Misandrins paradoxala penisfixering

08 mars 2011, av Pelle Billing

Visst är det intressant att misandriska feminister* så ofta pratar om mäns könsorgan?

Se t ex detta citat från Malin Wollin i Aftonbladet:

Men så fort jag som kvinna försöker sätta ljuset på vad jag nu ser, som jag alltså inte såg förut, så blir det ett sabla kackel bland tupparna i hönsgården där de sprätter och försöker se malliga ut trots att de inte har mer penis än vilken pulla som helst.

Det är närmast något freudianskt över det. Vill de själva ha en penis? Eller får de bara ge uttryck för sin fascination inför penisar genom att gå till attack mot dem?

Newsmill tar Petra Hjortensjö den penisfokuserade misandrin till nya höjder:

för att de fortfarande ska känna sig trygga och ohotade på sina kungliga högsäten i könsmaktsordningens peniselitistiska verklighet.

Så nej, jag tänker inte ta på mig korsetten och köra upp tungan i era gubbsnuskiga tolvfingertarmar

men tydligen har vi inte kommit längre i vår fallosfixerade världsordning

Vem är det egentligen som är fallosfixerad här? I en kort text lyckas Hjortensjö tala om mäns könsorgan två gånger, och tydligen går hon även runt med fantasier om att köra upp sin tunga där solen inte skiner.

Jag kan inte undgå att föreställa mig att om tjugo år kommer tonåringar att skicka länkar till varandra med dessa citat, och fascineras över det samhällsklimat som paradoxalt nog producerade misandri och penisfascination samtidigt.

* Misandriska feminister är feminister som ger uttryck för mansförakt eller manshat, dvs det är en specifik subgrupp av feminister.

 

19 kommentarer på “Misandrins paradoxala penisfixering”

  1. Adam Weisshaupt skriver:

    Vem var det som först på denna blogg myntade att feminismen i stora drag är en patologisk narcissistisk företeelse?

    Att baktala ett kvinnligt könsorgan gör man med machoideal, en mans genitalie har blivit högtravande legitim politik, skrämmande var ordet!

  2. Doepfer skriver:

    Jag har sett flera som fört fram tankarna att mycket av den retorik som (skit)feminister använder bygger på projicering. Det man klagar på är det man ser, dvs det man är fixerad vid, eller det man själv skulle göra om man hade chansen.

    De feminister som klagar mest på konspiratoriska patriarkat är troligtvis de som själva skulle konspirera om de fick chansen. Det är helt enkelt så att man är smärtsamt medveten om vad man själv skulle göra, vilket gör en rädd för vad andra må tänkas hitta på. Samma sak med de som klagar på att många män är toppchefer. Att man klagar så högljutt på att det inte finns lika många kvinnliga toppchefer som manliga, beror troligtvis på att man är fixerad vid toppchefer. Och det här problemet kallas som bekant för The Apex Fallacy,

    Och sen så klagar man på att mannen är norm. Det beror nog på att man själv sätter mannen som norm. Man vill helt enkelt vara män, och allt som män gör vill man själv göra. Sen är jag säker på att det mest fallosfixerade samhälle som någonsin skulle kunna existera är den feministiska utopin. Där skulle det stå enorma erigerade penisar som statyer på alla större torg. Man skulle ha en peniskult som religion, och Rytel skulle nog ha en given plats som översteprästinna.

  3. AV skriver:

    Det intressanta med Wollins drapa är hur hon vill förminska män genom att de skulle ha små penisar, dvs inte så manliga som de tror. Vad hon de facto gör är att skapa en könsmaktsordning. ”Riktiga” män har tydligen stora penisar och dåliga män har små och är närmast som kvinnor, dvs sämre. Snacka om att förminska kvinnor och sänka sig själv.

    Petra Hjortensjö faller på eget grepp. Hon vill låta lärd genom att använda ord som ”tolvfingertarmen”, men skall hon nå dit lär hon ha en lång tunga. Skall man försöka glänsa med ord, bör man veta vad de betyder. Här visar hon bara bristande anatomikunskaper och gör ett gymnasistfel.

