en man belönas mer än ensamheten med väninnorna vid en skilsmässa. Vi kan tvinga kvinnor att välja män som är si eller så, men det leder inte till något om det inte fyller en funktion. Vad män kan göra är att bli funktionell för kvinnor. Jag tror här att belöningen för att vara ihop måste vara starkare och mer funktionell än belöningen som det innebär att vara skild. Belöningen kan alltså bestå i att kärlek är bättre än att dricka cosmopolitans och snacka strunt. Då krävs det att kärleken till varandra uppfyller kriterier för att belöningen ska vara angenäm. Det är där jag tror passionen kommer in i bilden. Det kan vara att släppa på sina hämningar, att odla en kultur i samhället som har fokus på vissa saker som gör att människan helt enkelt blir bättre på att älska varandra. Det kommer inte innebära automatiskt att kvinnor slutar leta efter bättre män, men det kommer göra det svåra för dom att se singellivet och cosmopolitandrinkar som något bättre.

    Om människor ändrar skolundervisningen för pojkar så att de kan bli de vinnare som tjejer kräver så utjämnar vi åtminstone lite där också. Kvinnor vill ha vinnare, oavsett vad det innebär i rollen som vinnare. Vinnare kan vara hur hon uppfatttar mannen. Om mannen är stark i sig själv och har en positiv självbild så är han mer vinnare i kvinnans ögon än en man som har en dålig självbild eller självförtroende. För att kvinnan ska se denna belöning måste män ges utrymme för samma chanser som kvinnor att kunna utveckla sig.

    Du utgår från att kvinnor och män antingen ska välja annorlunda eller att dom ska separeras från varandra. D.v.s. du vill åstadkomma en sorts separation mellan könen, större än vad den är idag och först då kommer individerna fråga sig om det var värt det och enligt dig är svaret ja för då har vi uppnått jämställdhet.

    Men då frågar jag mig, varför kan vi inte uppnå jämställdhet genom att vara olika i våra beteenden och ha olika preferenser? Hur vet du att synen på mannen som en minst lika bra förälder inte kan ändras på andra sätt? Om män hade fått mer cred för sin roll och om man hade tagit sunda beslut kring barnets väl vid en skilsmässa, beslut som grundar sig på forskning och inte politiska åsikter om vem som för barnet kan vara den bästa föräldern. Jag tror t.ex. att ett barn behöver sina föräldrar olika mycket i olika åldrar, t.ex. så anser jag att mamman är viktigast för barnet när det är litet, och att pappan fyller en oersättlig roll när det kommer till att ha en manlig sund förebild. Det finns trovärdig forskning som styrker detta.

    Jag tror inte på likriktade beteenden, jag tror på förändrade attityder, andra belöningar, och jag tror på kärleken. Det är för mig version 2.0 av jämställdhet. Om jag har rätt, ptja jag vet inte, jag försöker få folk att förstå belöningen som det innebär att välja en tjej som värdesätter familjen. Jag försöker få män att värdesätta familjen.

  81. Törnrosa skriver:

    Torstensson: Har lusläst vartenda ord du skrivit och tycker om ditt resonemang. Trots att jag är väldans straight har jag dock svårt att finna mig själv i ett sådant förhållande. För självständig och måhända ”bångstyrig ensamvarg” men jag sympatiserar klart med det du skriver.

    Du visar en respekt för de olika behov som finns vid olika åldrar.
    När det gäller pojkars utbildning har jag också skrivit tidigare här att man kanske borde prova att skilja på könen under vissa perioder i skolan, eftersom pojkar anses utvecklas senare och då förmodligen har andra behov än tjejer. Killar kan t ex ha ett större behov av att röra på sig à la gympa.

  82. Jenny Kristiansson skriver:

    Torstensson,

    jag måste bara få fråga om det verkligen är vad ni vill? Vill verkligen du och dina killkompisar uppfostras till vinnare av samhället? Känner du att det är en genomgående känsla hos de flesta män du stöter på? Att ni har förlorat det där vinnande konceptet som förde er dit där ni är idag? Vilka är dina förebilder? Jag anser att det är viktigt med förebilder, har flera stycken själv.

    Detta är oskyldiga frågor, jag sitter inte och vässar naglarna bakom ryggen på dig.

  83. Matias skriver:

    Jenny Kristiansson:

    ”Det manliga oberoendet då? Män skaffade sig rösträtt, fackföreningar, utbildning, politiskt engagemang osv. osv. Det är naivt att tro att kvinnorna inte skulle hänga på den utvecklingen för att förbättra det för sig själva. Ja absolut, männen visade vägen och här sitter vi nu. Allt prat om den fria individen och att man kan få allt bara man kämpar har ju påverkat oss kvinnor också.”

    Du missförstår mig. min poäng var att den feministiska revolutionen fördes i jämställdhetens (ömsesidighetens) namn, detta, enligt mig, pga. kvinnors beroende av mäns försörjarfunktion. Nu när kvinnor inte mera är beroende av män som försörjare har jämställdheten för kvinnor mera och mera börjat handla om självförverkligande och mindre och mindre om ömsesidighet.

    Det falska är att det ökade kvinnliga oberoendet/jämställdheten sades gynna båda könen, så blev det inte. Mansrollen har förblivit ganska traditionell och dom självförverkligande jämställda kvinnorna har visat inget intresse av att ändra på det här, därför att den ännu fyller sin funktion för vissa typer av kvinnlighetsförverkligande.

    Jag ser detta som ett svek, både från feminismen och från kvinnorna. Jämställdheten marknadsfördes som ”båda könen omfattande jämställdhet”, men som det visar sig nu allt klarare, handlade det enbart om kvinnligt oberoende.

    Man kunde säga att den ömsesidiga jämställdheten fyllde en funktion i detta projekt för kvinnligt oberoende, men det hanlade aldrig om ömsesidighet.

  84. Matias skriver:

    Torstensson:

    ”Du utgår från att kvinnor och män antingen ska välja annorlunda eller att dom ska separeras från varandra. D.v.s. du vill åstadkomma en sorts separation mellan könen, större än vad den är idag och först då kommer individerna fråga sig om det var värt det och enligt dig är svaret ja för då har vi uppnått jämställdhet.

    Men då frågar jag mig, varför kan vi inte uppnå jämställdhet genom att vara olika i våra beteenden och ha olika preferenser”

    Jag skrev något dylikt. Håller med om att likhet inte är en förutsättning för jämställdhet, men män och kvinnor är på många sätt mera lika än tidigare och världen är också full med lika (mera och mera) möjligheter för båda könen. Så likheten ökar hela tiden på vissa områden.

    Jag menade inte att vi har uppnått jämställdhet efter att ha svarat JA på den frågan. Jag menade att då är vi ense om att ömsesidig jämställdhet är något vi vill ha, efter det måste vi leva upp till det/leva ut det.

    Vi ska inte för jämställdheten för givet, vi kan inte vara själviska och och tro att jämställdhet blir till oberoende av våra val. Kvinnor tar det håglöst för givet att män förhåller sig jämställt till kvinnor, samtidigt som kvinnorna själviskt använder män som medel att förverkliga sin kvinnlighet, utan att bry sig om att tänka på en hurdan manlighet detta självförverkligande är delaktig i att skapa.

    Min poäng var att vi ska göra män oberoende (åtminstone medvetna) av kvinnor, likadant som vi gjort kvinnor oberoende av män, så att män kan förverkliga sig själva oberoende av kvinnliga krav och förväntninar. Men om män gör det lika själviskt som kvinnor har gjort det i sin ”jämställdhet”, ska vi nog inte förvänta oss någon ömsesidig jämställdhet och kärlek, Men åtminstone jämställdhet i den ömsesididiga könsliga själviskheten.

  85. leifer skriver:

    Torstensson

    ”Du utgår nämligen ifrån att män och kvinnor ska skilja sig en dag.”

    Jag vänder mig emot det uttalandet! Jag talar om jämlikhet i förhållanden, och det kan vara så att det mycket väl är en faktor för båda mer lyckade relationer, och mer långvariga sådana! Dessutom, om folk väljer partner för att dom passar ihop och ger varandra frihet i förhållande, så kan det i sig vara en faktor som gör att det håller bättre. Om pappan är lika viktig för barnet så kanske det också har betydelse. Att känna sig i underläge i ett förhållande är väl ingen som vill? Ex om en manen känner ett hot att ”kvinnan ska dra med barnen”. Obalanser är även en grogrund för svartsjuka, även det nåt som kan förstöra ett förhållande.

  86. leifer skriver:

    Törnrosa
    ”Och spermier i sig med kända fäder är inga problem att få, det är nog betydligt besvärligare att få till en villig mamma.”

    Du menar att kvinnor kan välja, men inte män? I såna fall håller du ju med om att det är ojämställt.

  87. Törnrosa skriver:

    Leifer: Det är inte lika tekniskt komplicerat att lämna från sig spermier, som att föda ett barn. Min åsikt.

    Jag har väl aldrig påstått att det är en jämlik process. Jag har inte ens påstått att det ska vara en jämlik process, tvärtom tycker jag att jag hävdat att just den biten, i mina ögon. ska vara ojämlik.

    Det jämlika i reproduktionen hittar du, enligt mina känslor och funderingar, i Torstenssons svar om vilka åldrar som jobbar ”bäst” ihop med barnens olika åldrar.

    Ha det nu riktigt bra leifer, och tro inget annat än att jag gillar dig, för det gör jag :-)

  88. Torstensson skriver:

    Leifer

    Nej svartsjuka är något sunt i min värld och jag kan förklara varför. Det är fundementalt viktigt att vi är svartsjuka.

  89. Tanja skriver:

    Det är iofs väldigt offtopic för originalnyfiken, men jag i alla fall vill gärna höra varför det är fundamentalt viktigt med svartsjuka.

  90. Torstensson skriver:

    Jenny Kristiansson

    Bra synpunkt jag ska förbereda ett svar när jag har mer tid. Måste förbereda andra saker nu och får återkomma om några dagar.

    Törnrosa

    Trevligt att vi delar en hel del synpunkter på saker och ting.

  91. Pelle Billing skriver:

    Matias,

    ”Visst väljer vi. Vi är inga naturens spratteldockor, utan människor som är ansvariga för våra handlingar och val. Vi väljer att inte tänka på det, det är en stor skillnad.”

    Vi väljer våra handlingar. Dvs vi väljer vem vi hoppar i säng med, vem vi gifter oss med, osv.

    Men vi väljer inte vem vi blir kära i. Om jag säger till dig att bli kär i en person så kan du inte göra det på beställning. Däremot kan du själv säga ja eller nej tack om personen vill hoppa i säng med dig, eller om personen vill gifta sig med dig, osv.

  92. Matias skriver:

    Pelle,

    ”Men vi väljer inte vem vi blir kära i. Om jag säger till dig att bli kär i en person så kan du inte göra det på beställning.”

    Det finns väldigt få handlingar som är så spontana att de inte skulle kunna begripliggöras i termer av vilja. Jo, det stämmer att man inte kan bli kär på beställning, men ändå är jag inte säker på om att bli förtjust/kär är så spontant att de inte kan förstås som vår vilja? Kärlek däremot är helt ett val. Att älska är det mest aktiva och fria vi människor kan ”göra”. Man kan välja att bry sig om en annan människa och det är redan i sig att älska, så på ett sätt kan man välja. Men jag förstår vad du menar.

  93. Aktivarum skriver:

    Jenny Kristiansson:

    ”Det manliga oberoendet då? Män skaffade sig rösträtt, fackföreningar, utbildning, politiskt engagemang osv. osv. Det är naivt att tro att kvinnorna inte skulle hänga på den utvecklingen för att förbättra det för sig själva.”

    Det där är en helt felaktig beskrivning – om du lärt dig det där i skolan har jag lust att skälla ut din lärare. När rösträtten diskuterades första gången så hade ca 10% av alla män rösträtt. Hur blev den minoriteten av männen magiskt till ”männen i allmänhet”? Rösträtten var en kamp mellan vissa män – och andra män. Vissa män fixade rösträtt till kvinnor – andra män gjorde det inte.

    Kvinnorna hängde inte på någon utveckling. Utvecklingen nådde kvinnorna på egen hand i takt med vilken manlig sida som vann mark. Det är inte bara naivt utan löjligt att tro kvinnor hade politiskt inflytande i kampen om politiskt inflytande. HADE kvinnor kunnat få rösträtt så hade det bevisat att de inte behövde den eftersom de bevisligen då redan hade makt att få sin vilja fram i politiken. Något de flesta män saknade på den tiden.

    ”Ja absolut, männen visade vägen och här sitter vi nu. Allt prat om den fria individen och att man kan få allt bara man kämpar har ju påverkat oss kvinnor också.”

    Det där är bullshit! Den fria individen betyder att du har ett antal möjligheter att välja mellan och får göra dina egna proriteringar. Att man skulle kunna få ALLT (ha kakan och äta den) är nåt feministerna själva hittade på när man skulle inbilla unga tjejer att en satsning på karriären inte skulle hindra dem att bilda familj.

    Det är klart tjejen som skrev artikeln inte kommer att säga detta. När hon insåg det hade hennes möjlighet att bilda familj redan försvunnit. Det var bara för henne att gilla läget – exakt som feministprofilerna hade planerat. Att sedan Steinem själv gifte upp sig säger såklart de lurade feminist-anhängarna inget om. Det är väl för smärtsamt att inse att inte nog med att feministernas stjärnor saboterade deras möjligheter. Feministstjärnor som Steinem såg dessutom till att behålla möjligheterna för egen del.

    Allt enligt kändisregeln

    - Ja men när hon gör det är det ok!

  94. Jenny Kristiansson skriver:

    Aktivarum,

    Måste erkänna att jag var tvungen att kolla upp Steinem, eller nä nu ljuger jag, jag tänkte göra det, men jag orkade inte. Ska jag vara helt ärlig så har jag ingen vidare koll på kända feminister, varken levande eller döda. Det kanske diskvalificerar mig från att kommentera på denna bloggen?

    Jag vet att alla män inte hade rösträtt i begynnelsen när det började diskuteras i Grekland. Jag gick inte så långt bak i historien som du.

    ”Kvinnorna hängde inte på någon utveckling. Utvecklingen nådde kvinnorna på egen hand i takt med vilken manlig sida som vann mark.”

    Ska jag tolka detta som att du anser att kvinnor genom hela historien har varit passiva?

