Igår skrev jag om Svante Tidholms generaliseringar kring män. Raljerande, eftersom det kändes som ett naturligt sätt att bemöta nivån i debattartikeln.

Men det finns även viktiga fakta att ta upp här, eftersom de generaliseringar (läs påhopp) som görs mot ”vanliga män” ofta helt saknar logik och verklighetsförankring.

Låt oss titta på några basala fakta:

  • Den stora majoriteten män begår noll våldtäkter under sin livstid.
  • Den stora majoriteten män begår noll våldsbrott under sin livstid.
  • Det stora majoriteten män köper noll sextjänster under sin livstid.

Slutsats: vanliga män är våldsamma våldtäktsmän som köper sex, och om de inte redan är det så är risken stor att de kommer att bli det.

WTF? Hur blev det OK i vårt samhälle att kasta ut all logik genom fönstret och skriva på det viset? Hur blev det OK att säga att den hegemoniska maskuliniteten (dvs den dominerande formen av manlighet) står för våld, våldtäkter, osv?

Jag är den första att säga att vi ska ta olika brott på allvar, och jag är den första att säga att det finns jobb att göra med den snäva mansroll som möter män i vårt samhälle (ett jobb som även vi män ska delta i, och inte bara lämpa över på kvinnorna). Men att därifrån gå till att alla män är ansvariga för det en liten klick gör, är något helt annat.

Ytterligare något som är värt att fundera på, är det underliggande grundantagandet att män har valt sin egen könsroll och att män själva har skapat de strukturer som påverkar dem.

  • Är det rimligt att anta att män innerst inne vill ha en könsroll som kraftigt begränsar deras handlingsfrihet, och där man närsomhelst kan bli skambelagd till att göra något genom tillropet ”om du var en riktigt man…!”?
  • Varför antas valet att köpa sex vara friare än valet att sälja sex? Vari ligger skillnaden?

Vi har mycket jobb kvar att göra i vår syn på kvinnor och män. Kvinnor ses fortfarande som offer för strukturer, och män ses som fria agenter som styr sina egna liv. Båda synsätten skapar olika typer av problem. Kvinnor får lära sig hjälplöshet och män skuldbeläggs för sådant som ligger utanför deras kontroll.

Det är helt OK att vilja jobba med könsroller, och att vilja ge kvinnor och män fler valmöjligheter i vardagen. Men varför kan Svante Tidholm m fl inte göra detta utan att slå på stora bongotrumman och säga att alla vanliga män ska ta ansvar för det som ett fåtal, störda män gör?

 

11 kommentarer på “Om logik och konsekvens i jämställdhetsdiskursen”

  1. Nils D skriver:

    Med hans bakvända logik skulle man kunna påstå att vi ”vanliga män” som inte har våldtagit någon ännu, att vi ha ett tillgodohavande.
    Hagamannen och kapten klänning, hur representativa är de? De är extremer. Det är som om man skulle anse att alla fotbollsspelare ”egentligen” är som Zlatan.

  2. Jonas P skriver:

    Dessa logiska felslut är intressanta och finns troligen inte där pga. brist på logisk förmåga. Problemet är flerfaldigt men precis som med insändaren från Handels är det uppenbart att vi i jämställdhetsdebatten använder oss av en dubbelstandard. Män och kvinnor bedöms olika, politiskt korrekta uppsatser, neutrala och politiskt inkorrekta uppsatser behandlas olika, osv.

    Om vi vore enbart logiska djur som använde någon slags ren logik à la Spock skulle vi inte ha dessa logiska felslut, dubbelstandarder, konformationsbiaser, osv. Men vi är inte dessa djur och speciellt i argumentativa kontexter och texter gör vi allt annat än följer strikt logiska resonemang. Vad som trumfar det logiska resonerandet är att helt enkelt argumentera för sin sak, och där blir korrelationen mellan politiskt korrekt argumentation och hur mycket logik förkastas samt fakta förvanskas slående uppenbar.

    Tror jag tipsat om denna artikel tidigare men jag gör det igen:

    Why do humans reason? Arguments for an argumentative theory.

    http://www.dan.sperber.fr/wp-content/uploads/2009/10/MercierSperberWhydohumansreason.pdf

  3. Jonas P skriver:

    Glömde en sak. En av anledningarna till att korrelationen mellan politisk korrekthet och brist på logiska argument samt förvanskad fakta är så stor är just att det är ett politiskt korrekt budskap som förs fram. Argumenten ifrågasätts inte och den som skriver dem funderar inte över eventuella motståndares argument eftersom det han eller hon skriver är ”rätt”. Således handlar det om politisk ideologi och inte logisk faktabaserad argumentation, vilket sedan länge har varit tröttsamt uppenbart.

  4. Pelle Billing skriver:

    Jonas P,

    Det jag kommer att tänka på när du skriver dessa grejor är att i samma ögonblick som två (eller fler) sidor uppstår i debatten, så kan förändringen gå snabbt. När det finns en motståndarsida som får komma till, så blir det svårt att kasta ut sig ideologiska floskler som flera gånger exponserats som just floskler.

    Jag tycker mig märka att det redan nu är svårare att vara rejält mansfientlig i media eller i debatter.

