Förvirrad syn på pojkars könsroll

12 juli 2011, av Pelle Billing

Tidningen Modern Psykologi  beskriver sig som ”en intelligent tidning för dig som tänker”.

I sitt senaste nummer skriver de i en rubrik att pojkföräldrar behöver skärpa sig, och efter det kommer en artikel fylld med genusklichéer och godtyckligt tyckande. Låt oss titta på några exempel.

Så här skriver de om om gruppen brottslingar:

Den enda gemensamma nämnaren är att de är pojkar. Inte heller det är så mycket att göra något åt, men att tala om det innebär åtminstone inget politiskt förtryck, säger Sven Granath, som forskar om våldsbrottslighet på Brottsförebyggande rådet.

Det är alltså ingen politiskt förtryck att säga att brott beror på kön, medan det är ett förtryck om man säger att det beror på neuropsykiatrisk diagnos, klass eller etnicitet. Gruppen pojkar/män kan alltså inte bli politiskt förtryckta?!

Pojkar fostras till att skaffa sig makt, medan flickors värde uppnås genom att de uppför sig ordentligt.

– Därför blir det väldigt jobbigt för vissa att upptäcka att de själva inte har någon makt, vare sig ekonomiskt eller i relation till kvinnan de lever med. Frustrationen som uppstår kan leda till allt från kvinnovåld till bankrån, säger Sven Granath.

Nej, pojkar fostras inte primärt till att skaffa sig makt, eftersom det endast finns utrymme för en mindre klick människor att ha reell makt i ett samhälle. Pojkar uppfostras till att uppfylla de roller som samhället behöver:

  • Bemanning av farliga jobb.
  • Bemanning av högpresterande jobb med lång arbetstid.
  • Att allmänt sett värdera förvärvsarbete högt, och föra utvecklingen framåt.

Samhället måste både underhållas och fortsätta byggas, därför uppfostras pojkar till handling och till att vilja prestera. Att en del män sedan får makt är en bieffekt av detta och en bonus – inte det primära målet.

På samma vis uppfostras flickor till att uppfylla sin roll i samhället, vilket är en kombination av att föda barn/uppfostra barn samt att jobba hårt i hemmet eller på arbetsmarknaden (eller ofta en kombination av bägge).

Problemet med genusklichéerna är att man bara hävdar att något är på ett visst vis ”eftersom så har det alltid varit”. Ingen sammanhängande förklaringsmodell ges till varför mönstret uppstod, och varför det idag skulle vara möjligt att bryta det mönstret.

Vad gäller den manliga könsrollen är det svårt att i grunden bryta mönstret så länge som samhället fortfarande har behov av förbrukningsbara och högpresterande män. På samma vis är den kvinnliga könsrollen svår att helt lösa upp så länge kvinnor blir gravida, föder barn och ammar.

Lägg till detta att män och kvinnor inte väljer partner av enbart rationella skäl, utan utifrån egenskaper som varit värdefulla genom vår historia, och du får ett scenario där det är än svårare att förändra könsrollerna i grunden. Om kvinnor fortfarande är programmerade att hitta en man med hög status (som är en bra försörjare och beskyddare), och män är programmerade att hitta en vacker kvinna (som förr var ett tecken på avsaknad av sjukdom och förmåga att föda friska barn), kan man knappast trolla med knäna bara för att genusklichéerna säger det.

Med detta inte sagt att människans evolution, eller samhällets evolution, stannat av. Utvecklingen fortsätter dagligen och våra könsroller förändras steg för steg. Dock är det osannolikt att vi får se en revolution av könsrollerna så länge det finns starka samhälleliga och evolutionspsykologiska incitament att bevara rådande grundstrukturer i våra könsroller.

Läs gärna hela artikeln i Modern Psykologi, och se hur de missar att prata om de grundläggande orsakssambanden.

Uppenbarligen är detta en tidning som varken är intelligent eller tänker själv.

 

53 kommentarer på “Förvirrad syn på pojkars könsroll”

  1. David H skriver:

    Jag läste en artikel om Koljonen där hon förklarade ”prata om det”… Lika illa den. Ingen kritik utan bara ge henne ett utrymme att ge sin filade bild av vad det handlar om.

  2. Jocke S skriver:

    Här dagens nyhet, som hänger ihop med ämnet pojkar, pedagogik och psykologi.
    Björklund Sabuni ger 110 miljoner för ”Ökad jämställdhet i skolan”. Och så här börjar det:

    ”Svensk skola brister i jämställdhet. Språkbruket i klassrummet är det mest kränkande i hela världen och det drabbar ofta tjejer. Många unga flickor är stressade och mår psykiskt dåligt. Skillnaderna i utbildningsresultat mellan pojkar och flickor är stora.”
    ”Språkbruket mest kränkande i världen”? I världen mest jämställda (läs feministiska land)? Hur f#”¤&%#n kan detta komma sig?
    Ingen minsta fundering från ministrarna!

    ”Regeringen har därför i dag beslutat om en rad åtgärder för att främja jämställd-heten i skolan, bland annat ska en särskild jämställdhetsdelegation tillsättas. Totalt satsas 110 miljoner kronor under tre år, en historiskt stor satsning.

    - Ordningsproblemen i skolan handlar till stor del om bristande jämställdhet och avsaknad av respekt för andra människor. Kampen för jämställdhet måste därför börja redan i skolan, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

    Pojkarnas anti-pluggkultur måste brytas och flickor som mår dåligt måste få stöd. Om alla elever ska nå så långt som möjligt måste jämställdheten i skolan öka, säger utbildningsminister Jan Björklund.”

    ”Antipluggkultur brytas”? Inte ett ord om att pojkarna betygdiskrimineras (Lärarnas tidning, med statitisk!) från Björklund, bara papegojaktigt från Skolverkets löganktiga utredning.