    Sen har vi det här med karriär / bilda familj. Jag håller med om att det för en kvinna uppstår många kniviga frågor i den situationen. För många kvinnor vill ha ett stimulerande jobb OCH någon gång i livet vill de flesta kvinnor nog skaffa barn också. Och jag tror faktiskt att de flesta får det att gå ihop, visst det är ett evigt balanserande och prioriterande. Men jag anser att valmöjligheten måste finnas, alltså att möjligheten för en kvinna att göra karriär och skaffa barn måste finnas. Om kvinnor skulle vara tvungna att välja rakt av antingen eller vad skulle då resultatet bli? Kanske skulle många kvinnor då välja en karriär istället med resultatet att ännu färre barn föddes. Och kvinnorna som födde barn skulle stanna hemma, vilket säkert en del hade gillat, medan andra efter en tid skulle bli frustrerade. Många kvinnor på 50- talet som var hemmafruar blev ju väldigt frustrerade och fick ta antidepressiv medicin. Att gå hemma är kanske inte så stimulerande i längden.

    Japan har det problemet just nu, människor satsar på karriären och bryr sig inte om att skaffa familj. Deras befolkning kommer att minska istället för att öka. Så där diskuteras det för fullt hur man genom politiska åtgärder ska få folk att skaffa barn. Man måste helt enkelt underlätta och göra det attraktivt för kvinnor att skaffa barn. Och för män också givetvis. Man ska inte förlora för mycket på att skaffa barn. Jag tror att man som samhälle i längden tjänar på att ha en sådan inställning.

  95. En Annan Anonym skriver:

    @Jenny

    Gloria spenderade 30 år med att propagera för att äktenskapet är en kvinnofälla. Därefter snärjde hon en sydafrikansk miljardär och hade inget problem att gifta sig.

    Japan har många problem, bl.a. soushoku danshi en rörelse bland män som förkastar traditionella mansroller, tydligen så är kvinnorna i japan riktigt upprörda över detta, eftersom det innebär att männen inte längre är så sexiga som kvinnorna skulle vilja att de var.

  96. Pelle Billing skriver:

    Jenny,

    ”Det kanske diskvalificerar mig från att kommentera på denna bloggen?”

    Absolut inte. Fortsätt gärna kommentera.

  97. Aktivarum skriver:

    Jenny K:

    ”Måste erkänna att jag var tvungen att kolla upp Steinem, eller nä nu ljuger jag, jag tänkte göra det, men jag orkade inte. Ska jag vara helt ärlig så har jag ingen vidare koll på kända feminister, varken levande eller döda. Det kanske diskvalificerar mig från att kommentera på denna bloggen?”

    Dumheter! Ingen är expert från början och du har samma rätt som alla andra att diskutera och lära dig nya saker. Och du behöver inte hålla med om allt andra säger.

    ”Jag vet att alla män inte hade rösträtt i begynnelsen när det började diskuteras i Grekland. Jag gick inte så långt bak i historien som du.”

    Jag menade Sverige på1800- tidigt 1900-tal när VI SVENSKAR hade rösträttskampen, inte antikens grekland. Du gick sålunda bra mycket längre bak än jag gjorde nu :)

    ”Ska jag tolka detta som att du anser att kvinnor genom hela historien har varit passiva?”

    Ja och nej, ordet passiv ger ingen bra beskrivning här. Jag skulle säga att kvinnor genom hela historien varit INDIREKTA i sitt agerande. Dvs agerat via sin man eller nån annan man. Jag skulle även säga att den högljudda feminismen är fullkomligt överskattad. De indirekta kvinnor som agerat inom liberala demokratins ramar har haft mycket större framgång.

    ”Sen har vi det här med karriär / bilda familj. Jag håller med om att det för en kvinna uppstår många kniviga frågor i den situationen. För många kvinnor vill ha ett stimulerande jobb OCH någon gång i livet vill de flesta kvinnor nog skaffa barn också. ”

    Thats the point! Det vill män också! Många många män har valt mindre stimulerande bättre betalda jobb för att a) få bättre val av flickvän och
    b) försörja sin familj – ett krav för att att förtjäna respekt. De har valt bort massor av saker i sina liv. När de ser tidningars journalister babbla om hur kvinnor kan äta kakan och ha den kvar så lämnar männen tidningsbranschen för internet – för alltid!

    I en av de många mansgrupperna fanns en man som inkomstmässigt tillhörde de 5% rikaste personerna i USA. Han var absolut inte nöjd med sitt liv, han var förbannad så in i h-e han hade gjort precis som han skulle hela livet – bättre än de flesta – och vad var tacken? Skäll och bråk! Hans familj var helt i händerna på feministmedias propaganda och allt var hans fel såklart.

    ”Och jag tror faktiskt att de flesta får det att gå ihop, visst det är ett evigt balanserande och prioriterande.”

    Jag vet inte vem som fått dig att tro de flesta får det att gå ihop. Men låt oss titta lite på marknaden: Med alla relationsspalter, terapeuter, med all pornografi, med ökande sexual deviancy, med gigantiska siffror på otrohet, till och med företag vars affärside är att hjälpa otrohet samt oräkneliga genuspedagoger som måste hålla pekpinnen så folk går i rätt riktning, med ministrar och företagschefer som gått på porrklubb, med en minister som påstås ha köpt sex, med kungens kvinnoaffärer och lägg till detta sjunkande födelsetal överallt i västvärlden.

    Vad tyder på att folk får det att gå ihop? Och vad betyder för övrigt att saker ”går ihop” Det verkar inte betyda ett väl fungerande liv. Det verkar snarare betyda människor som gör en massa saker halvdåligt och som är så upptagna med att motsvara alla krav att de gör INGENTING bra!

    ”Men jag anser att valmöjligheten måste finnas, alltså att möjligheten för en kvinna att göra karriär och skaffa barn måste finnas.”

    Varför det? Det är ju bevisligen så att det inte är ett val för MÄN. En man som vill satsa på vad han tycker är roligt kommer ofta att välja bort barn och familj. Tjejer vill inte gifta ner sig så enkelt är det. Inte ens min högavlönade högutbildade lärarinna i affärsretorik fattade detta enkla faktum att anledningen män dominerar de rikaste positionerna är att alla män som såg nåt annat som viktigare konkurrerades ut för länge länge sedan.

    Detta medan kvinnorna som tävlar om dem forttarande levt hela sin ungdom med tidningar som sprider Gloria Steinem och Kathy Whatever och Barbara Walters-budskap att kvinnor måste kunna kunna göra bäggedera. Så tjejerna var säkra på att allt skulle lösa sig för det sade tidningen och den har väl aldrig ljugit?

    Ingen som vill satsa på två saker samtidigt är dock bra nog på nån av dem att konkurrera med den som för länge sedan gav upp allting för en enda sak.

    ”Om kvinnor skulle vara tvungna att välja rakt av antingen eller vad skulle då resultatet bli?”

    Där kan jag bara gå på de data som finns. Sannolikt precis samma som idag. De flesta kvinnor skulle välja kvalitet i relation om alternativet var att ha elitmännens kvalitet på sina relationer (som alla idag föraktar – den och den mannen struntade i barnen bot och bättring basta! – Hur många kvinnor tror du vill vara den där gubben som skälls ut i TV?).

    Den lilla mängd kvinnor som valde karriären först (sannolikt kvinnor som har manlig hjärna precis som Prof. Dahlström säger) skulle alla män med högt värde välja bort till förmån för andra kvinnor som var bättre lämpade mammor. Det var ju därför Maureen Dowd skrev boken ”Are men necessary`?” hon var så förbannad över att de framgångsrika männen valde cocktailservitriser över henne för själv skulle hon såklart inte behöva nöja sig med vilken man som helst.

    Det vore ju katastrof! Främst för alla extremt rika politiker, journalister och akademiker vars karriärer idag är helt beroende av att göra kvinnor och liknande ”minoriteter” missnöjda hela tiden. Hur skall de få råd med champange till SINA flickvänner om inte de kan sälja missnöje till kvinnor som har betydligt sämre levnadsstandard än de själva?

    ”Kanske skulle många kvinnor då välja en karriär istället med resultatet att ännu färre barn föddes.”

    Vad får dig att tro det Jenny? Inte ens de höga feministerna själva trodde det. Så här sade feminismens okrönta gudinna själv redan på 70-talet.

    ”No woman should be authorized to stay at home and raise her children. Society should be totally different. Women should not have that choice, precisely because if there is such a choice, too many women will make that one”

    ”Och kvinnorna som födde barn skulle stanna hemma, vilket säkert en del hade gillat, medan andra efter en tid skulle bli frustrerade.”

    Det där är bara dumheter. Det är bara de rikaste männens fruar som har råd att stanna hemma. Vi kommer att leva i en två-person-ekonomi vare sig vi vill eller inte ingen har råd att ha halva befolkningen arbetslös. Min poäng är att kvinnorna skulle satsa vid en viss tidpunkt mer på det ena – eller det andra. De skulle inte göra allting samtidigt och som idag misslyckas med bägge och lägga pengarna på att köpa tidningar vars budskap är att det är männens fel, bygga utbildningar vars budskap är att det är männens fel och skapa politiska plattformar vars budskap är att – jo det är männens fel och lösningen är att återgå till medeltiden då kyrkan bestämde vilka val som folk fick göra. dvs skylla på STRUKTURER.

    ”Många kvinnor på 50- talet som var hemmafruar blev ju väldigt frustrerade och fick ta antidepressiv medicin. Att gå hemma är kanske inte så stimulerande i längden.”

    Tror du alla män var stimulerade av de skitjobb de fick göra under 50-talet för att reparera effekterna av världskriget? 50-talet kallas även ”efterkrigstiden” av en orsak. Det var inte många personer som kunde leva i lyx då. Den generationen är en av de hårdast arbetande vi haft. De byggde mer än vi tror vi skulle klara av att bygga om vi ens ids anstränga oss. Deras ungar hade mer än de någonsin hade drömt om att ha. Och deras ungar fick lära sig av övervägande kommunistiska lärare att hata sina föräldrar – främst pappan för det var han som bestämde och kommunisterna ville staten skulle bestämma över barnen. Det var så västvärdens misandri började. Det var inte ens feministernas egen ide.

    ”Japan har det problemet just nu, människor satsar på karriären och bryr sig inte om att skaffa familj. Deras befolkning kommer att minska istället för att öka. Så där diskuteras det för fullt hur man genom politiska åtgärder ska få folk att skaffa barn.”

    Japan är ett av världens mest tättbefolkade länder med över 125 miljoner invånare på en yta som är mindre än Sveriges 9 miljoner invånare bor på. Det är nog bara bra för dem att minska sin befolkning. Japan är också ett land med en tradition av att respektera äldre som aktade medlemmar av familjen. Tycker du att det är jämförbart med Sverige där gamla personer bara anses vara i vägen och högsta mode är att säga hur ”förlegat” nåt är?

    ”Man måste helt enkelt underlätta och göra det attraktivt för kvinnor att skaffa barn.”

    Hur menar du det skall gå till?

    Attraktion är relativ. Dvs kvinnor gifter sig med män och skaffar barn för att behov finns. Att göra det lättare för kvinnor betyder inte kvinnorna magiskt börjar välja annorlunda. Kvinnor har aldrig varit helt fria och män har aldrig varit helt fria och den som vill vara helt fri kan leva hos valfri utfattig primitiv naturstam.

    Det är så valet ser ut. Åter är du fri att välja EN av dessa två saker. Problemet är det tredje valet. Att kvinnor sitter hemma missnöjda och konsumerar MEDIA där kända viktiga människor försäkrar kvinnor att de inte behöver välja.

    Vänta skall jag ge ett utmärkt exempel…. En film ramlade nyligen in hos mig.

  98. Aktivarum skriver:

    Jenny K:

    Sådär nu har jag hämtat lite information om filmen jag skulle berätta om. Den har en titel som spelar maximalt på ungfeministiska kvinnors dröm om superkvinnan,

    ”I dont know how she does it”

    PLOT ”By day, Kate Reddy (Sarah Jessica Parker) works for a Boston-based financial management firm; by night, she’s a devoted mother to two adoring children and the happily married wife of out-of-work architect Richard (Greg Kinnear). Though balancing those two worlds has its fair share of challenges, Kate generally manages to come out on top thanks to the support of her best friend, Allison (Christina Hendricks), who’s had plenty of experience balancing kids and a career.”

    Sanningen är ”SHE DOESNT” Varken Sarah Jessica Parker som spelar denna superkvinna eller Allison Pearson som skrev skiten har framgångsrika liv av den formen. De har däremot F-U money som de fått genom att ljuga för tjejer. Deras förmögenheter (Pearson fick 700.000 dollar i förskott för sin andra bok) gör att de kan anlita barnflickor och städare och allt annat som gör att livet de förespråkar funkar – FÖR ERA PENGAR – De kvinnliga konsumenternas liv däremot ”går knappt ihop” de får balansera och tricksa – allt för att kunna följa råd som deras idoler aldrig behöver följa. Och sedan blir de sura för att deras pojkvänner inte är som på film.

    Sanningen är att Allison Pearson är gift med den kände filmkritikern Athony Lane (efter att ha skilt sig från sin första man). Sarah Jessica Parker å sin sida är gift med superstjärnan Matthew Broderick som har exakt NOLL likheter med den där arbetslöse loser-mannen ”Richard” som hon tjänar sin inkomst på att låtsas gilla på film. Och Greg Kinnear som spelar Richard hur ser hans VERKLIGA kvinnoideal ut? Han är inte alls gift med en karriärskvinna i verkligeheten. Han gifte sig 1999 med en nobody-brud vid namn Helen Labdon som försörjde sig på att visa brösten på Sidan 3 i engelska tabloider.

    Du har alltså en film som är svenska feministkvinnors dröm, levererad och tillverkad av personer som är svenska feministkvinnors mardröm

    Starkt jobbat drömfabriken!

  99. Törnrosa skriver:

    Aktivarum: ”Och deras ungar fick lära sig av övervägande kommunistiska lärare att hata sina föräldrar – främst pappan för det var han som bestämde och kommunisterna ville staten skulle bestämma över barnen.”

    Känns som en lite märklig ”sanning”. Skulle vara bra om du kunde visa belägg för att det skulle vara på det viset. Inte ens som generalisering känner jag igen mig. Nöjer mig med att rycka loss detta lilla citat som jag tycker har kvalifikationer att stå helt för sig själv.

  100. Pelle Billing skriver:

    Aktivarum,

    ”Du har alltså en film som är svenska feministkvinnors dröm, levererad och tillverkad av personer som är svenska feministkvinnors mardröm”

    Bra analys.

  101. Aktivarum skriver:

    Törnrosa:

    ”Känns som en lite märklig “sanning”. Skulle vara bra om du kunde visa belägg för att det skulle vara på det viset.”

    Du menar det är en nyhet för dig att marxismen dominerade humanistutbildningarna på den tid lärarna var unga? Isåfall kan jag rekommendera Professor Svante Nordins bok ”Humaniora i Sverige” med gott om citat om hur viktigt det var med en ny marxistisk humaniora.

    ”Inte ens som generalisering känner jag igen mig.”

