Motsägelsefullt om sexuella normer

17 juli 2011, av Pelle Billing

Corren har nyligen skrivit två olika ledare om sexuella normer.

Den första handlar om den nya uppsättning av sexuella normer som numera anses vara rätt, det vill säga att allt sex är bra, allt är naturligt, prova gärna olika saker, osv. Detta står i motsatsförhållande till de konventionella normerna som förespråkar försiktighet, avhållsamhet, osv.

En vanlig tendens i vårt samhälle är att vi är blinda för de nya normer som skapats de senaste decennierna, till exempel inom det sexuella området eller för den delen när det gäller jämställdhet. Istället för att klassificera de nya normerna som just normer, används uttryck som ”att vara normkritisk” eller att ”utmana förlegade synsätt”.

Men sanningen är att vi alla har normer, och att vara normkritisk är en norm i sig.

Om skolan ska diskutera sexuella normer bör den således presentera ett brett spektrum av möjligheter till eleverna, och sedan låta dem fundera själva över hur de vill leva sitt liv. Vissa kanske vill vara försiktiga och avvakta med sin sexdebut, andra kanske vill experimentera och prova olika saker. I ett fritt samhälle finns båda möjligheterna tillgängliga.

Samma sak gäller jämställdhetsområdet där ordet jämställdhet numera anses innebära att kvinnor och män delar lika på allt i hemmet, förvärvsarbetar lika mycket och gör liknande yrkesval. Men det var väl knappast  en kamp för likformighet som kvinnorörelsen en gång startade? Rimligen måste jämställdhet innebära att människor i fria att leva som de vill, vare sig de vill ha traditionella, omvända eller utplånade könsroller.

I Correns andra krönika om sexuella normer tar man upp en självmotsägelse som finns i den rådande synen på sex och sexualitet.

Medan kvinnor numera uppmuntras att ta för sig sexuellt och bejaka sin sexualitet, så kvarstår bilden av mannen som den ansvarige för den sexuella interaktionen.

Så här skriver Marika Formgren:

Efter att kvinnornas sexuella frigörelse sprängt gränserna för vad som är tillåtet och accepterat upptäckte många feminister att resultatet inte blev som de önskade. I dag kan förvisso en kvinna ta för sig sexuellt som en man, men det innebär att hon också får ta ångern dagen efter som en man, och att många män har börjat behandla kvinnor som sexuella (det vill säga kåta) jämlikar.

Svaret är den feministiska nymoralismen. När kvinnor på #prataomdet anklagar män för övergrepp, för att fyllesexet inte känns lika bra dagen efter, och när män som flörtar och gör inviter anses ha en ”dålig kvinnosyn”, då gäller plötsligt inte ”allt är naturligt”.

Med rättigheter följer skyldigheter – skyldigheter att ta konsekvensen av sitt agerande. Super man sig redlöst berusad och sedan vaknar naken i en säng nästa morgon utan något minne av vad som hänt, får man stå för sitt eget supande och att man kanske gjort ett val man inte skulle gjort i nyktert tillstånd.

Folkrörelser handlar dock oftast om rättigheter – och nästan aldrig om skyldigheter – och feminismen är inget undantag. Därmed har man kämpat för kvinnans sexuella valfrihet (vilket är bra) men inte erkänt att de kvinnor som tar del av de nya rättigheterna också möts av nya skyldigheter.

Kanske är det dags för feminismen att växa upp, och ärligt presentera för kvinnor vilka valmöjligheter som finns, och framför allt vilka skyldigheter som följer med respektive val. Först då behandlar man kvinnan som helt och fullt vuxen, och det var väl det kvinnokampen handlade om, från första början?

 

30 kommentarer på “Motsägelsefullt om sexuella normer”

  1. Men@Work skriver:

    Det största beviset på den feministiska nymoralismen är ju sexköpslagen. Där är det extra tydligt att det är mannen som görs ansvarig för kvinnans sexuella liv. Det luktar faktiskt lite hederkultur.

    Eftersom den här lagen är en symbol för radikalfeminismens moraliserande och påtande i vårt allra mest privata, så måste vi arbeta med att få bort lagen. Den är alla galna lagars moder, och har banat väg för en urholkad rättssäkerhet. Morallagar utan offer måste tas bort omedelbart. Att straffa den ena parten i en transaktion mellan samtyckande vuxna är rättsröta när den är som värst.

