Kvoteringsargument sågas

24 januari 2011, av Pelle Billing

I förrgår skrev jag om kvotering till Polishögskolan, och den kritik som nu riktas mot detta förfarande.

Idag har signaturen ”Roger”, kommit med följande intressanta analys i kommentarsfälten:

Jag tycker att det är intressant att ofta när man pressar (för de gör de inte frivilligt) radikalfeminister att motivera sina åsikter så hamnar de ofta i en essensialistisk och särartsfeministisk återvändsgränd. De diskuterar kön som om det vore en kompetens i sig, i alla fall det kvinnliga könet.

Så här ser jag det. KÖN är ingen kompetens. Det kan säkerligen ofta vara så att olika former av kompetenser förekommer olika ofta inom olika kön, både beroende på sociokulturella anledningar och naturen självt. Det innebär däremot inte att enskilda individer per definition lever upp till normen av sitt eget kön, såsom många feminister verkar anse.

Kanske är det vanligare att män är starka, det innebär inte att det inte finns många kvinnor som också är starka eller många män som är svaga. För att ta ett exempel i mängden.

När en roll skall fyllas, en position tillsättas, är själva MOTSATSEN till ett jämställt samhälle att se till KÖN först och kompetens sen. I ett jämställt samhälle existerar kön inte som ett indelningskriterie.

Ett jämställt sätt att fylla en roll, att tillsätta en position, är att utvärdera vad som krävs för den rollen, positionen, och tillsätta den mest lämpliga. Hur könsfördelningen ser ut i slutändan är irrelevant, det viktiga är att tillsättningsmekanismen är jämställd. Människor skall tillsättas efter kompetens och egenskaper, inte kön.

Allt för många feminister verkar fokuserade på könsfördelning när det som verkligen avgör huruvida något är jämställt eller ej är om individer får konkurrera på lika villkor oavsett kön (inom den kontext urvallsprocessen sker) eller ej.

Ett av de största problemen med att ha kön som utgånspunkt, som en enskild kompetens, är att man reproducerar könsrollssamhället. Och det är något de flesta av oss är överens om att vi vill komma bort ifrån eftersom den enskilda individens frihet och valmöjligheter beskärs.

Om vi tillsätter män för att vara “macho”-poliser, kvinnor för att vara “mjukis”-poliser då är det också de könsstereotyper vi förstärker. Både sociokulturellt men även rent praktiskt.

För hur skulle en mjukis-kille som vill bli polis göra? Det finns ingen plats för honom, enda sättet blir att tuffa till sig. Hur skulle en macho-tjej som vill bli polis göra? Det finns ingen plats för henne, enda sättet blir att mjuka till sig. Med andra ord, de måste överge sig själva för att leva upp till könsnormen.

Det är en situation vi bör undvika att hamna i. Om vi istället utgår från kompetens före kön så uppstår inte detta problem.

Det skulle vara väldigt intressant att höra motargument till denna analys. Vem är för ett orättvist förfarande när tjänster ska tillsättas?

 

35 kommentarer på “Kvoteringsargument sågas”

  1. Martin skriver:

    Väl talat Roger.

  2. Jocke skriver:

    Mycket bra formulerat av Roger.

    Men vid det här laget har vi ju sedan länge konstaterat att inga är så fixerade vid kön och vad människor har mellan benen som just feministerna själva. Inga är heller i närheten av att vara så låsta i sina könsroller som ju feministerna . Och få gynnar i realiteten det ojämställda samhället så mycket som feministerna. Vilket är paradoxalt när man tänker på att feministerna själva påstår sig jobba för jämställdhet.

    Men, nej. Feminism är inte jämställdhet. Feminism är motsatsen till detta.

  3. Mia skriver:

    Mycket bra analys!

    Och om jag får vara fördomsfull. Är det inte redan en del ”macho-tjejer” som söker till polisen och ”mjukis-killar” som söker sig till tex förskola. Ändras då kulturen? Vill man ha in mer ”kvinnliga egenskaper” hos polisen så är det ju just egenskaper man ska titta efter och inte kön.

  4. AV skriver:

    Helt rätt, kön är i sig ingen kompetens eftersom kön kan uttryckas på så många olika sätt. Hur kvinnor och män är i genomsnitt säger mycket lite om hur man är på individnivå. Om man fortsätter att ta in macho-kvinnor till polisen lär det knappast ändra kårandan. Genom att ta in olika kompetenser och livsstilar kommer ett kollegium utvecklas. Eftersom kvinnor och män ofta ändå är lite olika, tycker jag ändå att det är bra med könsblandade arbetsplatser. Därmed absolut inte sagt att lösningen är kvotering. Förstår inte hur någon skulle vilja jobba som inkvoterad.
    Tycker det är helt rätt att inspirera både kvinnor och män att tänka utanför givna ramar och söka sig nya vägar. Utan att för den sakens skull värdera det finare än att välja traditionellt.
    Inom förskola och skolans tidigare år är det lika enkönat som i Vatikanens prästerskap. Just i den åldern där barn funderar väldigt mycket om sin identitet och kön. Då är det bra om det finns några trygga karlar som kan visa både känslor och leka lite busigare än fröknarna normalt gör, som både kan pyssla och snickra. Just för att ge pojkarna bra förebilder att identifiera sig med. Alla barn har tyvärr inte dragit vinstlotter i föräldralotteriet.

  5. Anders B Westin skriver:

    Jag måste få protestera.

    Självklart har könet betydelse. Med ovanstående resonemang skulle det således inte vara något problem med att snart 80 % av lärarkåren är kvinnor och samtidigt skulle man underkänna den kloka kvinnan som påtalade pojkars utsatta situation i skolan i USA. (video förra veckan på Pelles blogg)

    Den kollektiva dimensionen kön kan självklart existera samtidigt som man talar om individ och individuell kompetens.

    Vi tillhör en tvåkönad social art där könsleken (partnervalet) nog har långt större betydelse för vår kultur än vad vi vågar tro.

    När det gäller sk specialarenor som politik, juridik, polis, vårdsektor och skola gör vi nog bäst i att våga prata om att könet har en funktion och en stor betydelse för hur dessa verksamheter interagerar med samhället.

    Att däremot försöka kvotera / reglera marknadsekonomins kreativa ständigt nyskapande arenor är inget annat än kontraproduktivt för välståndsbyggande.

    Jag tycker att vi i stället skall skilja på manliga och kvinnliga lärare och helt enkelt bestämma att det skall vara 50 % av varje. Skapa ett utbildningssystem så att detta uppfylls. Kanske krävs då pojk och flickskolor eller att vi accepterar grundskolor med inriktning på teknik och inomkönlig tävling.

    Polisyrket skall självklart både innehålla män och kvinnor. Inte av för att det skall vara jämställt utan för att det skall vara funktionellt. Samma gäller både läkar- och psykologyrkena. Det är funktionellt med båda könen.

    Istället för att se frågan ur ett jämställdhetsperspektiv se frågan ur ett funktionsperspektiv.

    Med funktionsperspektivet kanske kommer fram till att det behövs minst 20 % manliga veterinärer, >19 % kvinnliga tandläkare, 33 % kvinnliga poliser, 44 % manliga läkare.

    För läraryrket kanske det gäller 33 % manliga lärare på lågstadiet, 44 % i mellanstadiet och 55 % på högstadiet. (ingen vet just nu eftersom ingen vågat erkänna funktionsperspektivet)

    Bejaka könets betydelse i positiv anda och inte som i den dogmatiska genusdiskursen där man istället vill göra om människan till en androgyn enkönad art.

  6. Ola Normann skriver:

    Jeg er enig i mye av det som skrives i denne artikkelen. Samtidig har Anders B. Westin et godt poeng. Jeg vil helst gå til en mannlig lege. Men jeg kan godt gå til en kvinnelig tannlege. Om jeg skulle få behov for en psykolog, ville jeg helst ha en mann fordi jeg tror han har bedre muligheter til å forstå meg. I fall jeg skulle trenge å gå i samlivsterapi, ville jeg også helst ha en av hvert kjønn. Det samme gjelder for teaterstykker eller film,- det ville bli veldig kjedelig om det bare var mannlige eller kvinnelige skuespillere. Og jeg er veldig enig i at vi trenger mange flere menn i skolen. Så hvordan skal vi løse dette?

  7. Pelle Billing skriver:

    Anders och Ola,

    Ni gör en viktig poäng och jag instämmer.

    Lösningen kan dock aldrig vara kvotering (vilket ni verkar instämma i). Det handlar om att låta efterfrågan tala som jag ser det. Om föräldrar kan välja skola till sina barn, om vi själva väljer läkare, osv – så kan det hända att det blir stor efterfrågan på ett visst kön, vilket leder till högre lön och fler personer som söker sig till utbildningen/yrket.