    Och var är pedagogiken, ömka för tjejer och skuldbelägga pojkar!? En ”jämställd” analys och strategi?
    Landet är totalt hjärtvättat!

    http://www.folkpartiet.se/Jan-Bjorklund/Pressmeddelanden/BjorklundSabuni-110-miljoner-for-okad-jamstalldhet-i-skolan/

  3. Törnrosa skriver:

    Kan inte släppa det här. Möjligen tittar jag för konservativt bakåt. Men kanske man skulle ta sig tillbaka till ”förr i tiden” och börja om.

    Pojkskolor och flickskolor under en period i alla fall? Det finns trots allt en skillnad i tidsutvecklingen hos pojkar och flickor.

  4. Jocke S skriver:

    Och här en brasklapp, tabubelagd.
    Jag undrar verkligen om inte flickorna skulle må bättre, med ett mer anständigt klädval? I dessa dagar i Sverige, när unga tjejer gärna klär sig som en del gör på gatorna kring Place Pigalle i Paris…
    För att göra något vettigt av Sven Granaths ”maktanalys”: Tonårstjejer har delvis en stor makt över unga killars blickar och behov. Men det finns en baksida, som alltid med makt. De kan bli antastade verbalt, får glåpord osv, makten slår tillbaka och tjejerna mår dåligt. Precis som Granath påstår, fast i huvudsak åt helt fel håll.
    Dessutom, anständig klädsel handlar om hänsyn, även mot pojkarna som störs!
    Jag vill inte påstå att detta är hela sanningen, men Sverige är ju ”värst” i språkbruk, och kanske i klädval. Och definitivt i ”jämställd feminism”!
    När det gäller betyg, ordning mm, så skulle man ju gärna vilja veta hur det är i jämförbara länder.
    Nämns inte mycket om av media och politiker i detta land! Varför? Finland lär vara bättre kunskapsmässigt. Vet någon?

  5. Frogfish skriver:

    @Törnrosa

    Har tidigare varit emot det (separerade skolor för pojkar/flickor), men har på senare blivit alltmer övertygad om att man kanske måste gå så långt.

    När pojkars (barns) problem i skolan ursäktas med att det är deras eget fel (antipluggkultur) och att de måste sluta upp med det, så måste nåt göras för att lösa problemen på barnens villkor. Om inte annat så kan det ju åtminstone inte påstås att eleverna (pojkarna) tar sig fram på flickornas bekostnad i klassen.

  6. Törnrosa skriver:

    Frogfish: Tror kanske inte att det ekonomiskt går att ha helt separerade skolor. Men man kan försöka ha separerade klasser i alla fall. Kan vara ett sätt.

    När jag gick i plugget var det auktoritärt – så killarna blommade inte ut helt och hållet, men de behövde en annan slags styrsel och de redan tysta och blyga tjejerna blev ännu tystare och blygare.

    Så det var egentligen ingen bra miljö. Det fanns särskilda pojk- och flickskolor. Jag gick aldrig på en sådan, men önskade att jag hade fått göra det.

  7. Men@Work skriver:

    Helt vansinnigt! DDR-Sverige lever i all välmåga. Att sådana genuspolitruker får härja fritt på svenska myndigheter och sprida sin falska dynga med hjälp av våra hårt inarbetade skattepengar gör mig riktigt förbannad! En utländsk besökare skulle häpna över att man kan bespotta halva befolkningen konstant och komma undan med det.

    Nu sätter vi stopp för det här och säger ifrån!

  8. Frogfish skriver:

    @Törnrosa
    Egentligen skulle jag helst se att pojkar och flickor gick i skola tillsammans, precis som nu. Iom att de ska vara i samma samhälle resten av livet, så är det bra att lära sig fungera tillsammans så tidigt som möjligt. Särskilt som de traditionella könsrollerna luckrats upp en hel del.

    Men som det är idag, att skolan konstrueras för det ena könet på det andra könets bekostnad, kan aldrig vara bra.

    När jag växte upp (70-talet) var det mycket snack om att skolan var konstruerad så att killar gynnades, och det diskuterades mycket om hur det skulle göras förändringar angående detta. Inget skyllde på flickorna för att de inte tog för sig eller hade sämre resultat i en del områden.

    Nu när förändringar skett ser vi att det pendlat över åt andra hållet, och att pojkar hamnat efter. Men då är det inte fel på skolan, då är FEL PÅ POJKARNA. Att se sambandet i ena läget, men förneka det i andra känns inte helt ärligt. Dessutom tyder det litegrann på att det kanske inte är ren jämställdhet som är den egentliga agendan bakom, men det är bara min personliga undran.

    Så, egentligen tycker jag det vore bäst om pojkars problem kunde tas på allvar och lösas med blandade skolor/klasser. Men om problemen ignoreras är det åtminstone en väg att gå med könsuppdelning i skolan, inte optimal men vad gör man? Jag har bekanta som har ryska rötter och som vägrar sätta sina barn (en av varje) i svensk skola men hänvisning till bl a hur man hanterar barns problem. De har flyttat till St Petersburg och månadspendlar till Sverige. Ganska extremt enligt mig, men jag kan faktiskt förstå dem.

  9. Törnrosa skriver:

    Frogfish: Ungdomarna mår inte bra. Och jag tycker inte att man ska skuldbelägga vare sig pojkarna eller flickorna.

    Men utan att ge mig in i genusdiskussionen som sådan, så är det ändå så att ungdomarnas utveckling delar sig under en period.

    Därför tänker jag att det nog är bättre att de får dela på sig ett tag i skolan under värsta ”upptäckar- och utvecklingsåldern”. Då borde de få sina olika behov tillgodosedda på ett rättvist sätt.

  10. Frogfish skriver:

    @Törnrosa
    Det kan hända att du har rätt i det. Det är inte mitt område, så jag ska inte säga emot.

    Det jag blir mest förbannad på (inte angående dig) är när barn får skulden för nåt som vuxna skapat, dvs när pojkar får skulden för de problem de får i den skola vuxna skapat. När sen vuxna försöker ”lösa” det genom att skita i (ursäkta ordvalet) att lösa det, för att det är pojkarnas eget problem, blir jag helt matt.

