Extremism och manlighet

30 augusti 2011, av Pelle Billing

I sviterna av Anders Behring Breiviks vansinnesdåd i Oslo och på Utøya börjar analyserna hagla. Ett tankespår är att det är jakten på maskulinitet som orsakade Breiviks handlingar, och som är centralt för att förstå högerextremism i allmänhet.

Maskulinitetsforskaren Michael Kimmel säger följande till DN:

– De högerextrema tycker att maskuliniteten är något som har tagits ifrån dem och getts till andra. Och nu ska den återfås, säger han.

– Breivik ser feminismen som ett stort problem, att samhällets utveckling har vänt saker på ända. Att mannen har blivit underlägsen kvinnan.

Kimmels grundanalys är faktiskt inte felaktig. Allt talar för att sökandet efter en manlig identitet är en viktig del av resan in i högerextremism, och i Breiviks manifest kan man tydligt se dessa element. Tilläggas bör att precis samma mekanism finns närvarande när det gäller vänsterextremism, vilket av någon anledning utelämnas.

Bortom denna grundanalys kan jag dock inte instämma med Kimmel. Hans synsätt, vilket han tydligt visat i det material han producerat tidigare, är att manlighet och strävan efter manlighet är problematiskt i sig. Lösningen enligt honom är i stället att män ska söka sig bort från manligheten och blir mer som kvinnor.

Lite spetsat skulle man kunna säga att Kimmel ser män som lätt defekta kvinnor, men genom nya samhällsstrukturer kan män bli lika goda kvinnor som kvinnorna själva.

Är det någon man med god självkännedom som tror att detta skulle kunna fungera?

Mitt eget synsätt är att unga män som dras till extremism ofta söker en manlig identitet. Kanske har de växt upp utan pappa eller med dålig kontakt med sin pappa. Uppenbarligen hjälper det inte heller om samhället är statsfeministiskt som i Sverige, och har en allmänt negativ syn på män och manlighet.

Problemet är inte att de unga männen söker efter manlig identitet, problemet är att de söker på fel ställe. Problemet är att samhället inte är särskilt behjälpligt med att hitta en sund manlig identitet.

phprveuqcam

Istället för att attackera unga mäns behov av en manlig identitet, skulle detta behöva tas på allvar. Några viktiga åtgärder kan vara:

  • Våga göra drastiska åtgärder arbetsmarknaden så unga män kan få jobb. Om unga män inte kan arbeta och bilda familj växer risken för extremism något enormt.
  • Då de flesta lärare numera är kvinnor, behövs fritidsgårdar, idrottstränare, Fryshus-grupper och liknande där engagerade vuxna män kan bli förebilder för pojkar och unga män.
  • Misandrin (mansföraktet) i samhället måste bort. Sparkar du på en hund nog många gånger så bits den till slut.
  • Uppgradera synen på pappor. Gör om systemet för vårdnadstvister. Låt pappor veta att de har en unik roll att spela i sina barns liv och att det är deras rättighet och skyldighet att engagera sig i sina barn.

Allt som ofta får jag höra att ”jamen jag tror inte pojkar behöver manliga förebilder, jag tror bara de behöver bra vuxna förebilder”.

Bullshit.

Bra vuxna förebilder är så klart viktigt, men det räcker inte. Pojkar och unga män har kroppar, hormoner, impulser, intressen och en neurofysiologi som skiljer sig från flickor och unga kvinnor. Därmed behövs en specifikt manlig förebild.

Med detta inte sagt att män och kvinnor är väsenskilda eller att vi är två olika arter. Inte alls. Men genomsnittliga skillnader finns och är nog stora för att tas på allvar.

Istället för att attackera unga män som söker efter en fungerande manlighet i sin vardag, borde ansvarstagande vuxna och samhället i allmänhet ta sig en rejäl titt på hur pojkar och unga män har det i sin vardag. Sedan är det dags att föra upp dessa frågor på den politiska dagordningen.

 

53 kommentarer på “Extremism och manlighet”

  1. Medborgare X skriver:

    Mycket bra skrivet Pelle!

