Män och feminism

03 januari 2011, av Pelle Billing

Idag tänker jag analysera en text skriven av Elin Grelsson, bloggare och feminist. Även om jag kommer att vara relativt kritisk mot texten vill jag poängtera att jag inte har något emot just Elin Grelsson. Hon är betydligt bättre än de gängse mediafeministerna, och tar ibland männens perspektiv i sina texter. Att jag ändå känner mig manad att använda en av hennes texter som underlag för kritisk analys är mer än något annat ett tecken på hur djupt vissa föreställningar går i det svenska samhället, utan att man kontrollerar om dessa föreställningar verkligen stämmer – och ännu viktigare – om de ger hela bilden av vad som pågår.

Efter denna något långrandiga men viktiga introduktion så kommer här mina kommentarer på texten.

Vi är fortfarande en smula besatta av dessa Fina Män och lika ofta är de Fina Männen minst lika besatta av att påtala sin egen finhet. De avvärjande tweets av typen ”så bra att jag inte känner igen mig” och ”jag har minsann aldrig gjort något sådant här” i samband med att #prataomdet exploderade på Twitter bevisade återigen hur stark normen är kring Fina Killen.

Om något så bevisar dessa avvärjande tweets hur skuld- och skambelagda unga svenska män är idag, och att de går in i försvarsställning utan att någon ens behöver anklaga dem på individuell nivå. Efter att ha växt upp i Sverige sitter det i ryggmärgen att de är medskyldiga till de övergrepp som en minoritet av män begår mot kvinnor. Ungefär som att den genomsnittliga muslimen anses medskydlig till islamismen och terrordåd, men sedan kan få göra avbön genom att vara en Fredlig Muslim.

Fortfarande påpekar ohyggligt många att det minsann är skillnad på feminism och jämställdhet. Huruvida det innebär att den historia av strukturellt förtryck mot kvinnor också är någonting vi kan lägga bakom oss när vi skiter i det där jobbiga feminism-begreppet är ingenting som jag riktigt har förstått, men med tanke på att den är en alltjämt levande historia som återupprepar sig själv i allehanda obehaglig statistik runt om på jorden verkar det minst sagt som ett skygglappstänkande.

Nej, att släppa taget om feminismen till förmån för jämställdheten handlar inte om att man ska glömma eller osynliggöra problemen med den kvinnliga könsrollen, varken historiskt sett eller i nutid. Däremot handlar det om att man tar mansfrågor och den manliga könsrollens problem på precis lika stort allvar, och att man läser in sig lika väl på denna statistik och forskning. Det handlar även om att man förstår könsrollernas oundviklighet i historisk tid (men inte i modern tid), och därmed avstår från kollektivt skuldbeläggande av både män och kvinnor för att vi ärvde de könsroller vi ärvde.

Att tycka att mediafeminister på 2000-talet ter sig en aning gnälliga är en sak, att börja sucka över offermentalitet i tid och otid är samma typ av historielöshet som att anse att det helt plötsligt ska heta ekvivalism för att män i västvärlden känner sig missgynnade efter årtusenden av obestridlig makt.

Mediafeminister på 2000-talet är inte gnälliga. De sysslar påfallande ofta med urskiljningslösa attacker mot män som grupp, vilket leder till de uttryck för reflexmässig skuld och skam hos unga svenska män som noterades ovan. Dessutom kan man inte förenkla en könsmaktanalys och hävda att en sådan bara innefattar mäns makt. Män har i genomsnitt haft mer politisk och ekonomisk makt, men kvinnor har i genomsnitt haft mer överlevnadsmakt och relationsmakt (om de två senare begreppens definition och sammanhang är okända så fråga mig gärna i kommentarerna).

Feminismen är traditionellt en rörelse för kvinnors rättigheter, men att därigenom inte kunna se hur män också har massor att vinna på normers och könsrollers uppluckring och större frihet för individer faller under den gamla debattklassikern Inte kunna hålla två saker i huvudet på samma gång.

Om feminismen traditionellt sett är en rörelse för kvinnors rättigheter varför kan den inte få förbli det? Varför måste den även ta på sig att vara en rörelse för normers och könsrollers upplösning? Det senare låter som en radikalt annorlunda rörelse, som inte nödvändigtvis är mer knuten till kvinnors rättigheter än till mäns rättigheter. Eller ska kvinnor och/eller feminismen ha tolkningsföreträde inom alla områden som har någon anknytning till kön och jämställdhet?

För övrigt handlar väl större frihet för individer inte bara om ”normers och könsrollers upplösning”, utan om att kunna välja helt fritt vad gäller könsroller och normer. Dvs att man får luckra upp dem precis så mycket eller lite som man vill, och att man även får reversera dem helt eller delvis – om det är detta man vill. Att ersätta en gammal norm om stela könsroller med en ny norm om uppluckrade könsroller är knappast frihet – det är mästrande förtäckt i frihetligt språk.

Exempelvis skulle alla daddy-bloggare, som spyr skit över kvinnors förfördelning rörande vårdnad av barn, börja se det som ett tecken på ojämställdhet istället för bevis på kvinnors makt.

Betyder detta att kvinnor ska sluta se den manliga övervikten i bolagsstyrelser som ett bevis på manlig makt, och istället se det som ett tecken på ojämställdhet? Eller betyder det helt sonika att män ska lära sig veta hut och sluta prata om kvinnlig makt, medan det är OK för kvinnor att prata om manlig makt? Att språket formar vår uppfattning om verkligheten trodde jag var en central insikt inom feminismen…

Allt görs till en könad dragkamp av offerstatus och förtryck och mitt i allt står media och älskar rubriker om vilket kön som egentligen har det jobbigast och vi ska tycka mest synd om.