  11. Törnrosa skriver:

    Frogfish: Det är inte mitt ämne heller. Men olika händelser sätter i gång mitt sätt att fundera. Ha det bra :-)

  12. leifer skriver:

    Vill tipsa om en annan artikel i samma tidning som faktiskt kände lite mer intressant och balanserad, där en kvinna erkänner och berätta om den kvinnliga könsrollen. Att kvinnans kropp är helig medan mannens är nåt alla kvinnor mer eller mindre har rätt att ta för sig av (ingen har väl nånsin åk dit för det i Sverige i alla fall). Detta är också intressant i perspektivet den man som nyligen klappade en kvinna i baken som stod och blockerade inpassering vid en tunnelbanespärr. Hon reagerade med att misshandla honom lätt. Han är nu åtalad, inte hon förstås. Dvs man är fast i gamla föreställningar.

    http://www.modernpsykologi.se/amnen/relationer/jag-trodde-att-man-alltid-ville.htm

    Här väcks ju ett antal frågor, ex om vi ska arbeta bort könsroller helt och om det ens går. Går det inte måste man ju balansera mannens underläge på annat sätt menar jag!

    Personligen tror jag att männen dragit det kortaste strået i dagens ”jämställdhet” och hamnat i ett konstigt läge där han är bl.a. är huvudansvarig för att sexet blir lyckat, när en kvinna och man har sex för en bra man presterar ju alltid. Mannens identitet är att prestera. Lite av detta är Johanna Koljonen inne på och det var nog tidningen största behållning Även om även detta förstås känns lite vinklat, som vanligt till männens nackdel i dagens mediaklimat. Johanna är inne på många intressanta saker så tar Er gärna tid att läsa artikeln i länken.

    Jag fastnade dock för ett uttryck i tidningen, minns inte vilken artikel. Den om att folk för inte trodde att jorden var platt, utan dom visste det! Det är intressant ändå hur fast man kan vara i gemensamma vanföreställningar om saker och ting. Jag tycker detta med att kvinnans kropp är helig är lite en sån helig ko vi har i samhället, alla tycks vara präglade av det, även om man är för jämställdhet, feminist, gammal patriark eller vad faen som helst. Vi är helt enkelt barn av vår tid och har svårt att bryta oss loss. Vi reagerar helt enkelt inte lika starkt om en kvinna ”angriper” en man sexuellt, som omvänt. Samtidigt handlar det ju om att det ses som positivt när kvinnor just visar sin sexualitet och tar för sig, tar sig ur normen att kvinnor är passiva. Så detta är mycket komplicerat och förvirrande.

  13. Susanne skriver:

    Jocke S, du verkar ofta stött över att många finner dina kommentarer kvinnohatande. Du ökar dock inte direkt i trovärdighet när du antyder att unga tjejer klär sig som prostituerade och att det är deras eget fel att killar antastar dem och kallar dem ”glåpord”.
    Det du tar upp är knappast ”tabubelagt”, snarare är det så att de flesta inte delar din åsikt om att det är kvinnors, i det här fallet dessutom mycket unga tjejer, fel när män beter sig illa. Din lösning på att unga tjejer antastas och får ordet hora slängt efter sig är alltså att de ska skyla sina kroppar? Seriöst? De ska enligt dig visa respekt för männen som tydligen inte kan kontrollera sig när de ser lite hud, men omvända förhållandet(att killarna visar respekt oavsett hur kvinnan råkar vara klädd) är inget för dig. Har du så låga tankar om vad unga män klarar av?

  14. calle skriver:

    På något sätt borde skolan och undervisningen individanpassas. Det är inte korrekt att säga att pojkar behöver en viss typ av undervisning och tjejer en annan typ av undervisning. Skillnaderna mellan individer inom grupperna är mycket stora och olika individer lär sig på olika sätt. Det skullle behövas en större variation av utbildningsmetoder i skolan så att ingen känner sig utesluten. Tidvis kan man väl tänka sig indelning i olika grupper, inte nödvändigtvis baserat på kön. Och sen måste betygen sättas iförhållande till den kunskap eleven visar och inget annat.

  15. Törnrosa skriver:

    Calle: Jag funderade i dina banor också och är öppen för dem. Tänkte även skriva innan att det kanske räcker att ämnesmässigt skilja pojkar och flickor åt på veckotimmar.

    Jag grunnade faktiskt även på just mognadsgrader i stället för efter kön. Men tänkte att då blir det väl ett slags elittänkande i stället. Men jag är glad att du tog upp den varianten.

  16. Jocke S skriver:

    leifer. Viktigt påpekande, vi är inte där på långa vägar, vilket ”jämställdheten” valt att inte låtsas om! Frågan är om det är möjligt, eller ens önskvärt?
    Törnrosa. Mognadsgrader i stället för kön? Ja det har man väl hört hur mycket mer mogna tjejerna är. Även du. Frågan är vad som avses, och när?
    Rättvisa betyg efter prestation, som ”Lärarnas tidning” (faktiskt) tog upp.
    Och skrota feministindoktrinerade skolverket och alla andra dito verk!
    Frågan är om ens det är möjligt f.n., men definitivt önskvärt!

  17. leifer skriver:

    Jocke S

    ”Frågan är om det är möjligt, eller ens önskvärt?”

    Ja det är just frågan. Jag tycker man ska försöka som jag sagt tidigare men då handlar det också om att ge männen samma makt/ansvar/möjligheter inom reproduktionen. Vi har en lång väg att gå där och dessutom kämpar massor av krafter emot männens lika värde där. Sen finns ju biologiska skillnader som man på nåt sätt måste kompensera för så att det blir jämställt.

    I ett traditionellt samhälle så får männen makt genom att vara den som försörjer och kvinnan blir då beroende av honom, liksom att han är beroende av henne. Dessa bindningar finns inte på samma sätt längre och kvinnor kan göra barnkarriär utan en man, då ju samhället garanterar försörjning utan pappan. Detta går även in i debatten om barnfattigdom som varit, fast tyvärr kommer det då inte upp utan förslagen ifrån vänstern handlar om att öka bidrag till i praktiken huvudsak mammorna. Detta skulle knappast stärka männens position utan antagligen göra läget än värre, bl.a. för att det då handlar om skattehöjningar på förvärvsarbete.