  2. DrKejs skriver:

    Tack för ännu ett mycket bra inlägg i debatten!

  3. Anders skriver:

    När manlighet ballar ur är det större risk att det blir desktrutivt med våldselement. Jag tror att det gör att folk har så svårt att förhålla sig till manlighet, och får för sig att den är alltigenom dålig.

  4. Sofia skriver:

    Klockren analys!
    Jag tror att extremismen och våldet är ett uttryck för en perverterad manlighet som blir ett substitut när man inte för möjlighet att hitta en sund könsidentitet.

  5. David H skriver:

    Hur du får rätt om manliga egenskapers negativa inverkan – en sjustegs princip.

    1. Starta en rörelse där maskuliniteter är demoniserade.
    2. Få äganderätt på jämställdhetsfrågan så att du alltid är aktuell i debatter.
    3. Skräm bort alla män från barnavård genom pedofilianklagelser.
    4. Gör skolan mer kvinnobetonad i allt arbete då ”pojkar redan har det så lätt”.
    5. Se pojkar bli mer och mer frustrerade i skolan.
    6. Skyll på maskuliniteter och en antipluggkultur.
    7. Nu kan du enkelt hävda att män borde bli mer kvinnliga.

  6. Daniel skriver:

    Från wikipedia:
    Michael Scott Kimmel (born 1951) is an American sociologist, specializing in gender studies (genusvetenskap)

    Vi talar alltså om maskulinitets”forskning” som bedrivs ur ett marxistisk perspektiv, alltså inte forskning i klassisk mening där man strävar efter objektivitet.

    Alltså bör man ha detta i åtanke när man läser hans påståenden, frågan är varför DN väljer att utelämna detta.

    När jag i min ungdom sökte maskulinitet och en identitet, så ledde det till att jag tränade väldigt mycket.
    Vilket i sin tur ledde till en mycket god fysik.
    Knappast något destruktivt med andra ord, särskilt om man ser det ur ett folkhälsoperspektiv.

    Men hade min jakt på maskulinitet lett till att jag började missbruka anabola steroider, ja då är det en helt annan sak.
    Men då handlar det om en form av extremism och det i är princip alltid destruktivt.

    Men att dra slutsatsen att jakt på maskulinitet alltid leder till extremism, då är man ute på hal is igen.

    Sunda manliga förebilder är vad som behövs och då talar jag inte om någon slags konstruerad förebild, som ett gäng pseudovetenskapliga marxister har kokat ihop.

    Dessa människor måste inse att det inte existerar något tablua rasa.

  7. JD skriver:

    Bra inlägg Pelle!

    Du skriver att unga män som dras till extremism ofta söker en manlig identitet.
    Det håller jag med till fullo men jag tror även att det kan vara så att de Män som dras till feminism också söker en manlig identitet.
    Inom båda dessa extremrörelser finns det en Mall för hur en manlig identitet skall se ut vilket givetvis drar till sig Män som har vissa brister i sin identitet!.

    Det fanns en tid för inte alls så länge sedan då Manlighet förknippades med Trygghet och ansvar. Den bilden gör feminismen allt för att förstöra!

  8. Pelle Billing skriver:

    Tack alla för beröm!

  9. Björn skriver:

    Bra läsning som vanligt, Pelle!!

    @Daniel
    Mitt eget sökande har lett mig till det militära där jag fann min identitet. I stort positivt, tills jag blir sprängd i bitar i Afghanistan! :D

  10. Daniel skriver:

    @JD
    Jag tror att det finns flera olika kategorier av män som dras till feminism.

    De som inte passar inte normen för vad som är maskulint och vill då bevisa att det är normen det är fel på.

    De som uppfyller normen men som har gått det resonemanget att detta skulle automatiskt göra dem till förövare.
    Att det skulle finnas någon slags arvsskuld.
    Detta leder till att de känner skuld och blir oftast de mest rabiata förespråkarna för feminism bland män.

    Samma resonemang gäller marxister och de med pengar, vilka är de mest rabiata förespråkarna?
    Jo de rika marxisterna exempelvis Jan Guillou.