    Tja, här har du intevjun som Lars Linder gjorde när boken kom ut. Observera att det blev ingen debatt för alla som skulle sköta sådan debatt var redan en del av vad de skulle debattera. Och då vägrade de såklart, alt. så skrev de lite skämtsamt att han den där dåren påstår marxismen bär skulden. Och så kan de ju inte vara för vad läste de själva under de där åren tror du?

    http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/professor-pa-krigsstigen

    ”Nöjer mig med att rycka loss detta lilla citat som jag tycker har kvalifikationer att stå helt för sig själv.”

    Klart det har det. Vänstervridningen inom lärarutbildningarna är ingen nyhet. Kommer du inte ihåg när forum för levande historia tog upp ämnet? Vi hoppar till 2007

    ”Tidigare i år visade en Demoskopundersökning bland svenska skolelever att drygt 90 procent inte känner till Gulag. En ännu större andel, 99 procent, saknar kunskap om Det Stora Språnget” … ”Nästan hälften av eleverna, 43 procent, tror att antalet dödsoffer för kommunistregimer understiger en miljon”

    http://www.sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article264886/-Ljus-over-kommunismen.html

    Jag kan även upplysa dig om att en av mina universitetslärare visade en film som handlade om hur arbetare tog över fabriken där de var anställda. I efterföljande diskussion (via videolänk till amerikanskt college) så var varenda människa inklusive lärarinnan i Sverige OCH lärarinnan i USA antingen a) kommunistvänliga så det står härliga till eller b) förbannat tysta

    Ensam mot två klasser som romantiserar kommunismen. Med två lärarinnor som också gör det. Kul man hade!

  102. Matias skriver:

    @Aktivarum

    Tack för denna insiktsfulla och underhållande bredsida! :)

  103. leifer skriver:

    Aktivarium

    “Du har alltså en film som är svenska feministkvinnors dröm, levererad och tillverkad av personer som är svenska feministkvinnors mardröm”

    Den var bra, även om man kan undra om alla feministkvinnor älskar ”Sex in the city”. Känns som en serie dessutom som lär klara tidens tand dåligt. För mig framstår den som ett gäng tantsjuka kvinnor som inte ser män som sina jämlikar. Hela grundidén med feminismen är just att respektera varandra som människor och tona ner kön. Dvs det är inte finare, godare, vackrare eller bättre att vara kvinna. Kvinnors sexualitet är inte godare än mäns etc.
    Vill kvinnor ha bättre sex så krävs dessutom mer engagemang och kommunikation. Inte denna unkna gamla variant där man lägger över ansvaret på män, det känns faktiskt barnsligt. Och det är väl just så man uppfattar ”kvinnorna” i sex and the city, som omogna fnittriga och barnsliga flickor.

  104. Törnrosa skriver:

    Aktivarum: OK för referenser. Dock hoppar du lite i tid tycker jag. Såvida jag inte räknat fel i din ”generationsuppräkning”. Visst känner jag till marxistinfluenserna, men jag vill senarelägga dem och inte tillskriva dem samma kraft som du gör när det gäller den vanliga skolan – alltså pratar jag inte universitet och den kulturen.

    ”Hata sin far” – Bullshit. Så länge jag gick i skolan från sent 40-tal till mitten av 60-talet fanns det inte tillstymmelse till sådana tankar på bredare front. Och även när jag på olika sätt senare följt skolan både privat och i jobbet så vill jag inte göra det till en generell ”sanning” som gäller alla.

    Under hela min skoltid fanns det, på de skolor jag gick, tillräckligt många lärare av den gamla stammen för att stoppa sådana glidningar. Den riktiga revolten kom inte förrän 68 – och inte ens då hörde jag talas om ditt ”hata sin far”.

    När det gäller Svante Nordin så har jag av någon anledning inte läst hans bok.
    En miss som jag tänker reparera. Men när han och jag under en period gick i samma klass så kan jag försäkra dig om att det inte fanns någon som helst marxistisk påverkan på oss elever under den tiden. Skulle kunna utveckla detta vidare men avstår.

    Sen vill jag säga att från ungefär 2006 så har jag på grund av min hälsa ganska stora kunskapsluckor när det gäller vår samtid. Det var när jag tänkte börja läsa fatt mig som jag hamnade i den här ”roliga soppan” *asg*. Det började med misandrisidor och så småningom kom jag in här.

    På något sätt är jag tyvärr inte förvånad över att folk inte känner till Gulag. Om du tittar på mina skoltidsår så ser du att jag gick i den gamla kunskapsskolan – många år. Jag föddes medan kriget pågick – gick i olika skolor i olika städer och under denna långa skoltid läste vi bl a om puniska krig både på svenska och latin. Men jag har ALDRIG läst om Andra världskriget i skolan. Vi hann ALDRIG fram till det innan det var dags för sommarlov.

    Det handlar kanske om ett slags nutidsfenomen snarare än att man försöker lura i eleverna någon form av falsk kunskap.

    ”Ensam mot två klasser som romantiserar kommunismen. Med två lärarinnor som också gör det. Kul man hade!”
    Erik jag är övertygad om att du var i ditt esse :-)

    PS Det händer fortfarande ibland innan jag somnar att jag funderar över varför vi aldrig hann fram till World War 2.

  105. Sten Sture skriver:

    ”Hela grundidén med feminismen är just att respektera varandra som människor och tona ner kön. Dvs det är inte finare, godare, vackrare eller bättre att vara kvinna. Kvinnors sexualitet är inte godare än mäns etc.”

    Hmm, det trodde jag också en gång i tiden. Frågan är var kan man se det i dagens feminism? Inte mer feminism än antifeminism, snarare tvärtom.

  106. leifer skriver:

    Sten Sture

    Mycket av dagens s.k. feminism, menar jag inte alls är feminism. Ett problem är dock att mer vettiga feminister inte hörs, eller inte tar avstånd från sånt. Det uppfattar man ju lätt då som ett tyst medgivande om inte annat.

    Sen har vi förstås radikaliseringen som gör att man t.ex. uppfattar svenska feminister som argare än alla andra i världen, trots att svenska män är världens mest jämställda. Istället pekar ju svenska män ut som enkom skurk av dessa feminister, dom talar om ”vita heterosexuella män” som roten till allt ont. Detta borde då fler seriösa feminister då ta strid emot, men varför gör dom inte det.
    Kanske får dom inte komma fram i media? Svensk media framstår inte precis som mångfald i åsikt, utan istället väldigt smalt. Alla ska tycka rätt, och jämställdhetsfrågor är inget undantag, tvärtom. Svenska politiker driver på feminismen nu också, Moderaterna använder det som ett vapen för att vinna 2014. Man har nu också allvarligt börjat utmana miljöpartiet i miljöfrågor. ”Bättre” än oppositionen på allt, är tydligen målet.

  107. Sten Sture skriver:

    Nästa fråga blir då varför det (det jag citerar i 105) ska kallas för feminism överhuvudtaget? Det har uppenbarligen ingenting med dagens feminism att göra.
    Dagens feminism står för något helt annat.
    Pelle, Pär och andra feministkritiker står närmare ”grundiden” än dagens mediafeminister, statsfeminism osv.
    Hur ofta kan vi se ”vettiga” feminister ta avstånd från misandriska artiklar, reklamkampanjer, populärkultur?

    Feminism är vad feminism gör, simple as that!

    Man kan förstås invända att ”jämställdism” eller vad man vill rubricera sig som är värd den framgång man förtjänar… All heder dock till Pelle och andra kritiska röster.

  108. leifer skriver:

    Sten Sture

    Ja det är som du säger. Sanningen är nog att även feminismens grund är bristfällig. Det blir allt tydligare att feminismen saknar helhetssyn, och utan den kan man aldrig nån jämställdhet mellan könen. Det märks också att feminismen är könsbunden när man t.ex. talar om makten över barnen, den försvaras då av alla feminister, nästan utan undantag. Man använder förstås inte ordet makt, utan alla andra ord och tekniker som man kan komma på. Det man dock missar, är ju just att det inte blir balans och jämställt, som ju var den ursprungliga idén. Samtidigt kräver man millimeterrättvisa och mer inom alla andra områden man anser att kvinnor är i underläge pga kön.

  109. Jenny Kristiansson skriver:

    En Annan Anonym

    ”Gloria spenderade 30 år med att propagera för att äktenskapet är en kvinnofälla. Därefter snärjde hon en sydafrikansk miljardär och hade inget problem att gifta sig.”

    Usch vilken råtta hahaha. Men egentligen är jag inte förvånad, folk har sålt sig billigare än så för pengar.

    ”Japan har många problem, bl.a. soushoku danshi en rörelse bland män som förkastar traditionella mansroller, tydligen så är kvinnorna i japan riktigt upprörda över detta, eftersom det innebär att männen inte längre är så sexiga som kvinnorna skulle vilja att de var.”

    Tack för tipset om soushoku danshi, skönt att japanska män börjar vakna. Dom jobbar ju bokstavligen ihjäl sig. Jag såg ett reportage på Rapport för inte så länge sedan som handlade om just detta. Dom intervjuade en kvinna vars man dött 34 år gammal. Av stress när han var 34! Hans arbetsgivare hade förbättrat arbetsvillkoren på arbetsplatsen, bl.a infört träning under arbetstid osv. Men i gengäld krävdes det av tjänstemännen att de jobbade mer, de jobbade mycket redan innan, vilket resulterade i att hennes man jobbade från åtta på morgonen till tio på kvällen. Han var aldrig närvarnade när han var hemma hos sin familj, de hade ett litet barn också. Han hade bara jobb i huvudet, han var som en maskin. Tills han dog, hans hjärta blev helt enkelt överansträngt. Och tydligen är detta vanligt i Japan! Men japaner är väldigt stolta och har en stark självuppoffringskultur, så ingen i Japan pratar om det, vilket måste förvärra saken ännu mer. Jag tror också att kvinnorna kommer att inse väldigt snabbt att en levande man är bättre än en död och slå sig samman med männen. Den där disciplinen dom lägger så stort värde på tror jag är osund för alla. Men annars har de ett samhälle värt att beundra på många andra områden.

  110. Jenny Kristiansson skriver:

    Aktivarum

    ”Jag skulle även säga att den högljudda feminismen är fullkomligt överskattad. De indirekta kvinnor som agerat inom liberala demokratins ramar har haft mycket större framgång.”

    Hur länge har den högljudda feminismen funnits?

    ”Thats the point! Det vill män också! Många många män har valt mindre stimulerande bättre betalda jobb för att a) få bättre val av flickvän och
    b) försörja sin familj – ett krav för att att förtjäna respekt. De har valt bort massor av saker i sina liv.”

    Jag tänker så här, man kan leva blind väldigt länge, men när man väl blir medveten om ett problem så kan man åtgärda det. Det blir så att säga svårt att återgå till att göra ”fel”. Så låt oss nu säga att män har fått upp ögonen för det här, de har insett att de har tagit mindre stimulerande, men bättre betalda jobb för att förtjäna respekt. ”Bättre val av flickvän” tolkar jag som att man får chans på en snyggare och attraktivare kvinna som höjer en mans status ännu mer. Alltså det mynnar ut i respekt det med. Upplever du att män har börjat vakna och börjat fundera i banor som: ”Fan jag skiter i detta. Jag skiter i respekten, jag gör det jag vill även om det ger mindre pengar i plånboken. Jag vill inte ge upp mina drömmar bara för att förtjäna respekt eller leva upp till någon j**vla schablonbild.” Jag tror starkt på att denna förändring om ni vill ha någon måste komma från er själva.

    ”När de ser tidningars journalister babbla om hur kvinnor kan äta kakan och ha den kvar så lämnar männen tidningsbranschen för internet – för alltid!”"

    Jamen journalister är mer eller mindre korrumperade så alla gör bäst i att lämna tidningsbranschen. Ingen kvinna kan ju äta kakan och ha den kvar heller.

    ”I en av de många mansgrupperna fanns en man som inkomstmässigt tillhörde de 5% rikaste personerna i USA. Han var absolut inte nöjd med sitt liv, han var förbannad så in i h-e han hade gjort precis som han skulle hela livet – bättre än de flesta – och vad var tacken? Skäll och bråk! Hans familj var helt i händerna på feministmedias propaganda och allt var hans fel såklart.”

    Men varför gjorde han ”som han skulle hela livet”? Varför ifrågasatte han inte mer? Hade han gjort det han verkligen ville i livet hade han inte varit bitter. Varför var familjen arg på honom? För att han varit för mycket frånvarande?

    ”Jag vet inte vem som fått dig att tro de flesta får det att gå ihop. Men låt oss titta lite på marknaden: Med alla relationsspalter, terapeuter, med all pornografi, med ökande sexual deviancy, med gigantiska siffror på otrohet, till och med företag vars affärside är att hjälpa otrohet samt oräkneliga genuspedagoger som måste hålla pekpinnen så folk går i rätt riktning, med ministrar och företagschefer som gått på porrklubb, med en minister som påstås ha köpt sex, med kungens kvinnoaffärer och lägg till detta sjunkande födelsetal överallt i västvärlden.”

    Jag tycker inte att sexual deviancy och pornografi nödvändigtvis måste vara något osunt. Och ministrar och kungar har alltid uppfört sig ”svinigt” eftersom de anser att de står över massan och för att de oftast kommer undan med det. Sen det här med otrohet. Jag håller med dig om att man inte ska uppmuntra det. Men överlag har nog män en starkare sexdrift än kvinnor och män blandar inte ihop känslor och sex på samma sätt som kvinnor. Så kanske, detta är bara ett tanke experiment om han kan sköta det snyggt så är det kanske inte jordens undergång? (Jag vet, jag kommer få skit för detta). Genuspedagogerna kommer ju att försvinna ju fler ni jämställdister blir så dem fruktar jag inte. Och det minskade födelsetalet i västvärlden intresserar mig inte, det är väl bara bra att vi minskar i antal, jordens resurser håller ju ändå på att ta slut.

    ”Vad tyder på att folk får det att gå ihop? Och vad betyder för övrigt att saker “går ihop” Det verkar inte betyda ett väl fungerande liv. Det verkar snarare betyda människor som gör en massa saker halvdåligt och som är så upptagna med att motsvara alla krav att de gör INGENTING bra!”

    Men när har vi levt väl fungerande liv? Har vi någonsin gjort det? Jag håller med om att det har uppstått en massa ytliga och ihåliga krav, men det är väl för att de flesta av oss idag inte fyller någon funktion. Vi producerar en massa saker som egentligen inte fyller några behov utan bara begär. Så ja, våra liv har nog blivit mer meningslösa.

    ”Varför det? Det är ju bevisligen så att det inte är ett val för MÄN. En man som vill satsa på vad han tycker är roligt kommer ofta att välja bort barn och familj.”

    Ja för det är kanske inte så kul med barn och familj som alla försöker pränta in i en. Det skulle bara vara bra om fler valde bort det, enligt mig. Men sen finns det undersökningar som visar på att män som lever ensamma mår sämre än män som lever i en parrelation. Sämre än kvinnor som lever ensamma.

