Män som dyker och feminism uppifrån

18 maj 2011, av Pelle Billing

Pionjärdykarna i Nordsjön

Men oljan behövde komma in till land. För det så behövdes pipelines. Pipelines som behövde svetsas av dykare. Djuphavsdykare. De dök ner i Nordsjön, ner i det fyrgradiga vattnet. Ner till 70 meter. 90 meter. 120. 140. 220. Idag anses djuphavsdykning vara ett av världens farligaste jobb. På 70-talet så kunde man dyka på Nordsjön bara man hade ett sportdykarcertifikat. De dog som flugor. För Norge var inte dykarna det viktigaste. Det var oljan. Pengarna.

Vår civilisation och vårt välstånd bygger på att män riskerar livet. Med detta inte sagt att det är lättare att vara kvinna än man – men varför har en hel värld fått för sig att det är lättare att vara man?

”Den fria leken är nästan fånigt hyllad”

– Att påstå att två flickor som leker med dockor i dockvrån leker fritt är löjligt. Barn härmar ju samhället och tvingar in sig i olika roller som de sedan övar sig på. Den fria leken är också ofta uteslutande. Barnen har hårda regler om vem som får göra vad, och vem som passar att vara med. Den fria leken är ofta väldigt stereotyp, säger Ingemar Gens.

Om den fria leken hos barn inte ser ut som Gens vill att den ska se ut, så är den förkastlig. Hans ståndpunkt är helt och hållet förutsägbar med tanke på att svensk jämställdhetspolitik bygger social ingenjörskonst. Hur vågar barnen göra som de vill, har de inte vett att vara goda små jämställda medborgare!

4,5 miljoner till kvinnliga regissörer med nytt långfilmsstipendium

– Vi delar våra samarbetsparters entusiasm för stipendiet och ser här en bra möjlighet, att tillsammans med Filminstitutets övriga insatser för att öka andelen kvinnliga regissörer, ytterligare förstärka vårt mål att få till stånd en jämnare könsfördelning i regiyrket, genom att endast bjuda in kvinnliga filmskapare att söka, säger Lars G. Lindström, långfilmskonsulent på Svenska filminstitutet.

Det han egentligen säger är: Vi tycker att det är OK med könsdiskriminering av män som ett verktyg för att uppnå 50/50-fördelning mellan könen, oberoende av om det är fler män som satsar på att lyckas som filmskapare.

Jämställda reklamfilmer ska få nytt pris

Det är organisationen Film- och TV-producenterna som står bakom det nya priset. Deras syfte är att få fler kvinnor att göra reklamfilm, vilket i sin tur innebär bättre reklamfilm, menar Henrik Eriksson som är ordförande i reklamfilmssektionen.

Om fler kvinnor gör reklamfilm blir filmerna bättre. Jaså. Så kvinnor är bättre än män på att göra reklamfilmer?

 

13 kommentarer på “Män som dyker och feminism uppifrån”

  1. Fredrick skriver:

    Ingemar Gens förekommer flitigt i media, läser precis en artikel i tidskriften Modern Psykologi om pojkföräldrar och uppfostran, där Gens är citerad.

  2. Jonas M skriver:

    Tycker Gens har rätt i en del han säger: ”Barn härmar ju samhället och tvingar in sig i olika roller som de sedan övar sig på.”
    Barn härmar hur andra gör, både andra barn och vuxna. Om fem barn skulle växa upp på en öde ö utan kontakt med samhället som vi lever i, skulle de leka precis likadant som de skulle på en förskola i vårt samhället? tror inte det. Sen om man ska kalla härmandet av andra i samhället ofritt, det vete katten.
    Fast vad är det som säger att tjejer måste härma bara kvinnor och andra tjejer och pojkar alltid andra män eller andra pojkar? Egentligen är just det rätt mystiskt att man härmar mest de av samma kön. Varför är det så??!

  3. Mia skriver:

    Tror också att den fria leken är ganska ofri. Däremot tror jag inte man kan ändra det med styrd lek. Men att detta kanske inte främst beror på att man sas gör våld på det biologiska utan då går emot de normer som barnen matas med, registrerar och tar till sig. Fram till 3-4 är barn rätt fria i sin tanke är min erfarenhet. Färg (såväl på människor och saker), kön, läggning etc tas som ”naturligt neutralt” men sen börjar barn formas av miljön.Men då kan man som jag ser det inte förmedla en sak och sen tro att man ska styra barnen rätt i leken. Barn gör inte som man säger utan som man gör.Och pojke gör som pojke/man gör och flicka gör som flicka/kvinna gör.

    De som har barn vet hur mycket som påverkar runt om, bla just reklam, leksaker, barnprogram och allt i samhället. Det tar den tid det tar för oss vuxna att ändra oss först. Men ej heller vuxna kan tvingas och även här finns det reaktionära, konservativa, reformister, revolutionära och fanatiker.