  11. Daniel skriver:

    @Björn
    Det är ju alltid en risk som finns vid väpnade konflikter, jag hoppas att du mår bra idag.

  12. Pelle Billing skriver:

    @Anders: Ja, en manlighet som ballar ur ger större risk för vansinnesdåd. En kvinnlighet som ballar ur tar sig andra uttryck.

    @Sofia: Precis, substitut är ett bra ord.

    @David H: Lite dystopiskt men det kan behövas för att skaka liv i folk och inse att jämställdhetsdebatten hamnat helt snett.

    @Daniel: Ja, maskulinitetsstudier är en del av genusvetenskapen som i sin tur växte fram från feministisk teori. Så maskulinitetsstudier görs inom ramverket för feministisk teori. Som tur är börjar det så smått komma ”Male Studies” nu, men det är i sin linda.

    @JD: Män som dras till feminism hittar där ett sätt att få vara ridderliga, och ett sätt att få kritisera alla män utom de män som är i samma grupp. Så ja, det blir ett sätt att hitta en manlig identitet och jag tvivlar på att den är konstruktiv i längden.

  13. JD skriver:

    Varför är det aldrig någon debatt i Media om unga killars möjlighet till fritidssysselsättning?
    En kille som inte är idrottsintresserad har i princip endast Dator och TV-spel som fritidssysselsättning om man jämför med det enorma utbudet av kurser som erbjuds åt tjejer i samma ålder.

    Det heter ju att dessa kurser skall stärka unga tjejers självbild men vem bryr sig egentligen om unga killars självbild?
    Jag kan tänka mig att många myndigheter och organisationer är rädda för att få ett dåligt rykte om dem erbjuder kurser som enbart riktar sig till killar även om dem förstår att det finns ett behov!

  14. Pelle Billing skriver:

    Björn,

    Tack för den uppoffring du gör för att bevara tryggheten för oss alla!

  15. Daniel skriver:

    @Pelle
    Jag tycker det är ett skämt och ett stort hån mot alla oss män att de kallar det för maskulinitetsstudier.
    Samma sak gäller vithetsstudier, borde heta vit-hets-studier.

    Apropå något helt annat, är du bekant med epigenetik?
    Där händer det mycket intressant.

  16. Pelle Billing skriver:

    Daniel,

    Ja, jag är bekant med epigenetik och tycker det är väldigt intressant.

  17. Daniel skriver:

    Pelle
    Många av deras argument baseras på att vi hittills inte har lyckats förklara allt när det gäller miljö och arv, med hjälp av naturvetenskapen.
    Jag tror att epigenetiken kommer ändra på det.

  18. JD skriver:

    Jag sökte projekt för enbart killar och ofta verkar dessa ”killprojekt” mer vara ett slags vårdprojekt som går ut på att göra killarna medvetna om sina brister och vägar för att dem ska bli friska igen!

    Här är ett exempel: http://www.ungdomsstyrelsen.se/brus_art/0,2440,4051,00.html
    (Är det konstigt att unga killar avviker från liknande projekt då utgångspunkten är att dom är där för att det är något fel på dem? )
    Lite utdrag från artikeln här nedan:

    ”Killar behöver stärka sitt självförtroende för att förstå att det inte är människovärdigt att trycka ner tjejer. Det anser fritidssamordnaren Kent Löfstedt som jobbar med killgrupper. ”

    ”- När vi problematiserar mannen får vi upp ögonen för pojkarna också. Det är ju ofta dom som är problemet, inte flickorna. ”

    ”- Diskussionen handlar mycket om att flickor får mindre resurser än pojkar – ska man då satsa på pojkarna ännu mer?

    Ja, självklart, hävdar jämställdhetsexperten Ingemar Gens.
    - Det är alltid flickorna det är synd om och pojkarna som är problemet. Men just därför är det ju pojkarna man borde åtgärda. ”

    ”Men att satsa på killarna behöver heller inte innebära att man ger dem mer, utan att man ger dem något annat, säger Kent Löfstedt.”

    ”- De behöver stärka sitt självförtroende för att kunna uppträda korrekt, de måste lära sig att det inte är människovärdigt att hålla på och trycka ner tjejerna som de gör. ”

  19. Nils Jungenäs skriver:

    Mycket bra Pelle!