    ”Tjejer vill inte gifta ner sig så enkelt är det.”

    Nej och det verkar ju inte män heller vilja göra när det kommer till kvinnans utseende.

    ”Inte ens min högavlönade högutbildade lärarinna i affärsretorik fattade detta enkla faktum att anledningen män dominerar de rikaste positionerna är att alla män som såg nåt annat som viktigare konkurrerades ut för länge länge sedan.”"

    Så du har pluggat affärsretorik och mångfald? Vad vill du använda det till sen?

    ”Detta medan kvinnorna som tävlar om dem forttarande levt hela sin ungdom med tidningar som sprider Gloria Steinem och Kathy Whatever och Barbara Walters-budskap att kvinnor måste kunna kunna göra bäggedera. Så tjejerna var säkra på att allt skulle lösa sig för det sade tidningen och den har väl aldrig ljugit?”

    Jo men de tjejerna blev ju r*vknu**ade, det kom vi ju fram till för ett tag sen. En Annan Anonym skrev ju att en av de där feministerna gifte sig med en sydafrikansk miljardär. Men sen verkar det ändå som om sådana som Barack Obama och Bill Gates med flera har fått tag på väldigt kompetenta kvinnor som istället för att ha suttit och läst en massa tidningar faktiskt har kämpat till sig en position i samhället, nej inte endast genom att gifta sig med en framgångsrik man, jag menar innan dess.

    ”Den lilla mängd kvinnor som valde karriären först (sannolikt kvinnor som har manlig hjärna precis som Prof. Dahlström säger) skulle alla män med högt värde välja bort till förmån för andra kvinnor som var bättre lämpade mammor.”

    Ahh så det är män som vill ha kakan och äta den med? De vill ha barn, men inte med karriärskvinnor utan med kvinnor som stannar hemma med barnen för de (männen) vill inte offra sin karriär för att spendera tid med sina barn som de faktiskt har satt till världen. Och eftersom pengar är ett ganska abstrakt begrepp för barn så kommer de bara att ”märka av” en frånvarande far. Och han kommer sannolikt att ångra sig på ålderns höst att han inte byggde upp en bättre relation med sina barn. Och karriärskvinnorna med manlig hjärna hade förr eller senare börjat inse fördelarna med te.x en byggnadsarbetare ; ) Han jobbar från 7-5 har en högre testosteronhalt än tjänstemännen, (är dessutom händigare), han skulle därför kunna hämta och lämna på dagis och dylikt och hur manlig kvinnan än hade varit hade han varit manligare.

    ”Det var ju därför Maureen Dowd skrev boken “Are men necessary`?” hon var så förbannad över att de framgångsrika männen valde cocktailservitriser över henne för själv skulle hon såklart inte behöva nöja sig med vilken man som helst.”

    Det var faktiskt inskränkt av henne. Hon skulle bara veta hur charmig te.x en ställningsbyggare kan vara.

    ”Vad får dig att tro det Jenny? Inte ens de höga feministerna själva trodde det. Så här sade feminismens okrönta gudinna själv redan på 70-talet.

    “No woman should be authorized to stay at home and raise her children. Society should be totally different. Women should not have that choice, precisely because if there is such a choice, too many women will make that one””

    Hahaha åhh shit! Vad hette hon?

    ”Det där är bara dumheter. Det är bara de rikaste männens fruar som har råd att stanna hemma. Vi kommer att leva i en två-person-ekonomi vare sig vi vill eller inte ingen har råd att ha halva befolkningen arbetslös. Min poäng är att kvinnorna skulle satsa vid en viss tidpunkt mer på det ena – eller det andra.”

    Men är det inte så det ser ut idag?

    ”De skulle inte göra allting samtidigt och som idag misslyckas med bägge och lägga pengarna på att köpa tidningar vars budskap är att det är männens fel, bygga utbildningar vars budskap är att det är männens fel och skapa politiska plattformar vars budskap är att – jo det är männens fel och lösningen är att återgå till medeltiden då kyrkan bestämde vilka val som folk fick göra. dvs skylla på STRUKTURER.”

    Men eehh vafan, dagens mammor är väl inte en sådan katastrof. Och kvinnor överlag bygger inte utbildningar och skapar plattformar. De jobbar och uppfostrar sina barn, mycket annat finns det inte tid till.

    ”Tror du alla män var stimulerade av de skitjobb de fick göra under 50-talet för att reparera effekterna av världskriget?”

    Nej det tror jag inte, de borde också fått antidepressiv medicin.

    ”Och deras ungar fick lära sig av övervägande kommunistiska lärare att hata sina föräldrar – främst pappan för det var han som bestämde och kommunisterna ville staten skulle bestämma över barnen. Det var så västvärdens misandri började. Det var inte ens feministernas egen ide.”

    Jag har också alltid ogillat kommunismen, jag håller med Noam Chomsky till punkt och pricka här. ”Ett system eller en ideologi som inte fungerar måste överges.” Så västvärldens förtryck av män startades av män som förtryckte andra män och kvinnor. Sen hakade feminismen bara på? Hur länge förtryckte män andra män innan feminismen tog över?

    ”Japan är ett av världens mest tättbefolkade länder med över 125 miljoner invånare på en yta som är mindre än Sveriges 9 miljoner invånare bor på. Det är nog bara bra för dem att minska sin befolkning.”

    Håller med.

    ”Japan är också ett land med en tradition av att respektera äldre som aktade medlemmar av familjen. Tycker du att det är jämförbart med Sverige där gamla personer bara anses vara i vägen och högsta mode är att säga hur “förlegat” nåt är?”

    Men detta håller på att förändras i Japan, det föds inte tillräckligt med barn för att kunna ta hand om den äldre generationen plus att det börjar bli mer som här, att man inte har tid. Japanerna håller på att ta fram en massa robotar som ska underhålla de äldre. Men jag håller med dig om att det är helt absurt att vi behandlar äldre människor som vi gör. All denna kunskap och alla dessa erfarenheter. De som har så mycket livserfarenhet borde styra samhället.

    ”Hur menar du det skall gå till?” (Ang. att underlätta för kvinnor att skaffa barn)

    Bra barnomsorg, flexibla arbetstider sådana saker.

    ”Attraktion är relativ. Dvs kvinnor gifter sig med män och skaffar barn för att behov finns. Att göra det lättare för kvinnor betyder inte kvinnorna magiskt börjar välja annorlunda. Kvinnor har aldrig varit helt fria och män har aldrig varit helt fria och den som vill vara helt fri kan leva hos valfri utfattig primitiv naturstam.”

    Känner sig den utfattiga naturstammen sig helt fri? Ibland när man ser program om vissa naturstammar så verkar de tillfredsställda. De vet om hur vi lever och skulle kunna överge deras sätt att leva, men ändå gör de inte det. Alla vi här i väst blir kanske mer eller mindre r*vknu**ade.

  111. Jenny Kristiansson skriver:

    Törnrosa,

    Det är ju helt sjukt att ni aldrig läste om 2:a världskriget i skolan! Hade inte tillräckligt med tid passerat? Man kunde kanske inte se objektivt på det?

    Gulag fick inte jag heller lära mig om i skolan, det fick jag läsa om själv sen. Och vad jag har märkt så är det skrämmande få människor som vet om att Gulag läger har existerat.

  112. Törnrosa skriver:

    Hej Jenny: Ja visst var det sjukt. Har tänkt att det kunde ha hänt någon miss i samband med mina skolbyten, men det kan inte vara bara det. Vi fick i alla fall lära oss massor om forntiden, årtal och kungalängder *ler*

    Tror att vi hamnade i en slags tidsbubbla, precis som du och Gulag. Nu var det ju ingen katastrof för oss i vår generation eftersom TV kom. Ett program och alla tittade på det och det sändes massor av journalfilmer där och andra sorters program som hade med kriget att göra, vill jag minnas. Och så fanns det tidningar, litteratur och film, så klart.

    Ja man levde ju fortfarande mitt i efterdyningarna. Kanske var det därför det ”försvann” för i alla fall mig i mina skolor.

    Nu vet jag att det finns fler i min generation här inne. Skulle vara roligt att få veta om de har samma upplevelse från sin skoltid.

    Pelle: Du brukar vara generös med våra off topics så jag hoppas att du inte misstycker om någon ur min generation hör av sig med sina erfarenheter?

    Kan tänka att Jenny också är intresserad :-)

  113. Ola Normann skriver:

    @Pelle B #54
    ”Kvinnor och män väljer inte vem de blir attraherade av. Oftast har vi ingen aning om varför vi känner oss dragen till någon. Evolutionspsykologin har några förklaringar, sedan finns det även saker som doft, psykologiska strukturer, osv.
    Vem man blir kär i är komplext, och feministiska värderingar hos kvinnor eller män ändrar inte på detta över en natt. Så intellekt och känsloliv kan vara allt annat än överens här…”

    Jeg tror at dette er både sant og usant. Jeg vet at dating-guruer som feks David D’angelo sier at ”attraction isn’t a choice”. Og det kan godt være sant. Men jeg mener vi har et valg før vi kommer så langt. Vi har alle et filter som vurderer potensielle partnere som akseptable eller ikke lenge før vi kommer så langt. Og dette filteret kan vi påvirke. Her tror jeg samfunnet, media og venner spiller en stor rolle for hva vi ser som ”akseptable” partnere. Gjennom å jobbe med seg selv tror jeg også vi kan påvirke dette filteret. Jo trangere dette filteret er, jo vanskeligere blir det å finne en partner.

    Min datter slet med å finne seg en kjæreste da hun kom i den alderen at det var aktuelt. Så satte vi oss ned og snakket litt med henne om det, og forsøkte å forklare at det er mange andre ting som også er viktig,- ja viktigere, enn bare at gutten er ”kjekk”. (= snygg?). Og da gikk det ikke så mange uker før hun plutselig fant seg en kjæreste, en OK gutt på alle måter. Og de er fortsatt kjærester, nå på tredje året. Jeg tror ikke hun angrer på at hun utvidet filteret litt.

    Jeg sier til sønnen min at hvis det er mulig, bør han velge seg en kjæreste som har et godt forhold til sin far. Undersøkelser viser jo at jenter som har vokst opp med en tilstedeværende far, har lettere for å inngå stabile forbindelser med andre. Og jeg tror at det også påvirker deres holdning og innstilling til menn på en positiv måte, noe som gjør at de lettere tiltrekker seg en god partner. Det er enda en grunn til at samfunnet bør være interessert i å bidra til at flest mulig fedre får mest mulig kontakt med sine barn.

  114. Pelle Billing skriver:

    Ola N,

    Ja, de psykologiska strukturerna (filtren) kan vi ändra på, så att vi blir mindre kräsna. Men det finns ändå vissa faktorer vi inte styr över – så det kommer aldrig att bli en helt medveten och valfri process vem vi blir attraherade av.

    Sedan innehåller ju ett förhållande så mycket mer än attraktion. Och om man tror att den starkaste attraktionen ger det bästa förhållandet så kan man nog hamna väldigt snett.

  115. Ola Normann skriver:

    #114:

    Helt enig i det.
    Attraksjon følger tydeligvis ikke normal logikk. Jeg har lest at til og med drapsmenn får frierbrev fra kvinner mens de sitter i fengselet.

    Men jeg er litt bekymret for hva konsekvensene av ”singel-kulturen” kommer til å bli på sikt. Jeg tror ikke det er bra for samfunnet, og det kan komme til å berøre oss alle negativt. Feministene har sannelig kastet verden ut i et gigantisk eksperiment som ingen aner utfallet av. Vi får håpe at mannsbevegelsen vokser fort nok til at vi får stoppet eksperimentet før det går helt galt.

  116. Lavazza skriver:

    Aktivarum: ”Sanningen är “SHE DOESNT” Varken Sarah Jessica Parker som spelar denna superkvinna eller Allison Pearson som skrev skiten har framgångsrika liv av den formen. De har däremot F-U money som de fått genom att ljuga för tjejer. Deras förmögenheter (Pearson fick 700.000 dollar i förskott för sin andra bok) gör att de kan anlita barnflickor och städare och allt annat som gör att livet de förespråkar funkar – FÖR ERA PENGAR – De kvinnliga konsumenternas liv däremot “går knappt ihop” de får balansera och tricksa – allt för att kunna följa råd som deras idoler aldrig behöver följa. Och sedan blir de sura för att deras pojkvänner inte är som på film.”

    SJP har fatt sina senaste tva barn (av tre) genom att anvanda sig av en surrogatmammas generosa tjanster.

    http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2009/apr/30/sarah-jessica-parker-twins-surrogate

  117. sven skriver:

    Pelle skrev att det finns lika mycket män som kvinnor, det stämmer inte.I åldersgrupperna upp till 60 år finns det över 100 000 fler män än kvinnor i Sverige

  118. Pelle Billing skriver:

    sven,

    Var skrev jag att det finns lika många män och kvinnor i Sverige? Jag uttalade mig om västvärlden i allmänhet.

  119. Pelle Billing skriver:

    Det är en viktig poäng att det finns färre kvinnor än män i fertil ålder i Sverige, delvis p g a hög invandring, och det har jag skrivit om tidigare på bloggen.

  120. sven skriver:

    Hade det upp till 60 år funnits över 100 000 fler kvinnor än män så hade den skillnaden uppmärksammats mycket mer, det är jag säker på.

  121. Daniel skriver:

    jag är en utländsk man i Sverige. Vid ett tillfälle sa jag till min svenska väninna i 35-års åldern att jag anser svenska män vara världens bästa män. Jag radade upp exempel på vad som gör de svenska männen så bra, exempelvis att de är mer jämställda än män från andra länder, att de är ansvarstagande, lyssnande, välutbildade och bra på många sätt.

    Min svenska väninna svarade mig med arg röst ”bara för att de svenska männen är världens bästa betyder det inte att vi inte kan göra de ännu bättre!”

    Hennes inställning känner jag igen hos många svenska kvinnor.

  122. Pelle Billing skriver:

    Daniel,

    ”Min svenska väninna svarade mig med arg röst “bara för att de svenska männen är världens bästa betyder det inte att vi inte kan göra de ännu bättre!””

    Vad ska man säga… Troligen är hon skadad av feminismen, utan att hon vet det.

  123. Matias skriver:

    Pelle:

    ”Vad ska man säga… Troligen är hon skadad av feminismen, utan att hon vet det.”

    Du skyller för mycket på feminismen. Utan efterfrågan finns det inget utbud. En produkt som kunderna inte vill ha finns inte länge på marknaden. Kvinnor har viljat köpa vad feminismen har sålt. Allting skulle vara mycket bättre om kvinnorna skulle ha granskat också sig själva feministiskt och det är inte helt feminismens fel.

  124. Pelle Billing skriver:

    Matias,

    Jag var själv hjärntvättad av feminismen i flera år. Så därför är jag inte så snar att döma kvinnor eller män som inte reflekterat utan bara tror att de kan lita på politiker och skribenter.