  8. Roger skriver:

    Anders:
    Jag håller med om att kön inte saknar betydelse, utan kan betyda olika saker för olika människor i olika sammanhang. Tillexempel, som du belyser, att det saknas manliga förebilder i skolan för många pojkar, som dessutom saknar manliga förebilder i sina familjer.

    Men det ursäktar inte att man inför ett kvoteringssystem för män; eftersom problemet med könssnedfördelningen inom skolan inte ligger i antagningsprocessen, utan tillgång till manliga lärare. Ett sådant system skulle leda till att mindre meriterade och lämpade män får förtur på bättre meriterade och duktiga kvinnors bekostnad; det är ickejämställt och orättvist.

    Däremot kan man arbeta med positiv affirmation; att på olika sätt arbeta för att popularisera läraryrket hos män få mer män att söka sig till det. Också att motarbeta mansnegativa feministiska truismer, tillexempel misstänkliggörandet av manliga förskolelärare som potentiella pedofiler är en viktig del.

    Jag tror att vi skulle vinna mycket på att föra en positiv förändrings-politik, istället för den negativa pekfinger-politik som förs idag. För att citera min arbetskollega Moe;
    Du kan smiska en hund så att det gör som du vill, men dagen du slutar smiska slutar den också göra som du vill. Du kan också uppmuntra och belöna hunden att göra som du vill, och den kommer alltid vilja fortsätta göra så för den minns hur bra det kändes.

    Jag tycker det kan vara värt att tänka på i vårt smärtsamma förändringsarbete med könsrollssamhället.

  9. Rutger skriver:

    Väldigt bra skrivet Roger. Rent av elegant!
    Tyckte först att Anders däretfter hade en väldigt bra invändning med funktionperspektivet men nu har jag tänkt. Det är inte en bra invändning. Jag ska förklara varför jag tycker så.
    Låt oss ta Anders första exempel. Det är inte ett problem att lärarkåren är snart 80% kvinnor. Problemet är att utfallet av lärarnas insattser(oavsett lärarens kön) i dagens skola utfaller väldigt olika(på gruppnivå) om man analyserar det utifrån elevernas kön(betygsdiskriminisering, att de pojkar som presterar lågt presterar riktigt lågt osv.). Pojkar kan prestera och presterar precis lika bra som flickor om undervisningen är upplagd på rätt sätt. Detta är en utbildnings/pedagogik-fråga för lärarnas utbildning. (Ni som gjort lumpen; jämför gärna med proven man gjorde där, som man inte fick ha fel på, och som alla klarade.)
    Om man tror att man åtgärdar problemet genom att ta in lärare utifrån deras könstillhörighet(fler män) kan man ändå hamna väldigt fel. Det finns inget som säger att en man är bättre på undervisa pojkar bara för att han är man. Kanske kan han fungera som en bra(eller dålig) förebild för pojkarna men det är inte lärarens primära uppgift.
    Att tror att förmågan av att undervisa pojkar är något medfött hos män är på alla sätt en villfarelse. Varför skulle man över huvud taget ha en lärarutbildning då? Med detta resonemang skulle det ju räcka med att man(och kvinna) kunde sitt ämne och därefter endast undervisade sitt eget kön?! Det som krävs är att problemet erkänns och att skolan/lärarna utvecklar sin undervisning/pedagogik så att utfallet inte beror av kön vara sig på lärare(vilket jag menar att det inte gör idag heller) eller elev(vilket det gör på gruppnivå). Roger har verkligen rätt. Kön är inte en kompetens. Kompetensen i detta exempel är att kunna undervisa på ett sådant sätt att studieresultaten inte skiljer sig på gruppnivå uppdelat på kön. Kompetens är något man skaffar sig/får genom utbildning och övning. Tyvärr lite mindre om man är pojke.

    Jag är själv läkare(inte lärare) och jag kan inte säga att jag handlägger manliga patienter bättre än mina kvinnliga kollegor. Jag har träffat kvinnliga patienter som varit uppenbart besvikna över att doktorn är en Man när de först träffat mig men som varit alldeles tillfreds med detta faktum(eller slutat tänka på det) efteråt och kommit tillbaka till just mig för att jag som person svarade till hennes behov.
    Jag kan däremot säga att jag personligen, i förhållande till mig själv, utvecklats och blivit bättre på att handlägga just män efter att jag började intressera mig för mansfrågor/mäns livsvilkor. Men som sagt, detta för att jag läst, funderat och reflekterat över denna aspekt, inte för att jag är man själv.

  10. Olle skriver:

    Roger

    Du har rätt i att kön inte är en ”kompetens”. Däremot så är det ett biologiskt faktum som vi måste leva med. Du uttrycker många tankar om jämställdhet som jag anser är sunda. Men med den logik du använder dig av rättfärdigar ett samhälle där ett ”kompetent” kön regerar över ett mindre kompetent. Om män i regel skulle vara ”mer kompetenta” så rättfärdigar det att det är män som sitter på de inflytelserika posterna i samhället. Vice versa om det skulle visa sig att kvinnor vore det mest ”kvalificerade” könet. Vore det rimligt?

  11. Sven skriver:

    Olle> Spridningen mellan individerna är väl så stor att du inte kan föra det resonemang som du gör? Möjligtvis kan säg 10% av ena könet vara ”mer kompetent” än det andra, men omöjligtvis 100%.

  12. Anders B Westin skriver:

    Ni vill glömma att vi är ett tvåkönat flockdjur och att det därmed ovillkorligen finns en kollektiv dimension och att det egna könet bildar förebild / referens för det egna / motsatta könet.

    Glöm inte att Darwin skrev två böcker: En om naturlig selektion som ni gärna bejakar.
    Men hur utageras könsurvalet / sexuell selektion för människan.

    Det finns alltid två konkurrerande dimensioner. Det är allmängods för evolutionsbiologer. Men dom får ju inte så gärna prata om människan. Dom får nöja sig med fåglar, myror, schimpanser. Börjar dom blanda in människan så blir det stopp och belägg. Då rycker civilpoliserna ”socialkonstruktivisterna” in med verbala stigmatiserade kulsprutepistoler.

    PS! Pelle: Det finns ingen naturlag som säger att marknaden fixar allt. Det vore detsamma som att säga att evolutionen har ett mål och en mening.
    Om marknaden fixade allt så borde detta vara ett naturligt tillstånd och således den kultur som skulle gälla konsekvent runt hela klotet.

    Exemplet skolan: Att män upplever skolan som en arena som inte erbjuder tillräcklig status är tyvärr frikopplat det faktum att nästa generation unga män inte trivs lika bra i skolan. Varje individ är sig själv närmast och ingen väljer att bli lärare bara för att nästa generation skall få växa upp i någon slags balanserad könsarena.
    DS

  13. Emma skriver:

    Är kön en kompetens? Både ja och nej. Vi är ju som bekant individer med varierande kompetens/inkompetens. M e n. Vi tänker och agerar också lite olika beroende på kön och ibland kan det vara en fördel att ta in någon av motsatt kön som har andra referensramar.

    Varje gång någon börjar prata om att det är så viktigt att öka andelen av ett visst kön i ett yrke bör man ställa sig frågan varför? Vilken funktion fyller det? Funktion som i praktisk nytta då, inte bara någon sorts diffust genusvetenskapligt påbud. Två exempel.

    1. Brandmän. För min del får Sveriges brandkår gärna bestå av 100% män så länge ingen kan påvisa att det väsentligt påverkar deras arbete till det sämre. Behöver jag bli utburen ur ett brinnande hus skiter jag högaktningsfullt i om brandstationen har en finfin jämnställdhetsplan eller inte, vill bara ha lämpligast/starkast möjliga rökdykare att rädda mig.

    2. Poliskåren. Här finns det däremot ett egenvärde i att det finns både manliga och kvinnliga poliser. Tex är kvinnliga poliser i vissa lägen bättre på att hantera kvinnliga brottsoffer eller att förhöra kvinnliga brottslingar. Bägge könen bör också ha rätt att slippa visiteras av någon av motsatt kön. Detta betyder dock vinte att polisstyrkan behöver bestå av exakt 50/50 av vardera könet för att uppfylla Den Heliga Jämnställdhetsplanen. Inte heller bör man kvotera in mindre lämpliga kvinnor. Visst kan man se över fys tester som är baserade på mäns kroppar, men man bör göra det med utgångspunkt i vad som krävs för att vara en lämplig polis. Inte för att försöka få in så många som möjligt av en underrepresenterad minoritet kön/etnicitet osv oavsett deras lämplighet i övrigt.

    Jag kan ta mig själv som exempel. Jag skulle förmodligen inte ha några som helst problem att klara teorin. Däremot anser jag mig rent fysiskt vara för liten och lätt för att bli en bra polis. I ett skarpt läge där det inte räcker med att vara lugn o psykologisk skulle jag behöva använda vapen/kalla in förstärkning snabbare än någon som är större, starkare och mer respektingivande. Därmed skulle jag utsätta andra för onödiga risker. Jag anser mig således vara klart olämplig som polis och skulle aldrig drömma om att söka. Det finns andra större, tyngre och tuffare tjejer som är lämpade att bli poliser istället. Det är där man bör sätta in rekryteringen om man vill ha fler kvinnliga poliser. Inte sänka kraven. Blir därför mörkrädd när man möter en två äpplen hög tjej i uniform på stan. Inte direkt respektingivande och knappast något någon tjänar på. Utom möjligen buset.