De senaste 20 åren har medias rubriker handlat om hur synd det är om kvinnor, inte hur synd det är om män eller om vilket kön det egentligen är mest synd om. Själv har jag inget behov av att se rubriker om att det är mest synd om män, men låt oss avhålla oss från direkta felaktigheter.

Vad är då lärdomen av denna analys? Att feminismen alltid har fel? Nej. Feminismen har ibland rätt och ibland fel, precis som de flesta politiska ideologier. Poängen är att feminismen inte kan göra anspråk på att vara liktydig med jämställdhet eller vara enda vägen till jämställdhet, då den inte på något sätt är heltäckande. Den har legitimitet som en röst i jämställdhetsdebatten, men inte som övergripande kontext för hela jämställdhetsdebatten.

 

39 kommentarer på “Män och feminism”

  1. Leif Nilsson skriver:

    Oj oj, hon har fel i ganska mycket. Men visst är det typiskt för dagens feminism att män ska inte ta upp områden där de är diskriminerade, te x föräldraledigheten, där undersökningar visar att 7 av 10 fall avgör kvinnan själv hur den ska fördelas, vidare visar det att det största problemet är inte mäns ovilja att vara hemma med sina barn utan kvinnors ovilja att släppa sitt monopol på området. Jag har skrivit lite om detta i min blogg idag.

    Något annat som är märkligt när feministerna pratar om makt så hänvisar man endast till den lilla grupp män som har officiel politiskt makt. Man gör även gärna ett genomsnitt över ekonomin globalt, ty det säger föga om Sverige eller EU. Att göra så blir ett otroligt trubbigt instrument som inte alls visar på hur det ser ut i vår del av världen. De andra maktbegreppen lyser också med sin frånvaro precis som du påpekar.

    En annan sak som är märkligt är att det ska endast pratas om det strukturella förtrycket mot kvinnor, men aja baja om någon ävne tar upp det strukturella förtrycket mot män som är lika stort om än mer i skymundan i debatten.

    Fina männen, ja, vet inte om de är fler än de fina kvinnorna? jag vet inte om kvinnor som grupp vill ta på sig ansvaret för te x de brott som en liten grupp kvinnor begår? En persons kön gör inte en person per automatik mer ansvarig än andra. Jag kan ha mer gemensamt med en kvinna än en man beroende på person.

  2. gustav skriver:

    ”Det senare låter som en radikalt annorlunda rörelse, som inte nödvändigtvis är mer knuten till kvinnors rättigheter än till mäns rättigheter.”

    Ja det är den s.k. tredje vågens feminism som funnits sedan ca 20 år nu.
    Även queerfeminism ingår och naturligtvis är detta hela grejen med genusvetenskapen också om man försöker förstå den istället för att flamsa om den.

  3. Oscar Sundell skriver:

    Väl talat!

  4. Pelle Billing skriver:

    Gustav,

    Tack för information som jag känt till de senaste 10+ åren.

    Min fråga, som du inte svarar på, är varför denna rörelse ska vara knuten till feminismen och till kvinnors rättigheter?

  5. Andreas Nurbo skriver:

    Mitt intryck är att att feminister är totalt egocentriska. De bryr sig inte om män såvida inte det gynnar dem själva.

    Unni Drougge instämmer, fler män borde vara med i den feministiska rörelsen. Dessutom är det är ju så oerhört sexigt med feministiska män. Titta bara på Gustav, vilken härlig man han är. Schyman nickar likaså, fler män behövs eftersom det är viktigt att de stöttar kvinnornas kamp.

    Total avsaknad av könsneutrala genusglasögon.

    Allt görs till en könad dragkamp av offerstatus och förtryck och mitt i allt står media och älskar rubriker om vilket kön som egentligen har det jobbigast och vi ska tycka mest synd om.

    Som om det gick att tvivla på vem det är mest synd om enligt tidningarnas redaktioner?

    Avsaknaden av könsneutral historiekunskap.

    Huruvida det innebär att den historia av strukturellt förtryck mot kvinnor också är någonting vi kan lägga bakom oss när vi skiter i det där jobbiga feminism-begreppet är ingenting som jag riktigt har förstått, men med tanke på att den är en alltjämt levande historia som återupprepar sig själv i allehanda obehaglig statistik runt om på jorden verkar det minst sagt som ett skygglappstänkande.

    Länkar till vinklade debattinlägg med könsspecifikt fokus baserade på en könsspecifik reportagebok med vinklat upplägg. Och den totala okunskapen att detta håller på att ändras och ändras just nu. Sen användandet av andra länders problem för att höja feminismen i Sverige som inte har dessa problem är ju ohederligt. Lobbymässigt funkar det bra men man blir äcklad av utnyttjandet av kvinnors lidande för sina egna syften.

  6. Mycket bra tolkning Pelle ;-)
    Jag förstår dock inte varför de (alltid?) skall klaga på de pappor som försöker uppmärksamma strukturella problem avseende sina barn.
    Har de inte fått nog bevis att det förekommer ett föräldrarhat i dessa myndighetskretsar?
    Där både mamman och pappan är objekten som skall bort…
    Först tar de bort pappan, sen berövar de barnet från mamman…
    Alla som kommer i kontakt med myndigheten löper ökad risk att bli förlorare. Dessa människor borde tvärtom tjäna på att börja samarbeta med oss som vet hur det ser ut i verkligheten. För alla kan bli drabbade, även en fullt normal, stabil och ordningsam förälder.