    Keep it up!

  20. Ninna skriver:

    Klockrent Pelle! Fortsätt så.

  21. Pelle Billing skriver:

    Tack för beröm alla!

  22. Pelle Billing skriver:

    JD,

    Om någon tvivlade på samhällets manssyn så…

  23. Nils Jungenäs skriver:

    JD >>
    Spot on!

    Det är ett uttryck för, och således bevis på misandrin i det svenska samhället.
    Det är centralt i frågan som Pelle belyser med detta blogginlägg.

    En fråga JD – Om du känner att du vill svara. Jag vet att det, liksom för ateister i USA, finns olika anledningar till att många vill vara anonyma när de presenterar sina åsikter i frågor som rör vedertagna ”sanningar”. . Du verkar ju skärpt och klarsynt. Vad är orsaken/orsakerna i ditt fall?

  24. Daniel skriver:

    Jag har läst en del artiklar som säger att det finns ett samband mellan låg social status och låga nivåer av testosteron hos män.
    Har även läst att det finns ett samband mellan aggressivt beteende och hormonell obalans,ex vid låga testosteronnivåer.

    Om vi då har ett samhälle där man vill trycka ned män, genom att göra dem mera lika kvinnor.
    Att stärka kvinnan genom att dominera mannen och om detta skulle resultera i låga testosteronnivåer hos män.
    Kan det vara så att man istället skapar personer som Anders Behring Breivik?

    OBS! detta är mina egna personliga och högst subjektiva hypoteser.
    Ingen vedertagen sanning med andra ord.

  25. Nils D skriver:

    Att sökandet efter manlig identitet också skulle vara en viktig del för vänsterextremismen är jag tveksam till. I all fall inte på samma sätt som för högerextremismen.

    Betänk att det var en rätt stor del kvinnor med i Baader-Meinhof grupperna och vad jag förstått så består de militanta djurskyddsaktivisterna av mycket kvinnor.
    Vad jag hört om skinn-heads så har de ofta utsatts för en förnedrande uppväxt, men får ett sammanhang och upprättelse i sina grupper. För djurrättsaktivister så är det något helt annat, något idedrivet, som gör att de gör sina attentat.

    Aggressiviteten och kompromisslösheten i vänsterextrema kretsar har andra rötter i det mänskliga psyket än hos de högerextrema.

  26. Anders skriver:

    Nils, nu var visserligen frågan riktad till JD, men även jag själv väljer att vara anonym och jag gör det för att jag är en känslig själ som tänker oerhört långsamt, dvs usel i muntlig debatt. Har man en del småkontroversiella åsikter också som inte delas av människor i ens närhet kan det bli lite jobbigt. Jag vill inte ta massa tjafs och diskussioner i verkliga livet, och använder internet istället där man får tid på sig att föra fram genomtänkta resonemang.

    Tyvärr är det ju många som använder internetanonymitet för att bara spy ur sig massa skit och inte stå för det, och därför tror jag man i de flesta sammanhang kommer på sikt spärra möjligheten att vara anonym. Då kommer även de mer städade anonyma debattörerna försvinna vilket är lite synd, men det är kanske ett pris värt att betala.

  27. JD skriver:

    @Nils Jungenäs

    Tack! Svårt att svara på men…
    Om människor och kanske framförallt politiker lade mindre vikt vid vem som har en viss åsikt och istället koncentrera sig på sakfrågan för att hitta lösningar så skulle världen se mycket bättre ut!

  28. Urban skriver:

    “- De behöver stärka sitt självförtroende för att kunna uppträda korrekt, de måste lära sig att det inte är människovärdigt att hålla på och trycka ner tjejerna som de gör. “

    Jag gillar inte pojk- eller mansdiskriminering, men många unga män borde lära sig att uppträda korrekt (blir beklämd när man ser hur många av dem beter sig).