  14. Erik skriver:

    Emma:

    ”Är kön en kompetens? Både ja och nej.”

    Är ja eller nej ett riktigt svar?

    ”Vi är ju som bekant individer med varierande kompetens/inkompetens. M e n. Vi tänker och agerar också lite olika beroende på kön och ibland kan det vara en fördel att ta in någon av motsatt kön som har andra referensramar.”

    Återstår för dig att bevisa detta påstående. Exempelvis med någon form av förbättring som du kan objektivt påvisa. Problemet är såklart att vetenskapliga analys kan leda till vilket som helst av de två alternativen.

    ”Varje gång någon börjar prata om att det är så viktigt att öka andelen av ett visst kön i ett yrke bör man ställa sig frågan varför?”

    Ja det är vad jag just frågat dig, vilka förbättringar menar du skall ske/har skett?

    ”1. Brandmän. För min del får Sveriges brandkår gärna bestå av 100% män så länge ingen kan påvisa att det väsentligt påverkar deras arbete till det sämre.”

    Man bevisar saker är bättre, man bevisar inte saker är sämre. Sålunda skall det bevisas saker blir bättre med kvinnor, inte att det inte blir sämre med män.

    ”2. Poliskåren. Här finns det däremot ett egenvärde i att det finns både manliga och kvinnliga poliser.”

    Förklara

    ”Tex är kvinnliga poliser i vissa lägen bättre på att hantera kvinnliga brottsoffer eller att förhöra kvinnliga brottslingar.”

    För det första är mig veterligen världens största experter på just dessa saker män, inte kvinnor. Jag vet inte varför (bortsett från att du läst Guillous böcker) du tror kvinnor är bättre än män på detta men det saknar helt grund i verkligheten. För övrigt: 50% av brottsoffren är inte kvinnor, 50% av brottslingarna är heller inte kvinnor.

    ”Bägge könen bör också ha rätt att slippa visiteras av någon av motsatt kön.”

    Kvinnor har redan den rätten. Det är bara män som inte har den.

    ”Inte heller bör man kvotera in mindre lämpliga kvinnor. Visst kan man se över fys tester som är baserade på mäns kroppar, men man bör göra det med utgångspunkt i vad som krävs för att vara en lämplig polis.”

    Jag har aldrig sagt man inte kan se över fys-tester. Jag har sagt att isåfall skall lika svaga män också få bli poliser. Det är jobbet som bestämmer vilken styrka som krävs, att kvinnor har svårare att nå högre styrka är irrelevant för jobbet.

    Kvinnliga svagare poliser skall inte kunna leva av att starkare manliga gör allt åt dem för att vara snälla och ridderliga. Då männen visade sig helt oförmögna att motstå denna mekanism så blev slutsatsen hos IDF att utestänga kvinnor från operativa militära insatser. På basis av IDF:s forskning så beslutade US Supreme Court att dela upp militären i två delar och förbjuda kvinnor från ”Combat”-delen.

    ”Inte för att försöka få in så många som möjligt av en underrepresenterad minoritet kön/etnicitet osv oavsett deras lämplighet i övrigt.”

    Vilket man redan gör. En av de stora förespråkarna för detta var polischefen Göran Lindberg som bland annat ansåg det viktigt att hänga upp gayflaggor och ge polisen ett nytt ansikte (det sista lyckades han bra med…. men inte som han tänkt sig)

  15. Tryggve skriver:

    Det kan vara värt att läsa på om hur BBE-reformen håller på att såga uti Sydafrikas ekonomi… http://www.economist.com/node/15824024 ”John Kane-Berman argues that BEE, in the way it has so far been implemented, has actually harmed blacks by discouraging self-reliance and an entrepreneurial spirit. Instead it has fostered a debilitating sense of entitlement.”

  16. Anders skriver:

    Jag tror att många arbetstagare kan tycka att det är trevligt om det inte är 100% av ett kön på sin arbetsplats. Visst, det leder till att man får en viss fördel om man jobbar i en bransch där ens kön är underrepresenterat, men jag tror inte det är så mycket att bry sig om. Millimeterrättvisa är ändå inte möjlig.

  17. Roger skriver:

    Emma:
    Jag håller med dig. Förutom att kön är en kompetens ”ibland”. Som jag ser det är kön aldrig en kompetens i sig; men i interaktionen med andra människor så påverkar deras syn/upplevelse av kön i vissa fall hur effektivt du kan utföra dina arbetsuppgifter.

    Men det är inte anledning nog att införa kvotering, däremot så är det ju rimligt att tro att även utan kvotering kommer det att bli en viss könsfördelning; och i en given situation så får den individ som är bäst lämpad för en uppgift ta hand om den, må det vara en kvinna, en man, en lång person, en stark person, en smidig eller smart.

    Alternativt om en situation som kräver specialkompetens uppstår ofta, kan man ha olika rekryteringsförfaranden för markant olika uppgifter; ett för trauma/offer-hantering, ett för vanlig polisiär verksamhet etc; där det ställs olika krav beroende på vad uppgiften kräver och där individer oavsett kön har samma förutsättningar att söka dem.

    Att införa kvotering för att skapa jämställdhet är som att kriga för fred, att ha dödsstraff för att hindra mord, att ha stärka demokratin med anti-demokratiska metoder, att döda för pro-life.
    Det är inte bara hycklande och kontraproduktivt, utan i en sociokulturell kontext som omhuldas av merparten av feminister idag är det ett legitimerande av att den princip man säger försvara inte är allmänrådande; dvs det finns utrymme för undantag. Och om en princip har undantag så är den inte en princip utan en godtyckligt applicerbar teori som de med konsensusmakt, dvs oftast den kulturella borgerligheten, ”medie-klassen”, kan använda för att stärka sin egen position.

    För vem har rätt att bestämma när principen skall appliceras och inte? Vem har rätt att bestämma när det ska vara jämställt och inte? Det är ohållbart.

  18. Pelle Billing skriver:

    Erik,

    Emma som kommenterar i denna tråd är inte samma Emma som i förra tråden. Inte lätt att veta men nu vet du.

    Själv kan jag tycka att Emma (i denna tråden) har ganska rimliga åsikter, även om jag inte håller med om varje detalj.

  19. Pelle Billing skriver:

    Jag tror det är viktigt att göra en distinktion här, nämligen att kön är inte en kompetens per automatik, men det *kan* vara en kompetens – som i så fall måste valideras.

    Dvs vi ska inte ta in män som poliser ”för att män är starka”, eller kvinnor ”för att kvinnor kan snacka ner brottslingar”. Om vi däremot har bra tester till Polishögskolan, som har rimliga minimikrav på fysisk och psykisk kompetens, kan det visa sig att könen i genomsnitt tar sig in på lite olika meriter. Alla som kommer in klarar minimikompetensen, men kanske var det fler män som excellerade i styrka och fler kvinnor som excellerade i det psykosociala.

    Jag vet inte om det skulle bli på detta sätt, men så länge vi testar ordentligt och inte gissar, så kommer vi att hitta de mest kompetenta, och den bredd på kompetens som eftersträvas.

  20. Betto skriver:

    Jag tycker nog man kan säga att kön är en kompetens. Precis som man kan säga att etnicitet, sexualitet och klasstillhörighet är det. Eller kanske ska man hellre kalla det en kunskap.

    Så här tänker jag: genom att vara kvinna har jag varit med om en del saker som män inte är med om. Genom att växa upp i en liten by har jag varit med om saker som mina Stockholmsfödda kompisar har svårt att sätta sig in i. Genom att vara svensk och jobba utomlands hade jag en annan syn på landet jag bodde i än mina kompisar som kom från det landet. Och det tycker jag är en typ av kompetens eller kunskap.

    Konkreta exempel: man lät vid ett tillfälle (nu hittar jag inte studien tyvärr, ska leta lite mer) lät kvinnor inreda nya badrum gjorde de det helt annorlunda än män. Varför? Jo, för att det visade sig att kvinnorna var de som städade badrum mest och därför gjorde badrummen mer lättstädade. Då blir ju könet och det som i detta fallet var kopplat till det ett slags kompetens som den andra gruppen inte hade.

    Ett annat exempel är Swedbanks bankkontor i Rosengård som inte alls lockade till sig invånarna som bodde där. När man sedan anställde ett antal personer med ickesvensk bakgrund blev banken ett av landets mest lönsamma kontor. Detta eftersom de nyanställda dels kunde prata samma språk som många av kunderna och dels för att man även förstod varandra bättre rent kulturellt.