  18. leifer skriver:

    Susanne

    Dock är det inte bara män som kallar lättklädda tjejer för ”hora”, utan det är ett kulturellt fenomen och det är lite olika för olika män (beroende på kulturell bakgrund bl.a.). Du gör misstaget att klandra alla män som grupp, och dessutom enbart män, då ju kulturella värderingar upprätthålls lika mycket av kvinnor. Ex kan icke lättklädda kvinnor kalla lättklädda kvinnor för hora och slampa likväl.

  19. Törnrosa skriver:

    Jocke S: Ledsen jag dröjde. Det där med mogenheten är inte lätt. Det skiftar väl individuellt så klart. Men tjejerna mognar ju rent allmänt tidigare och då tycker jag att de ska få den stimulans de behöver.

    Jag tror det är fel att tvinga på killarna att mogna tidigare. Det skulle stressa dem i onödan. De har ju andra behov och kommer ju ändå i fatt. Sedan individmässigt finns det så klart skillnader.

    Av någon anledning så tycker jag – just nu, för jag kan ju ändra mig – att det ändå under en period är bättre med en könsuppdelning än en mogenhetsuppdelning – just för att det inte ska bli en ”falsk” elituppdelning.

    Alltså jag spånar, så det blir väl lite flummigt – har liksom inte tänkt färdigt än.

  20. leifer skriver:

    Törnrosa

    Samtidigt finns ett omvänt problem med att flickor mognar tidigare som det heter.
    Det är detta med duktiga flickan och prestera på topp i skolan hela tiden. Unga flickor tycks bränna ut sig på detta ofta. Nu pluggar inte alla tjejer hårt eller har problem med hög studietakt. Men ändå. Därför kan det vara vanskligt att göra könsskillnad som du säger och då kanske ställa högre krav på unga tjejer i skolan, medan man är mer förstående med pojkar. Det blir också ett problem att identifiera pojkar som faktiskt behöver mer stöd och hjälp, dessutom kanske är behov av rätt motivering så att studierna känns både uppmuntrande och roliga. En sån faktor är ju betyg, och det blir verkligen problem när betygen är könsbundna. Att flickor får bättre betyg pga sitt kön och sitt ofta bättre uppträdande. För betyget är ju egentligen främst ett kunskapsbetyg, och det gäller alla ämnen. Pojkar som då får sämre betyg pga sitt kön tappar säkert lätt sugen och det kan bli en negativ spiral där dom har svårt att klara skolgången ens med godkänt, utan får till och med gå om klasser. Detta alltså helt normala friska pojkar, och jag har sett detta hända flera gånger. Att pojkar som inte borde ha problem, hamnar efter. Ett skäl tror jag kan vara fysisk understimulans vilket gör att pojkar har svårare att koncentrera sig när dom har mycket fysisk energi som inte får utlopp. Gymnastik på fm kunde hjälpa där ex.

    Men pojkar som har svårt i skolan möts då allmänt i media av resonemang som anti-plugg kultur, snacka om att skuldbelägga och sopa under mattan! Detta är ändå barn, och oavsett orsak, kan man inte skylla ifrån sig. Misslyckad skolgång kan dessutom mycket väl vara den största enskilda orsaken till att pojkar sen hamnar i problem när dom blir vuxna. Kriminalitet eller ett självdestruktiv liv. Detta kostar enorma summor för samhället och kan vara vårt tids kanske största problem.

  21. Törnrosa skriver:

    Usch leifer. Usch komma med sånt mitt i natten. Det här behöver jag sova på och få återkomma till.

    Och så kanske du kan fundera på detta: Vad säger du om olika start på skolåldern? För individen efter mognadsprov alt efter kön.
    :-)

  22. leifer skriver:

    Törnrosa

    Olika start på skolåldern är jag tveksam till. Om nån mognar flera år sen, ska skolstarten då komma igång flera år senare? Men möjligen då nåt år. Men det innebär ju i såna falla att dagis måste ta emot nåt år till. Allt kostar pengar. Kan ju bli mobbing av ”sena” personer också.

    Vad gäller skolgång så måste den också i högre grad anpassas till att kunna hantera pojkars behov än idag. Även detta med att kanske ta skippa högskoleförberedande delen och ha ex mer praktiska utbildningar, snickare, bilmek, svets etc. Många killar i övre tonåren får ju idag problem med skolan. Även puberteten är förstås en orsak till det. Då har man svårt att fokusera på hårt pluggande och enbart teoretiska ämnen. Dåliga betyg då stjälper ju sen kanske helt möjligheten till en karriär i vuxenlivet. Betyg från gymnaiset är ju sen det som man sållar ut vilka som ska få komma in på ex läkarlinjen eller psykolog-linjen. Idag domineras detta helt av tjejer. Detta trots att som du säger att killar ju kommer ikapp mognadsmässigt till sist. Hur ska man kompensera? En variant är ju faktiskt att ge pojkar extra bra betyg pga kön så att dom inte hamnar efter tjejerna. Detta alltså om man vill ta hänsyn till biologi och olika utvecklingstakt som kan påvisas bero på kön. Detta tror ju dock inte feminister på då dom ju menar att kön enbart är en social konstruktion och därför kan dom ju då prata om anti-plugg kultur när det handlar om pojkar. Sen när det handlar om att bli chefer i arbetslivet så snackas det inte om en ”anti-chef kultur” hos flickor och att man inte ska hjälpa dom, utan då ska flickor pushas och kvoteras fram att bli chefer eftersom det anses vara strukturer som hindrar dom. Förstår inte att inte media genomskådar denna olika retoriska och praktiska behandling av tjejer och killar från feminismen.

    Feminismen har gjort skolan hyperkänslig för ”orättvis” behandling av flickor. Skulle ex flickor som grupp få sämre betyg än pojkar som grupp i en skola, så vidtas åtgärder direkt, det anses då vara diskriminering. Dock förstås inte det omvända. Detta trots att pojkar brukar prestera lika bra eller bättre på stora nationella prov (pojkars tävlingsinstinkt väcks?).