    Är man lite elak så skulle man kunna säga att hela den här genusdoktrineringen håller på att göra män ”borgerliga” i sina manér. Ännu på 70-talet ansågs ju borgarklassens män vara bögiga pga. sitt civiliserade beteende men med genuspedagoger i full fart på våra dagis så är snart alla lika väluppfostrade som på Karlaplan :-)

  29. Anders skriver:

    Det där snacket om störiga pojkar som trycker ner tjejer är ju ett uttryck för att genusmänniskorna bara ser en sorts pojkar, de störiga, och skiter i alla andra, de snälla tystlåtna och inåtvända som det finns en hel hop av också, och antagligen har de mycket mer problem med sitt självförtroende… men som i alla andra sammanhang där män/pojkar inte är framgångsrika får de väl skylla sig själva.

  30. JD skriver:

    @Urban

    Visst finns det dåligt beteende bland både killar och tjejer men jag är övertygad om att bästa sättet att få en människa att växa positivt är använda deras tidigare goda egenskaper som drivmedel.
    Att gång på gång påtala en människas brister gör snarare att personen anpassar sig i den rollen.

    Vad är det som får ungdomar att växa?
    1. Här är dina dåliga sidor, du måste ta bort dem och bli en bättre människa.
    2. Här är dina bra sidor, fortsätt utveckla dem och bli en ännu bättre människa..

    Vilka är det som får höra nummer 2 oftast?

  31. Nils Jungenäs skriver:

    Anders >>
    Tack för svaret. Förståeligt.
    Själv är jag betydligt vassare i muntlig argumentation än skriftlig.

  32. Anders skriver:

    @JD, det är ju värre än så, jag tror man upplever att det som utges vara ”de dåliga sidorna” (eller rättare sagt en viss nyans av dem) i praktiken krävs för att man ska synas och få framgång, ta sig fram i konkurrensen i skola, kärlek, arbetsliv. I strävan efter att ”inte vara en mes” går det gärna överstyr. Känns som förvirringen måste vara total bland dagens unga pojkar. Plus som jag tidigare nämnde att det finns en stor grupp ”osynliga”, de pojkar som är lite mer tillbakadragna och nördiga, de existerar ju inte ens i genusspecialisternas modeller. Det är den grupp pojkar som riskerar isolera sig vid datorn för de inte känner de passar in.

  33. Matte Matik skriver:

    Tänk att maskulinitetsforskare inte lyckas göra den här kopplingen. Tack, Pelle!

  34. Nils Jungenäs skriver:

    JD>>
    Precis!
    I min yrkesutövning har jag till och med gjort så att jag ibland påtalat för en anställd att den är bra på något som personen egentligen behöver förbättra. Det får den personen att förstärka det beteendet i önskad riktning om man framför den ”positiva” kritiken på rätt sätt.

  35. leifer skriver:

    Har tidigare varit debatt om förortsproblematiken med bland annat anlagda bränder av bilar. Det tycks vara samma där, unga grabbar som har svårt att hitta en roll i samhället. Och ofta har man en konstig bild av manlighet som tycks handla bl.a. om att vara dryg, oempatisk, lätt hänsynlös mot sig själv och andra etc. Även bland invandrare, som kommer från mer patriarkaliska kulturer, så är det svårt att passa in i den svenska mer jämställda och kanske feministiska livsstilen för män.

    Jag har sagt det tidigare, unga pojkar som ballar ur är kanske vår tids största problem. Och problemet tycks också växa i takt med att feminsimen blir allt mer radikal.

    Hur många paralleller man ska dra mot Breivik om detta är en annan fråga, liksom skitsnacket om att detta är ”extremhöger”. Det skulle ju betyda i förlängningen att alla män/människor som tycker feminismen gått för långt, är extremhöger.

    Samtidigt måste ju även en mansrörelse bestämma sig vilka idéer som är ok. Ex känns det ju fel att försvara män som tycker att kvinnor ska stå vid spisen och vara underordnade män. Det är i alla fall inte min värdegrund.

  36. Lite förenklat så handlar det väl också om den onda cirkel som uppstått då unga kvinnor ofta intresserat sig för skolans värsta bus, och när de nypubertala pojkarna ser att det finns en sexuell vinning i att bete sig som en slusk så är det klart att det just då känns som en självklar ”karriär”.