    //Markus
    Pappamanualen.se

  7. Carina skriver:

    Jag är inte världens mest insatta eller pålästa person kring alla turer med artiklar, blogginlägg och liknande. Men jag tycker det kategoriseras alldeles för mycket även här. ”Feminister” klumpas ihop till ett kritiskt kollektiv som agerar på ett visst sätt och fy så jobbiga ”dom” är!

    Och nej, som svar på det jag nyss skrev vill jag inte ha: ”Nu ser du hur ni feminister gör mot oss män!” för det bekräftar bara det jag tycker. Jag tror att de flesta människor – kvinnor och män – ligger som oliktänkande individer mitt emellan allt detta och vill bara ha jämställdhet. Utan att se ned på det andra könet. Borde jag sluta kalla mig feminist nu?

  8. Mia skriver:

    Inte så insatt i just ”feministdebatten” men när ”demokrati” övergår i ”diktatur” är det bedrövligt:

    ”Frågan om orsaker till kvinnoisshandel är mycket komplicerad
    och också ytterst känslig. Man riskerar att få hela den
    mycket starka feminist-rörelsen i Sverige på sig, om man
    skriver något som strider mot den ”rätta” modellen!”

  9. Anders skriver:

    Carina: ja, hopklumpningen är olycklig, men svårfrånkomlig. Jag tycker ändå svensk feminism är hyfsat homogen, minst lika homogen (eller brist på) som ett svenskt politiskt parti. Ofta används definitionen att feminism är tron att kvinnor i dagens samhälle är lägre värderade än män och att man vill göra något åt detta, och den tror jag stämmer bra på de allra flesta feminister.

    Problemet är att grundantagandet att kvinnor i alla sammanhang värderas lägre än män är långt ifrån något man kan bygga all samhällsanalys på, det stämmer helt enkelt inte. Värden är grå, inte svartvit. Ändå envisas man inom feminismen att alltid använda det perspektivet och vinklingen. Ofrånkomligt blir samhällsanalysen ensidig. Att begränsa perspektivet är inget fel i sig, men vad som är beklämmande här är att svensk feminism gör anspråk på att om man bara jobbar för kvinnor kommer specifikt manliga problem lösa sig av sig själv. Och så har man en negativ syn på män i den allmänna feministiska retoriken, kollektivt skuldbeläggande. Det händer bara delvis som en sidoeffekt av grundatagandet (att män alltid värderas högre), inom radikala feminismen är det uttalat så att man tror att kollektivt skuldbeläggande av män är rätt väg att gå.

    Sen är det förstås så att feministkritik på internet ter sig halvgalen/helgalen emellanåt. En älskad taktik i debattsammanhang är att välja de galnaste motståndarna med de uppenbart galna argumenten, och sen antyda att all kritik ter sig så, och på så sätt undkomma den seriösa kritiken. Som betraktare utifrån får man försöka se igenom det för att själv bilda sig en uppfattning.

  10. JD skriver:

    Den fråga du ställer Pelle ser jag som huvudorsaken till den könskamp som råder.

    ”Min fråga, som du inte svarar på, är varför denna rörelse ska vara knuten till feminismen och till kvinnors rättigheter?”

    Ska kvinnor ha tolkningsföreträde då det gäller jämställdhets och genusfrågor eller skall dessa frågor få diskuteras på ett jämställt sätt av män och kvinnor?
    Hur feminismen ser på den saken är väl till 100% klarlagd!

    Män som kallar sig feminister är ju ett slags lågt stående slavar under feminismen, endast tillåtna att tala för kvinnans rättigheter.

  11. Jocke skriver:

    ”Den har legitimitet som en röst i jämställdhetsdebatten, men inte som övergripande kontext för hela jämställdhetsdebatten”

    Mycket bra formulerat Pelle! Huvudet på spiken! Detta är exakt vad som är problemet med feministerna. De tror sig ha patent på jämställdheten och tar sig till och med friheten att föra min talan som man fast jag inte bett om det. En talan som de dessutom använder för att nedgöra och skuldbelägga mig som människa.

    Nej, tack – säger jag! Jävligt mycket nej, tack!

  12. Nils D skriver:

    Hennes text är ett exempel på hur utopisk och naiv feminism kan vara.
    Jämlikhet mellan könen, i en värld som är så fylld av ojämlikhet? En människas liv beror på i vilken säng hon föds – står den i Djursholm eller i Hammarkullen?
    Könsmaktsordning är av förhållandevis liten betydelse.

  13. Konstnärsbaren skriver:

    Fantastiskt väl skrivet, Pelle!

    Elin G är ett lysande exempel på hur den förvillade feminismen lullar på i vanföreställningar och inövad retorik – allt uppblandat med lite ”kaxighet”, så att det hela ser ut som ett underordnat perspektiv.

  14. tryggve skriver:

    Right on Pelle!

    Queerfeminismens väderkvarnskamp mot heteronormen (dvs heterosexuella i allmänhet är undertryckare för att de har en sexuell läggning som är i majoritet, dessutom är de oreflekterade följaströmmen människor som inte äger kritiskt tänkande – det är reserverat hbtiq-personer) är väl inte särskilt mycket mer klartänkt än radikalfeminismen, eller? Båda har transektionalism som ledstjärna med sin helt vanföreställda bild av världen den representerar, och jag kan inte se annat än att Tiina Rosenberg kallar sig queerfeminist (eller kanske det är fuckyoufuckyoufuckyoufeminist, vad vet jag….).

  15. [...] This post was mentioned on Twitter by sleepless and Pelle Billing, Pelle Billing. Pelle Billing said: Män och feminism: http://bit.ly/ecuxvL @elingrelsson @Osundell @unnidrougge @gudschy @GrovtInitiativ [...]

