Misandrin fortsätter

15 november 2010, av Pelle Billing

Jag har ett problem. Problemet är att det är omöjligt att hinna blogga om den strida ström av tidningsartiklar där män attackeras och pojkar osynliggörs (s k misandri, som är motsvarigheten till misogyni). Min största önskan är att det inte skulle finnas något alls att blogga om, men tyvärr verkar trenden vara den motsatta just nu – möjligen som en reaktion på den förbättring som kunde skådas i media för ett tag sedan.

Först ut är den kommentar man kan läsa i Aftonbladet från Anders Lago, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje. På frågan om han är en kandidat till partiledarposten säger Lago:

- Jag har inte tänkt mig den rollen. Jag är en vit medelålders man. Det finns mer spännande kandidater än så.

Lago diskvalificerar sig själv på basis av kön och hudfärg. Var det inte sådana tendenser som vi skulle avskaffa i samhället? Mest fascinerande av allt är att ett sådant uttalande ses som helt normalt.

DN rapporterar att jämställdheten haltar i svenska skolor. Toppnyheten är att 8 av 10 flickor blir störda på lektionen – den enda variabel där flickor är missgynnade. Trots detta osynliggörande av pojkar, sammanfattar man åtminstone helhetsbilden i denna översikt:

  • Pojkars resultat över lag är sämre i alla ämnen utom idrott.
  • Flickor upplever i många skolor sämre arbetsro.
  • Fler flickor än pojkar klarar alla delprov i nationella proven i svenska.
  • Pojkarna på de flesta skolorna har en sämre läsutveckling än flickor i årskurs 6.

Som synes är det stora problemet att pojkar presterar sämre och är sämre på att läsa. Om man dessutom lägger till att pojkar betygsdiskrimineras, är bilden lätt alarmerande.

Vad väljer då Hanne Kjöller att fokusera på i sin ledare? Jo, att man borde införa feministiska flickskolor där flickorna ska slippa att bli störda av pojkarna. Inte ett ord av spekulation kring varför det går så dåligt för pojkar i skolan, och möjliga åtgärder. Paradoxalt nog är hennes förslag om flickskolor troligen väldigt positivt för pojkarna, då det finns tecken på att de som gynnas mest av separata pojk- och flickskolor är pojkarna.

I SvD skriver Anna Laestadius Larsson om en mansfråga. Kors i taket! Men tyvärr visar det sig att ordet mansfråga bara är en omskrivning för kvinnofråga:

Återstår att se om våra politiker nu har ryggrad nog att driva frågan vidare. Och att de sedan vågar ta tag i det verkliga problemet. Männen. För sexualbrott är egentligen inte en kvinnofråga, det är en mansfråga.

När man pratar jämställdhet brukar man utgå från den som drabbas. Dvs om kvinnor drabbas mest är den en kvinnofråga, och om män drabbas mest är det en mansfråga. Att vända på begreppen som Laestadius Larsson gör är bara ett verktyg för att kollektivt skuldbelägga gruppen män. Par for the course, som man säger på engelska.

Lästips: Elise Claeson tar upp skriften Amazonia i en debattartikel.

 

16 kommentarer på “Misandrin fortsätter”

  1. Matte Matik skriver:

    Nej, det är svårt att hinna med nu. Åsiktsmaskineriet verkar gå på högvarv just nu…

  2. Hamstrn skriver:

    ”Jernelöv är professor i miljöbiokemi och är därför inte främmande för att det finns biologiska könsskillnader som har en evolutionär förklaring. Han vågar utmana genus-tänket och se att det unikt kvinnliga är orsaken till kvinnors ökande makt. Vi behöver inte bli män, som amazonerna. Betydelsen av fysisk styrka och acceptansen av våld, det typiskt manliga, har minskat. I dagens tjänstesamhälle uppvärderas den kvinnliga/moderliga omsorgen om människor och miljö.

    Eftersom det bara är kvinnor som kan föda barn, kan kvinnor med hjälp av preventivmedel kontrollera den samhällsviktiga reproduktionen. Det är bara om någon fundamentalistisk p-pillerförbjudande grupp får makten som det globala kvinnoväldet inte kommer om cirka 30 år.

    Men har talibanerna och al-Qaida någon chans mot matriarkatet?”