  23. Mia skriver:

    Inte så mycket mer att säga om artikeln än att den faller på första meningen.

    ”Vilka begår brott i vårt samhälle? Svaret är enkelt: män.”

    Resonemanget efter är lika förvirrat. Invandrare som…och de med adhd som…begår inte brott. Nähä? Och om så vore gäller det väl även gruppen män (och kvinnor) också eller?

    Här en artikel
    ”Are Men Society’s Scapegoats?”

    http://www.huffingtonpost.com/vicki-larson/men-accused-of-abuse_b_884660.html

  24. Jocke S skriver:

    Jag undrar lite om det där med ”mognad” är mer en attityd? Eller en social roll kanske? Iaf så så har jag både jobbat med barn, och varit hemmapappa långa perioder. Och mött minst tre föräldrar, en pappa och två mammor, med barn av båda könen, vilka sa ungefär följande:
    1) Flickan var absolut jobbigast.
    2) Flickorna är de mest besvärliga.
    3) Flickorna är så knepiga, de har så många ideer.
    När det gäller ´Björklund/Sabuni, så kan man ju undra på graden av intellektuell och moralisk mognad hos våra ministrar. Så här skriver de bl.a.:
    “Svensk skola brister i jämställdhet. Språkbruket i klassrummet är det mest kränkande i hela världen och det drabbar ofta tjejer.”
    ”Ordningsproblemen i skolan handlar till stor del om bristande jämställdhet och avsaknad av respekt för andra människor. Kampen för jämställdhet måste därför börja redan i skolan,” säger jämställdhetsminister.
    Hur kan språkbruket i svenska skolor vara värst, och problemet där vara ”bristande jämställdhet” – i ”världens mest jämställda land”?
    Vet inte om Sabuni känner till samhället/skolan innan (statsfeminismen). Men i könsrollsamhället på 60-talet, när begreppet ”jämställdhet” mellan könen inte ens var uppfunnet. Då fanns inte de här problemen, och ingen kallades för bög och hora!
    Människan är omogen, och värst är det nog med våra skygglappsförsedda och populistiska politiker

  25. Kristian skriver:

    Vill minnas att en uppdelning i pojkar och flickor separat gav båda grupperna bättre resultat i NO-ämnen som det hette på min tid (Fysik, kemi, biologi, alltså.) Vet inte om det var någon annan skillnad på undervisningen – ofta blir det andra insatser när man gör sådana experiment: särskilda lärare, enbart studiemotiverad medelklass, mer ”resurser”, etc.

  26. Gert skriver:

    Frogfish skriver:

    ”Inget skyllde på flickorna för att de inte tog för sig eller hade sämre resultat i en del områden.”

    Jodå det gjorde man. Under kvartssamtalen, som det hette då, fick vi som hade döttrar höra att våra tysta stillsamma ordningssamma och pluggande flickor inte tog för sig tillräckligt. Vi kunde också få höra att våra flickor inte kunde uppnå bra betyg i skolan eftersom de var flickor och på dem lades inga ansträngningar för att de skulle lyckas bättre. Föräldrar till de livligare flickor som tog för sig och som uppförde sig mer som pojkar fick höra att flickorna var dåligt uppfostrade och var problem i klassen. Flickor har alltid varit föremål för förändringsarbete medan pojkar klarat sig bra och ursäktats för att de varit ”som pojkar är”.
    Jag föreslår att du uttalar dig om det du själv har erfarenhet av och vet något om, dvs att vara man.

    Beträffande Pelles inlägg och citat så hamnar diskussionen helt snett från början. Ordet ”makt innebär inte det som Pelle ger som exempel. Saknar man inlevelseförmåga och iakttagelseförmåga så missar man den vardagsmakt som Sven Granath uttalar sig om och som ser olika ut för båda könen och som påverkar både flickor och pojkar. Det är det Sven Granath menar. Inte vem som har vilket traditionellt arbete eller syssla, det gäller alltså inte arbetsfördelning. Visst kan man diskutera ett ämne man inte förstått innehållet i men det blir knappast någon bra diskussion och man framstår heller inte som särskilt trovärdig.

  27. Frogfish skriver:

    @Gert
    Att ta lösryckta citat och raljera över dem är ju imponerande…. Jag menade givetvis inte att det inte fanns NÅN som inte skyllde på flickor. Jag kanske var otydlig (men jag tycker inte det). Jag hävdar fortfarande att det inte fanns samma motstånd mot att göra skolan bättre för flickor då som det finns att göra den bra för pojkar nu. Dessutom förändrades ju skolan till det bättre för flickor. Och att inte se att mönstret upprepas, men åt andra hållet, tycker jag tyder på åtminstone brist på insikt.

    Sen det du skriver meddelades till dig om dina döttrar på kvartsamtal vägrar jag tro på att det var nån allmängiltig information som gick ut till föräldrar med döttrar. Jag tror mer på att dina döttrar hade en (eller flera) idiot(er) till lärare. Du borde självklart anmält vederbörande till lämplig instans (om du inte själv höll med). Hoppas för dina döttrar att du gjorde det.

    ”Jag föreslår att du uttalar dig om det du själv har erfarenhet av och vet något om, dvs att vara man.”
    Jag föreslår att du slutar föreslå vad andra ska yttra sig om. Att du bygger en halmgubbe av ett lösryckt citat från det jag skrev bara för att du har personliga erfarenheter som inte överensstämmer med mina ger inte dig rätt att bestämma vad andra får yttra sig om. Och du har ingen aning om vilka erfarenheter jag har.

  28. Gert skriver:

    Nåja Frogfish några erfarenheter av av att vara flicka eller några döttrar i skolåldern har du väl ändå inte så visst kan dina tolkningar av flickors tillvaro kritiseras.
    Jag får intrycket av att tror att mina exempel på vad man som förälder till flickor kan få höra är något som uttalats av en enda lärare men så är inte alls fallet. Det handlar om flera lärare, flera skolor och flera flickor.
    Jag är nog inte lika anmälningbenägen som du och på den tiden var man inte de överlag. Vi jobbade själva och tog eget ansvar för det vi ville förändra och uppdrog inte åt några myndigheter att sköta allt. Vi lyckades ganska väl, utbyggnaden av dagis var t ex ett resultat av många föräldrars krav. Det var inte några välvilliga myndigheter som ville erbjuda föräldrar barnomsorg för att de skulle kunna arbeta.
    I mitt fall diskuterade jag därför likriktningen i skolan med berörda lärare.