  16. Erik skriver:

    Ok då kör vi:

    ”Vi är fortfarande en smula besatta av dessa Fina Män och lika ofta är de Fina Männen minst lika besatta av att påtala sin egen finhet. De avvärjande tweets av typen ”så bra att jag inte känner igen mig” och ”jag har minsann aldrig gjort något sådant här” i samband med att #prataomdet exploderade på Twitter bevisade återigen hur stark normen är kring Fina Killen.”

    Nej tvärtom så har normen de senaste tio åren varit att mannen vanligen är ful, hemsk, våldsam farlig och ofeministisk…. Detta är den sanna orsaken så många män måste påpeka de är snälla män istället för se den snälla mannen som utgångsläget. —Detta är helt feministernas fel. En feminist sade enligt MWM nyligen i New York Times att man valde att dra in alla män för om man bara pratade om de minoriteter som är inblandade i hemska handlingar så hade MEDELKLASSEN INTE BRYTT SIG.

    ”Fortfarande påpekar ohyggligt många att det minsann är skillnad på feminism och jämställdhet.”

    Javisst, framför allt många kvinnor vill ha jämställda åsikter men inte ha något att göra med det vidriga beteende som organiserade feminister inom rörelsen gjort sig skyldiga till. Rörelsen vill se sig själv som det enda sättet man kan förespråka jämställdhet men många kvinnor ser att de personer som har ledande roller i rörelsen är riktigt vidriga människor som varken representerar män eller kvinnor — Exempelvis var Göran Lindberg (Kapten Klänning) en ledande stjärna i feministiska rörelsen, det ändrar inte att han alltid varit ett svin – det nya är att han även visade sig vara ett ”sadistsvin och en våldtäktsman”

    ”Huruvida det innebär att den historia av strukturellt förtryck mot kvinnor också är någonting vi kan lägga bakom oss när vi skiter i det där jobbiga feminism-begreppet är ingenting som jag riktigt har förstått”

    Strukturellt förtryck är kod för OBEVISAT förtryck. När folk babblar om sånt har de diskvalificerat sig själva.

    ”men med tanke på att den är en alltjämt levande historia som återupprepar sig själv i allehanda obehaglig statistik runt om på jorden verkar det minst sagt som ett skygglappstänkande.”

    Statistiken visar bara korrelation. De kausala delarna av hennes resonemang är rent ljug.

    ”Att tycka att mediafeminister på 2000-talet ter sig en aning gnälliga är en sak, att börja sucka över offermentalitet i tid och otid är samma typ av historielöshet som att anse att det helt plötsligt ska heta ekvivalism för att män i västvärlden känner sig missgynnade efter årtusenden av obestridlig makt.”

    NZI-argument #1
    Här visar mediefeminismen att det enda den någonsin kommer att stå för är att LJUGA LJUGA LJUGA och LJUGA. I detta fall finns tydliga likheter mellan Grelsson och vissa tyskar på 30-talet. Ni som inte fattar vad hon ljuger om kan maila aktivarum@gmail.com så skall jag gärna upplysa er.

    ”Feminismen är traditionellt en rörelse för kvinnors rättigheter”

    Den traditionella feminismen VAR en rörelse för kvinnors rättigheter i familjekontext. Den moderna feminismen har inte ett dugg med den traditionella feminismen att göra överhuvudtaget – Detta ger moderna feminister sådant mindervärdeskomplex att de hela tiden måste påpeka de minsann använder samma ORD som traditionella feminister.

    Ta bort F-ordet och vad blir kvar? Ingenting! Detta är anledningen moderna feminismen måste låtsas vara nån slags kunskap. För om politik utvecklas så är det inte samma sak längre och heter inte samma sak. Så länge man inbillar andra man förvaltar ett ”arv” så kan man fortsätta spela teater och stjäla äran för andra människors arbete.

    ”men att därigenom inte kunna se hur män också har massor att vinna på normers och könsrollers uppluckring”

    Då var vi i det obevisade strukturträsket igen! Det här är det enda som moderna feminister kan säga för medan de poserar som en kunskap så är det oåterkalleligen bara ett politiskt parti. De kan alltså inte argumentera, bara upprepa samma propaganda-mantra om strukturer, normer, roller, identiteter och annat obevisat trams.

    Testa själv och be en sociologiprofessor förklara skiten. Det gjorde vi. Han flydde till slut fältet – efter att ha erkänt de mätte nånting som egentligen inte var nånting.

    ”och större frihet för individer”

    Har alltid varit hur lögnpropagandan låter för ökad social kontroll. Det är såklart en självmotsägelse. Att de flesta individer gör samma VAL betyder inte de saknar frihet. Om däremot du hade 100 personer uppdelade i fyra grupper så är det mikroskopiskt liten chans att de skulle vara jämnt fördelade om valet var fritt. Det jämna valet är enormt mycket mindre sannolikt än det ojämna valet i verkligheten

    Det är bara i Elins mediaverklighet det inte är så.

    ”faller under den gamla debattklassikern Inte kunna hålla två saker i huvudet på samma gång.”

    Se doublespeak i romanen 1984.

    ”Exempelvis skulle alla daddy-bloggare, som spyr skit över kvinnors förfördelning rörande vårdnad av barn, börja se det som ett tecken på ojämställdhet istället för bevis på kvinnors makt.”

    Kvinnors makt är inget ”tecken” den ÄR direkt ojämställdhet. Hade det varit jämställt hade inte kvinnor haft den makten. Det är inget tecken som tyder på saker. Det är en faktisk verklighet.

    ”Betyder detta att kvinnor ska sluta se den manliga övervikten i bolagsstyrelser som ett bevis på manlig makt”

    NZI-argument #2
    Den manliga övervikten i bolagsstyrelser är samma sak som den jdiska övervikten gällande banker, professorer etc… Tyskarna såg jdiska övervikten som ett bevis på jdisk makt. Elin kallar andra historielösa men ser inte vilken skugga hon själv står i.