    Sedan går det inte att alltid att definiera hur stor kompetens kön, etnicitet eller något annat egentligen är. I vissa fall tror jag det inte spelar någon särskild stor roll alls och i vissa fall tror jag det påverkar arbetet/resultatet väldigt mycket. Därför tycker jag det är viktigt med blandade grupper med olika bakgrund eftersom jag tror att helt homogena grupper har svårt att se utanför sin egen verklighet.

  21. Erik skriver:

    Pelle Billing:

    Ok bra att veta, fast jag hittar faktiskt inte något jag vill ändra i inlägget jag skrev när jag trodde Emma och ”Emma” var samma person.

  22. Emil skriver:

    ” “Är kön en kompetens? Både ja och nej.”
    Är ja eller nej ett riktigt svar?”

    Ja eller nej? Det var väl ”ja och nej” som sades? Huruvida det är ett riktigt svar beror väl på om man utvecklar på vilket sätt det är ‘ja’ och på vilket sätt ‘nej’ som gäller som svar.

    ” “Vi är ju som bekant individer med varierande kompetens/inkompetens. M e n. Vi tänker och agerar också lite olika beroende på kön och ibland kan det vara en fördel att ta in någon av motsatt kön som har andra referensramar.”
    Återstår för dig att bevisa detta påstående. Exempelvis med någon form av förbättring som du kan objektivt påvisa. ”

    Givetvis återstår det mesta att bevisa, men det görs oftast inte i kommentarspalter. Det bedrivs ingen vetenskap här, kommentarer är inga vetenskapliga publiceringar med fotnoter etc. Du ödslar energi med att fråga efter sådant är jag rädd.

    Men Emma har högst sannolikt rätt i att det ‘ibland kan vara en fördel att ta in någon av motsatt kön’. Det är ju inte specificerat i vilket sammanhang, finns självklart fall där det kan vara så.

    ”Problemet är såklart att vetenskapliga analys kan leda till vilket som helst av de två alternativen. ”

    Kan du utveckla, jag förstår inte denna mening.

    ” “1. Brandmän. För min del får Sveriges brandkår gärna bestå av 100% män så länge ingen kan påvisa att det väsentligt påverkar deras arbete till det sämre.”
    Man bevisar saker är bättre, man bevisar inte saker är sämre. Sålunda skall det bevisas saker blir bättre med kvinnor, inte att det inte blir sämre med män. ”

    Det där med omvänd bevisbörda. Inte helt lätt att se vad som gäller med den saken bland alla ‘inte’ och bättre, sämre etc. Det hade varit mer givande att utveckla argument kring detta än att bara avfärda det med att bevisbördan är ‘fel’. Det är ett standardargument som inte leder diskussionen framåt, mer något som används för att ‘vinna’ debatten utan vidare. Det gör inget Erik om du utvecklar och säger saker som på grund av det ena eller andra etc är det si eller så, istället för att bara avfärda på det sättet.

    ” “Tex är kvinnliga poliser i vissa lägen bättre på att hantera kvinnliga brottsoffer eller att förhöra kvinnliga brottslingar.”
    För det första är mig veterligen världens största experter på just dessa saker män, inte kvinnor. ”

    Experter på förhör etc eller experter på hur det ligger till med sådant? Hursomhelst kan jag inte se relevansen i ditt påpekande. Experterna är säkert överväldigande män, men om det i undantagsfall skulle vara en kvinna, stämmer väl det in på ‘i vissa lägen’, så jag förstår inte vad du argumenterar emot här.

    ”Jag vet inte varför (bortsett från att du läst Guillous böcker)”

    Har hon läst Guillous böcker? Kanske inte, du hade ju inte konverserat med denna ”Emma” tidigare. Kanske värt att ändra på Erik ;)

    ”du tror kvinnor är bättre än män på detta men det saknar helt grund i verkligheten.”

    Jag tvivlar inte på detta, men kan du bevisa detta så att du har samma standard själv som du begär av andra?

    ”För övrigt: 50% av brottsoffren är inte kvinnor, 50% av brottslingarna är heller inte kvinnor.”

    Relevansen Erik? :)

    ”att kvinnor har svårare att nå högre styrka är irrelevant för jobbet.”

    Det är väl snarare högst relevant, på så sätt att de svaga kvinnorna inte kvalificerar sig på grund av detta.

    Du får ursäkta detta inhopp, det vare ju Erik och Emma som diskuterade.

    Tycker att Emma här har en sund inställning i grunden som är på samma linje med denna ‘mansrörelse’ och att gå i så avig konfrontation mot henne känns knappast påkallat eller nödvändigt.

    Du vet Erik, att efterfråga vetenskap och bevisbördor i tid och otid är inte nödvändigtvis meningsfullt, det gäller att välja sina strider. Bara ett råd. Take it or leave it.

  23. Hamstrn skriver:

    ”Jag tycker nog man kan säga att kön är en kompetens. Precis som man kan säga att etnicitet, sexualitet och klasstillhörighet är det. Eller kanske ska man hellre kalla det en kunskap.”

    Man måste kunna påvisa kompetensen. Att benämna sexualitet och andra samlingsbegrepp som kompetens torde vara felaktigt då t.ex. ”född i by” kan variera från ”född i by” jämfört med andra som ”föddes i by”.

    ”Så här tänker jag: genom att vara kvinna har jag varit med om en del saker som män inte är med om. Genom att växa upp i en liten by har jag varit med om saker som mina Stockholmsfödda kompisar har svårt att sätta sig in i. Genom att vara svensk och jobba utomlands hade jag en annan syn på landet jag bodde i än mina kompisar som kom från det landet. Och det tycker jag är en typ av kompetens eller kunskap.”

    Återigen att påvisa kompetensen. Hur omsätter man den definitionen av kompetens till något som fungerar i realitet?

    ”Konkreta exempel: man lät vid ett tillfälle (nu hittar jag inte studien tyvärr, ska leta lite mer) lät kvinnor inreda nya badrum gjorde de det helt annorlunda än män. Varför? Jo, för att det visade sig att kvinnorna var de som städade badrum mest och därför gjorde badrummen mer lättstädade. Då blir ju könet och det som i detta fallet var kopplat till det ett slags kompetens som den andra gruppen inte hade.”

    Troligtvis är kultur av större betydelse än kön här.

    ”Ett annat exempel är Swedbanks bankkontor i Rosengård som inte alls lockade till sig invånarna som bodde där. När man sedan anställde ett antal personer med ickesvensk bakgrund blev banken ett av landets mest lönsamma kontor. Detta eftersom de nyanställda dels kunde prata samma språk som många av kunderna och dels för att man även förstod varandra bättre rent kulturellt.”

    Återigen, kultur.

    ”Sedan går det inte att alltid att definiera hur stor kompetens kön, etnicitet eller något annat egentligen är. I vissa fall tror jag det inte spelar någon särskild stor roll alls och i vissa fall tror jag det påverkar arbetet/resultatet väldigt mycket. Därför tycker jag det är viktigt med blandade grupper med olika bakgrund eftersom jag tror att helt homogena grupper har svårt att se utanför sin egen verklighet.”

    Precis, eftersom variationen är så spridd inom samlingsbegreppen kan man inte praktiskt hänvisa till kön som kompetens och därav är det helt obrukbart i meritokratiska sammanhäng.

  24. Hamstrn skriver:

    Emma

    ””Är kön en kompetens? Både ja och nej. Vi är ju som bekant individer med varierande kompetens/inkompetens. M e n. Vi tänker och agerar också lite olika beroende på kön och ibland kan det vara en fördel att ta in någon av motsatt kön som har andra referensramar.”"

    Variationen är så spridd inom samlingsbegreppet kön att man inte praktiskt kan hänvisa till kön som kompetens och därav är det helt obrukbart i meritokratiska sammanhäng.

    Jag håller med dig i stort sett övrigt. Funktionen skall fyllas av lämpligast funktionär.

  25. Betto skriver:

    Hamstrn: Jag förstår inte riktigt hur du menar med att påvisa kompetens kopplat till kön. Menar du att det inte finns någon överhuvudtaget eller menar du att det finns en speciell kompetens kopplat till det faktum att man är man eller kvinna – men att den är för svår att mäta? Jag kan villigt erkänna att jag är lite trög i dag, har varit vaken med astmasjukt barn halva natten, men du får gärna utveckla.

    När det gäller exemplet kring badrumsstädningen tror jag att vi kanske egentligen menar samma sak. För när jag pratar om kön menar jag ju inte bara det biologiska könet, jag menar ju även det sociala könet (dvs genus) och de förväntningar vi har på respektive kön. Att kvinnor designade badrummen annorlunda beror ju inte på hur de ser ut mellan benen, utan det faktum att det i denna grupp var de som ansvarade för städningen hemma, medan de manliga arkitekterna inte städade badrummen i sina hem. Och det är ju en form av kultur.