    Pojkarna presterar sämre överlag vad jag sett, bortsett från idrotten, och det kan väl knappast hänga ihop med pedagogiken helt och hållet. Det måste ha någonting med deras motivation och studiebenägenhet att göra när det är så utbrett och gäller i princip alla ämnen. Ungar idag vill inte gärna göra det som de tycker är tråkigt. Allt måste vara roligt och då är pojkarnas goda resultat i idrott ett bra exempel. Antipluggkulturen bland pojkar är också omvittnad och någon betydelse måste den självfallet spela. Allt är inte alltid andras fel och det kan vara en nyttig lärdom för alla ungar att få med sig för att kunna bli ansvarstagande vuxna.

  29. Jocke S skriver:

    Gert. Det är väl rätt uppenbart att de där makterna du tar upp, de hänger ihopa!
    Samt att man IDAG generellt skuldbelägger pojkar, och ömkar flickor.
    Sedan kanske du själv skulle kolla upp lite om betygen, och om orsaker innan du spekulerar?
    Men du är inte ensam, både Björklund och Sabuni har satt på sig de statsfeministiska skygglapparna, (fastän de inte kallar sig för detta, men grupptryck råder förstås!)
    ”Lärarnas tidning” (!)har tagit upp en orsak till sämre betyg, med siffror från skolverket(!). Här i min artikel på sourze, med länk till tidningen: http://www.sourze.se/Pojkar_diskrimineras_i_betygs%c3%a4ttningen_10740725.asp
    ”Pojkarnas antipluggkultur måste brytas”. ”Modern pedagogik”? Och hur då och ev orsaker då? Inte ett ord i FP:s programförklaring! (Länk ovan)
    Politisk inkompetens är visst numera inträdesbiljetten till iaf vissa av regeringens feministerposter!

  30. Frogfish skriver:

    @Gert
    Om du läser det jag skriver istället för att lägga in egna tolkningar så undviks missförstånd.

    Jag vet inte vem du är och vad du haft för upplevelser. Du själv berättade om hur du blivit behandlad på skolsamtal, jag tror inget förutom det du skriver. Det är allmänt känt att skolan var anpassad mer till pojkar (förhoppningsvis omedvetet) förr. Det kanske de möten du haft med lärare angående dina döttrar också visar. Då ställdes krav på förändringar så att skolan blev bättre för flickor. Och så har det ju också blivit.

    Jag är inte speciellt anmälningsbenägen. Det vet du ju givetvis ingenting om, men julpyntbygge (halmgubbar) kan du tydligen.

    Vad du skriver i sista stycket vet jag inte hur jag ska börja kommentera ens. Att pojkar presterar dåligt kan ju absolut inte ha nåt att göra med dagens pedagogik…. Eller kan det kanske det? Vi har nog olika åsikter där.

    Att pojkars brist på motivation skulle ha att göra med att DE inte vill göra nåt som inte är kul, kanske inte alls kan kopplas till dagen pedagogik….. Eller kan det kanske det? Vi har nog olika åsikter där också.

    Och att antipluggkulturen hos pojkar är så omvittnad att den måste ha stor betydelse…. Vem är det som säger att killar har antipluggkultur? Är det pedagogerna (som egentligen är ansvariga för att öka intresset) eller är de de ”hopplösa” pojkarna? Det kan ju inte var nåt fel på dagens pedagogik…. Vi kanske tom har olika åsikt om detta också.

    Så det enda jag säger är: Det är INTE barns fel när saker som vuxna ansvarar för blir FEL FEL FEL. Gör om, gör rätt, gör en skola som motiverar BÅDE pojkar och flickor, som tar både pojkars och flickors problem på allvar. Sen får du skylla på barnen (pojkarna alltså) hur mycket du vill bara för att du hade taskiga lärare till dina barn på 70-talet. Det ändrar inte att jag tycker att du är ute och cyklar i ditt resonemang, även om det påminner väldigt mycket om de ”hämndresonemang” som framförs i en del feministiska kretsar: ”Vi (flickor, eller nåns döttrar) hade det dåligt förr, så nu ska de jävla pojkarna få känna på hur det var”.

  31. Jocke S skriver:

    Gert, här länk till ”Lärarnas tidning” om orättvisa betyg.
    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/02/09/pojkar-missgynnas-betygsattningen
    Pojkarna får mycket sämre betyg än flickorna i förhållande till vad de åstadkommit i 9:an på nationella proven!
    Detta faktum skiter Björklund i! Vad tycker du om detta?

  32. Gert skriver:

    Frogfish det är många halmgubbar i din sista kommentar. Så många att det inte går att reda ut vad som är vad.
    Du måste börja med att läsa det jag faktiskt skriver och inte hitta på egna argument att svara på. Jag skrev väl rätt tydligt att pojkarnas dåliga resultat inte kan bero på dålig pedagogik HELT OCH HÅLLET då det gäller alla ämnen förutom idrotten.
    Mina upplevelser av kvartssamtal kan vi lämna därhän nu, dem nämnde jag bara som ett motbevis för dina påståenden om att ingen skyllde på flickorna förr. Jo det gjorde man! Det räcker så.
    Jag tycker inte att jag ser någon vilja att förbättra här. Jag ser bara en jävla massa gnäll utan några konstruktiva idéer om vad exakt det är man vänder sig emot. Alla är idioter som inte åtgärdar pojkarnas problem och alla gör felaktiga analyser, politiker detaljstyr inte skolans arbete i tillräcklig omfattning.
    Är det någon av er som arbetar inom skolan och vet hur det går till? Skulle inte tro det.
    Jag har förtroende för lärarkåren. De är utbildade för att lära ut. Det är inte jag och det är inte någon av er heller. Hade det varit så hade det låtit helt annorlunda, det an jag försäkra. Alla yrken har sina specifik yrkesproblem och så har även skolans personal. Stor del av tiden går åt att hålla ordning i klassen, få alla att sitta stilla och lyssna. Ungarna har fått lära sig av sina föräldrar att lärare kan anmälas så snart de inte gör som föräldrar tycker att de ska göra så den lärare som tar i för att få lugn i klassen för att någon undervisning ska kunna genomföras alls blir uppringd av en ilsken förälder som tycker att läraren kränker eleven för att ungen har blivit tillsagd att vara tyst och sitta still.
    Vems är felet här tro? Ve ska vi anmäla den här gången?