  37. leifer skriver:

    @En härlig kille

    Ja det är också en sak som feminismen missat att problematisera, dvs kvinnors beteende. Den snälla jämställda killen kanske inte får så mycket intresse från motsatta könet. Är han dessutom arbetslös och likande, så är han en s.k. loser. Dvs ingen framtid i en sån kille.

    Såg filmen Limitless nyligen, den tycker jag sätter fingret rätt väl på dagens förvirrade och ofta omöjliga mansideal. Även om det kanske inte var poängen med filmen.

    http://www.imdb.com/title/tt1219289/

  38. Men@Work skriver:

    ”Misandrin (mansföraktet) i samhället måste bort. Sparkar du på en hund nog många gånger så bits den till slut”.

    Exakt…

  39. David H skriver:

    Ja, det är dystopiskt… Men det är tyvärr sant! Man köper en vas, tar sönder vasen (medvetet) och sedan skyller man på vasen att den är sönder. Logik någon?

  40. Magnus skriver:

    Mycket bra och konstruktiv artikel!

  41. Nils Jungenäs skriver:

    David H>>
    Nu är ju inte det misandriska samhällsklimatet och feminismen inte någon medveten, målinriktad och lätt definierbar organisation, vare sig var för sig eller sammanflätat. Jag tycker därför att din liknelse med vasen faller.

  42. Pelle Billing skriver:

    David H,

    Med det dystopiska menar jag att det nog inte skett så strukturerat och medvetet som dina kommentarer antyder. Samtidigt ser jag ett värde i att hitta enkla analogier för att nå fram till folk. Bara man vet att det finns mer komplexitet i bakgrunden kan enkla analogier vara effektiva.

    Misandrin har växt fram sakta men säkert, som ödlan i vattnet som blir varmare och varmare och inte märker vad som pågår förrän det är för sent. Jag tror ingen har suttit och planerat misandrin (och om någon gjort det har de inte haft makt att implementera detta), utan det är en långsam utväxt av feministisk teori i kombination med den traditionella manliga könsrollen (klaga inte, osv). Vi har även ett arv av att ställa kollektiv mot varandra och hålla det ena kollektivet som skyldigt.

  43. Nils Jungenäs skriver:

    #42 Pelle
    Det är precis så jag också ser det. Ödlan-i-vattnet-effekten är ständigt återkommande i historien. Ändå lär vi oss aldrig, aldrig. Vi tror ständigt, generation efter generation, att vi är imuna mot de misstag som ständigt upprepats. Alla som i historiskt perspektiv ses som onda, sågs som goda i sina egna ögon och ur dåtidens perspektiv. Det är därför vi upprepar misstagen igen och igen – ”-Jag är inte som dom. Vi har ju goda avsikter, dom där var ju onda.”
    Vi blir hemmablinda, som ödlan i vattnet.

  44. Alexander skriver:

    Hej!

    Jag tycker ofta att du skriver bra saker om jämställdhet och håller fullständigt med om att det behövs en mer balanserad syn än den som brukar komma fram i diverse medier, vare sig det är radikalfeminister eller andra som står för det tendentiösa, fast jag skulle säga att det inte bara är mansfientligt, utan lika mycket kvinnofientligt i många fall — att betrakta kvinnor som offer i onödan hjälper inte kvinnorna mer än det hjälper männen att betraktas som förövare.

    Nu har jag dock en fråga: Vad är det som får dig att tro att män och kvinnor behöver förebilder som tillhör deras eget kön? Jag tror visserligen att det är bra med mångfald och att alla kan må bra av att ha individer av vitt skilda slag i sin närhet, så att de har möjlighet att välja vem de vill efterlikna och vilka egenskaper de vill internalisera. Men du verkar mena att just biologiskt kön har en överlägset stor betydelse i detta sammanhang, oavsett hur den omgivande kulturen ser ut. Skulle du kunna förklara vad du baserar den uppfattningen på?