    Sedan är jag nyfiken vad du tänker kring detta fiktiva – men inte helt verklighetsfrånvända – exempel. En mödravårdscentral ska byggas om och organiseras om. I styrgruppen sitter bara kvinnor. Efter några möten säger någon att idéarbetet blir för ensidigt eftersom pappornas perspektiv saknas i stor utsträckning. Man tar in några män i gruppen och helt plötsligt dyker nya frågeställningar och nya infallsvinklar upp. Frågeställningar och infallsvinklar som kvinnorna inte själva tänkt på.

    Jag skulle säga att det här är ett tydligt exempel på där kön kan vara en form av kompetens. Jag tror även att det här är ett exempel där det på förhand skulle vara jättesvårt att mäta och påvisa vilken typ av kompetens dessa män skulle föra med sig. Hur tänker du kring detta resonemang? Är det ordet kompetens du vänder dig mot? Och i så fall, vad skulle du kalla det som männen tillför i det här exemplet?

  26. Emma skriver:

    Pelle: Tack, har inte läst tidigare trådar. Skulle jag mot förmodan kommentera ngt framtida inlägg förkortar jag till Em för att undvika sammanblandning.

    Roger: För det första, för att förtydliga, jag är emot kvotering. Det slår orättvist och det finns bättre lösningar. Kön k a n vara en kompetens i vissa fall ja. Exempelvis om du har en polisenhet med enbart män och du behöver en kvinnlig polis för att t ex få visitera kvinnor. Då är hennes kön i sig en kompetens som efterfrågas. Men observera, e n kompetens. Inte den enda. Precis som med språkkunskaper/kulturell kompetens är det en tillgång för rätt person, men knappast en anledning att anställa vilket rikspucko som helst bara för att fylla någon kvot av köns-eller kulturell fördelning.
    And just for the record, jag anser att även män som föredrar att visiteras av män borde ha rätten att välja de med.

    ”Alternativt om en situation som kräver specialkompetens uppstår ofta, kan man ha olika rekryteringsförfaranden för markant olika uppgifter; ett för trauma/offer-hantering, ett för vanlig polisiär verksamhet etc; där det ställs olika krav beroende på vad uppgiften kräver och där individer oavsett kön har samma förutsättningar att söka dem. ”

    Det där är en delvis annan, men interessant diskussion. T ex är det sannolikt inte samma typ av människor som passar för piketpoliser/insatsstyrkan och kvarterspolisen. Ganska nyligen var det t ex en diskussion om en polisstyrka som gått in hos en barnfamilj. I den situationen kanske det, när byggnaden väl är säkrad, vore fördelaktigt att ha med en polisman/kvinna van att hantera familjebråk med barn inblandade osv. Någon som kunde lugna ner situationen och lösa den lite smidigare.

    Samma förutsättningar att söka? Nja. Rätta mig om jag har fel men tuffa fystester är ofta uppbyggda med män som föredbild, således inte samma förutsättningar eftersom män o kvinnor inte har samma fysiska grundförutsättningar. Sedan kan det, som i fallet med rökdykare, finnas goda skäl att behålla t ex styrkekraven för att inte tumma på säkerheten och helt enkelt få de bäst lämpade för uppgiften. Även om det skulle utesluta de allra flesta kvinnor och de svagare männen.

    I övrigt när det gäller just polisrekrytering håller jag med Pelles kommentar nr 19.

    Hamstrn: ”Variationen är så spridd inom samlingsbegreppet kön att man inte praktiskt kan hänvisa till kön som kompetens och därav är det helt obrukbart i meritokratiska sammanhäng.” ?! Är det för att jag jobbat mer än sovit den senaste tiden eller är dina kommunikationsintentioner medvetet en smula oklara där? ;)

  27. Emma skriver:

    Erik: Är kön en kompetens? Både ja och nej.”

    -Ok-ej. Vi tar det sakta och skippar det där med att utelämna det underförstådda den här gången då. Är kön en kompetens? I vissa fall ja. I vissa fall irrelevant. Det måste, för att citera Pelle, valideras. Precis som det kanske är en utslagsgivare om sökanden talar flytande kinesiska för ett exportföretag men kanske inte fullt lika relevant för jobbet i Icacharken i Kattebohult.

    “Vi är ju som bekant individer med varierande kompetens/inkompetens. M e n. Vi tänker och agerar också lite olika beroende på kön och ibland kan det vara en fördel att ta in någon av motsatt kön som har andra referensramar.”

    Återstår för dig att bevisa detta påstående. Exempelvis med någon form av förbättring som du kan objektivt påvisa. Problemet är såklart att vetenskapliga analys kan leda till vilket som helst av de två alternativen.

    -Bevisa? Vetenskaplig analys? Jag hade någon sorts föreställning om att det här var kommentatorsfältet till en blogg och inte en doktorsavhandling. Du vet en sån där man slänger in lite feedback lite lagom trött mellan jobb istället för att författa en halv roman. Har jag fel?

    Så leta du efter bevis om du tycker dig ha tid med det. Själv nöjer jag mig med att konstatera att det för mig är produktivt att arbeta ihop med en manlig kollega. Vi tänker olika, har olika infallsvinklar. Speciellt vid problemlösning, när man själv kört fast kan det vara bra att ta in någon som ser saken ifrån en annan vinkel. ”Kan du komma över ett tag, jag behöver låna din hjärna lite.” som min manliga kollega ofta uttrycker det. Hur mycket av det som är det faktum att vi är olika som individer och hur mycket som är könsbaserade skillnader ska jag låta vara osagt men det funkar. Det räcker för mig.

    “Varje gång någon börjar prata om att det är så viktigt att öka andelen av ett visst kön i ett yrke bör man ställa sig frågan varför?”

    Ja det är vad jag just frågat dig, vilka förbättringar menar du skall ske/har skett?

    Okej, vi tar det i g e n. Ibland är det en fördel att sökanden har en viss kompetens som kan vara kön/kulturellkompetens/ålder eller vissa erfarenheter. Ibland är det fullständigt irrelevant. För att uttröna vilket bör man ställa frågan varför det viktigt att få in fler män/kvinnor whateva på en viss position. Inte bara slentrianmässigt anta saker.

    “1. Brandmän. För min del får Sveriges brandkår gärna bestå av 100% män så länge ingen kan påvisa att det väsentligt påverkar deras arbete till det sämre.”

    Man bevisar saker är bättre, man bevisar inte saker är sämre. Sålunda skall det bevisas saker blir bättre med kvinnor, inte att det inte blir sämre med män.

    Okej, vi kör en halv roman här också då. ”..så länge ingen kan påvisa att det väsentligt påverkar deras arbete till det sämre.” För att vara övertydlig. Den dagen Sveriges brandmän själva någon brandingenjör eller liknande går ut och säger att deras arbete skulle effektiviseras om fler brandmän var kvinnor, den dagen kan det vara relevant att söka med ljus o lykta efter kvinnliga brandmän. Tills dess är det ingen speciell kompetens att vara kvinnlig brandman. Exempel finns från andra länder men lämnar det därhän då det knappast är relevant för svenska förhållanden.

    “2. Poliskåren. Här finns det däremot ett egenvärde i att det finns både manliga och kvinnliga poliser.”

    Förklara

    “Tex är kvinnliga poliser i vissa lägen bättre på att hantera kvinnliga brottsoffer eller att förhöra kvinnliga brottslingar.”

    För det första är mig veterligen världens största experter på just dessa saker män, inte kvinnor.

    - ”Världens största experter”. Det där lät ju vetenskapligt. Verkligen. Låt mig gissa, skulle jag slängt ur mig motsvarande skulle du genast ropat ”källa på det”? :D
    Jag vet inte varför (bortsett från att du läst Guillous böcker)
    -Och varför skulle jag ha läst Guillous böcker?

    du tror kvinnor är bättre än män på detta men det saknar helt grund i verkligheten.
    -Exakt var i min text påstår jag att kvinnor skulle vara bättre på detta än män? Det är nämligen inte en åsikt jag hyser . Däremot är sannolikt kvinnor generellt vassare på att förhöra andra kvinnor och män andra män. ( Tycker mig minnas att det gjorts undersökningar som tyder på att det är lättare att komma undan med lögner gentemot det motsatta könet men hittar inte länken nu.) Generellt. Sen finns det självfallet bra och dåliga förhörsledare av bägge könen.

    För övrigt: 50% av brottsoffren är inte kvinnor, 50% av brottslingarna är heller inte kvinnor.
    -Och det har jag påstått exakt var?
    För att vara övertydlig. Nej. 50% av brottsoffren är inte kvinnor. Nej 50% av brottslingarna är inte kvinnor. Nej jag har aldrig påstått det. Ja, jag känner till att det finns stora skillnader mellan könen när det gäller vilka som begår resp utsätts för olika typer av brott. Frågor på det?

    “Bägge könen bör också ha rätt att slippa visiteras av någon av motsatt kön.”