  2. [...] Som de flesta bra böcker om vetenskapsteori förklarar så är upprepande av något vi redan vet inte en nyhetsmässig rapportering utan en ideologisk. Media har helt enkelt en inbyggd politisk bias idag. [...]

  3. PabloHoney_4 skriver:

    Två bra artiklar som slår huvudet på spiken. Sexualmoralisterna vill sänka trösklar för pojkar och höja tjejernas. Mäns sexualitet ska begränsas, kontrolleras & bestraffas. #prata om det – gänget vill endast sänka och begränsa den manliga sexualiteten.

    HBT-feminsterna vill inte ha vuxna kvinnor som tar ansvar för sin egen sexualitet, de vill att kvinnor ska betraktas som vuxna barn, dvs. omyndiga vuxna. HBT-feminister gillar inte heller att män har sex med kvinnor, eftersom de stjäl kvinnor från dem (eftersom kön är en socialkontruktion).

  4. Fredrick skriver:

    Glädjande att en kvinnlig ledarskribent/journalist resonerar så balanserat och förnuftigt i dessa frågor.
    ”Feministisk nymoralism”.. som sagt huvudet på spiken.

  5. Mia skriver:

    Många intressanta tankar. Såg ett intressant program med anknytning häromdagen. Alfahannen, som handlade om forskning på testosteron.

    Drar i några trådar (lite osammanhängande kanske)

    Först detta med offerfeminism. Den motverkar just det jag ser som jämställdhet. Att man (och kvinna) ska ha lika rättigheter och möjligheter men då även samma skyldigheter och därmed eget ansvar. Jag börjar verkligen bli heligt trött på hur offerfeminismen ‘inkompetensförklarar’ kvinnor.

    Sen detta med normbrytande. Det är en sak att alla ska ha möjlighet att välja vem man vill vara och vad man vill göra, inom rimliga gränser, dvs så länge man inte skadar någon annan (och sig själv). Men förutom att (folk)rörelser trycker på rättigheter vill nog många även känna att de är och lever rätt genom att försöka pracka på andra sin ‘övertygelse’ och ‘slår tillbaka’ mot dem man upplever hotar den egna ”övertygelse’. De som vill leva traditionellt (el vad det nu kan vara) känner sig hotade av de som bryter normer (el dyl) och då uppstår gärna även det omvända. Och då kommer lätt konflikten och försöken till likrikning (rättning i ledet). Men det finns en tredje väg, att acceptera och visa respekt för (var)andra. En ack så svår akt.

    Och det tredje. Och här var ‘Alfahannen’ intressant. Manlig och kvinnlig sexualitet, hur den faktiskt skiljer sig åt, generellt (vilket hade fått en kvinnlig feministisk läkare i programmet som ansvarade för behandlig och injicering av testosteron hos ftm´s att omvärdera sina ‘sanningar’).

    Och mitt blommochbinsamtal med dottern var enkelt – Gör det DU vill och säg NEJ till det DU inte vill (frihet och ansvar).

  6. Godtyckligt skriver:

    Word pelle!

  7. leifer skriver:

    Pelle, mycket bra poänger där! Feminismen i Sverige har i viss mån reducerat kvinnor till offer utan eget ansvar. Jag har också tänkt på detta om att när man ständigt gör kvinnor till offer utan eget ansvar, så reducerar man också deras kompetens och förmåga. Dvs det är svårt att ta ett offer på allvar.

    Detta offerprivilegium är också nåt som feministiska talespersoner försvarar med näbbar och klor. Dom blir helt vansinniga när nu vanliga män i viss mån utmanar detta offerprivilegium och då använder dom alla härskartekniker dom kan komma på. Det är också väldigt förvirrande för dom när det visar sig att vanliga män förlorar vårdnadstvister t.ex. för att dom just är män. Detta försvars då med att män som grupp är sämre föräldrar, bryr sig mindre om sitt barn etc. Samtidigt som ju feminismen just vill frigöra kvinnor från ett sånt ev. huvudansvar (kvinnors traditionella domän att ta hand om barnen). Jag har aldrig hört en mamma säga att hon prioriterar karriär framför sina egna barn. Istället hör man alltid hur kvinnor ofta och gärna pratar om sina barn, för att på så sätt trycka på ägandeförhållandet. Kvinnor talar då också gärna om hur fantastiska deras barn är. En kvinna som inte sätter sina barn främst är då en dålig människa, det är fortfarande en norm. Ensamma mamman gör då bara sitt jobb. Ensamma pappan är istället en vardagshjälte och underförstått är att mamman är en hemsk människa som övergivit sina barn och lämnat pappan i sticket. Frågan är då varför feminismen kört fast och inte vill bryta denna norm, istället för att försvara kvinnors ”rättigheter” när det gäller att ha huvudmakten över barnen.