    Vidare så är Elin knäpp på riktigt när hon tror att en mamma för kvinnor är samma sak som en bolags-VD är för män.

    Det finns kanske 3 miljoner mammor
    Det finns kanske 300 manliga VD:ar

    Undrar ni varför Elin resonerar så ultra-korkat så läs boken ”Looking for a few good males” av Erika L Milam.

    Eller vänta på Aktivarums bok på ämnet.

    ”Att språket formar vår uppfattning om verkligheten trodde jag var en central insikt inom feminismen…”

    Ja det är det också, vilket säger en hel del om hur lögnaktig dynga som inom feminismen kallas ”insikt” (betyder ÅSIKT) och ytterligare ett exempel på hur man inom moderna feminismen tror på vilka dumheter som helst.

  17. Manhood United (barn till radikal feminist som gör tok revolt;-) skriver:

    @ Andreas N

    ”Unni Drougge instämmer, fler män borde vara med i den feministiska rörelsen. Dessutom är det är ju så oerhört sexigt med feministiska män. Titta bara på Gustav, vilken härlig man han är. Schyman nickar likaså, fler män behövs eftersom det är viktigt att de stöttar kvinnornas kamp.”

    Varför ska männen stödja kvinnornas kamp? Är kvinnornas kamp per automatik feministernas kamp? Skulle inte tro det. Män behöver vakna upp och bli mer medvetna om sina rättigheter och sluta tolerera att bli hunsade.

    Det Unni mfl feminister inte begripit att män i majoritet tar avstånd från feminism. Antifeminism,Maskulism, Maskulin motståndsrörelse och Papparättsaktivister jämte Pappa-barn organisationer växer fram.

    Fråga är om feminismen talat över kvinnornas huvuden eftersom även kvinnor i majoritet tar avstånd från feminism. Den liberala kvinnorörelsen och jämställdhet är något helt annat. Män är mer medvetna än vad feministerna tror, det handlar bara om att bryta pk och kliva ur garderoberna som händer på sociala medier och i verkligheten.

  18. Ola Normann skriver:

    Det er merkelig at så mange feminister ikke er i stand til å se de helt åpenbare problemer og utfordringer som menn opplever. En forklaring kan være at mange kvinner ikke vil, ikke har noen trening i eller ikke er i stand til å se verden fra menns ståsted. En annen forklaring er åpenbart at over 40 år med mer eller mindre uimotsagt feministisk propaganda har satt dype spor. Og siden det har vært så vanskelig å komme til med motargumenter, tar vel mange dette som den hele og fulle sannhet.

    Heldigvis begynner flere og flere å våkne,- både menn og kvinner. Feministene kan ikke lenger regne med å kunne komme med hva som helst uten å bli imøtegått og stilt til ansvar for sine uttalelser. Heldigvis lar ikke Internett og blogger som denne seg så lett sensurere som tradisjonelle medier. Snøballen begynner å få fart nå. Til og med en gammel feminist som Doris Lessing liker ikke lenger hva hun ser:

    ”The novelist Doris Lessing yesterday claimed that men were the new silent victims in the sex war, ”continually demeaned and insulted” by women without a whimper of protest.
    Lessing, who became a feminist icon with the books The Grass is Singing and The Golden Notebook, said a ”lazy and insidious” culture had taken hold within feminism that revelled in flailing men.

    Young boys were being weighed down with guilt about the crimes of their sex, she told the Edinburgh book festival, while energy which could be used to get proper child care was being dissipated in the pointless humiliation of men.

    ”I find myself increasingly shocked at the unthinking and automatic rubbishing of men which is now so part of our culture that it is hardly even noticed,” the 81-year-old Persian-born writer said yesterday.

    Les mer her:
    http://www.guardian.co.uk/uk/2001/aug/14/edinburghfestival2001.edinburghbookfestival2001

  19. Manhood United (barn till radikal feminist som gör tok revolt;-) skriver:

    För att inte tala om barnens rätt till båda sina föräldrar och Pappors rätt att inte bli slaktade i en vårdnadstvist av inkompetenta domare,nämndemän och kvinnor samt totalt hjärntvättad socialtjänst. Det mest skrämmande är att Politikerna är i allra högsta grad involverade i statsfeminismens krossande av fäder och män. Redskapet, det beryktade ”medialocket”.

    De verkliga förövarna heter hilda,lejonhuvud,eva lundgren,roks,winberg,ekberg och socialtjänsten för att nämna några som drar nytta av svensk godtrogenhet och historia:

    En svensk tiger

    Varför skulle en frisk vind (vinnare av Kristallen och SVTs jämställdhetspris) Evin Rubar skapare av dokumentären Svt könskriget stoppas? När Mona Sahlin i expressen TV uttalar sig i försvar när en socialdemokrat jämfört regeringen reinfeldt som en kvinnomisshandlare säger hon, jo men jag känner också till en kvinna som blivit misshandlad. Är det denna grundval hörsägen och fabulerande hörsägner om män och fäder som feminism grundar sig på är det tragiskt och samhällsfrånvänt. Feminism kommer falla på eget grepp och vandra nedför golgata. Begreppen och rättssäkerhet inom rättsväsende och socialtjänst urholkas när tendenser när kvinnors egon har större värde inför staten och lagen framför en man och en far. Uppsträckning alla män och fäder. Sluta bli hunsade! För att använda Pelle Billings ord; mer Manligt subjektivitet, och Pappor och Män ska återta makten från statsfeminismen inklusive feministiska rättsväsendet och socialtjänsten. Feministerna kan tok glömma att de kan fortsätta plocka russinen ur kakan, ta ut godbitarna och lämna resten. Feministerna kan tok glömma att fortsätta både ha och äta kakan. Feministerna kan tok glömma att fortsätta förbruka något men ändå ha det kvar.

    http://www.aftonbladet.se/wendela/article289013.ab

    http://www.aftonbladet.se/wendela/article289010.ab

    Granskningsnämnden (GRN) fäller SVT:s dokumentär Könskriget del 1 för partiskhet.I den första delen av dokumentären Könskriget skildrades bland annat flykten undan ett satanistiskt pedofilnätverk, en skildring som till stor del byggde på en ung kvinnas berättelse. Vilka kvinnor/feminister satt i granskningsnämnden?