  33. Törnrosa skriver:

    Leifer: Ber om ursäkt för att jag dröjde. Har faktiskt hur många ursäkter som helst. Känner att jag inte har sovit tillräckligt för att bena in mig i tingen.

    Jag är ju inte ute efter att hitta lösningen på problemet. Däremot vill jag vända på stenar och jag ser, glädjande, att fler vill hitta fram till något som är bra för båda könen.

    Gympa tror jag stenhårt på för pojkar. Ett av de ämnen som jag personligen djärvt skolkade från, liksom det förhatliga skolköket. Det senare fick t ex min mamma ta strid med rektorn för att min bror skulle få gå i. Denne blivande machoman har alltid varit en fena på mat. Så så olika kan det vara i en familj.

    Hans mognadsprocedur löste mina föräldrar med att killen fick ta ett friår ute på arbetsmarknaden där han kom till insikt om att ett nytt besök i skolan behövdes. Och från ”skitbetyg” och ointresse gick han helt plötsligt ut med kanonbetyg och vit mössa på huvudet. Så för honom var det en bra lösning.

    Kanske man kan ta lite här och lite där och få fram något bra. Känner att jag vill fortsätta att fundera på detta.

  34. leifer skriver:

    Gert

    Vem gnäller? Jag? Eller kan du vara mer exakt. Det ser inte så bra ut när du slår vilt om kring dig.

    Sen som jag skrev tidigare så spelar det ingen roll så att säga om det är så att det finns problem som ”anti-plugg kultur” då ju detta är barn vi talar om. Du kan inte straffa barn. Och i dina resonemang finns väl ingen kritik mot flickors beteende på motsvarande sätt?

  35. leifer skriver:

    Törnrosa, lät bra!

  36. leifer skriver:

    Gert

    Förslag till läsning för dig eftersom du inte tror på vad man säger här, hoppas Pelle kan läsa denna artikel också den är riktigt intressant på flera sätt, kanske värd en egen tråd (om den inte varit med förut)? Ämnet tror jag är bland det mest centrala idag.

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/04/04/hur-ska-pojkarna-hitta-takten

  37. Hamstrn skriver:

    Så Gert.

    Är det skruvmejseln eller skruven man byter ut om mejseln inte passar skruven?

    Pedagogiken eller barnen? Vad ändrar man på?

  38. Hamstrn skriver:

    Pedagogiken kan förändras, det kan inte barnen. (Tillräckligt snabbt i alla fall)

  39. Frogfish skriver:

    @Gert
    Jaru, Gert! Att du inte kan reda ut kortare texter säger det mesta. Att du sen slänger ur dig ”disclaimers” som att det du säger kanske du inte säger ”helt och hållet” gör ju att det är helt meningslöst att diskutera med dig. Du kanske inte menar nåt du skriver ”helt och hållet”…..

    Sen har jag sagt det tidigare, och jag ser att även bl a leifer ser samma sak, att du skuldbelägger barn (pojkar) för problem som vuxna skapat säger ju allt om dig och din syn på barn (eller kanske bara pojkar?). Nä, låt dem klara sig själva. Ett kön av barnen har ju en egen kultur som de själva kommit på för att sabba för sig själva i livet. Det är säkert genetiskt….

    Nä, kryp tillbaka till din fru (eller flickvän) nbt, verkar som ett bättre forum för dig. (sorry övriga läsare för sista kommentaren. Men en id*ot är en id*ot…)

  40. Törnrosa skriver:

    Leifer: Läste länken och la den bland favoriterna. En sova-på-grej” igen.

    Men jag fastnade direkt på detta: ”I stället för att se en pojke »vilse i damdjungeln«, så ser den kvinnliga läraren en dysfunktionell elev som behöver stödinsatser, säger Bertill Nordahl ”.

    Just detta har jag faktiskt stött på i två olika fall i min ”närhet”. Och det gjorde mig så fruktansvärt ont om båda killarna. En av dem bytte skolmiljö och här var det oförståelse inför en mobbningssituation.

    I det andra fallet hade jag en anledning att följa den lärarinnan och tyckte det brast på flera punkter som även gick ut över andra barn och deras kunskapsinhämtning.

    Det rörde sig också om pojkar. Och en av dem anser jag har förlorat år och ingen såg det förrän det var för sent.

    Vad jag inte är riktigt klar över när det gäller den lärarinnan är om det var endast en kunskapsbrist hos henne eller om hon saknade någon form av backning från skolledningen.

  41. Törnrosa skriver:

    Leifer: Verkar kanske kryptiskt det jag skriver, men jag vill inte ha några igenkänningsmoment, även om ungarna är rätt stora nu.

  42. leifer skriver:

    Törnrosa, tror det finns en acceptans för diskriminering mot pojkar som idag sker i skolan, och det handlar om att män sen ändå anses få bästa jobben och dominera arbetslivet. Dvs man har köpt idén om könsmaktsordningen, kvinnor är underordnade män etc.

  43. Törnrosa skriver:

    Leifer: Det finns könsmaktsordning och så finns det intekönsmaktsordning tror jag. Det beror på var man hamnar. Så deppa inte ihop.

    Jag fastnade (av medfödd nyfikenhet) mitt i två, i mina ögon, totala härdsmältor och ville se hur de fungerade. Hade jag nu inte hamnat där så hade jag inte hittat er.