    Men visst, det varierar från person till person. De som verkligen går in för ämnet och stolt proklamerar sig som feminister går jag hårdare åt än de som bara lite slentrian tror att feminismen vill ha rättvisa mellan könen.

  125. Matias skriver:

    Pelle,

    Jämställdhet (om vi nu verkligen vill ha det?) blir inte till utan en granskning av kvinnlighet och kvinnor. dvs. utan att vi skulle hamna att kritisera vad kvinnor är och gör. Det är oundvikligt och det verkar för mig som att många här undviker detta och kritiserar och projiserar alla problem på feminismen. Det verkar som om jämställdisterna inte vill skrämma iväg/såra kvinnorna. Men kvinnorna förjtänar nog ganska mycket skit för hur de har levt ut sin ”jämställdhet” och om de känner sig sårade så är det inget annat än en korrumperad egocentrisk reaktion.

    Mike Muir från bandet Suicidal Tendencies sjöng det bra i låten You Can’t Bring Me Down:

    ”And if I offended you, oh I’m sorry…
    But maybe you need to be offended
    But here’s my apology and one more thing…fuck you!”

  126. Pelle Billing skriver:

    Matias,

    Men drar du inte alla kvinnor över samma kollektiva kam nu? Precis som feminismen gör med män?

    Det är just detta kollektiva skuldbeläggande jag vill komma bort ifrån.

    Sedan är det en annan sak att man kan bli frustrerad över att kvinnor slipper det skuldbeläggande i media som män utsätts för, och att vissa kvinnor blir fulla av ”entitlement” p g a feminismen.

    Men igen, detta får inte bli en ursäkt för att dra alla kvinnor över samma kam. Gör vi det är vi inte bättre än de som säger att alla män är ansvariga för mäns våld och våldtäkter.

  127. Lavazza skriver:

    Pelle: Det beror väl på. De flesta svampar är ätliga, ändå är det många som inte vågar plocka några alls eller bara plockar kantareller. Med kunskap kan man lära sig att undvika misstag (även det i många fall är svårare än med svamp) men att det inte går att dra alla svampar/kvinnor/feminister/whatever över samma kam innebär inte att det ska vara ”förbjudet” att göra det. Relationer/förtroende etc. är ju trots allt frivilligt på samma sätt som det är frivilligt att plocka svamp.

  128. leifer skriver:

    Matias

    Jag tycker du gör en bra poäng. Män och mäns beteende har problematiserats och kritiserats nu i decennier. Var hände med motsvarande process för kvinnorna?

  129. leifer skriver:

    Pelle

    HUR ska man ens kunna prata om jämställdhet mellan könen, utan att generalisera och dra alla män/kvinnor över en kam?

    För mig är det t.ex. centralt med kultur och uppfostran, det påverkar enormt mycket av beteende från båda könen. Men även bilogiska skillnader påverkar gruppen (som du ju själv brukar skriva om, och vad gör du då om inte drar alla över en kam?).

  130. Pelle Billing skriver:

    leifer (och Matias),

    Vad är det ni saknar? Vilken typ av analys, vilken typ av kritik är det jag inte berör här på bloggen?

  131. Pelle Billing skriver:

    Lavazza,

    ”De flesta svampar är ätliga, ändå är det många som inte vågar plocka några alls eller bara plockar kantareller. Med kunskap kan man lära sig att undvika misstag (även det i många fall är svårare än med svamp) men att det inte går att dra alla svampar/kvinnor/feminister/whatever över samma kam innebär inte att det ska vara “förbjudet” att göra det. Relationer/förtroende etc. är ju trots allt frivilligt på samma sätt som det är frivilligt att plocka svamp.”

    Absolut. Man är totalt fri att välja som man vill, och avstå att gå in i relationer.

    På samma vis finns det kvinnor som undviker män för att de tycker att risken för våld och våldtäkt är stor.

  132. Lavazza skriver:

    ”På samma vis finns det kvinnor som undviker män för att de tycker att risken för våld och våldtäkt är stor.”

    Ja, eller som dras till våldsamma män.

    Det viktiga är kanske hur man låter sina på preferenser och aversioner grundande generaliseringar påverka ens syn på statliga ingrepp.

  133. Matias skriver:

    Pelle:

    ”Det är just detta kollektiva skuldbeläggande jag vill komma bort ifrån.”

    Skuldbeläggandet är inte ett självändamål, men det finns ojämställdhet som kvinnorna som kollektiv är skyldiga till. Kvinnorna har deltagit/deltar också i patriarkatsbygget, samtidigt som dom kräver/tar för givet jämställdhet (icke-patriarkat) för sig själv.

    Kvinnor som kollektiv ska granskas dvs. hur deras kvinnlighet är i förhållande till män, men också vad deras kvinnlighet är i förhållande till den jämställdhet som kvinnorna säger sig vilja ha. Denna jämställdhet måste också gälla för män för att de ska handla om jämställdhet. Den omvända granskningen har vi hållit på med så länge jag minns och har levt (31 år) i större och större detalj för den kvinnliga jämställdhetens (oberoendets) skull.

    Jag skulle gå så långt som att säga att kvinnornas jämställdhets/könsliga problem (åtminstone i norden) är lyxproblem som kan läggas på is den tid som vi åtgärdar denna förvrängning i vad som uppfattas vara de mest akuta problemen idag, för de är manliga problem inte kvinnliga.

    Jag har själv inom senaste två åren förlorat två av mina manliga vänner. Båda gick en manlig förtidig död tillmötes. Ena tog livet av sig i sin förtvivlan och andra söp ihjäl sig. De dog förrän de hade fyllt trettio. Inga av deras problem diskuterades som könsliga problem/jämställdhetsproblem i offentligheten, samtidigt som kvinnors lyxproblem behandlas i detalj nästan varje dag man öppnar tidningen eller knäpper på radion.

    Jag har övergått i min feminism (eller jämställdhet, jag har nog slutat vara feminist) att reda ut kvinnornas andel i den här könscirkusen, så jag utesluter inte ännu kvinnors möjliga skyldighet, det kan ju hända att de är skyldiga till en massa. Såklart inte till ”allt”, som män hittils har varit i jämställdhetsdiskursen.

    Pelle:

    ”Vad är det ni saknar? Vilken typ av analys, vilken typ av kritik är det jag inte berör här på bloggen?”

    Jag ska tänka på det här och återkomma en annan gång.

  134. leifer skriver:

    Pelle

    Jag vet inte om det är ”din” uppgift men jag saknar nog en slags rörelse som även kan kritisera kvinnor och kvinnors beteende. Överhuvudtaget att det är lika öppet i tak för båda könen på det området, och att man inte antar att t.ex. mäns beteende enbart beror på dom själva, utan kan se orsakssamband. Jag tror det dessutom är nödvändigt att förstå män och kvinnor tillsammans, inte isolera könen från varandra i analyser, för att kunna nå verklig framgång i jämställdhet.

  135. Pelle Billing skriver:

    Matias och leifer,

    Jag tycker att jag ger en mer nyanserad bild av kvinnor när jag pratar om våld, kvotering, deltidsarbete, föräldraledighet, osv.

    Jag håller kvinnor lika ansvariga för sina val som jag gör män, och det är ju närmast revolutionerande på jämställdhetsområdet.

    Genom att bedöma båda könen efter samma kriterier tror jag vi kommer väldigt långt, för då exponerar vi det båda könen gör sig skyldiga till – istället för att lassa allt på männen.

  136. leifer skriver:

    Pelle

    Ok men är det egentligen kritik mot ”kvinnor och kvinnors beteende”? Istället säger du väl sånt som att kvinnor väljer deltid, för att dom själva vill.

  137. Anon Ym skriver:

    Attitydproblemen på den svenska köttmarknaden är så stora att jag avstått förhållanden och sex de senaste 10 åren. Tror inte jag kommer att försöka heller. De ekonomiska tillgångar som krävs för att få dejta någon ‘normal’ kvinna är ouppnåeliga för mig. Det får kanske bli en utländsk kvinna på sikt, eller ingen.

  138. leifer skriver:

    Anon Ym

    I ditt inlägg kanske det just finns sån kritik mot kvinnor och kvinnors beteende, som jag efterlyst. Och på dig låter det ju som det är en väldig obalans på ”svenska köttmarknaden”. Dvs nåt är allvarligt fel med den.

  139. Daniel skriver:

    För inte så länge sedan stod jag i kön på ICA. Framför mig stod två kvinnor som pratade med varandra. Den ena sa till den andra: ”Asiaterna är här och tar våra företag. Nu tar de våra män också”.

    Äktenskapsmarknaden har blivit global. Många svenska män väljer utländska kvinnor och det kommer de att göra i ännu högre grad framöver.

    Detta berättade jag för några svenska väninnor som kommenterade med att säga ”om man väljer en thailändsk eller östeuropeisk tjej så har man fallit lågt”.

    Svenskor har alldeles för höga tankar om sig själva. Det ”goda” rykte svenskorna åtnjuter ute i världen grundas på slapp moral och ”spännande” filmer inspelade på 60, 70-talet och 80-talet.

  140. Pelle Billing skriver:

    Daniel,

    ”Detta berättade jag för några svenska väninnor som kommenterade med att säga “om man väljer en thailändsk eller östeuropeisk tjej så har man fallit lågt”.”

    Detta är rent skitsnack av dessa kvinnor. Varför är en thailändsk eller östeuropeisk tjej mindre värd än en svensk?

    Tänk om en svensk man sa att en kvinna som gifter sig med en man från Mellanöstern eller Afrika har sjunkigt lågt. Han skulle bli utfryst som rasist och sexist!

    Du har helt rätt i att äktenskapsmarknaden har blivit global och nu börjar även svenska män inse detta, vilket är positivt.

  141. leifer skriver:

    Daniel

    Intressant att svenska kvinnor resonerar i liknande termer som män gör! Hade jag aldrig trott. Och det är ju märkligt när man ju istället kan tycka att det är svenska kvinnor som har räckmackan där. Se bara på alla dejtingsajter, killar får böna och be, kvinnorna väljer och vrakar så att säga.

  142. leifer skriver:

    Pelle

    Finns väl liknande syn från svenska män vad gäller svenska kvinnor som träffar invandrare eller typ afrikanska män. Batiktant är ett nedsättnade ord jag hört på en äldre svensk kvinna som har typ en yngre viril stor svart man.

    Betänk att det ju blir ilska hos svenska kvinnor också när vanliga svenska män kan välja unga snygga tjejer från asien, som dessutom är serviceinriktade och fixar med barn och hem.

  143. Pelle Billing skriver:

    leifer,

    Jag tror ilskan finns på båda sidor, men som jag skrev är det mer tabu om en man ger uttryck för sådana känslor.

  144. sven skriver:

    Svensk kvinna gifter sig med man från västra Asien = politiskt korrekt.
    Svensk man gifter sig med kvinna från östra Asien = politiskt okorrekt.

  145. leifer skriver:

    Pelle

    Helt med dig där! Att hacka på vad svenska män gör är ok. Det är ju detta jag också brukar tjata om, att man inte får kritisera ”kvinnor och kvinnors beteende”. Jag tror att även detta att kritisera och problematisera ÄVEN ”den andra sidan” är nödvändigt om man vill komma fram till några vettiga slutsatser och helhetslösningar för jämställdhet 2.0.

  146. Pelle Billing skriver:

    sven,

    Ja, lite hårddraget är det så.

  147. Aktivarum skriver:

    Jenny Kristansson:

    ”Hur länge har den högljudda feminismen funnits?”

    Sedan suffragetterna. (där vissa medlemmar av Pankhurst-familjen till och med begrep att världskriget var viktigare…)

    ”Jag tänker så här, man kan leva blind väldigt länge, men när man väl blir medveten om ett problem så kan man åtgärda det.”

    Nej det där är ett felslut. Det är när det finns fungerande lösningar på ett problem man kan åtgärda det. Att vara medveten om att man tycker nåt är ett problem innebär inte att det är nåt som kan åtgärdas. Detta av anledningen att de flesta alternativ innehåller VÄRRE problem. Därav anledningen nån annan smartare mer självständig person inte gjort det redan.

    ”Det blir så att säga svårt att återgå till att göra “fel”.”

    Nej, även om man gör fel är det bättre att göra fel än att göra mycket mer fel. Många av de fel som vi har finns inte pga brist på medvetenhet som vissa college-professorer vill inbilla sina studenter utan pga katatstroferna man fick sist man försökte åtgärda dem.

    ”Så låt oss nu säga att män har fått upp ögonen för det här, de har insett att de har tagit mindre stimulerande, men bättre betalda jobb för att förtjäna respekt.”

    Det var inget problem, det är att respekten försvunnit utan att man fått fungerande alternativ som är problemet. Från att få välja mellan respekt och icke-respekt så är nu alla val skräp.

    “Bättre val av flickvän” tolkar jag som att man får chans på en snyggare och attraktivare kvinna som höjer en mans status ännu mer.”

    Nej det där är ett till felslut från dig. Hur snygg en kvinna är har inte ett dugg med en mans status att göra. En man får inte status via en kvinna, en man utan status får ingen kvinna och skulle en man utan status ändå lyckas sol-och-våra exempelvis Britney Spears så inte får den mannen nån respekt.

    ”Alltså det mynnar ut i respekt det med.”

    Nej, den enda koppling som finns mellan snygga kvinnor och status är att en man måste ha eller verka ha status för att få en golddigger.

    ”Upplever du att män har börjat vakna och börjat fundera i banor som: “Fan jag skiter i detta. Jag skiter i respekten, jag gör det jag vill även om det ger mindre pengar i plånboken.”

    Nej män skiter inte i respekten tvärtom så väljer vi ofta respekten när vi kan. Kvinnor skiter däremot ofta i respekten till männen för att sedan bli asförbannade när männen slutar bete sig respektfullt mot kvinnor Kvinnor får välja mellan jämställdhet ELLER chivalry. De kan inte få bägge

    Det här handlar varken om män eller kvinnor det handlar om PK. Enligt PK-värderingar har den svaga gruppen rätt att bete sig som svin och den starka skall inte ha det.

    ”Jag vill inte ge upp mina drömmar bara för att förtjäna respekt eller leva upp till någon j**vla schablonbild.” Jag tror starkt på att denna förändring om ni vill ha någon måste komma från er själva.”

    Det spelar ingen roll vad vi säger vi vill. Skall man nå den ena drömmen får man ofta ge upp den andra. Det är högst osannolikt vi kan konkurrera med kineser eller indier på endera om vi försöker göra bägge samtidigt.

    ”Men varför gjorde han “som han skulle hela livet”?”

    För att han ville ha saker som han annars inte kunde få. Han valde mellan alternativen som fanns.

    ”Varför ifrågasatte han inte mer?”