    Yeah, right! Används partiskhet och godtycklighet för kvinnan vid vårdnadstvister, för Socialtjänstens bedömning vilken förälder som saboterar umgänge, feministiska åklagarens vilja att åtala, domaren och nämnde männens vilja att fälla heliga mamman för egenmäktighet med barn eller mans misshandel? Eller vid våldtäkts och kvinnofrids mål där kvinnans ord och skvaller vittnen anses som objektiv bevisning och per automatik som trovärdigare i alla lägen. Dessvärre är det så. Och något alltför många blundar för men som sociala medier och fler modiga kvinnor och män sunt reagerar mot och ifrågasätter.

    @ Ola Normann säger:
    03 januari 2011 kl 19:58

    Det er merkelig at så mange feminister ikke er i stand til å se de helt åpenbare problemer og utfordringer som menn opplever. En forklaring kan være at mange kvinner ikke vil, ikke har noen trening i eller ikke er i stand til å se verden fra menns ståsted. En annen forklaring er åpenbart at over 40 år med mer eller mindre uimotsagt feministisk propaganda har satt dype spor. Og siden det har vært så vanskelig å komme til med motargumenter, tar vel mange dette som den hele og fulle sannhet

    Underbart skrivet! Jag instämmer helt. Vart är majoriteten av kvinnorna som tar avstånd från feminism? Under 60/70-talet flower power-tiden make love not war peace,love and understanding fanns dessa kvinnor. Radikalerna tog över, det kan Doris Lessing själv berätta om. Idag tar kvinnorna som inte är feminister någon plats, männen skulle mer än välkomna just dessa sunda kvinnor att ta mer utrymme istället för feminister som ska påtvinga rollen på en majoritet av kvinnor. Ställ feminister till ansvar för sina handlingar. Det kanske är som du säger Ola, många tjejer och kvinnor är så vilsna och saknar ideal förebilder. Kvinnor som Doris Lessing på sin tid skapade själva dessa förebilder och ideal själva tillsammans med männen. Så bollen ligger hos tjejerna och kvinnorna att ta itu med sig själva och ifrågasätta feminismen. Det Männen och Papporna bara kan göra är organisera sig, börja diskutera och prata öppet om det totala Mansförtryck och förhoppningsvis möta kvinnorna när dom tagit itu med sina problem och gjort ett kvinnligt upprop för att befria kvinnan från statsfeminism,radikal feminism och feminism. Då kan män och kvinnor mötas och göra gemensam sak för långsiktig jämställdhet oavsett kön,etnicitet,klass och ålder.
    No lie can live forever. We shall overcome- Martin Luther King

    Word!

  20. Carl Henrik skriver:

    Nyfödda flickor söker sig till ansikten och dockor mer än pojkar. Detta präglar förmodligen kvinnor i snitts sätt att tänka också. Det är fastlåsta vid människor.

    Det är också så att historiskt har kvinnor i ekonomiskt avseende varit underordnade män.

    Jag skulle dock vilja bryta den kvinnliga människolåsningen i maktanalysen. Detta genom att lyfta in den tredje hörnstenen. Män är den ena hörnstenen, kvinnor den andra men den tredje är den ickemänskliga omvärlden, vilken varit svår för feminister att se.

    I denna mer kompletta modell är kvinnor underordnade män i t ex ekonomiskt avseende som feministerna sa, men män är underordnade omvärlden, och omvärlden i sin tur är underordnad kvinnor.

    För att förstå det historiska förhållandet till omvärlden är exemplet med kvinnan mötte en vattenpöl slående.

    http://comps.fotosearch.com/comp/CRT/CRT465/man-assisting-woman_~15476-38dg.jpg

    Kvinnan är härmed överordnad omvärldens besvärligheter, endast män blir besvären för kvinnor, medan män är underkastade omvärldens besvär – får både regn på sig och kappan blöt.

    Man kan i historien se att vi haft ett cykliskt maktförhållande.

  21. [...] skall betala för att bli smutskastade av arga-gubben-organisationer, (det är illa nog med kommersiell mediefeminism) lika obegripligt är det varför Bonnie kan hävda sig ha någonting att göra med liberalism [...]

  22. Gustav skriver:

    Pelle:

    Jo, eftersom du med inlägget låtsades som att du inte kände till det måste man ju påpeka det hela. Svar på frågan: rörelser förändras. Om vi inte räknade med detta kunde till exempel inte 70′s-feminism räknas heller pga ordet från förra seklets början.

    Just nu existerar alltså flera sorter samtidigt, samt blandningar och det är inte konstigare än så. Det finns inga manifest som alla svurit på.

  23. Konstnärsbaren skriver:

    Gustav,

    Aha. Och vilken feminism är din då?

    Den som är för jämställdhet? (Feminism). Eller den som inte är för jämställdhet? (Feminism). Den som tar avstånd från misandri? (Feminism). Eller den som eggar upp manshatet? (Feminism). Den som bryr sig om både flickors och pojkars skolgång? (Feminism). Eller den som skiter fullständigt hur pojkar presterar i skolan? (Feminism).