    Och jag är glad att jag hittade hit. Nu ska jag gå ut med vovven. Ha det bra så länge. Tittar in, om inte förr, så i morgon.

    Har funderingar kring mansjourer, vandringssägner och avklippta snoppar. Och så vidare… Ha en god natt :-)

  44. Sten Sture skriver:

    Hej Törnrosa, vill bara flika in en kommentar;

    ”Leifer: Det finns könsmaktsordning och så finns det intekönsmaktsordning tror jag. Det beror på var man hamnar. Så deppa inte ihop.”

    Det finns ingen ”könsmaktordning”,kanske finns det ett antal ”maktordningar”?
    Möjligen menar du samma sak, vad jag menar är att det inte finns någon maktordning som följer könsgränser.

    Jag ”vet” t.ex. att jag är underordnad en stor mängd kvinnor i olika sammanhang.
    Könsmaktsordningsbegreppet är helt meningslöst.

    Mvh/Sten Sture

  45. Törnrosa skriver:

    Sten Sture: Du kan aldrig ta ifrån mig vad jag upplevt. Alla kan vi väl ha olika tolkningar av ordets betydelse.

    Men jag har levt i en könsmaktsordning och det tänker jag fortsätta att kalla det. Sedan är inte det egentligen någon viktig fråga för mig. Det är mycket viktigare att uppnå en förståelse, att bolla tankar och idéer för att komma vidare.

    Jag skulle kunna berätta grejer för dig som fått folk som känner mig att häpna över vad stora starka karlar har gjort mot mig rent fysiskt. Jag är mycket liten till växten. Men jag har bitit ihop och t o m kunnat vara god vän med flera av dem efteråt.

    Visst är ältandet viktigt när man ska ta sig ur en kris. Men att snöa in på att t ex ensidigt bara hata en ”motståndare” och inte komma vidare tycker jag är mycket värre än min rätt att få kalla något för könsmaktsordning.

  46. leifer skriver:

    Törnrosa, du får gärna förklara mer i detalj vad du menar med ”könsmaktsordning”.

  47. Törnrosa skriver:

    Leifer: Nu gör jag något som du anklagat mig för tidigare. Glider undan. Vill inte gå in på min tolkning av det ordet på nätet.

    Hade vi suttit öga mot öga i ett rum där jag haft något så när kontroll över att du förstod vad jag sa hade det varit en annan sak. Dessutom har jag flyttat fokus ett tag. Vi hörs

  48. leifer skriver:

    Törnrosa

    Ok du gör som du vill men tänk på att definitionen för könsmaktsordningen är att kvinnor är underställda männen, dvs inget annat.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nsmaktsordning

    ”Könsmaktsordning är ett begrepp inom flera olika feministiska inriktingar och är en teori vars hypotes är att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp.”

    Givet finns andra saker man kan problematisera som ex könsnormer för män och kvinnor, och vad individer pga kön då förväntas leva upp till där. Men det handlar som sagt inte könsmaktsordningen om.

    Tredje träffen på google är förresten en artikel med titeln ”Håll käften, ni som förnekar könsmaktsordningen”
    http://www.newsmill.se/node/28808
    Filmen ”Tusen gånger starkare” handlar om förtrycket mot flickor i skolan och är bland det bästa jag sett.

    Enl feministiska förespråkare är det alltså bara flickor som förtrycks i skolan, kan vara bra att förstå. Och det blir ju så när man använder könsmaktsordningen som grund för allt problematiserande i jämställdhetsfrågor.

  49. Jocke S skriver:

    Om man vill känna sig ”underordnad”, som kön, så är det OK för mig. Vem orkar bry sig om subjektiva känslor? Men då får man nog förvänta sig att åtminstone DELVIS bli behandlad därefter. Annars faller ju påståendet platt till marken!

  50. leifer skriver:

    Jocke S

    Hela den feminism vi ser i samhället nu har könsmaktsordningen som grundtest. Det påverkar allt, även då pojkars situation i skolan. Men även förstås stadsfeminismen och inkvotering av kvinnor.

  51. Törnrosa skriver:

    Leifer: ”Ok du gör som du vill men tänk på att definitionen för könsmaktsordningen är att kvinnor är underställda männen, dvs inget annat.”
    Vet jag väl :-(

    Behöver ta en paus nu. Kanske inte så lång, men i alla fall
    mvh

  52. Jocke S skriver:

    forts 49 ”Den självuppfyllande profetian” kallas det visst!
    Å andra sidan verkar feminister generellt inte särskilt ”underordnade” i sitt uppträdande.
    Och å tredje sidan är det lite intressant att spekulera om hur feministiska män uppträder, för att få lite balans i ordningen!
    Kryper de hemma lite då och då eller?

  53. leifer skriver:

    Jocke S

    Jag kan tycka det är komiskt när feministiska kvinnor går till hårt angrepp och visar noll respekt mot män, det blir ju lite motsägelsefullt då om dom nu menar att kvinnor är underställda män i samhället. Jag tycker det känns tvärtom då. Och går man till motangrepp så spökar könsrollerna och man kan bli anklagad för att vara ett svin. Samtidigt brukar inte såna feminister dra sig för att utnyttja alla typer av metoder för att trampa på mäns manlighet. Dom älskar också att använda fula ord, gärna könsord. Dock kanske man ändå inte ska såna feminister på allvar. Dom är ju självutnämnda och kanske egentligen inte ens representerar feministiska åsikter eller ens vet vad det är. Det tycks alltså vara alldeles för lätt att kalla sig feminist och komma undan med det. Finns ju liksom ingen certifiering och som samhället nu har blivit så är det på nåt sätt idag att bevisbördan svängt över till de som ifrågasätter dessa feminister. Mycket märkligt. Överhuvudtaget är detta med vem som har bevisbördan, vem som styr debatten och vem som gör problemformuleringar väldigt avgörande. Här är det alltså enormt viktigt att man inte går i fällan och hamnar i försvar på såna ”feministers” villkor. Man kan aldrig vinna en uppgjord match.

Google