  4. Observer skriver:

    Då könet numera skall uppfattas som en social konstruktion och könsrollerna vara utbytbara, så undrar jag i mitt stilla sinne hur vi skall lyckas att få fäder att börja amma? Blir det silikonbröst för hela slanten? Jag emotser således ett intelligent svar av alla ni som ännu inte insett att livet till stor del är förprogrammerat via gener och könshormoner, d.v.s. organisk kemi är vad som gäller!

  5. Ola Normann skriver:

    ”Det är organisationen Film- och TV-producenterna som står bakom det nya priset. Deras syfte är att få fler kvinnor att göra reklamfilm, vilket i sin tur innebär bättre reklamfilm, menar Henrik Eriksson som är ordförande i reklamfilmssektionen.”

    Mener man at det blir bedre reklamefilmer fordi det blir jevnere kjønnsbalanse,
    eller mener man at det blir bedre fordi kvinner er bedre til å lage reklamefilm?
    Hvis svaret er det første, hvorfor bryr man seg da ikke om å få inn flere menn de stedene der det er et stort kvinneflertall? Feks i skolen. Eller gjøre noe med at så mange gutter faller fra i skolen? Noen som kan forklarer meg logikken?

  6. leifer skriver:

    Tips på intressant artikel idag i SVD om sexköp i Tyskland. Här skulle polisen rycka ut och låsa in äldre och handikappade.

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sexkop-pa-tyska-aldrehem_6172567.svd

  7. S skriver:

    ”Fast vad är det som säger att tjejer måste härma bara kvinnor och andra tjejer och pojkar alltid andra män eller andra pojkar? Egentligen är just det rätt mystiskt att man härmar mest de av samma kön. Varför är det så??!”

    Kan det var så att barn härmar. Härmar vem som helst. Och efter ett tag så ser de att de som är äldre, härmar mer de som är av samma kön, och då börjar man också härma de som är av samma kön för att härma de som härmar.

  8. Pelle Billing skriver:

    Jag vänder mig mot Gens för att han är så kategorisk. Könstypisk lek är stereotyp medan Gens designade lekar är positiva. Vem av oss vet egentligen vad som är bäst här?

    Min egen erfarenhet som liten är inte att jag blev tvingad att leka på ett visst sätt. Jag gjorde vissa ”killiga” grejor såsom idrott för jag älskade att röra på mig, men jag valde bort att leka med bilar för det var ganska tråkigt tycker jag. Om jag var tvingad av en stereotyp mall, hur kunde jag då ha den friheten?

    Med detta inte sagt att jag inte påverkades av min omgivning, men bilden av barn som små ”automatiska responsmekanismer” vänder jag mig mot. Även små barn har egen vilja och preferenser, som ibland kan vara förvånansvärt starka.

    Jag känner även till mer än en man som lekte med dockor när han var liten, mot alla konventioner. Hur förklarar Gens detta?

  9. Mia skriver:

    Naturligtvis finns det de som går emot strömmen och det gör nog de flesta på någon punkt. Men det omvända förekommer också. Dvs de som inte är könstereotypa i förskolan men som ”rättar in sig i ledet” när de kommer till skolan. Själv trivdes jag bättre i snickarvrån än i dockvrån och gick definitivt mot strömmen. För mig är det mycket lustigt att skolfotografen har fått mig (och alla andra flickor) att posera rörandes i en kastrull i dockvrån medan han fick pojkarna att posera hamrandes i snickarvrån. Så var det då men idag tas nog inte dylikt för givet och barn får kanske frågan (ett val) och kan välja mer fritt. Och det tycker jag är positivt. Men att det då inte handlar om styrda lekar utan som sagt att det kommer naturligt av att signalerna runt om förändras.

  10. Gunnar skriver:

    Jag stötte på en av dessa märkliga kvinnosatsningar i helgen – ”Väg 223″ http://www.vag223.se/ !
    ”Företagarna längs väg 223 erbjuder en mängd spännande och annorlunda upplevelser” dvs de kvinnliga företagarna längs vägen…
    Stöttat av Länsstyrelsen Södermanlands län, UTCED ( http://www.utced.se/ ), Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Tillväxtverket ( http://www.tillvaxtverket.se/kvinnorsforetagande – 4-årigt program 2011-2014 om 65 miljoner kronor per år) under parollen ”Kvinnors företagande stärker Sverige”.

    Pratade med en kvinna som marknadsförde vägen på en marknad och jag talade då om att jag planerat besöka ett av företagen – blev då informerad om att det företaget var inte med längre, det hade uteslutits då det inte längre hade en kvinnlig ägare! (Det var så jag fick reda på att detta var enbart för kvinnliga företagare!) Då kände jag hur irritationen steg inom mig och jag gav uttryck för hur märkligt och konstigt jag tyckte det här var!!!
    (Jag får ju mer och mer rysningar / känningar av hur judarna behandlades under 1940-talet och hur män börjar hanteras i Sverige idag!)
    (Så jag får väl besöka just den uteslutna manliga företagaren lite senare.)