    För att han inte kunde få de saker han ville ha genom att sätta sig på tvären. Att ifrågasätta och ändå lyckas är inte ett existerande alternativ.

    ”Hade han gjort det han verkligen ville i livet hade han inte varit bitter.”

    Hade han gjort det han verkligen ville så hade det varit andra saker han verkligen ville ha som han inte hade fått.

    ”Varför var familjen arg på honom?”

    För att de hade hjärntvättats att vara otacksamma.

    ”För att han varit för mycket frånvarande?”

    Hur f_n skulle han kunnat betala deras lyxliv om han inte hade varit det? Damned if you do, damned if you dont!

    ”Jag tycker inte att sexual deviancy och pornografi nödvändigtvis måste vara något osunt”

    Ok, Vem/vad får dig att tro de kan vara tecken på positiva saker?

    ”Och ministrar och kungar har alltid uppfört sig “svinigt” eftersom de anser att de står över massan och för att de oftast kommer undan med det.”

    Ja just det, de har alltid gjort det och min poäng är att de fortfarande gör det trots den där stora förändringen som feminister påstår har skett. Feminister påstår saker ändrats, nu berättar du de rika gör som de ”alltid har gjort” vilket visar att ingen förändring inträffat hos dem med mest möjlighet att välja fritt.

    ”Sen det här med otrohet. Jag håller med dig om att man inte ska uppmuntra det. Men överlag har nog män en starkare sexdrift än kvinnor och män blandar inte ihop känslor och sex på samma sätt som kvinnor.”

    Jag vet du tror det, de flesta tror det men de är inte insatta i ämnet. Sanningen är att kvinnor överlag har en starkare sexdrift än män. Män kan stå emot sin sexdrift och välja en bättre lämpad person. De få män som inte är det gör man narr av. Kvinnor å sin sida presenterar i allmänhet följande åsikt om sin sexdrift.
    - Man kan inte rå för vem man faller för!”

    ”Så kanske, detta är bara ett tanke experiment om han kan sköta det snyggt så är det kanske inte jordens undergång? (Jag vet, jag kommer få skit för detta).”

    Frågan var inte om det var jordens undergång, frågan var om det ”gick ihop” bättre än tidigare för annars så är det gamla sättet att göra saker som folk återgår till. Därav bristen på jämställdhetsresultat trots årtionden av tjat.

    ”Genuspedagogerna kommer ju att försvinna ju fler ni jämställdister blir så dem fruktar jag inte.”

    Det är inget som garanterar jämställdisterna vinner. Särskilt inte när folk går runt och tror att det löser sig av sig själv.

    ”Och det minskade födelsetalet i västvärlden intresserar mig inte, det är väl bara bra att vi minskar i antal, jordens resurser håller ju ändå på att ta slut.”

    Jorden och västvärlden är inte samma sak. Det enda det innebär att vi slutar föda barn är att andra länder föder fler som kommer hit och får mer att säga till om här. Dvs att du får leva mer som i paradis som Indien, Kambodja och Saudiarabien istället för hemska västvärlden.

    Frågan är alltså inte om västvärlden intresserar dig mindre. Frågan är vilket av alternativen som intresserar dig mer? Vilket av valen föredrar du?

    ”Men när har vi levt väl fungerande liv? Har vi någonsin gjort det?”

    Vi har definitivt levt väl fungerande liv i förhållande till de resurser som fanns tillgängliga. Vår del av världen har konstant förbättrats i hundratals år.

    ”Jag håller med om att det har uppstått en massa ytliga och ihåliga krav, men det är väl för att de flesta av oss idag inte fyller någon funktion.”

    Vem påstår vi inte fyller nån funktion? Låter inte som den mest intelligenta människan i världens historia. Sist jag kollade var poängen med nya saker att lära sig av personer som var bra på dem.

    ”Vi producerar en massa saker som egentligen inte fyller några behov utan bara begär.”

    Vem har bestämt de egentligen inte fyller några behov? Hur kommer du fram till sådana här negativismer?

    ”Ja för det är kanske inte så kul med barn och familj som alla försöker pränta in i en.”

    Är det roligare att leva som vi gjorde innan det familjebaserade systemet skapade välfärd?

    ”Det skulle bara vara bra om fler valde bort det, enligt mig.”

    Men för….? Det där säger ju du bara för att du kan leva i några få år på pengarna som tidigare generation familjat ihop. Sedan när väl familjesystemets fördelar försvunnit blir det misär istället tror du det är mer kul?

    Varför tror folk som lever 2011 att folk som levde tidigare inte var smarta nog att fatta dessa saker? Det är ju just för att slippa misären vi har familjesystemet. Varför skulle vi ANNARS ha familjesystemet?

    ”Men sen finns det undersökningar som visar på att män som lever ensamma mår sämre än män som lever i en parrelation. Sämre än kvinnor som lever ensamma.”

    Naturligtvis! Vi behövde inte ens göra den studien för att veta resultatet. Vi behövde bara veta att ju rikare en man är ju mindre sannolik är han att vara ogift. Detta är inte sant för kvinnor. För kvinnor gäller att ju rikare de är, ju färre män vill de gifta sig med.

    Så du har en grupp ovanligt rika, en grupp ovanligt fattiga. De fattiga visar sig må sämre än de rika – oväntat?

    ”Nej och det verkar ju inte män heller vilja göra när det kommer till kvinnans utseende.”

    Jo det är ju just vad de gör? Män gifter ner sig på utseende för att slippa vara ensamma. Kvinnor blir ensamma för de vägrar att gifta ner sig, männen är hellre med nån. Jag förklarade just att det var manliga LOSERS och kvinnliga WINNERS som var mest ensamma.

    Du kan inte skylla på männens ovilja att gifta ner sig för faktum är att de män som kvinnorna ville gifta sig med ÄR gifta. Och upplysningvis är varken Facebooks grundare eller Googles grundare gifta med nån supermodell.

    ”Så du har pluggat affärsretorik och mångfald? Vad vill du använda det till sen?”

    Antingen konsultarbete åt Google eller EU-parlamentariker.

    ”Jo men de tjejerna blev ju r*vknu**ade, det kom vi ju fram till för ett tag sen.”

    Ja och varför fortsätter många kvinnor då att lyssna på den part som r_vkn_llade dem? Jo av allt att döma för kvinnor tycker det är viktigare att vara en del av ”gänget” än vad gänget faktiskt säger.

    ”En Annan Anonym skrev ju att en av de där feministerna gifte sig med en sydafrikansk miljardär.”

    Mediefeminister är även gifta med Paolo Roberto och Mikael Persbrandt så uppenbarligen var det inte så himla viktigt med den ”mjuka moderna mannen” när det gällde.

    ”Men sen verkar det ändå som om sådana som Barack Obama och Bill Gates med flera har fått tag på väldigt kompetenta kvinnor som istället för att ha suttit och läst en massa tidningar faktiskt har kämpat till sig en position i samhället, nej inte endast genom att gifta sig med en framgångsrik man, jag menar innan dess.”

    För det första är det där bara två personer. För det andra så var Obama inte framgångsrik när han träffade Michelle. Hon är svart och vill hon då ha en svart man finns det ännu mindre möjlighet att vara kräsen. Obama är för övrigt bara till hälften svart.

    ”Ahh så det är män som vill ha kakan och äta den med?”

    Nej, det var enbart den minoritet män med högt värde – vilket jag skrev. Eftersom kvinnor med högt värde föredrar noll män framför en man som inte är rik nog så är det bara vad de få rikare männen föredrar som får betydelse här.

    ”De vill ha barn, men inte med karriärskvinnor utan med kvinnor som stannar hemma med barnen för de (männen) vill inte offra sin karriär för att spendera tid med sina barn som de faktiskt har satt till världen.”

    Det där är vad TV säger ja. Men jag sade inte de kvinnorna valde män som valde bort sin karriär. Jag sade att när män inte väljer karriären föredrar kvinnorna NOLL män så hela resonemanget är bara löjligt. Först väljer man bort alla män som har tid, sedan – upplärd av media – klagar man på att mannen man själv valde inte har tid.

    ”Och eftersom pengar är ett ganska abstrakt begrepp för barn så kommer de bara att “märka av” en frånvarande far.”

    Nej, barn märker inte av en frånvarande far för barn har inget begrepp av hur närvarande en far skall vara. Familjehatarna blev inte upplärde av barn familjehatarna LÄRDE barn hata pappor för att det gynnade deras intressen. De ockuperade skolorna och bytta skolors perspektiv från kunskap till värderingar. Sedan sjönk Sveriges barn till Bulgariens kunskapsnivåer i PISA!

    Där är vi nu. Kaxiga som tusan men gamla öststaters ungar kan nu läsa och skriva lika bra som svenska.

    ”Och han kommer sannolikt att ångra sig på ålderns höst att han inte byggde upp en bättre relation med sina barn.”

    Skall han ångra att media och skolor avsiktligt saboterar hans relation med fru och barn? Nej men Elin Nordegren har orsak att ångra det. Nu är hennes relation till Tiger Woods slut och gissningsvis kommer hennes nästa relationer att handla mer om att såra Tiger än att göra henne själv lycklig.

    Så alla blir miserabla, allt i jämställdhetens skull!

    ”Och karriärskvinnorna med manlig hjärna hade förr eller senare börjat inse fördelarna med te.x en byggnadsarbetare ; ) Han jobbar från 7-5 har en högre testosteronhalt än tjänstemännen, (är dessutom händigare), han skulle därför kunna hämta och lämna på dagis och dylikt och hur manlig kvinnan än hade varit hade han varit manligare.”

    Vi väntar fortfarande på att karriärskvinnorna skall fatta detta men karriärskvinnorna vill ha män minst lika utbildade som dem själva och då duger inte en byggjobbare. Särskilt inte idag när skolorna själva sysslar med fostran då är ju dålig utbildning risk på dålig vääääääääärdegrund”

    ”Det var faktiskt inskränkt av henne. Hon skulle bara veta hur charmig te.x en ställningsbyggare kan vara.”

    Hon bryr sig inte om hur charmig han är. Hon bryr sig om att hennes manliga kollegor får vilken kvinna de vill ha. Hon tycker kvinnor skall ha det likadant och kan inte acceptera att män aldrig blir lika betuttade i Hillary Clinton som USA:s kvinnor blev i Obama.

    ”Hahaha åhh shit! Vad hette hon?”

    Du känner nog till henne, hon hette Simone de Bevoire.

    ”Men är det inte så det ser ut idag?”

    Nej, idag satsar kvinnorna på karriär och får knappt några barn. Varför tror du att alla politiker har skrämselhicka gällande invandringspolitiken? Tror du att de skämtar när de säger att vi MÅSTE ha invandring?

    ”Men eehh vafan, dagens mammor är väl inte en sådan katastrof. Och kvinnor överlag bygger inte utbildningar och skapar plattformar. De jobbar och uppfostrar sina barn, mycket annat finns det inte tid till.”

    Vilka barn? De flesta av kvinnorna i den åldern har som sagt var inga barn och de få som har barn har ett, inte två. Hur länge tror du svenska kvinnor kan föda ett enda barn utan att det får följder? Vem skall det barnet hooka med för att producera nya barn i nästa generation?

    ”Nej det tror jag inte, de borde också fått antidepressiv medicin.”

    Det fick de också. Såväl kokain som heroin översvämmade samhället men det ledde till nya problem.

    ”Jag har också alltid ogillat kommunismen, jag håller med Noam Chomsky till punkt och pricka här. “Ett system eller en ideologi som inte fungerar måste överges.”

    Det är inte att överge det gamla som är problemet. Det är att ha nåt nytt bättre att överge det gamla TILL som är problemet. Chomsky och Foucault debatterade samhället för flera årtionden sedan (finns på youtube) här är en summering av vilket samhälle de stödjer:

    Chomsky – Jag vet inte riktigt hur det samhället ser ut
    Foucault – Jag har ändå mindre koll på hur det samhället skulle se ut

    ”Så västvärldens förtryck av män startades av män som förtryckte andra män och kvinnor.”

    Nej, västvärldens förtryck startades av naturen som tvingade folk att flytta nånstans dit de kunde bo och hade mat. För ca 10.000 år sedan flyttade folk från mellanöstern till A) Europa B) Asien och C) Nordafrika. Folk ägde då absolut ingenting!

    ”Sen hakade feminismen bara på? Hur länge förtryckte män andra män innan feminismen tog över?”

    Hela historien! Utan förtryck hade vi bott i gräshyddor fortfarande. Konstigt nog föredrog alt fler att jobba tillsammans på att organisera en kultur som överlevde åt oss bättre än vi gjorde det på egen hand.

    ”Men detta håller på att förändras i Japan, det föds inte tillräckligt med barn för att kunna ta hand om den äldre generationen plus att det börjar bli mer som här, att man inte har tid.”

    Precis, och vem tror du bär skulden för detta?

    ”Japanerna håller på att ta fram en massa robotar som ska underhålla de äldre. Men jag håller med dig om att det är helt absurt att vi behandlar äldre människor som vi gör. All denna kunskap och alla dessa erfarenheter. De som har så mycket livserfarenhet borde styra samhället.”

    Nej, däremot bör de vara rådgivare/mentorer åt de som styr samhället!

    ”Bra barnomsorg, flexibla arbetstider sådana saker.”

    Vem skall betala barnomsorgen? Och hur skall de kunna ha ansvarsfulla jobb när de behöver flexibla tider? En viktig person kan inte bara dumpa allt på en annan person.

    ”Känner sig den utfattiga naturstammen sig helt fri?”

    De är aldrig fria. Men de måste ägna så stor del av tiden åt att arbeta för maten att de aldrig behöver reflektera över alternativen.

    ”Ibland när man ser program om vissa naturstammar så verkar de tillfredsställda.”

    Javisst, utom när de drabbas av en miljon olyckor som vi har kur för men som de helt saknar. Det enda de då är fria att göra är acceptera allting de inte kan göra nåt åt – Eller så kan de förstås be oss lösa problemen.

    ”De vet om hur vi lever och skulle kunna överge deras sätt att leva, men ändå gör de inte det.”

    De kan inte alls överge deras sätt att leva hur skulle det gå till? Vi blev inte som vi är på en kafferast var skall de börja någonstans?

    ”Alla vi här i väst blir kanske mer eller mindre r*vknu**ade.”

    Alla andra blir det mer.

  148. Jenny Kristiansson skriver:

    Aktivarum,

    Jag har börjat se ”The walking dead” i ett sträck. Så jag har ner- prioriterat att kommentera här.

    Citerar mig själv:

    ”de flesta av oss idag fyller inte någon funktion.” hehe

  149. Tanja skriver:

    Ni är väl i alla fall medvetna att när man pratar om att ”falla lågt” om man gift sig från en utländsk kvinna, så handlar det inte om etnicitet. Det handla om att man antar (i många fall med fog) att den ekonomiska ojämlikheten mellan länderna spelat in i varför hon gift sig med honom. Alltså att mannen ganska explicit ”köpt” sig en fru och äktenskapet inte handlar om ömsesidig kärlek (som i Sverige anses vara den legitima anledningen att gifta sig) utan om att mannen vill ha fru och kvinnan vill bo i ett land med högre standard.