    Kvinnor har redan den rätten. Det är bara män som inte har den.

    -Duh. Var kanske just det jag ville påpeka. Hence ordalydelsen ”bör ha.” Istället för h a r.

    “Inte heller bör man kvotera in mindre lämpliga kvinnor. Visst kan man se över fys tester som är baserade på mäns kroppar, men man bör göra det med utgångspunkt i vad som krävs för att vara en lämplig polis.”

    Jag har aldrig sagt man inte kan se över fys-tester.Vad du har sagt eller inte sagt tidigare har jag ingen aning om.

    Jag har sagt att isåfall skall lika svaga män också få bli poliser. Det är jobbet som bestämmer vilken styrka som krävs, att kvinnor har svårare att nå högre styrka är irrelevant för jobbet.
    - Det är irrelevant så länge råstyrkan i sig är en förutsättning för att klara jobbet i sig ja. Inte annars.

    Kvinnliga svagare poliser skall inte kunna leva av att starkare manliga gör allt åt dem för att vara snälla och ridderliga.

    -Har någon härinne påstått det? Var på väg att avsluta med ett par rader om hur de satt den osedvanligt lilla poliskvinnan i par med en man på 1.90 o spekulationer om hur trygg det måste få honom att känna sig. Verkligen. Men jag skippade den utvikningen för att korta ned en i redan lång kommentar.

    Då männen visade sig helt oförmögna att motstå denna mekanism
    -Svepande antagande. Kvinnor inom mansdominerade yrken kan bli daddade och hjälpta i överkant e l l er motarbetade och trakasserade e l l e r behandlade som en i gänget. Alla varianterna finns. Precis som för män i kvinnodominerade yrken.

    så blev slutsatsen hos IDF att utestänga kvinnor från operativa militära insatser. På basis av IDF:s forskning så beslutade US Supreme Court att dela upp militären i två delar och förbjuda kvinnor från “Combat”-delen.

    IDF? Kanske är det min bristande ‘Combat Experience’ som hindrar mig ifrån att se en solklar koppling mellan kraven på svenska poliskåren i fredstid och specifika delar av den amerikanska militären.

    Men generellt när det gäller svensk militär har jag inga problem med att ett visst militärt förband bestäms vara enkönat om det bedöms vara effektivare. Möjligen kan man i vissa lägen behöva ta in kvinnor för att öka säkerheten för eller förbättra kommunikationen med den kvinnliga delen av civilbefolkningen under utlandsmissioner odyl.

    “Inte för att försöka få in så många som möjligt av en underrepresenterad minoritet kön/etnicitet osv oavsett deras lämplighet i övrigt.”

    Okej. I g e n. Nej, man bör inte anställa rikspuckot bara för att få in en man/kvinna på en arbetsplats. I de fall könet bedöms vara en kompetens bör den vägas in i helhetsbilden med övrigt lämplighet.

    Vilket man redan gör.
    -Det är jag motståndare till. Vilket jag nu har upprepat. Några gånger.

    En av de stora förespråkarna för detta var polischefen Göran Lindberg som bland annat ansåg det viktigt att hänga upp gayflaggor och ge polisen ett nytt ansikte (det sista lyckades han bra med…. men inte som han tänkt sig)

    - Så för att ett praktsvin hittat den perfekta genustäckmanteln att gömma sig bakom tänkte du köra lite ”guilt by association” och få med gayflaggorna på ett skamfilat hörn. På vilket sätt tycker du det skiljer sig ifrån de som anklagar män som grupp för det som enstaka manliga idioter gör? Am not buying any of it.

  28. Johan skriver:

    Emma #26:

    ”Skulle jag mot förmodan kommentera ngt framtida inlägg förkortar jag till Em för att undvika sammanblandning.”

    Det vore synd om du avstod från att kommentera i framtiden, tycker jag.

  29. Erik skriver:

    Emma:

    ”Det måste, för att citera Pelle, valideras. Precis som det kanske är en utslagsgivare om sökanden talar flytande kinesiska för ett exportföretag men kanske inte fullt lika relevant för jobbet i Icacharken i Kattebohult.”

    Ja precis, det måste valideras. Det är valideringen jag kommenterar.

    “Vi är ju som bekant individer med varierande kompetens/inkompetens. M e n. Vi tänker och agerar också lite olika beroende på kön och ibland kan det vara en fördel att ta in någon av motsatt kön som har andra referensramar.”

    Problemet är att det är inte alltid är en fördel med andra referensramar. Vissa ramar är helt enkelt för vissa uppgifter bättre än andra ramar. Vidare så är det svårt för en man att veta när en kvinna menar allvar och när en kvinna bara vill mannen skall lyssna på henne och sedan agera som HAN tänkte.

    ”Bevisa? Vetenskaplig analys? Jag hade någon sorts föreställning om att det här var kommentatorsfältet till en blogg och inte en doktorsavhandling. Du vet en sån där man slänger in lite feedback lite lagom trött mellan jobb istället för att författa en halv roman. Har jag fel?”

    Ja och nej. Du har rätt i att detta är ett kommentatorsfält, du har fel i att endast doktorsavhandlingar behöver styrka sina påståenden. Att ha en grund att vila på är inte vad som utmärker doktorsavhandlingar, det är förutsättningen för att ett argument skall vara ett argument.

    Till och med ICA:s reklam för Äpplen måste innehålla en orsak för folk att köpa äpplena ifråga. Om ICA skriver ”Köp våra äpplen” (påstående) och inget mer så säljer de färre äpplen.

    ”Så leta du efter bevis om du tycker dig ha tid med det. Själv nöjer jag mig med att konstatera att det för mig är produktivt att arbeta ihop med en manlig kollega.”

    Det är mycket möjligt att det stämmer för dig i ditt yrke men det innebär inte man kan tillämpa det på andra yrken, eller andra personer. Vidare så kanske det inte är för att din kollega är man som det är produktivt utan för att han har en viss personlighet.

    ”Vi tänker olika, har olika infallsvinklar.”

    Det gör jag och en av mina kompisar också många gånger men vi är av samma kön.

    ”Speciellt vid problemlösning, när man själv kört fast kan det vara bra att ta in någon som ser saken ifrån en annan vinkel. “Kan du komma över ett tag, jag behöver låna din hjärna lite.” som min manliga kollega ofta uttrycker det.”

    Javisst, men det betyder han behöver din hjärna, inte han behöver en kvinna.

    ”Hur mycket av det som är det faktum att vi är olika som individer och hur mycket som är könsbaserade skillnader ska jag låta vara osagt men det funkar. Det räcker för mig.”

    Javisst, men det kan inte överföras till andra yrken och personer. Inte minst för att en man som haft en usel kvinnlig chef med samma logik skulle säga att kvinnor är värdelösa chefer.

    ”Okej, vi tar det i g e n. Ibland är det en fördel att sökanden har en viss kompetens som kan vara kön/kulturellkompetens/ålder eller vissa erfarenheter. Ibland är det fullständigt irrelevant. För att uttröna vilket bör man ställa frågan varför det viktigt att få in fler män/kvinnor whateva på en viss position. Inte bara slentrianmässigt anta saker.”

    Vi har redan fått fler kvinnor på en mängd positioner. Jag frågade dig vilka fördelar du sett av detta faktum.

    ”Okej, vi kör en halv roman här också då. “..så länge ingen kan påvisa att det väsentligt påverkar deras arbete till det sämre.”

    Hur skall det gå till utan att riskera folks liv? När det redan påverkar arbetet till det sämre så är skadan redan skedd eller hur? Jämför med olika åsikter om hur man bygger hus, om den dåliga åsikten får bygga husen så upptäcker vi den var dålig när de rasar samman och de som bodde där krossas.

    Och som sagt, männens beteende när kvinnorna får problem är lika förutsägbart som utan bevisade motmedel. Israeliska militären blev formligen galna över hur deras experiment föll sig ut. Om du är kvinna i Israel är numera din funktion i militären att frigöra en man att tjänstgöra i strid. Ingen där tror längre att trupper presterar bättre med kvinnor i dem.

    ”För att vara övertydlig. Den dagen Sveriges brandmän själva någon brandingenjör eller liknande går ut och säger att deras arbete skulle effektiviseras om fler brandmän var kvinnor, den dagen kan det vara relevant att söka med ljus o lykta efter kvinnliga brandmän.”

    Det där är långtifrån sant. Den dagen som den person som säger så tjänar en nolla extra på lönekuvertet för att det är så politiskt populärt – den dagen ökar risken att brandkåren får sin egen kapten klänning som motiveras högre av egna fördelar än av att göra ett bra arbete.

    ”“Världens största experter”. Det där lät ju vetenskapligt.”

    Ja det är det faktiskt. Om två personer har olika förutsättningar för någonting så är det i regel inte den med sämsta förutsättningar som når högsta toppen. Där är konkurrensen så hård att de som inte från början hade fördelar kommer inte att klara sig dit.