    Jag utgår för övrigt ifrån att du vet att påståendet om ödlan (grodan i den version jag har hört) som kokas levande är en myt, och att du bara använde den som en dramatisk liknelse, så jag ska inte säga mer om det. ;)

  45. Mörker skriver:

    Jag tror att misandrin har verkat som en oberoende kraft under mycket lång tid. Särskilt tydlig blir den i anrika kvinnosammanhang som diakonier eller nunnekloster där androfobin finns inbyggt i organisationen från början. Att älska en man är en revolutionär handling i dessa sammanhang. Straffet för att ingå äktenskap är uteslutning och återlämnande av ordens- och hedersbetygelser.

    Många har jämfört de extrema feminismerna med religiös fanatism. Vad de då antagligen missar är att rörelsen verkligen har religiösa rötter. Det är ingen slump att feminismen har extra stark ställning i Uppsala och Umeå, gamla fanatiskt religiösa fästen. Båda är även universitetsstäder, och på universiteten härskar en annan tro: historiematerialismen.

    Den senaste utvecklingen inom vänstern är dess korsbefruktning med religionen *( http://www.youtube.com/watch?v=ZL6mqIrRnJs ). Därmed har både kristendomen och marxismen fått ett litet uppsving. För många inom mainstream-vänstern är det svårt att hänga med i utvecklingen. Särskilt de mer filosofiskt lagda ser av tradition och hävd kristendomen som sin fiende. Men för de praktiskt inriktade är det ett mindre problem. Till dem räknas så klart alla extrema feminister. Antagligen kan man skapa en stark övertygelse hos sina anhängare om man kombinerar transcendens och materialism.

  46. Lövet skriver:

    @Björn: Är det du som bloggar ”Efter bomben”?

    Kan inte själv sätta mig in i ISAF-styrkornas situation och ännu mindre i din situation.

    Men jag hoppas ni är stolta med det ni åstadkommer därnere. Ni får alltför lite cred från det svenska samhället, även från Försvarsmakten.

  47. Nils Jungenäs skriver:

    Mörker>>
    Lite foliehatt-varning på det…
    http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Foliehatt

  48. Pelle Billing skriver:

    Alexander,

    Fint att du håller med mig om att det behövs en mer balanserad syn på jämställdhet. Det räcker egentligen ganska långt. Om fler tyckte det och jobbade för det, även om man inte håller med om manliga förebilder, så skulle vi ha ett helt annat samhälle.

    ”Men du verkar mena att just biologiskt kön har en överlägset stor betydelse i detta sammanhang, oavsett hur den omgivande kulturen ser ut. Skulle du kunna förklara vad du baserar den uppfattningen på?”

    Det finns forskning om att en närvarande och engagerad pappa har stor betydelse för barnets framtida mentala hälsa, kriminalitet, osv. Detta även när man kontrollerar för socioekonomiska faktorer och annat. Särskilt starkt märks det hos pojkar att pappan är viktig.

    Barn lär sig genom att härma. Det är därför vuxna förebilder är viktiga. Och när barnet är gammalt nog att förstå det här med kön och kategorisera efter kön (vilket barn gör starkt under en period) så söker man ledtrådar om hur man ska vara från vuxna av samma kön.

    Sedan har vi alla en könsidentitet. Man, kvinna eller tredje könet. Den identiteten bekräftas och stärks när man får vara med i en manlig/kvinnlig/annan gemenskap. Feminister säger ibland att ett problem med jämställdhetsarbetet är att män hotas i sin manliga identitet, underförstått att den är känslig. Så paradoxalt nog öppnar en stark könsidentitet dörren till en mer flexibel syn på sin könsroll som vuxen.

    ”Jag utgår för övrigt ifrån att du vet att påståendet om ödlan (grodan i den version jag har hört) som kokas levande är en myt, och att du bara använde den som en dramatisk liknelse, så jag ska inte säga mer om det. ”

    Jag hade i bakhuvudet när jag skrev det att jag nog hört ett par gånger att det var en myt, men som du skriver så ville jag åt den dramatiska liknelsen ;)

  49. Gunnar (D.U.) skriver:

    Pelle,
    Jag tycker du gör en bra analys och håller med dig i allt det du för fram i inlägget här!