  150. leifer skriver:

    Tanja

    Jag problematiserar gärna detta, men då måste du även inkludera kvinnor som skaffar sig män från Afrika, eller kvinnor som får ihop det med en flykting i Sverige som vill få stanna. Givet finns en obalans i detta och som kan bli ett problem för båda parter på sikt när ex balansen ändras, ex då att mannen får uppehållstillstånd och lämnar kvinnan. Vi har ju också sätt svenska män som vet om regeln om 2 år, och då byter ut kvinnan innan hon då får mera makt så att säga.

    ”Balansen” kan förvisso handla just om att mannen från afrika är ung och snygg, det ger honom makt så att säga. Samma så vad gäller kvinnan från Asien. Hon kan då ge mannen barn ex.

    Men det är ju också så att det finns ett problem med ett förhållande som inte kan anses vara jämställt på alla punkter. I alla fall om man vill se att jämställdhet bygger på en sån syn.

    Sen håller jag förvisso inte med dig om att det inte kan finnas äkta kärlek i förhållanden som är obalans. För annars dömmer du ju också alla kvinnor som gift sig rikt, och det blir ju då den extrema femintiska synen att dom är sexslavar i förhålladet och man ser kvinnan antingen som offer, eller som t.ex. Anna Anka som gifte sig med Paul Anka, som att hon var en billig kvinna och att det inte fanns nån äkta kärlek.

  151. Aktivarum skriver:

    Tanja S:

    ”Ni är väl i alla fall medvetna att när man pratar om att “falla lågt” om man gift sig från en utländsk kvinna, så handlar det inte om etnicitet. Det handla om att man antar (i många fall med fog) att den ekonomiska ojämlikheten mellan länderna spelat in i varför hon gift sig med honom”

    Du menar att kvinnor i ett land där de själva generellt gifter upp sig klagar på iden att ekonomisk ojämlikhet spelar in varför kvinnor från andra länder gifter sig med män från egna landet? Du kan möjligen se själviska och mindre vackra motiv i att vissa kvinnor försöker inbilla oss nåt så dumt?

    Jag kan berätta för dem med näsan i vädret att ekonomisk ojämlikhet bevisligen spelade in även när de SJÄLVA och deras vänner gifte sig – eller inte gjorde det. Allt fler kvinnor gifter sig som sagt inte eftersom de inte hittar nån man de verkar tillräckligt ojämlik med.

    ”Alltså att mannen ganska explicit “köpt” sig en fru och äktenskapet inte handlar om ömsesidig kärlek (som i Sverige anses vara den legitima anledningen att gifta sig) utan om att mannen vill ha fru och kvinnan vill bo i ett land med högre standard.”

    Du menar ömsesidig kärlek som i Sverige där Dan Ekborg 55, gifter sig med sin 23-årige flickvän Isabelle Wieslander? Eller kanske jämlika relationer som när den svenska barnflickan gifter sig med Tiger Woods? Eller varför inte ekonomiskt jämlika relationer som när svenska kvinnan 25, gifter sig med Monte Python stjärnan 60+ ?

    Så fattiga svenskor får gifta sig med rika svenskar, engelsmän och amerikaner men fattiga kvinnor från andra länder får inte göra det?

    Då är ekonomisk ojämlikhet plötsligt ett problem? Säkert, säkert, ljug lite mer tack!

    http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article12346964.ab

  152. Tanja skriver:

    Leifer:
    Jag har sagt ingenting om vad jag tycker. Jag tänkte bara att det här i kommentarerna verkade som att folk trodde att problemet folk i allmänhet ser i äktenskap mellan svenska män och utländska kvinnor är kvinnors etnicitet. I verkligheten är det ju det att många ser det patetiskt att mannen hade så lite attraktionskapital att han inte kunde attrahera kvinnor ”på riktigt” och har därför varit tvungen att vända sig tll en marknad där han kunnat ”köpa” sig en fru.

    Aktivarum:
    Jag säger överhuvudtaget ingenting om hur jag ser på det hela. Jag säger bara att när folk pratar om att det är att sjunka lågt när man skaffar en tjej från ett fattigt land så handar det inte om att kvinnor från vissa länder ses som sämre.
    Men ja, om du inte märkt det så finns det en bild av att äktenskap ska baseras på äkta kärlek, och äktenskap mellan rika och mäktiga äldre män och unga vackra flickor ses som en kittlande kuriositet, men knappast som modellen för ”sunt” och ”riktigt” äktenskap.

  153. leifer skriver:

    Tanja

    Ja, det är den klassiska bilden av män. Men vad är den klassiska bilden av kvinnor?

    Jag tycker Aktivarum säger nåt intressant där, svenska kvinnor som ”gifter upp sig”, vad ska man då säga om dom?

    Sen är det lite synd att du varken vill säga vad ”du tycker” eller på annat sätt uttrycka lite problematisering i ämnet.

    Vi har ju en sak vad som sägs i media. Men vad säger t.ex. folk i allmänhet om kvinnor som gifter sig med en man från Afrika.

    Sen antyder du att kvinnor inte bryr sig om etnicitet i din analys av kvinnor som är kritiska om män som gifter sig med asiatiskor. Varför skulle det inte kvinnor bry sig om det? Dessutom är det inte rasism när det handlar om preferenser vid sex och samlevnad! För hur ska vi t.ex. då annars analysera att svenska kvinnor föredrar män från Afrika framför män från Asien?

  154. Tanja skriver:

    Leifer:
    Jag har ingen lust att diskutera frågan just här just nu bara. Det enda jag ville säga att jag tror att även om rasism kan spela in i tveksamhet kring ”blandäktenskap” så är det sannolikt inte största faktorn.

  155. Pelle Billing skriver:

    Jenny K,

    En bra serie. Men den finns inte så många avsnitt så jag förväntar mig att du återvänder ;)

  156. leifer skriver:

    Tanja

    Lugnt, även om jag misstäker att du har massor av åsikter i dessa frågor. :)

    Hoppas vi kan ta en sån diskussion i framtiden (utan pajkastning förstås).

    Mvh

  157. sven skriver:

    Radiojournalisten Thomas Nordegren sade i radion att han inte gillar uttrycket importfruar och det kan man ju förstå.Men samma resonemang kan man ju kalla hans dotter som gifte sig med Tiger Woods för exportfru.

  158. Jenny Kristiansson skriver:

    Aktivarum:

    ”Nej det där är ett felslut. Det är när det finns fungerande lösningar på ett problem man kan åtgärda det. Att vara medveten om att man tycker nåt är ett problem innebär inte att det är nåt som kan åtgärdas. Detta av anledningen att de flesta alternativ innehåller VÄRRE problem. Därav anledningen nån annan smartare mer självständig person inte gjort det redan.”

    Ett ”felslut” (?) : ) Nice jag har lärt mig ännu ett nytt ord. Jag anser fortfarande att man kan åtgärda ett problem när man väl blivit medveten om det. Problem kan alltid ges bättre fungerande lösningar. Ligger inte själva utmaningen i detta? När jag upptäcker ett problem så tar jag inte för givet att alla alternativen redan blivit genomtänkta, så jag funderar själv. Att hitta en bra lösning är för mig en utmaning. Utmaningen att komma fram till ett alternativ som inte är värre utan bättre. Jag räknar inte heller med att det finns smartare mer självständiga personer som redan tänkt åt mig.

    ”Nej, även om man gör fel är det bättre att göra fel än att göra mycket mer fel. Många av de fel som vi har finns inte pga brist på medvetenhet som vissa college-professorer vill inbilla sina studenter utan pga katatstroferna man fick sist man försökte åtgärda dem.”

    Men ska vi slå till ro med att göra mindre fel? Av rädsla för att göra mer fel? Tänk om det blir bättre. ”Stay foolish and stay hungry” som Steve Jobs uttryckte det. Är det inte genom att göra fel som vi lär oss? Eller Homo Sapiens är oförmögen att lära av sina misstag som Günther Grass uttryckte det? Är det det du menar?

    ”Det var inget problem, det är att respekten försvunnit utan att man fått fungerande alternativ som är problemet. Från att få välja mellan respekt och icke-respekt så är nu alla val skräp.”

    Jag tror det är ett problem när män som kvinnor väljer pengar framför sin mentala hälsa. Sitter man på ett välbetalt, men icke stimulerande jobb så kommer den medföljande respekten man får så småningom att väga lätt. Och tro det eller ej, men det finns faktiskt kvinnor som hellre lever med en man som prioriterar sin hälsa och sitt välbefinnande framför pengar och respekt.

    ”Nej det där är ett till felslut från dig. Hur snygg en kvinna är har inte ett dugg med en mans status att göra.”

    Ok, så mannen har en viss status från början, men den höjs ett snäpp om han får ihop det med en ung snygg tjej. Det visar för andra att han fortfarande ”har det” och att han är viril. Läs ”The game” av Neil Strauss. Han fick mycket status både bland män och kvinnor genom att ligga med SB10:or. Och tusentals män betalade/betalar honom för att han ska lära dem hur de får till det med snygga brudar.

    ”En man får inte status via en kvinna, en man utan status får ingen kvinna och skulle en man utan status ändå lyckas sol-och-våra exempelvis Britney Spears så inte får den mannen nån respekt.”

    Neil Strauss lyckade faktiskt få Britney Spears telefonnummer, han vågade aldrig ringa, men han fick cred för det. För henne var han en nobody.

    ”Nej, den enda koppling som finns mellan snygga kvinnor och status är att en man måste ha eller verka ha status för att få en golddigger.”

    Och får han ihop det med en golddigger stärker det hans status eftersom en man utan status inte hade fått tillgång till en golddigger. Så nu förstår alla på allvar att han har status.

    ”Nej män skiter inte i respekten tvärtom så väljer vi ofta respekten när vi kan.”

    Hur långt är män villiga att gå för att få respekt? Ganska långt eller hur?

    ”Kvinnor skiter däremot ofta i respekten till männen för att sedan bli asförbannade när männen slutar bete sig respektfullt mot kvinnor Kvinnor får välja mellan jämställdhet ELLER chivalry. De kan inte få bägge”

    Jag är kvinna och jag känner inte riktigt igen mig. Jag känner inte heller igen någon av mina tjejkompisar i det här resonemanget. Jag lever efter en väldigt enkel devis, ge respekt och du kommer att få respekt. Jag håller upp dörren för både män och kvinnor och jag förväntar mig att de gör detsamma för mig. Jag vet, detta är bara jag, men i detta fall kan jag bara utgå från mig själv.

    ”Det här handlar varken om män eller kvinnor det handlar om PK. Enligt PK-värderingar har den svaga gruppen rätt att bete sig som svin och den starka skall inte ha det.”

    Men är inte det ganska logiskt? Jag skulle ju aldrig få för mig att gå fram till en afrikan och hälsa: ”Yo niggha”…… Eller till en dvärg: ”Hey hobbit”……. Det är väl sunt förnuft. Men jag förstår vad du menar, som te. x. afro amerikaner. Dom kan skylla mycket på strukturer och orättvisa, men inte allt och inte i evighet.

    ”Det spelar ingen roll vad vi säger vi vill. Skall man nå den ena drömmen får man ofta ge upp den andra. Det är högst osannolikt vi kan konkurrera med kineser eller indier på endera om vi försöker göra bägge samtidigt.”

    Jag tror inte vi ska rätta oss så mycket efter kineserna eller indierna, varför ska ett mer utvecklat samhälle rätta sig efter ett mindre utvecklat samhälle? Det går emot all vishet. Det kommer säkert visa sig också. Kineserna är som arbetsmyror, men kreativiteten dör.

    ”För att han inte kunde få de saker han ville ha genom att sätta sig på tvären. Att ifrågasätta och ändå lyckas är inte ett existerande alternativ.”

    Ahh nu vet jag varför jag är misslyckad. Skönt att få det förklarat för sig.

    ”Hade han gjort det han verkligen ville så hade det varit andra saker han verkligen ville ha som han inte hade fått.”

    Hade han gjort det han verkligen ville hade han i alla fall kunnat känna sig tillfreds med att han gick sin egen väg och inte levde någon annans liv.

    ”Hur f_n skulle han kunnat betala deras lyxliv om han inte hade varit det? Damned if you do, damned if you dont!”

    Han gjorde fel val från början, han utgick från vad som förväntades av honom istället för att verkligen tänka igenom vad han verkligen ville. Sen blev han bitter på hela skiten. Och man får den familj man förtjänar. Eftersom han varit borta så mycket så kände kanske inte frun och barnen någon samhörighet med honom. Det måste vara skönt för honom att i efterhand sitta och skylla på feminismen.

    ”Ok, Vem/vad får dig att tro de kan vara tecken på positiva saker?”

    Ok låt oss reda ut sexual deviancy, vad menar du med det? Homosexualitet? Är Hentai sexual deviancy? I så fall är många japaner ”sjuka” eller avvikande. Vad innebär det för dig, jag måste veta annars kan jag inte bemöta det.

    Jag håller med om att samhället har översvämmats av pornografi, det sprids snabbare och är så mycket mer lättillgängligt nu än förr pga. internet. Och blir man ”besatt” är man illa ute osv. Men jag tror att porr för många människor, mig inklusive, är som vilken annan underhållning som helst. Man fångas upp, blir lite piggare, får lite tips eller bara som sagt lite underhållning. Det är säkert destruktivt och moraliskt förkastligt, men ska man förbjuda det? För vissa människor är det kanske en ventil. Erotik och pornografi har funnits väldigt länge.

    ”Ja just det, de har alltid gjort det och min poäng är att de fortfarande gör det trots den där stora förändringen som feminister påstår har skett. Feminister påstår saker ändrats, nu berättar du de rika gör som de “alltid har gjort” vilket visar att ingen förändring inträffat hos dem med mest möjlighet att välja fritt.”

    Nej precis, inget nytt under solen.

    ”Jag vet du tror det, de flesta tror det men de är inte insatta i ämnet. Sanningen är att kvinnor överlag har en starkare sexdrift än män.”

    Kanske det.

    ” Män kan stå emot sin sexdrift och välja en bättre lämpad person.”

    Hahaha vem har inbillat dig det?

    ”Kvinnor å sin sida presenterar i allmänhet följande åsikt om sin sexdrift.
    - Man kan inte rå för vem man faller för!””

    Det kan inte män heller, tro mig.

    ”Det är inget som garanterar jämställdisterna vinner. Särskilt inte när folk går runt och tror att det löser sig av sig själv.”

    Jämställdisterna verkar också vara en väldigt väldigt brokig skara. Det ska bli intressant att se om jämställdisterna i framtiden lyckas enas och åstadkomma något.