    Står du bakom dem som menar att alla människor, oavsett kön, bör behandlas lika och ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter? (Feminism).

    Eller tillhör du dem som menar att människotyper föds till förövare eller offer, oavsett gärning och individ? (Feminism).

    Gustav, din feminism är kanske inte är din feminism ändå? Eller?

    Men förklara gärna hur du tänker.

  24. Lövet skriver:

    Äh, KB: Det vet du väl att Gustavs feminism är av den fiiiina, korrekta och übermänskliga sorten…

    …du har väl läst hans alla kommentarer, för att inte säga hans fantastiska litterära travestier…

  25. Joel Bergqvist skriver:

    Jag uppfattar det alltid som att Gustav driver med feminism när han kommenterar, det tog mig ett bra tag att faktiskt förstå att han menade allvar. Hans översittar ton gör att han låter som en parodi på radikalfeministerna.

  26. JD skriver:

    @Joel
    Att befinna sig på en så hög nivå där ingen annan än en själv förstår vad man menar är ju ett konststycke i sig…
    Själv är jag antagligen för dum i huvudet för att kunna förstå hans resonemang.

  27. ConZor skriver:

    Här kommer Unni Drougges kommentar till Elins blogginlägg

    ”Unni Drougge ⁄⁄ 2 januari, 2011 @ 14:45

    Jag förstår dig helt, och känner mig givetvis skyldig till det ensidiga hyllandet av Gustav. Det är ju halvt på skoj med dessa tillrop om vilket sjyrro han är, men jag är kluven som fan till detta med feministiska män och har pendlat åtskilligt genom åren. Jag har sett många exempel på frasradikala snubbar som är praktarslen i praktiken. Å a s vill jag verkligen att killar som kämpar på vår sida ska få en ryggdunk då och då. Märk väl: kämpar på VÅR sida. Killar som vill nivellera könsorättvisorna till en individuell sak och trolla bort de strukturella missförhållanden har vunnit mycket terräng de senaste åren och det ÄR en käpp i jämställdhetshjulet, kalla dem troll eller whatever. De finns överallt, inte minst i den aggressiva papparättsrörelsen. De får ett oerhört medieutrymme, vilket leder till den önskvärda slutsatsen hos stora delar av befolkningen att kvinnor och män är ungefär lika bra på att förtrycka varandra. Ta bara irrlärorna om att kvinnor misshandlar män i samma utsträckning som motsatsen. De ventileras så jävla ofta, bl a hos Malou, att man faktiskt mår illa.

    Jag märker jämt hur obekväm man gör sig om man kallar sig feminist sådär till vardags, hur man liksom sabbar stämningen och lätt faller in i det mjäkiga och bortförklarande: ALLA män är inte svin.

    Ja, det är svårt att navigera i det här debattklimatet. Men självfallet tror jag inte att du är en lat diva och att Gustav ränner runt som din slav ;) Jag tror snarare att du får brottas med dina premisser precis som de flesta av oss gör.

    Kräm!”

    Notera att hon ser ner på icke feministiska mäns strävan för jämställdhet. Hur hon totalt ignorerar internationell forskning om att mäns våld mot kvinnor och kvinnors våld mot män är lika vanligt och hur hon mår illa av att det finns personer som vågar kämpa för mäns rättigheter.

  28. Eva skriver:

    Elins kommentar om papparättsrörelsen är trots allt ett halvt erkännande att den s k könsmaktordningen inte är så prydligt ordnad som feminister vanligtvis hävdar.

  29. Mia skriver:

    Att män inte misshandlas av kvinnor i samma utsträckning har hon ju inte fel i.

    http://www.pellebilling.se/2009/06/en-nyanserad-bild-av-partnervald/

    Det hon mycket riktigt har svårt att ta till sig är att kvinnors våld mot män (och kvinnor) är lika vanligt som mäns våld mot kvinnor (och män) i nära relationer.

    Då talar vi alltså om fysiskt våld. När det gäller den psykiska misshandel, ja där är det ju av förklarliga skäl svårare att mäta.

    Samtidigt tycker jag som sagt att det är irrelevant om det är 40/60 eller 60/40… Det viktiga är ATT det finns ett kvinnors våld mot män (och kvinnor) också som vissa inte vill ta i, och att det som PB även påpekat i vissa fall t o m missgynnar misshandlade kvinnor.

  30. Pelle Billing skriver:

    @Gustav

    ”Jo, eftersom du med inlägget låtsades som att du inte kände till det måste man ju påpeka det hela.”

    Jag låtsades inte som att jag inte kände till det, det var i så fall din tolkning. Det jag däremot gjorde var att ifrågasätta varför en rörelse om könsrollernas upplösning ska ha en koppling till feminismen. Det är ju bara förvirrande att allt som har att göra med kön ska vara någon typ av feminism

    ”Just nu existerar alltså flera sorter samtidigt, samt blandningar och det är inte konstigare än så. Det finns inga manifest som alla svurit på.”

    Och det är detta som gör feminismen djupt förvirrande och närmast meningslös. Om man kan tycka vad som helst i jämställdhetsdebatten som feminist, då är epitetet förbrukad. Det är ungefär som att alla politiker skulle kalla sig socialdemokrater. Då skulle epitetet socialdemokrat bli värdelöst.

    Feminismen var en rörelse för kvinnors rättigheter. Nu har kvinnor lika rättigheter i samhället. Därmed borde rörelsen läggas ned, och nya rörelser kan ta vid, utifrån den nya verklighet vi har idag.