    Dock tycker jag en bit saknas, som hör ihop med arbetslösheten.
    Mäns förmåga sprider betydligt mer än kvinnors, både uppåt och nedåt. Är därför det finns fler manliga ”genier” som gör genombrytande upptäckter, men då även fler män i den andra änden på skalan.
    Det här är lita tabu att prata om, men minns jag läste en debattartikel av någon välkänd / respekterad person inom sitt gebit för några år sedan, om just problemet med att samhället blir bara mer och mer teoretiskt, mentalt och högutbildat och att därmed en stor grupp individer ställs utanför samhället. Men debatten tystades omedelbart ned då…

    Att samhället får svårare och svårare att erbjuda en fungerande arbetsmarknad för dem som är mer praktiskt begåvade och besitter en stor förmåga att använda sin kropp till fint bra arbete är ju ett verkligt problem!

    Idag krävs det ju mer och mer teoretisk kunskap och utbildning även inom det som brukar kallas praktiska yrken. T.ex. är många maskiner, typ svarvar o fräsar, datorstyrda (numeriskt styrda, typ NC-fräs), samma gäller inom jordbruket där skördare börjar ha datorer som utvärderar skördeutfallet för åkrarnas olika ytor och genom analys styr nästa års gödselmängd för de olika åkerytor efter skörderesultatet samt frigående kor som får datorstyrd fodermängd och datorövervakat mjölkningsresultat. Samma i skogsbruket med skördare och datorisering, etc.
    Så samhällsutveckling börjar utesluta en del av då främst män från möjligheten till arbete, då deras genetiska förutsättningar inte passar in i hur samhället utvecklas. Detta är tragiskt och synd, samt leder nog lätt till att man söker sig till miljöer där ens förmåga kan uppskattas och man finner en tillhörighet ändå.

    Och personligen tycker jag det är så synd att samhället idag mest värdesätter teoretisk förmåga, då jag uppfattar praktisk förmåga, ”praktisk IQ”, som så värdefull och fin också! Synd vårt samhälle börjar helt förlora förmågan att ta till vara den ”praktiska IQ:n”, tycker jag!
    Finns många människor som har en så helt underbar praktisk förmåga och känsla, men som samhället idag inte kan skapa någon plats för längre…
    Hur ska vi hantera det???
    Är inte feminismens fel, men blir likväl ett samhällsproblem och en sorts jämställdhetsproblem som drabbar flest män!

  50. Pelle Billing skriver:

    Gunnar,

    ”Jag tycker du gör en bra analys och håller med dig i allt det du för fram i inlägget här!”

    Tack!

    ”Dock tycker jag en bit saknas, som hör ihop med arbetslösheten.”

    Jag är fullt medveten om att det finns mycket mer att säga om arbetslösheten än som jag skrev. Och jag instämmer med att den typen av problem som du beskriver existerar.

    Dock är det allmänpolitik att diskuterar lösningar på detta, inte jämställdhetspolitik, så jag avstod från det. Vet att t ex du inte vill ha för mycket allmänpolitik inblandad här ;)

    Min egen inställning är att dra in allmänpolitik endast när det direkt hänger ihop med könsfrågorna.

  51. Gunnar (D.U.) skriver:

    Pelle,
    jag tyckte det var en könsfråga, då det är betydligt fler män som drabbas av detta!
    Alla könsfrågor har väl inte med feminism att göra ;-)
    Dessutom berörde det analysen av extremism och manlighet, tyckte jag!
    Jag tycker det är en del i samhället som slår könsmässigt hårdast mot män…
    Så jag bedömde det har med jämställdhetspolitik att göra…
    Hur får vi ett samhälle som är lika bra för män och kvinnor…

  52. Pelle Billing skriver:

    Gunnar,

    Jag menar alltså att din kommentar i sig är bra, men att börja komma med lösningar på hur arbetsmarknaden ska förändras leder ovillkorligen till allmänpolitiska ställningstaganden.

  53. [...] är sökandet efter manlighet som är problematiskt hos extremister; problemet är att de anammar en destruktiv form av manlighet, i avsaknad av mer konstruktiva [...]

Google