  5. Jonas P skriver:

    Pelle,

    Precis så ser jag det också. Det är såklart också vad som krävs för förändring annars blir det bara mer av samma. Problemet är ju som bekant inte att argumenten eller faktan från ”motståndarsidan” saknas, problemet har varit (och är) att de inte nått samhället i stort. Men när människor upprepade gånger stöter på anomalier i form av ny fakta och motargument kommer de tvingas omvärdera och kan inte längre använda sig av floskler i samma utsträckning.

    I dessa fall ser vi att logiken i bred bemärkelse tenderar att segra i slutändan. Det är också vad man sett i studierna i artikeln. Men som du säger krävs det att argumenten stöts och blöts, de måste falsifieras som man säger, och det måste finnas (minst) två sidor.

  6. Jocke S skriver:

    Jag brukar säga så här: 94% av männen är lika anständiga och ansvarstagande som 98% av kvinnorna. (Ungefärliga siffor) Att det skiljer något finns det orsaker till, eller är det bara när det gäller kvinnor som faller igenom?
    Och om jämställdhetsdebatten och politiken: Den är antiintellektuell, vinklad och oftast direkt lögnaktig. Man undrar om det är vuxna människor som kan hålla på så här, är efter år!
    När det gäller politikerna, så kan jag inte se att de har demokratisk legitimitet som representanter för oss män. Fjäsket inför kvinnor i allmänhet och feminster i synnerhet verkar sakna gränser, trots alla skandaler. Mansfrågor, eller att ge ett erkännande till vanliga män, existerar inte för dem.
    Att skuldbelägga ena könet, och idealisera det andra, till 100%, vad är det om inte rasism, ja fascism!?
    Varför? Tja det finns biologiska och historiska orsaker, och nyare politiska maktskäl. Att hänga upp en kvinna på korset och göra religion av detta hade inte varit möjligt ens på den tiden. Jesus spikades upp (”pappan” var snickare…) där ”för våra skulder”, en man som skulle sona människan skuld…

  7. Emily skriver:

    För övrigt anser inte jag att sexköp är något att uppröras över. Staten ska bekämpa koppleri, övergrepp och trafficking med de lagar som sedan länge finns mot dessa brott.

    Men staten ska ge fasen i att blanda sig i medborgarnas sexliv!

    Avskaffa sexköpslagen och låt vuxna kvinnor och män själva bestämma över sina kroppar!

  8. Jocke S skriver:

    Ingen som tände på min teori om skillnaden mellan kvinnosyn (missbrukat!) och manssyn ((existerar ej!)? Om biologiska och historiska orsaker.
    Man kan även se på vad vi skrattar åt, traditionellt. Många roliga histoirer handlar om hur män drabbas, råkar illa ut. En favorit hos mig själv, är avslutningen från ”Kiviks marknad”, med Hasse Alfredsson. Om utbrytarkungen som läggs i inlåst kista, och kastas ut i Kiviks hamn. ”Äh, inte fan kunde han bryta sig ut.” Hade det varit tänkbart med en kvinna? Icke! Varför?
    Män är umbärliga, biologiskt och historiskt. Här finns att göra om vi skall kunna vända på det. Den dagen när mannens kropp och liv är lika mycket värt som kvinnans, den dagen blir det MYCKET svårare att skicka ut 20 åriga pojkar i krig, till kanonmat. Den dagen kan krigen börja minska. Eller vad tror ni?

  9. Pelle Billing skriver:

    Jocke S,

    Hela vår historia bygger på att män varit förbrukningsbara. Det håller jag med om och det skriver jag ofta om.

    Och ja, krig är bara möjligt om det finns män vars liv kan riskeras.

    Samtidigt är det inte av ondska som det blivit på det här viset. Utan det har att göra med biologi och barnafödande, som du själv är inne på.

  10. Jocke S skriver:

    Pelle B. Jag har alltid haft väldigt svårt att tro på ”ondskan”, mer än, verkar det som, ett delvis nödvändigt komplement till godheten, – ”småjävligheten”.
    De som verkligen är långt ute i omänsklighet, de är väl sjuka? Orsak-verkan kan väl inte brytas med ett annat element, som vi inte kan förklara, mer än just som sjukdom? Vem har kunnat ge en vetenskaplig förklaring till ondskan?
    När det gäller feminismens manssyn (obs, ordet finns ej) så finns ju helt tiden mellan raderna, kvinnligt listigt nog sällan direkt framfört – ”män är onda”.
    Män har en mörk sida, men den mörka sidan finns även hos kvinnan, negligerat i dagens debatt,(fastän själva hetsdebatten visar på det!) faktiskt en björntjänst på lång sikt!
    Anita Goldman, svensk-israelisk förf. har skrivit om denna ”kvinnans mörka sida” i en DN-debattartikel den 8.de mars (!) – 97 tror jag (har kvar artikeln nånstans) ”Grymmare än männen”. Dessa båda begrepp, är enligt min mening även en bra definition på mycket av dagens mediafeminism! Fast biologi eller sjukdom? Artikeln är material från hennes bok, ”Snäckans sång” som jag dock ej läst.
    Lite utdraget, men ungefär så…

  11. Bizarrt skriver:

    [...] de senaste inläggen om kollektiv skuldbeläggning av [...]

Google