    ”Jorden och västvärlden är inte samma sak. Det enda det innebär att vi slutar föda barn är att andra länder föder fler som kommer hit och får mer att säga till om här. Dvs att du får leva mer som i paradis som Indien, Kambodja och Saudiarabien istället för hemska västvärlden.”

    Ja jag håller med dig, jag älskar också mitt liv här. Men jag tror också att många länder som är underutvecklade kommer att utvecklas i positiv riktning, ja det kommer att ta tid. Men när kvinnor i de länderna får mer rättigheter och utbildning kommer de också att föda färre barn, bara ett exempel.

    ”Vi har definitivt levt väl fungerande liv i förhållande till de resurser som fanns tillgängliga. Vår del av världen har konstant förbättrats i hundratals år.”

    Ja det var förr det. Vi förbättras fortfarande inom vissa områden, men vi lever inte väl i förhållande till våra resurser längre.

    ”Vem påstår vi inte fyller nån funktion? Låter inte som den mest intelligenta människan i världens historia. Sist jag kollade var poängen med nya saker att lära sig av personer som var bra på dem.”

    Ahh men vad är intelligens? Dessutom är evolutionen väldigt nyckfull och gillar att experimentera. Den får inte alltid fram den bästa arten, många gånger handlar det om ren slump. Och det är klart att man ska lära av dem som är bättre än en själv. Men helt ärligt, många av oss är inte smarta nog att inse det. Men visst man betyder ju mycket för sina nära och kära.

    ”Vem har bestämt de egentligen inte fyller några behov? Hur kommer du fram till sådana här negativismer?”

    Jag älskar också teknik och alla möjliga andra saker, nya material osv. Men tror du inte att ett behov kan skapas? Ett behov som leder till att vi producerar en massa saker som tär på resurserna. Resurser som hade kunnat användas till mycket bättre saker om vi inte varit så prylfixerade.

    ”Är det roligare att leva som vi gjorde innan det familjebaserade systemet skapade välfärd? ”

    Jag trodde att vi kunde uppnå välfärd här i Sverige pga. att vi inte blev så hårt drabbade av andra världskriget. Eller hur långt tillbaka är du?

    ”Men för….? Det där säger ju du bara för att du kan leva i några få år på pengarna som tidigare generation familjat ihop. Sedan när väl familjesystemets fördelar försvunnit blir det misär istället tror du det är mer kul?”

    Jag är inte så rädd för förändring. Ur misär kan något bättre och starkare växa fram. Det är inte fel enligt mig att ifrågasätta nuvarande system. Olika system och samhällen kommer och går. Vad som är rätt idag är fel imorgon. Visst man ska inte ändra på saker och ting i onödan, men vad säger att nuvarande system är optimalt. Världen omkring oss förändras hela tiden. Det är alltid bra att ha ett alternativ.

    ”Så du har en grupp ovanligt rika, en grupp ovanligt fattiga. De fattiga visar sig må sämre än de rika – oväntat?”

    Så nästa gång borde de helt enkelt jämföra fattiga ensamma kvinnor med fattiga ensamma män. Hmm undra vad för resultat det hade gett.

    ”Du kan inte skylla på männens ovilja att gifta ner sig för faktum är att de män som kvinnorna ville gifta sig med ÄR gifta.”

    ”Gifta ner sig” det handlar väl mycket om vilka egenskaper hos en människa man sätter värde på. Både Facebooks och Googles grundare har stort inflytande och är värda respekt, men vad säger att de gift ner sig?

    ”Antingen konsultarbete åt Google eller EU-parlamentariker.”

    Intressant. Du kommer säkert att kunna påverka mer som konsult åt Google än som EU-parlamentariker.

    ”Ja och varför fortsätter många kvinnor då att lyssna på den part som r_vkn_llade dem? Jo av allt att döma för kvinnor tycker det är viktigare att vara en del av “gänget” än vad gänget faktiskt säger.”

    Mmmm det här med gängmentalitet är faktiskt intressant och något som både män och kvinnor har otroligt svårt för att hantera. För många män tycker också att det är viktigare att vara en del av ”gänget” oavsett vad gänget faktiskt säger eller står för. Fotbollshuliganer, arméer, bara för att nämna några exempel. Hur fel de än har så fortsätter de ändå. Resten av folket kan vara emot dem, men får det dem att tänka efter eller ifrågasätta det de håller på med? Nej.

    ”Obama är för övrigt bara till hälften svart.”

    Hahaha jamen det förklarar ju saken ; )

    ”Det där är vad TV säger ja. Men jag sade inte de kvinnorna valde män som valde bort sin karriär. Jag sade att när män inte väljer karriären föredrar kvinnorna NOLL män så hela resonemanget är bara löjligt. Först väljer man bort alla män som har tid, sedan – upplärd av media – klagar man på att mannen man själv valde inte har tid.”

    Jag möter ständigt och jämt män som precis som ni jämställdister har fått upp ögonen för det här. Som har börjat fundera över det här med karriär vs. tid. En killkompis stannade hemma med sina barn i 9 månader. Och min egen bror stannade hemma i ett halvår. Fler och fler män börjar också inse att det är viktigt att ta hand om sin hälsa den fysiska såväl som den mentala. Så jag tror faktiskt att en positiv förändring är på väg. Det är bra att män börjar ta tag i detta. Alla behöver inse att det finns fler saker att göra i livet än att slava för pengar. Och blir de män som väljer bort karriären ensamma så finns ju alltid Thailand hahaha, skojar.

    ”Nej, barn märker inte av en frånvarande far för barn har inget begrepp av hur närvarande en far skall vara.”

    Jo barn märker av en frånvarande far. Det finns ju tusentals skildringar om detta ämne, om vilka konsekvenserna blir för hela samhällen med frånvarande fäder osv. osv.

    ”Familjehatarna blev inte upplärde av barn familjehatarna LÄRDE barn hata pappor för att det gynnade deras intressen. De ockuperade skolorna och bytta skolors perspektiv från kunskap till värderingar. Sedan sjönk Sveriges barn till Bulgariens kunskapsnivåer i PISA!
    Där är vi nu. Kaxiga som tusan men gamla öststaters ungar kan nu läsa och skriva lika bra som svenska.”

    Är familjehatarna detsamma som kommunisterna eller feministerna? Eller vilka är familjehatarna? Har vi politiker nu som är familjehatare? Alla de ”högsta” har barn själva vad jag kan se. Du menar att det var kommunisterna som ville ha bort mannen som familjens överhuvud för att själva sätta sig på ”deras plats”?

    ”Skall han ångra att media och skolor avsiktligt saboterar hans relation med fru och barn?”

    Hade han varit mer närvarande hade han kunnat forma sina barn mer, han hade kunnat lära sina barn att kritiskt granska medierna. Han hade kunnat engagera sig mer i vad det var som skolan lärde hans barn, protesterat om han tyckt det var nödvändigt. Han hade kunnat kommunicera mer med sin fru osv. osv. Man kan inte bilda familj och sen låta samhället uppfostra dem. Det går inte att jobba ”dygnet runt” när man har familj, simple as that. Varken kvinnor eller män kan ha en karriär om de väljer att skaffa barn. Inte om karriär innebär att jobba häcken av sig. Personligen tycker jag att det är osunt helt enkelt, och vad är poängen med att skaffa barn om du sen inte har ork att umgås med dem eller att lära känna dem?

    ”Nej men Elin Nordegren har orsak att ångra det. Nu är hennes relation till Tiger Woods slut och gissningsvis kommer hennes nästa relationer att handla mer om att såra Tiger än att göra henne själv lycklig. Så alla blir miserabla, allt i jämställdhetens skull!”

    Tiger Woods är sexmissbrukare, människor som är det mår otroligt dåligt, men kan bli hjälpta av vård. Tror inte just att deras relation handlade så mycket om jämställdhet, utan mer om att han var otrogen stup i kvarten.

    ”Vi väntar fortfarande på att karriärskvinnorna skall fatta detta men karriärskvinnorna vill ha män minst lika utbildade som dem själva och då duger inte en byggjobbare. Särskilt inte idag när skolorna själva sysslar med fostran då är ju dålig utbildning risk på dålig vääääääääärdegrund””

    Förr eller senare kommer karriärskvinnorna att vara tvungna att fatta detta, inte minst med tanke på att det knappt finns några killar på universiteten längre. Och jag tror att skolorna är tvungna att syssla med fostran för att föräldrarna inte hinner/orkar/har kapacitet för de vill ju samtidigt självförverkliga sig själva och göra karrrrriääärrr och köpa prryyylllaaar och åka på semester två gånger om ååårreeet samtidigt som man MÅSTE skaffa ett barn eller två för det är ju normen och grupptrycket är enormt på oss människor. (Och är det då konstigt att skolan har blivit sämre)?

    ”Du känner nog till henne, hon hette Simone de Bevoire.”

    Japp henne känner jag till, har dock inte läst något av henne. Hade kompisar som gjorde det och som sen trodde att det konspirerades mot kvinnor från alla håll och kanter. Ungefär så som ni jämställdister tror att feminismen är en enda stor konspiration mot er män.

    ”Nej, idag satsar kvinnorna på karriär och får knappt några barn. Varför tror du att alla politiker har skrämselhicka gällande invandringspolitiken? Tror du att de skämtar när de säger att vi MÅSTE ha invandring?”

    Jag såg ett intressant reportage på Rapport häromdagen. Det handlande om att kvinnor i Italien föder minst barn i hela Europa. De största anledningarna var att där inte finns en fungerande barnomsorg och den som trots allt finns är dyr. För det andra så blev kvinnor som skaffade barn otroligt utmobbade från arbetsmarknaden. Exempel på att deras skrivbord var borta när de kom tillbaka nämndes, likaså att de blev så illa behandlade att de såg sig tvungna att sluta. Så det var helt enkelt för svårt att kombinera barn och karriär. Så män och kvinnor i Italien väljer att skaffa färre barn. Vi har diskuterat det här en gång förut. Då sa jag att man från samhällets sida, eller från politiskt håll kan göra mycket för att underlätta för människor att skaffa barn. Alternativet är ju att folk skaffar färre barn och då får vi de här diskussionerna om arbetsinvandring. Här hemma gjordes en stor studie som visade att många kvinnor hade velat stanna hemma om de haft råd. Men många nämnde också diskriminering som en anledning till att de ville stanna/stannade hemma.

    ”Vilka barn? De flesta av kvinnorna i den åldern har som sagt var inga barn och de få som har barn har ett, inte två. Hur länge tror du svenska kvinnor kan föda ett enda barn utan att det får följder? Vem skall det barnet hooka med för att producera nya barn i nästa generation?”

    Konstigt nog har jag läst många artiklar som hävdar att den nya trenden är att skaffa tre barn. Så om det stämmer så kommer det att finnas gott om folk att hooka med.

    ”Det är inte att överge det gamla som är problemet. Det är att ha nåt nytt bättre att överge det gamla TILL som är problemet. Chomsky och Foucault debatterade samhället för flera årtionden sedan (finns på youtube) här är en summering av vilket samhälle de stödjer:
    Chomsky – Jag vet inte riktigt hur det samhället ser ut
    Foucault – Jag har ändå mindre koll på hur det samhället skulle se ut”

    Det är inte katastrof att säga ”Jag vet inte”. Men trots att man inte vet så måste tanken få lov att få tänkas. Jag lovar dig att historien har varit full av människor som inte vetat, men som ändå insett att någon sorts förändring måste till. Ett nytt bättre samhälle växer inte fram över en natt, det är ett evigt tricksande och trixande. Många människor idag känner kanske på sig att vi inte lever ”väl”, och gör små små förändringar. Det är också detta som Noam Chomsky förespråkar, förändra där du kan, först och främst i din egen närhet sedan i större och större sammanhang. Allting börjar väl på gräsrotsnivå? Med en tanke, med ett frö : )

    ”Nej, västvärldens förtryck startades av naturen som tvingade folk att flytta nånstans dit de kunde bo och hade mat. För ca 10.000 år sedan flyttade folk från mellanöstern till A) Europa B) Asien och C) Nordafrika. Folk ägde då absolut ingenting!”

    Oj nu kom vi riktigt långt bak i historien. Men ja, jag kan min historia och kan inget annat än hålla med om ovanstående.

    ”Precis, och vem tror du bär skulden för detta?”

    Hahahaha låt mig gissa FEMINISMEN!!!!!!!!!!! Eller så har japanerna gett upp gamla traditioner för mer västerländska. Typ shopping.

    ”Vem skall betala barnomsorgen? Och hur skall de kunna ha ansvarsfulla jobb när de behöver flexibla tider? En viktig person kan inte bara dumpa allt på en annan person.”

    Well, alternativet är att det föds färre barn. Vi har begåvats med stora hjärnor, jag vet, det hänger inte på storleken, men är det inte just det här vi måste komma på lösningar till? Som jag har nämnt innan så tror jag inte så som det ser ut idag i alla fall att varken män eller kvinnor kan ha både karriär OCH barn.

    ”Javisst, utom när de drabbas av en miljon olyckor som vi har kur för men som de helt saknar. Det enda de då är fria att göra är acceptera allting de inte kan göra nåt åt – Eller så kan de förstås be oss lösa problemen.”

    Håller med dig och jag är övertygad om att vi har något att hämta från deras sätt att leva också. Vi kan hjälpa dem med att bota de fysiska skadorna och de kan hjälpa oss med att bota de själsliga skadorna : ) Men ja, i det långa loppet måste de såklart integreras i vårt sätt att leva, vi lever ju så sunt.

    ”De kan inte alls överge deras sätt att leva hur skulle det gå till? Vi blev inte som vi är på en kafferast var skall de börja någonstans?”

    Jo de kan överge sitt sätt att leva. En del flyttar in till städerna och pluggar. Men sen har jag sett intervjuer på TV där en del säger rakt ut att de inte vill leva som vi gör.

    ”Alla andra blir det mer.”

    Kanske det…..

  159. Jenny Kristiansson skriver:

    Pelle Billing:

    ”En bra serie. Men den finns inte så många avsnitt så jag förväntar mig att du återvänder ;)

    Yup yup bara sex avsnitt i första säsongen så här är jag. En otroligt välgjord serie och jag älskar när de ger skådespelare som Andrew Lincoln en chans att visa vad han går för.

  160. Aktivarum skriver:

    Jenny Kristiansson:

    Jag skrev ett svar förra helgen men ser det inte någonstans här. Jag trodde jag hade postat redan med det är möjligt att jag glömde att posta det, jag skrev det på word och hade en hel del att göra då. Skall leta rätt på word-filen och posta ”igen”

  161. [...] utgångspunkt i Kate Bolicks Atlantic-artikel med rubriken ”All the single ladies”. Pelle Billing uppmärksammade denna artikel redan i Oktober. Här tänker jag fortsätta det jobb han [...]

  162. [...] [Alla damer som är singel] [...]

Google