  8. Lavazza skriver:

    Allt i feminismen är lätt att förstå om man håller i minne att feminism handlar om mäns skyldigheter och kvinnors rättigheter. Det finns förstås feminister som protesterar mot denna beskrivning men om de till äventyrs någon gång verkligen har talat om kvinnors skyldigheter eller om mäns rättigheter, så har de, i likhet med icke-feminister, mötts av bortförklaringar eller ointresse. När någon talar om mäns skyldigheter eller kvinnors rättigheter är denne på säker mark.

  9. leifer skriver:

    Lavazza, det var mycket väl formulerat. Pressar man feminister som du är inne på så faller dom alltid tillbaka på ”könsmaktsordningen”, kvinnor är underställda män etc som grundläggande problemformulering. Det är troligen detta som är kärnan och som gör att feminismen kommer så billigt undan idag. Den grundläggande problemformuleringen vågar ingen ifrågasätta offentligt, och därmed har alltså feminismen problem-formulerings-privilegiet och kan på så sätt lägga över bevisbördan. Man kan då se till att man alltid styr agendan och därmed kan man inte vinna om man käftar emot. Dessutom har man genusvetenskapen i bakfickan, den som då ifrågasätter en ”vetenskap” måste då ha väldigt mycket på fötterna, minst vara en forskare inom ämnet.

    Till saken hör förstås att detta också är ett politiskt projekt som Moderaterna nu dammat av för att försöka vinna valet 2014. Normalt är ju män överrepresenterade i det borgerliga blocket och dom rösterna räknar man med att få ändå. Det som kan få blocken att tippa är då kvinnornas röster. Man kan faktiskt inte friskriva kvinnor från feminismen, det är idag rösträtt för alla i Sverige och kvinnor har överlag gärna röstat på feministiska toner i partierna. Ex då vad gäller vänsterpartiet och miljöpartiet som har en tydligt feministisk agenda. Sen blir inte saken bättre att media överlag backar den svenska varianten av feminism till 100%.

    Jag tror vi kommer se en förändring först efter valet 2014 alltså. Den kan då bli lika iskall som det var precis före valet 2006, när Uppdrag granskning hade program som kom lägligt om Roks ”män är djur” och då bl.a. mosade Feministisk initiativ som hade vind i seglet. Är man ytterligare konspiratoriskt lagd som kan man tro att sittande regeringar då och då tar fram feminism och jämställdhet på agendan för att på så sätt få folk att inte fundera på andra ibland mer allvarligare frågor för landet och framförallt hur regeringen sköter det.

  10. Jonas P skriver:

    Mia:

    Vad hette programmet och går det att se på nätet?

    I övrigt är det som vanligt sorgligt att se hur människor har för vana att tro att förändringar i samhället följer enkla orsakssamband (även om det är precis vad forskning om hur vuxna tänker visar). ”Om vi säger att allt sex är bra så kommer tjejerna känna sig fria och bli glada”. Hoppsan, var världen mer komplex än så… Dags för en till quick-fix.

  11. Mia skriver:

    Jonas P

    Ja det verkar faktiskt så, trodde inte det då det avsnittet jag såg var en repris. Bra då ska jag se hela från början :)

    http://www.tv4.se/1.1305751?episodeId=1.1305752&

    Och ja. De kvinnor det passar blir säkert mer fria och glada och ska göra det de vill, medan de det inte passar ska säga nej och inte göra det de inte vill. Kvinnors och mäns sexualitet (intimitet) skiljer sig nog generellt hur gärna några än vill tro något annat.

  12. Mia skriver:

    Jonas P

    Misstog mig. Du frågade ju om den går att se på nätet och det verkar inte så.