    Exempelvis när vita och svarta löper så finns det många vita som springer fortare än svarta. När vita och svarta löper på OS finns inga vita där. De svarta har fördelar som gör det omöjligt för en vit – oavsett hur hårt den stackarn tränar – att springa lika fort som en svart som tränat lika mycket.

    Att hävda när alla i toppen är svarta att det är de vita som är bäst lämpade för att springa skulle folk tycka var löjligt. Det är i stort sett bara när man pratar om kvinnor och män som man kan säga att kvinnor är bättre på saker utan att det finns några tecken på det.

    ”Verkligen. Låt mig gissa, skulle jag slängt ur mig motsvarande skulle du genast ropat “källa på det”? :D

    Om du hade sagt att kvinnor var bäst på något där kvinnor faktiskt är ledande så hade jag inte begärt källa på det nej. Nu är det dock väldigt könsorättvist i toppen – men det är lika könsorättvist i botten – män dominerar fullkomligt högsta och lägsta positionerna.

    ”Och varför skulle jag ha läst Guillous böcker?”

    För att väldigt många gör det och hans senaste påhitt är en kvinnlig superpolis/jurist som är expert på förhör.

    ”-Exakt var i min text påstår jag att kvinnor skulle vara bättre på detta än män? Det är nämligen inte en åsikt jag hyser . Däremot är sannolikt kvinnor generellt vassare på att förhöra andra kvinnor och män andra män.”

    Generellt vassare och generellt bättre kan sägas vara samma sak, poängen var att man inte kan använda det som argument för att ha massor av kvinnliga poliser då de flesta brottslingar och liknande som man behöver förhöra är män.

    ”För att vara övertydlig. Nej. 50% av brottsoffren är inte kvinnor. Nej 50% av brottslingarna är inte kvinnor. Nej jag har aldrig påstått det. Ja, jag känner till att det finns stora skillnader mellan könen när det gäller vilka som begår resp utsätts för olika typer av brott. Frågor på det?”

    Nej, jag undrar bara hur det kan vara ett argument för fler kvinnliga poliser att de kan förhöra kvinnor bättre när polisen behöver förhöra många fler män.

    ”-Duh. Var kanske just det jag ville påpeka. Hence ordalydelsen “bör ha.” Istället för h a r.”

    Ok

    ”- Det är irrelevant så länge råstyrkan i sig är en förutsättning för att klara jobbet i sig ja. Inte annars.”

    Om råstyrkan inte är en förutsättning finns ingen orsak att kräva den av manliga poliser. Enda andra alternativet är att starka män skall se till att kvinnor kan vara poliser genom att vara de kvinnornas stora starka karlar som gör allt som kräver råstyrka åt dem.

    ”Har någon härinne påstått det?”

    Nej men som jag påpekade det ovan är det enda alternativet om de nu envisas med att kräva manliga poliser skall vara råstarka.

    ”-Svepande antagande. Kvinnor inom mansdominerade yrken kan bli daddade och hjälpta i överkant e l l er motarbetade och trakasserade e l l e r behandlade som en i gänget. Alla varianterna finns. Precis som för män i kvinnodominerade yrken.”

    Det här är specifikt för yrken som i brist på fysisk styrka leder till livsfara. Dvs exempelvis polis, brandman, militär etc

    ”IDF? Kanske är det min bristande ‘Combat Experience’ som hindrar mig ifrån att se en solklar koppling mellan kraven på svenska poliskåren i fredstid och specifika delar av den amerikanska militären.”

    IDF är ingen del av den amerikanska militären, det är förkortning för Israel Defence Force, anledningen man hänvisar till IDF är att Israel tidigare faktiskt testade att ha kvinnor i stridande styrkor. Det är deras erfarenheter som ligger grund.

    ”Men generellt när det gäller svensk militär har jag inga problem med att ett visst militärt förband bestäms vara enkönat om det bedöms vara effektivare.”

    Svensk militär är så sällan i krig att de politiska argumenten gått före den militära effektiviteten. Det finns för övrigt forskning som visar att när kvinnor utgör en stor del av militären så visar det att militärens ställning minskat. När militären blir viktigare så blir ivern att ta in kvinnor mindre.

    ”Möjligen kan man i vissa lägen behöva ta in kvinnor för att öka säkerheten för eller förbättra kommunikationen med den kvinnliga delen av civilbefolkningen under utlandsmissioner odyl.”

    Jo men det finns flera lägen där kvinnor minskar säkerheten för alla inblandade. Exempelvis vissa kulturers krigare ger aldrig upp om motståndaren har kvinnor. Talibaner är ännu värre, de betraktar ofta samtal som ägde rum med kvinnor som om de inte hände alls. Avtal man dragit betraktas aldrig ha inträffat.

    ”- Så för att ett praktsvin hittat den perfekta genustäckmanteln att gömma sig bakom tänkte du köra lite “guilt by association” och få med gayflaggorna på ett skamfilat hörn.”

    Täckmanteln?

    Varenda människa visste han var ett svin, 200 poliser hotade att säga upp sig om de inte slapp hans ledarskap. Poängen är att när man från politiskt håll trodde det bara var MÄN som han var svinig mot så blev han hyllad för sitt svinaktiga sätt. Att sätta män på plats det var ju bara bra tyckte man. Särskilt om de var ”macho” för det är ju så gammalmodigt.

    ”På vilket sätt tycker du det skiljer sig ifrån de som anklagar män som grupp för det som enstaka manliga idioter gör? Am not buying any of it.”

    Vem är det du menar jag anklagar? Vad jag sade var att om man från polisens/regeringens håll ger höga poster i polisen till folk som varken kan polisarbete eller ledarskap då ber man om att få psykopatiska opportunister som chefer.

    Hur kan man ha en polischef som inte ens är polis och som föraktar riktiga poliser? Vad är det för absurd tendens att ha chefer som föraktar precis allting verksamheten de leder står för? Kapten Klänning hatade ”machopoliser” och Mona Sahlin (som ville bli statsminister) tycker svensk kultur bara är midsommarstång och sånt skit?

    Slutligen har vi Moira Von Wright, rektor för Södertörns högskola som tycker det är fel att ersätta folks ”vardagskunskap” med vetenskapliga fakta. En annan kvinna som sitter i vetenskapsrådet föraktar principen fri forskning och tycker att vetenskapen skall lyda politiker för utan politiker hade inte genusvetenskapen funnits och badat i pengar.

    Alla dessa personer har ledande position för en verksamhet vars fundament de bevisligen avskyr.

  30. Per Hagman skriver:

    mmm intressanta och tankeväckande inlägg.
    -
    På DN ( http://www.dn.se/nyheter/sverige/man-farligare-an-kvinnor-i-trafiken ) kan vi läsa att särartsfeministen Irene Isaksson-Hellman, forskningschef för trafiksäkerhet på If.har forskat fram att männ är ikke kompetenta i trafiken.
    I trafiken är det alltså inte individer som hanterar bilarna enligt försäkringsbolaget IF..utan kön.
    .
    Det är inte bara lovligt att säga upp försäkringen på IF utan även rekommendabelt eftersom försäkringsbolaget IF ej kan prestera / bidra med en högre / bättre detaljupplösning i sina trafiksäkerhetsanalyseranalyser , än ett feministiskt kontraproduktivt trafiksäkerhetsargument.

    Per Hagman

  31. Emma skriver:

    Erik: Ok. Rundar av och förkortar lite snabbt för att i någon mån knyta ihop säcken och inte fortsätta ta upp hur mycket plats som helst i en blogg som varken är din eller min. Tycker du att jag utelämnat svar på något väsentligt så får du väl hojta till.

    ”..och ibland kan det vara en fördel att ta in någon av motsatt kön som har andra referensramar.” Läs den meningen igen och betona ordet ibland.

    ”.. du har fel i att endast doktorsavhandlingar behöver styrka sina påståenden. ”
    Har jag aldrig påstått heller. Var mer menat som en lite ironisk kommentar till din ”debattteknik”. Emil # 22 har redan försökt förklara det mer ingående för dig.

    Det är mycket möjligt att det stämmer för dig i ditt yrke men det innebär inte man kan tillämpa det på andra yrken, eller andra personer.

    -Okej vi tar det en sista gång. Nej, det som stämmer in på ett yrke/en arbetsplats är inte allmängiltigt för alla arbetsplatser. Det har jag försökt förklara för dig genom olika exempel ett antal gånger. Vill du promt ta militära exempel har jag upprepat för dig att jag inte ser några fel i ett enkönat förband om det är det som visat sig bäst lämpat att lösa uppgiften. Det betyder inte i sin tur att andra militära eller civila arbetsplatser inte skulle vinna på en mindre homogen sammansättning av arbetstagare. Ok-ay?