    Namnet feminism anger att inriktningen fortfarande handlar om kvinnor, och därmed kan den aldrig bli den heltäckande rörelse som den skulle vilja. Hur stor andel av Fi:s väljare är män? Hur många ledande feminister är män? Det är och förblir en rörelse av kvinnor för kvinnor, där mäns utsatthet och behov alltid kommer att komma i andra hand.

  31. Medborgare X skriver:

    Pelle!

    Ja, visst är feminismen djupt förvirrande och i det närmaste meningslös. Den är ofta så förvirrande att feministerna själva inte vet vilken fot de ska stå på. Det händer ganska ofta att de värjer sig med påståendet ”det är inte min feminism” när man ställer de mot väggen med fakta om vad som hävdas i feminismens namn eller åsikter som ledande feminister gett uttryck för. Allt kan tydligen hävdas i feminismens namn, även de mest manshatande åsikterna. Men när det är dags att ta ansvar för det så skyller företrädarna ofta ifrån sig. Hur ska alla som betraktar allt hatiskt som sägs i feminismens namn veta vad som verkligen stämmer? Själv tar jag det säkra före det osäkra och litar aldrig på en människa som kallar sig feminist.

  32. Per Hagman skriver:

    Pelle..skriver här ovan att :

    — ”Den ( feminismen) har legitimitet som en röst i jämställdhetsdebatten, men inte som övergripande kontext för hela jämställdhetsdebatten.”

    — jag är inte enig med Pelle,s ovan generösa attityd.

    —- Min mening är att feminism medvetet odlar en omfattande tendentiös myt bildning med starka inslag av despotism och med uppenbara likheter med 40 talets nationalsocialistiska kultur polemik.
    Ingen politisk rörelse med ovan förhållningssätt o agenda , skall / kan / behöver anses som …demokratisk legitim ……..enligt min uppfattning.

    ./ Per Hagman

  33. Mkt välskrivet och ”on the spot” som nån uttryckte det. Tycker att texten nedan på ett mkt bra vis sammanfattar det som i liknande sammanhang likt ett mantra återkommer gång på gång, men här mkt tydligt formulerat. Bra jobbat Pelle!

    ”Nej, att släppa taget om feminismen till förmån för jämställdheten handlar inte om att man ska glömma eller osynliggöra problemen med den kvinnliga könsrollen, varken historiskt sett eller i nutid. Däremot handlar det om att man tar mansfrågor och den manliga könsrollens problem på precis lika stort allvar, och att man läser in sig lika väl på denna statistik och forskning. Det handlar även om att man förstår könsrollernas oundviklighet i historisk tid (men inte i modern tid), och därmed avstår från kollektivt skuldbeläggande av både män och kvinnor för att vi ärvde de könsroller vi ärvde.”

  34. Anna skriver:

    Till Leif Nilsson: Du kommenterar något jag alltid undrat över när du skriver så här ”te x föräldraledigheten, där undersökningar visar att 7 av 10 fall avgör kvinnan själv hur den ska fördelas, vidare visar det att det största problemet är inte mäns ovilja att vara hemma med sina barn utan kvinnors ovilja att släppa sitt monopol på området.”
    Just detta hör man väldigt ofta så jag ser fram emot svar på två frågor:
    a, vilka undersökningar visar detta? Gjorda av vem, och när?
    b, exakt hur gör kvinnorna när det vägrar låta männen vara pappalediga? Som förälder måste man skriva under en blankett om man vill överlåta sin del av ledigheten, så sker denna mammamakt under pistolhot eller hur går det till? Och påhängsfråga: hur kommer det sig att inte alla pappor åtminstone tar sina två öronmärkta månader som ingen kvinna kan stjäla från dem? För övrigt tar inte alla pappor ut de första tio dagarna efter förlossningen heller.
    Som sagt, ser fram emot klarhet i dessa frågor. För påståendet om undersökningar som verkligen visar detta är väl mer än en ”sanning” som upprepats tillräckligt många gånger för att bli.. en ”sanning”?

  35. [...] Vad är egentligen mediefeminism? Första gången uttrycket användes här var i detta inlägg där det poängterades att det var kommersiell mediefeminism som hänvisade till Pelle Billings kommentar av ett inlägg skrivet av Elin Grelsson. [...]

  36. [...] Vad är egentligen mediefeminism? Första gången uttrycket användes på Aktivarum var i detta inlägg med poängen det var kommersiell mediefeminism som hänvisade till Pelle Billings kommentar av ett inlägg skrivet av Elin Grelsson. [...]

  37. Roger skriver:

    Anna:
    Ang. undersökningen, det är SCBs livsstilsundersökning som visade att i 88% av fallen var föräldrarna överrens om hur föräldrarledigheten skulle fördelas, av de övriga procenten var det dubbelt så vanligt att kvinnan bestämde än att mannen gjorde det.

    En slutsats man kan dra är iaf att det inte handlar om att ”män inte tar sitt ansvar” som det ofta låter i feministisk retorik.

    Jag tycker att du verkar ha fördomar om ”hur det verkligen ser ut” och har svårt att acceptera statistiska fakta, är det så?

  38. Anonym skriver:

    Är det fler än jag som roas av att Elin Grelsson inte kan ta debatten själv utan istället måste skicka sin pojkvän (make?) Gustav att ta hand om det?

  39. Pelle Billing skriver:

    Anna,

    Finns även en undersökning som beställdes av regerings utredare Karl Petter Thorwaldsson år 2005. Tror att SCB utförde denna undersökning.

    Förresten, nu hittade jag artikeln om detta. Det var SIFO:
    http://www.dn.se/nyheter/politik/kvinnor-hindrar-pappaledighet

Lämna en kommentar

Google