  4. Onkel Kostja skriver:

    Påfallande ofta är de dessutom fixerade vid småpojkars könsorgan. Handlar det myckna användandet av ordet ”snopp” om sexuella preferenser, kanske? Nej, visst ja, kvinnor kan ju inte vara pedofiler …

  5. Matte Matik skriver:

    Det är lite läskigt det här. Nåt är det ju som gör att de går igång på det här sättet av att använda sig av såna här ord. Vissa hävdar att kvinnor blir mer upphetsade av att läsa porr medan män är mer mottagliga för pornografiska bilder. Är det så kan man förmodligen klassa det här som feministisk porrliteratur. Penisfeministerna, en egen inriktning av feminismen? ;-)

  6. JD skriver:

    Det jag undrar är vad som hänt med journalisthögskolan!
    Här utexaminerar man människor som ligger på samma språkliga nivå som en femteklassare.
    Det dessa damer skriver skulle vem som helst annars kunna skriva ihop på 10 minuter. Skillnaden är att alla andra har så pass stor självrespekt att de aldrig skulle skicka in dylika hafsverk.
    Att journalistkåren hamnade på sista plats bland de yrkeskårer som Svenskar känner minst förtroende för är inte konstigt. Alla märker ju att deras lågstadiebarns uppsatser till och med håller högre klass än det som kvällspressens journalister får publicerat. En bloggare av medelklass överträffar vida många av de journalister som får betalt för sitt jobb.
    Det skulle vara intressant att höra t.ex Guillou´s uppfattning om hur det blivit.

  7. Maria skriver:

    Det är nog en blandning av fascination och habegär (inte för egen räkning men som leksak) och en spark mot en öm punkt. Brukar också tas till när argumenten tryter (motsvarande är väl antydningar om pms och liknande).

  8. Roger skriver:

    Maria:
    Jag tror att du har rätt, men skillnaden är att ingen tidning med självrespekt skulle tolerera att deras skribenter använder PMS för att förminska kvinnor som grupp; medans den motsvarande penisvarianten har förekommit oemotsagd och okritiserad i de flesta stora tidningar.

    Att det finns enskilda individer med en unken chauvunism och mindre än smickrande syn på det andra könet är en mindre poäng än vad som tolereras och inte tolereras i det offentliga rummet:
    Misandri = OK
    Misogyni = Tabu

  9. JD skriver:

    Nu blev jag ännu en gång besviken på Lena Melin Aftonbladet då det gäller seriös journalistik.
    http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article8683043.ab

    Melin har ännu en gång och hoppat mobbingtåget och raljerar gång på gång i denna artikel över de ”Gamla gubbarna”, ”ålder männen” som nu kritiserar valberedeningen ang det oprofessionella arbetet med ny partiledare.Till och med ålder är utsatt på de som artikeln handlar om.
    Det sjuka är att Melin inte alls verkar anse att männen har fel i sin kritik men ändå måste hela artikeln vinklas till att handla om ”senila, gamla gubbar utan tålamod” Det s.k gubbslemmet som äldre män numera heter i dagspressen.

    Kärringen Melin själv född 54 (Är bilden redigerad så hon ska se 15 år älder ut än hon är?) tillhör undantaget för de kvinnliga journalister över 35 år som blir publicerade i kvällspressen. Helst ska en krönikör/journalist vara snygg och skriva feministiskt, kränkande och omoget som en pubertal tonårstjej.
    Varför måste kärringen Melin försöka anpassa sig efter dem då hon har kvalitéer att skriva bra journalistik? Är det ett krav från ansvarige utgivare att inte överglänsa småtjejerna för mycket?

  10. Jocke skriver:

    Kvinnor har väl alltid angripit mäns könsorgan när de har velat nedvärdera, förlöjliga och skada. Att antyda att män har små penisar är ju en känd kvinnlig härskarteknik. Förmodligen för att den är svår att försvara sig emot utan att själv verka löjlig (om du blir arg har hon rätt, du har en liten kuk).

    Självklart har feministerna samma mål när de konstant drar in mannens könsorgan i sina angrepp. Det handlar om att kränka, förödmjuka och förminska män. Inget annat. Det rimliga svaret borde vara att kalla feministen i fråga för hora. För det är på exakt samma nivå.

  11. Maria skriver:

    Roger:
    Jag tänkte samma sak, att det skulle vara helt otänkbart för en manlig krönikör att bli publicerad om han skrev om pms-kärringar. För att inte tala om vad som hände Stig Malm, han fick väl sparken för F-ordet.

    Förresten, kan inte någon förklara det här med hönsens fortplantning för mig, för det är något som jag länge har undrat över. Vad krävs för att det ska bli en kyckling i ägget? Jag funderar på om Malin Wollin är helt okunnig om tuppens anatomi, eller om hon har rätt?