    Vidare så kanske det inte är för att din kollega är man som det är produktivt utan för att han har en viss personlighet.
    - Förmodligen en kombination av bägge delarna, vi är ju alla först och främst individer. Är dock inte första manliga kollegan jag har märkt att det fungerar bra att arbeta ihop med, att vi kompletterar varandra utan tycker mig se ett mönster här.

    Det finns för övrigt forskning som visar att när kvinnor utgör en stor del av militären så visar det att militärens ställning minskat.
    Så är det väl överallt i samhället. Alla yrken som domineras av kvinnor har genomgående sämre status, lönenivå och fackliga avtal. Sjunker andelen män betydligt sjunker statusen. Och kvinnor lär knappast bli en stor del av militären i Sverige i fredstid. Om och isåfall hur många kvinnliga soldater/tolkar whateva som behövs bör vara en organisatorisk fråga. Precis som hur många med lastbilskort el andra kvalificationer som behövs på en viss plats osv.

    ”..Det här är specifikt för yrken som i brist på fysisk styrka leder till livsfara.”
    Själv inkluderade jag även andra yrken som jämförelse. Dock kvarstår invändningen att knappast alla kvinnor i mansdominerade yrken av den arten du syftar på oaktat blir bemötta med den ridderlighet du beskriver. De kvinnliga militärer jag talat med har en helt annat bild där hela spektrat ingår. Från trakasserier till stödjande kollegor.

    ”..Dvs exempelvis polis, brandman, militär etc”
    Okej. Vi tar det e n gång till. Ja, fysisk styrka kan säkert vara väldigt viktig i vissa sammanhang. Och ja, det är fullt möjligt att det finns sammanhang där en väl samansvetsad enkönad grupp gör det bästa jobbet. Om jag inte missminner mig var det en svensk kung som kom på att öka den militära effektiviteten genom att sätta män från samma trakt i samma förband. Män som var lika, som talade samma dialekt o redan kände varandra då de växt upp i samma trakter. Funkar säkert jättebra i vissa sammanhang.

    Men även militären kommer någongång behöva interagera med civilbefolkningen. Du vet civilister. Där åtminstone hälften brukar utgöras av kvinnor.

    ”Jo men det finns flera lägen där kvinnor minskar säkerheten för alla inblandade.” Om du med ”alla inblandade” räknar bort kvinnor och flickor då, ja.

    Kvinnor som, i många fall kan prata med kvinnor om män inte är närvarande. Men däremot kommer att utsättas för livsfara om de tvingas kommunicera med främmande män. Det är ett exempel där kvinnliga soldater kan vara viktiga, vilket du väljer att bortse ifrån. Likaså i exemplet med polisen menar du följdaktligen att pga det faktum att fler män än kvinnor begår brott gör att det inte är viktigt att se till att ha kvinnliga poliser i tjänst. Följdaktligen är det i dina ögon inte heller viktigt att det brottsoffer som har lättare att tala med en person av samma kön om det som just inträffat får den rätten. Det håller jag inte med dig om. Alls.

    ”… Talibaner är ännu värre, de betraktar ofta samtal som ägde rum med kvinnor som om de inte hände alls. Avtal man dragit betraktas aldrig ha inträffat.”

    Och bara en fullblodsidiot sätter en kvinna att förhandla med talibaner. Eller sätter en man att försöka förhöra husets kvinnor i länder som tillämpar den sortens könsapartheid.

    ”IDF är ingen del av den amerikanska militären, det är förkortning för Israel Defence Force, anledningen man hänvisar till IDF är att Israel tidigare faktiskt testade att ha kvinnor i stridande styrkor. Det är deras erfarenheter som ligger grund.”

    Aha. Då utländska militära förkortningar inte är min starkaste sida utgick jag felaktigt ifrån att du höll dig till amerikanska exempel då du nämde US Supreme Court. My bad. Dock är knappast heller IDF’s arbetsvilkor speciellt jämförbara med de en svensk polisstyrka i fredstid möter. Diskussionen om kvinnor i ett så speciellt sammanhang som i det israeliska försvaret känns ärligt lite lätt OT här.

    ”När militären blir viktigare så blir ivern att ta in kvinnor mindre.” Beror på hur starkt hotat landet ifråga är. Har man råd att låta halva befolkningen gå obeväpnade då det knappast kräver råstyrka att bruka ett vapen. Eller omvänt, hur många kvinnor i fertil ålder har ett land ”råd” att tappa i strid om man inte vill se kommande årskullar blivande militärer minska. Också lite OT diskussion här.

    ”En av de stora förespråkarna för detta var polischefen Göran Lindberg som bland annat ansåg det viktigt att hänga upp gayflaggor och ge polisen ett nytt ansikte..” Att Göran Lindberg valde att gömma sina ruttna intentioner bakom en PK-fasad betyder inte att de frågor han låtsades stå för på något sätt hör ihop med hans verdevärdiga person. Och omvänt, om ”alla” visste vilket svin han var så kunde någon av dessa ”alla” ha följt upp trådarna och räddat ett par småtjejer ifrån att möta honom betydligt tidigare. Om ”alla” hade ansett det vara viktigt vill säga…

    Hur kan man ha en polischef som inte ens är polis och som föraktar riktiga poliser? Det är väl snarare en fråga du bör ställa till polisens rekryterare, det fattar inte jag heller.

    Mona Sahlin och Moira Von Wright är väl ytterligare två personer som hamnat på fel plats. Precis som ett antal andra personer av bägge könen i vårt samhälle. So what else is new?

    Att sätta män på plats det var ju bara bra tyckte man. Särskilt om de var “macho” för det är ju så gammalmodigt.
    Kanske är det så att polisyrket innefattar mer än att sparka in dörrar och brotta omkull yrkesförbrytare. Kanske är det rentav så att där finns ett behov av även de män o kvinnor som inte är mancho utan bättre på att prata än att bryta av armar? Däremed inte sagt att man bör sänka intagningskraven in i absurbdum. Det är, som med allting annat en avvägning mellan två nyttor.

  32. Lavazza skriver:

    Betto: ”Ett annat exempel är Swedbanks bankkontor i Rosengård som inte alls lockade till sig invånarna som bodde där. När man sedan anställde ett antal personer med ickesvensk bakgrund blev banken ett av landets mest lönsamma kontor. Detta eftersom de nyanställda dels kunde prata samma språk som många av kunderna och dels för att man även förstod varandra bättre rent kulturellt.”

    Skillnaden är att om män eventuellt har större förtroende för män än för kvinnor på något område, så anses det inte vara ett giltigt skäl för att ge män företräde framför kvinnor.

  33. betto skriver:

    Lavazza: ”Skillnaden är att om män eventuellt har större förtroende för män än för kvinnor på något område, så anses det inte vara ett giltigt skäl för att ge män företräde framför kvinnor.”

    Är det så inom tex vården är det naturligtvis inte bra. Jag kan dock inte komma på något sådant exempel så här på rak arm. I vilka sammanhang har du mött detta?

  34. Lavazza skriver:

    betto: Jag menar att mäns eventuella reflex att lita mer på män inte anses som ett giltigt skäl för att ge män företräde, utan som utestängande attityd som ska bekämpas. Jag litar definitivt mer på en random man än på en random kvinna på massor av områden och i massor av situationer, exempelvis vad gäller att vara duktiga, pålitliga och lojala i mitt eget yrke. Samma sak vad gäller många tjänster och när jag röstar i val.

  35. Betto skriver:

    Lavazza: Ledsen för sent svar, har varit utan dator ett tag. Jag blir faktiskt lite häpen över ditt svar. Jag tycker det låter ganska inskränkt och fördomsfullt att tro att random man är mer kompetent än random kvinna på ”massor av områden”. Det låter som du är lite väl fokuserad på könstillhörighet, det som många här inne beskyller feminister för att vara.

    Dessutom undrar jag fortfarande vad du menar rent praktiskt. Om du vill välja män, handla av män, diskutera med män osv är det väl inget som hindrar dig att i stor utsträckning som möjligt göra det. Däremot kan du väl inte kräva det när du kommer till sin vårdcentral till exempel. Jag menar, om alla kom till sin vårdcentral med en massa specifika krav skulle det bli ganska konstigt: ”jag vill bara bli behandlad av kvinnor över 50″, ”jag vill bara bli behandlad av läkare som varit i yrket minst 15 år” eller ”jag vill bara träffa läkare som är under 40 år”. Det blir ju helt ohållbart till slut. På vårdcentraler och andra liknande ställen får man lita på att de som arbetar där är tillräckligt kompetenta. Om deras kvalitetskrav inte räcker för dig får du väl söka dig till ett privat alternativ. Det råder inte direkt någon brist på manliga läkare.

    De exempel som jag tagit upp är dock av en annan natur. Invånarna i Rosengård hade ju inte ens alternativet att gå till en banktjänsteman med en liknande kulturell bakgrund. Där handlade det om att bredda alternativen och kunna välja till, det du pratar om handlar om att välja bort. Två ganska olika saker enligt mig.

Google