  13. Patrik skriver:

    Håller med. Men det är många kvinnor som reagerar på detta. De tycker inte att den nya promiskuösa normen är något att sträva efter. De ser vilka nackdelar det innebär för unga kvinnor.

  14. Mjaaauuuuu skriver:

    Att inte ta ansvar för sina handlingar är ju en fråga om
    självmedvetenhet, är man i sin handling medveten om vad
    man gör eller förslavad av föreställningen att något annat
    styr över ens egenval, förstår man inte vad man ger sig inpå
    i en ansvarslös situvation med risker, så handlar der mer om
    ommognad, i diskutionen”tala om det” framkommer ju
    vilken enorm omognad som finns i en egen riskbedömning
    i ett land som Sverige. Man kan nog säga att många människor i Sverige
    har ett bristande egenansvar som de sedan skyller ifrån sig
    på andra då det blottläggs.

  15. Mia skriver:

    Och ibland hjälper det inte med ‘riskbedömningar’. Risken att stöta på en störd individ finns alltid oavsett om det är en främling eller någon man trodde sig känna, Och ja det kan gå illa, övergrepp eller falska anklagelser om sådana. Och liksom det är svårt att bevisa övergrepp är det även svårt att bevisa falska anklagelser. Två sidor av myntet vi kan och ska diskutera men nog alltid kommer att få leva med sas.

  16. leifer skriver:

    Mia, ditt resonemang om individen kan stämma men diskussionen här handlar väl om könsnormer och hur olika det är för män och kvinnor pga könsidentitet.

    Jag tycker också det finns ett problem i värderingar vad gäller sex från feminismen, att huvudansvaret om det blir bra eller inte ibland läggs på män för det. Då har man ju missat feminismens grundvärdering med lika behandling. Samma ansvar och skyldigheter också. Igen talar man om rättigheter och skjuter i från sig skyldigheter/ansvar.

    Vi har ju också synen i juridiken och praktiskt tillämpning, att bara män kan göra fel i sex sammanhang, aldrig kvinnor. Detta är en bild som måste förändras drastiskt.

  17. Mia skriver:

    leifer

    Jag spann vidare på mjaaauuuus ”…en ansvarslös situvation med risker”.

  18. leifer skriver:

    Mia

    Ok, men hur ser du på det jag pratar om?

    Hur kan man förbättra och förändra normerna?

  19. Mia skriver:

    leifer

    (fortsätta) prataomdem tror jag är bra

    Och att män inte lämnar walk over som PB och PS varit inne på och att man (och kvinna) lyssnar, ”med båda öronen”.

  20. Access skriver:

    Pelle!
    Du skriver: ”att vara normkritisk är en norm i sig”

    Om man nu ska var lite petig så är det ”kraven på att vara normkritisk” som är en norm. inte att vara normkritisk i sig.

  21. Pelle Billing skriver:

    Access,

    Så är de normkritiska normlösa? Nej, när de är ”normkritiska” vill de helt enkelt ersätta en gammal norm med en ny norm. Det finns inget normvacuum.

    Sen må min formulering har varit lite poetisk :)

  22. Access skriver:

    Jag tror du gör ett tankefel där, Pelle. Att man kritiserar normer behöver inte innebära att man anser att det ska vara norm att göra så. Inte heller funkar det tvärtom; Man är inte normlös bara för att jag ifrågasätter normer (vem är normlös?).

    Det är först om någon hävdar att alla bör vara normkritiska som han/hon blir normativ. När sen det politiskt korrekta blir att vara normkritisk så har det upphöjts till norm.

    Själv är jag nog ganska så normkritisk. Jag ifrågasätter till exempel både religiösa och feministiska normer. Men jag anser inte att alla bör göra så, det bör vara upp till var och en. Alltså vill jag inte att normkritik ska upphöjas till norm. Jag är inte normativ.

  23. Pelle Billing skriver:

    ”Man är inte normlös bara för att jag ifrågasätter normer (vem är normlös?).”

    Detta har ju varit min poäng från första början.

    Inlindat i normkritiken finns den nya normen – så det ärliga är att uppge sin egen norm, och inte bara kritisera.

  24. Patrik skriver:

    Egentligen gäller samma villkor för sex för båda könen. Så länge män och kvinnor ligger med varandra kan inte det ena könet få mer eller mindre sex än det andra. Om kvinnor blir mer öppna för sex med fler partners betyder det att män också får mer sex.