    Det måste ju vara allra bäst för alla längs den vägen, i regionen och i Sverige om alla företagarna längs denna väg fick vara med och samverka i den gemensamma marknadsföringen, kan jag tycka.
    Och vad speciellt i kvinnors företagande stärker Sverige?? Måste väl vara företagande över huvudtaget som gör det!

    UTCED ( http://www.utced.se/ ) känns ju lite märkligt, tycker jag – har inte hört om det tidigare.
    De har en metodbok http://www.utced.se/filer/UTCEDmetodbok.pdf där man bl.a. kan läsa följande påståenden:

    • Andelen kvinnor som startar företag ska öka från dagens nivå
    till 40 procent i respektive län.
    • Andelen företag som drivs av kvinnor växer.
    • En större andel av de kvinnor som driver företag gör det på heltid.
    • Undanskaffa strukturella hinder för kvinnor att starta och
    driva företag.
    • Stärka kunskaper om kvinnor och mäns villkor i samhället.

    Man har en budget på 76milj som bidrag för Mobilisering och Affärsutveckling.

    En kvinnlig företagare säger: ”Vår omsättning har ökat, det hade inte hänt annars.”
    Flera av de kvinnliga företagen arbetar med att stärka de andra kvinnliga företagarna – typ Mentorskap för kvinnor, Kvinna – Satsa Nu!, Affärsnätverk för kvinnliga formgivare, Ta Plats!-akademien, Från ord till handling, Nätverkskonferens m.fl.
    Känns lite tveksamt hur de företagen stärker Sverige tycker jag…

    Jag är absolut för kvinnor som företagare, lika mycket som jag är för män som företagare, och jag har alltid trott att kvinnor är lika kompetenta och kunniga på detta – men allt riktat stöd till enbart kvinnor som företagare gör att jag börjar så smått tvivla på min uppfattning här!
    Några hindrande strukturer för kvinnor på detta området ser inte jag, snarare tvärtom… Men man måste kämpa otroligt mycket för att dra igång ett företag… Ska inte det gälla kvinnor också?

    Varför ska män behöva kämpa själva medan kvinnliga företagare får stöd så här?
    Varför kan dessa kvinnor inte driva företagen av egen kraft utan att curlas så här?

  11. Mia skriver:

    S

    Psykologiskt handlar det nog om att identifiera sig, vara lik och slutligen tillhöra en grupp. Och då är det naturligt att det börjar med det som är uppenbart för barnet såsom t ex kön. I 3-4 års åldern blir barn tydligt medvetna om att det finns pojkar och flickor. Jag är lik det så då vill jag identifiera mig med det, härma det (vem är jag och vad ska jag bli?…) Detta fortsätter och kommer sedan även att gälla en mängd ”tillhörigheter”. Man känner sig lik en grupp (ungdomskultur, yrke, klass etc), vill tillhöra den, vill se ut som den, bete sig som dem. En sådan grupp är dock även familjen varför man antagligen tar efter en hel del från föräldern av motsatt kön också, samtidigt som det omvända även gäller då man vill markera att man inte är antingen man/kvinna. Massor mer skulle kunna sägas om vad som gör oss till de vi blir/är och det finns ju många olika teorier. Men egentligen tycker jag inte att det är så konstigt och inte heller otroligt att det finns delar av sanning i alla.

  12. Gunnar skriver:

    Pelle Billing:
    Vill tipsa dig om några artiklar i tidningen Forskning & Framsteg Nr.4 April 2011 ( http://www.fof.se/ ) om papparollen samt frågor till fem svenska manliga pappaforskare (!), som även presenteras kortfattat. (Är sex sidor i tidningen om detta.)
    Nästa nummer kommer den 2 Juni, så Nr.4 bör finnas att köpa ännu.

    Bl.a. ”Den nya pappan är gammal” om papparollen och hur den utvecklats samt hur åldersrelaterat det är om man tar ut mycket föräldraledighet som pappa eller ej.
    samt ”Även 1800-talspappan var närvarande” där Tomas Berglund (55år lektor i historia vid Mittuniversitetet) för fram att under 1800-talet skedde en uppvärdering av moderskapet men inte på bekostnad av faderskapet eller papparollen. Hans forskning visar att pappor historiskt varit närvarande och inte flytt hemmet, förutom under industrialiseringens mest intensiva skede, som då blir lite av en historisk parentes uppfattar jag det!

    Han har gått igenom dåtidens föräldralitteratur samt 8000 brev och dagböcker skrivna av fäder! Han ser många historiska exempel på den närvarande fadern!
    Jag tycker detta ger historiskt intressanta perspektiv på papparollen!
    Det finns absolut en historisk kontinuitet i dagens papparoll, säger Tomas Berglund.

  13. Pelle Billing skriver:

    Gunnar,

    Tack för tipset. Såväl papparollen som vår syn på jämställdhet i allmänhet är väldigt präglat av en kort historisk period. Intressant att FoF skriver om det.

Google