  12. Ella skriver:

    Maria: För att det ska kunna bli en kyckling krävs att ägget, när det fortfarande befinner sig inne i hönans kropp, är befruktat av tuppen (vanlig påsättning), samt att hönan när ägget är värpt väljer att ruva det. Hajar inte ett smack av vad MW menar faktiskt.

  13. [...] i åsiktsskörden så rapporteras det från “könsmaktsordningens peniselitistiska verklighet” och “bland tupparna i hönsgården där de sprätter och försöker se malliga ut [...]

  14. Kristian skriver:

    @AV,
    Ja, änna ”Lång tunga” tänkte jag. (”Änna” är ett västsvenskt uttryck som betyder ”typ”.)

    Har inte hönsfåglar i allmänhet kloaköppning?

    Varför försöker jag fortfarande bemöda dessa personer med logiska argument?

  15. Maria skriver:

    Jo att tuppar sätter på hönorna har jag sett ett otal gånger, för jag har haft frigående höns omkring mig. När lusten föll på jagade tuppen hönorna som under vilt kacklande försökte undkomma genom att springa sin väg, men det slutade alltid med att tuppen fick komma till. Fast jag undrar med VAD. Nu när jag har sökt information så förefaller det som att vissa fåglar såsom änder, kalkoner och strutsar har penisar medan jag fortfarande inte vet hur det är med tuppar (men det vore ju konstigt om de skilde sig från andra fåglar). Det som finns sitter i kloaköppningen, och troligen inte synligt för blotta ögat i vanliga fall. Förmodligen har Wollin alltså fel om att tuppens anatomi.

  16. Matte Matik skriver:

    @Maria: Vilket skulle göra det hela ännu mer (tragi)komiskt. :-)

  17. Jocke S skriver:

    Jag skrev om det här. bl.a. för fyra år sedan på sourze. Eftersom ämnet är såå omfattade, (oavsett storleken på organet alltså!) så blev de tfaktisk två artiklar. ”Extremfeminism som politisk pornografi”, del I &II. Då feminister ju inte tänder på vanlig porr, (det är väl tabu hos dem, officiellt iaf) men får antas ha sexualitet och tända på något? Så kan det ju ligga nära till hands (ja inte egna handen bara, host) att det rör sig om upphetsning genom den egna extremfeminismens olika attribut. Med underavdelningar som sadomasochistisk hatkärlek mot mäns kroppar, heterosexualitet, osv. Ungefär så. Mer uttömmande finns här, del I
    http://www.sourze.se/Extremfeminism_som_politisk_pornografi_del_I_10567733.asp

  18. Matias skriver:

    I den feministiska porrfilmen Dirty Diaries hyllas stora kukar och ”size queens” (kvinnor som föredrar stora penisar) samtidigit som man utropar ”pussy power!”, vilket är paradoxalt. Borde man inte utropa ”fallos power!” eller ”cock power!” istället? Konstigt med tanke på att feminismen i över 30 år sagt att samlag är patriarkal sex på mäns villkor. Ett ganska radikalt språng från patriarkal sex på mäns villkor till kvinnors rätt till att vara ”size queens”. Om feminister vill och kan diskutera penisstorlek borde vi kanske återinföra begreppet frigiditet för jämlikhetens skull?

    Kvinnor (feminister) har inte problem med kvinnlighet om den är till kvinnors fördel dvs. kvinnor har inte problem med den patriarkala ordningen om kvinnlighet har makten. I sexualitet är det mest synligt. Jag tror att jämlikhetens sista strid ”mellan” män och kvinnor kommer att kämpas på den kvinnliga sexualitetens område. Kvinnors sexualitet är det sista som blir feministisk (jämlikt) i jämlikheten. Det är många kvinnor som inte vill ändra på den patriarkala ordningen i sexuella sammanhang och avstå från sin makt och njutning.

    Kvinnlighet är patriarkalitet dvs. att vara kvinnlig är att vara patriarkal.

  19. Matte Matik skriver:

    @Matias: Om man får tro fantastiskt trovärdiga Aftonbladet Wendela så är det redan nåt speciellt vad gäller mäns och kvinnors sexuella relationer här i Sverige.
    Svenskor har minst sex i jämförelse med våra kontinentala medsystrar. 2 500 kvinnor från fem europeiska länder deltog i en webbpanel. Majoriteten av kvinnorna var i åldern 35 år och uppåt – kanske inte den mest trovärdiga undersökningen dock. ;-)

    http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article8412064.ab

Google