    Skillnaderna i normer mellan könen har egentligen bara handlat om öppenhet. Män har kunnat vara öppnare med sex och t.o.m. överdrivit hur mycket sex de haft. Kvinnor har varit mer diskreta och snarare underdrivit sina erfarenheter.

    Nu har kvinnor blivit mer öppna och tidningar till flickor har blivit lite väl sexfixerade (tycker jag i alla fall). Jag hoppas att det är ett tillfälligt mode bara.

  25. Per Hagman skriver:

    ”Med rättigheter följer skyldigheter…”
    Förvisso…är det som pb skriver… samtidigt brukas hävdas att med rättigheter följer ansvar.
    Utkräva ansvarstagande innebär även att kräva hänsyn och ej bara skyldigheter.
    Ovan…Oavsett om det är ett individuellt självpåtaget ansvar eller delgert demokratiskt ansvar.
    per hagman

  26. leifer skriver:

    Patrik
    ”Om kvinnor blir mer öppna för sex med fler partners betyder det att män också får mer sex.”

    Ja det är säkert positivt många gånger. Eller att kvinnor istället för att köpa massagestav på apoteket, har sex men en ensam man istället. Dvs ändra på normerna att kvinnor ska hålla på sig eller få nåt mer tillbaka när dom har sex, ex gratismåltider, gentjänster etc etc. Men även om det är gentjänster så vore det ju trevligare med mer sex i samhället. Make love not war. Nåt för det mer radikala feminismen att ta till sig också istället för att peka ut män som fiende no1.

  27. Patrik skriver:

    Leifer: Jo, debatten om sex har väldigt konstig länge. Den har utgått ifrån att män har ett friare sexliv och mer sex än kvinnorna. Så kan det matematiskt aldrig ha varit. Men har kvinnor har precis så mycket sex som kvinnorna vill ha. Nu verkar kvinnorna vilja ha mer och då får männen det också.

    Feminismen har tyvärr blivit en missnöjesideologi som vill se nackdelar för kvinnorna i varje samhällsförändring. Det är därför som de tolkar kvinnornas frigörelse på denna punkt till ett nytt problem där männen påstås ha skuld.

    Fast jag tror att detta mest är på ytan. Majoriteten av kvinnorna är kloka och förstår att alla mynt har en baksida. De bejakar den nya friheten och inser att den också har ett pris.

  28. leifer skriver:

    Patrik

    Det man vill motarbete är ju synen att en kvinna som har mycket sex och/eller med många olika partners är en slampa, medan en man istället är en hjälte. Dessa normer finns delvis kvar. Det är ju därför det är så illa för en kvinna att bli uthängd på nätet när hon är naken eller har sex.

    Liksom för en kändis-kvinna att förknippas med kåthet och sex.

    Det är ju istället bra att kvinnor lär sig sin kropp och sin sexualitet, även om det förstås är ett personligt val. Då kan även fokus ändras på att det är mannen som ska vara mästaren i att leverera njutning och att det är numera männen som har huvudansvaret om sex blir dåligt. Det gäller då att kvinnan kan och får visa hur hon vill ha det. Och även det är ju gamla könsroller där ju då mannen ska vara den aktiva och kvinnan den passiva. Detta menar jag är till nackdel för båda.

    Vad feminismen vill och inte vill, är ibland motsägelsefullt och inte så lätt att veta. Ena stunden vill man att kvinnan ska ta för sig, vara fri in sexualitet, att vara naken är naturligt etc, andra stunden så pratar man om ”objektifiering” och att kvinnor ska täcka sina kroppar. Ex var det populärt för kvinnor att vara topless på typ 70-talet när dom badade och solade på allmän bad. Det var också ett sätt för henne att visa att hon vad fri och inte förtryckt. Idag är det motsatsen och ingen kvinna visar brösten bar. Den sexuella revolutionen kom av sig och det var troligen könssjukdomar och aids som var orsaken till det.

  29. Kristian skriver:

    Intressant.
    Vill minnas att Danielsson sammanfattade en lång debatt om normlöshet i Bok.

    Lavazza: Utmärkt sammanfatting/beskrivning.

Lämna en kommentar

Google