    Det typiskt manliga, våldet och styrkan. Jahapp, utan det hade alla kvinnor vart lejonmat nu.

  3. Per Hagman skriver:

    Misandrin fortsätter.
    Ok . vad har skapat denna Misandri?
    Historiskt så har politiskt social demokratin ´varit den förhärskande politiska doktrinen i Sverige.
    Den socialistiska doktrinen anammar klasskamp som ett medel för att skapa förändring.
    Förändring till vad då?

    Per Hagman

    En död svensk socialdemokrat är en bra socialdemokrat menar jag.
    Största andelen psykopater finns att finna inom de socialdemokratiska leden och inom aftonbladtes redaktörer.

  4. Urban skriver:

    måste vara surt för alla dessa vänstermän; på sjuttiotalet var det borgerligheten som skulle hängas högt, nu är det de själva som är i skottlinjen. det man sår får man skörda helt enkelt.

  5. AV skriver:

    Urban: Nej, det är givetvis inte de själva som är problemet. De är ju medvetna om sin kollektiva skuld, har idkat självkritik och är numera goda män. Då kan man få sitta kvar på sin maktposition. Det är de andra männen, bufflarna, grisarna, slemmen och chauvinisterna som är problemet. Alltid de andra. Och de skall ge plats, träda tillbaka och skämmas för att de fötts med snopp.

  6. Obstinat skriver:

    ”Betydelsen av fysisk styrka och acceptansen av våld, det typiskt manliga, har minskat. I dagens tjänstesamhälle uppvärderas den kvinnliga/moderliga omsorgen om människor och miljö.”

    Som i alla övermogna samhällen kort före de går under….

    Men som tur är består det maskulina inte enbart av fysisk styrka och våld

    utan även av aktivitet, risktagande, äventyrslystnad, logiskt tänkande, nyfikenhet, experimentlusta, självförtroende, rättspatos, känsla för helheten,
    pliktkänsla, att offra sig för de svagare etc etc

  7. Obstinat skriver:

    och Feminismen för ett krig emot det maskulina, inte emot människor födda med kuk, vilket är ett mycket vanligt missförstånd.

    Feminismen vill att de feminina värdena skall få större plats

    Intressant läsning angående Aftonbladet och hur de paketerar och presenterar redaktionellt material så kunden skall köpa det

    http://www.idg.se/2.1085/1.352734/anna-settman-avslojar-aftonbladets-betalstrategi

    epitetet aftonhoran får en ännu djupare innebörd…

  8. JD skriver:

    Aftonbladet och wendela skriver om att Pojkar måste ha mer hjälp i skolan.
    Äntligen ser man bortom de feministiska skygglapparna som filtrerar bort pojkar och män tänkte jag…
    MEN ICKE!
    I direkt anslutning till huvudartikeln så måste Åsa Erlandsson förminska och osynliggöra pojkars problem i skolan genom att direkt vända om resonemanget ur ett könsseparatistiskt perspektiv till att det egentligen är flickorna det är synd om. (Eftersom dom inte enligt hennes sjuka resonemang inte kommer att bli styrelsemedlemmar då de blir vuxna.)
    Om Åsa eller någon på Wendela mot all förmodan skulle läsa det här så skulle jag vilja säga:
    Åsa! Ge fan i att använda våra barn som fotpall för att bättre nå ut med dina feministiska stridsrop. Dessa pojkar har ingenting att göra med den kamp du för! Skäms på dig din …!
    Du hade gott och väl kunnat kosta på dig att ge även pojkar en egen plats i tidningen utan att förminska dem. Skäms!

  9. Johan skriver:

    JD:

    Jag tyckte faktiskt att Åsa Erlandssons kommentar (http://www.aftonbladet.se/wendela/article8132547.ab) var balanserad och förnuftig. Att män sannolikt kommer att besätta fler högstatusposter i samhället även i framtiden, trots att flickorna får bättre betyg, är en förutsägelse som jag också tror på (sedan är det synd att hon inte vågade säga något om det ”något annat” som ”uppenbarligen styr” vem som blir styrelsemedlemmar m.m.). Att det skulle innebära att det egentligen är synd om flickorna tycker jag inte att det står i artikeln. Möjligen verkar skribenten lite sur över att det inte är de med bäst betyg i skolan som det alltid går bäst för i livet, men den känslan tror jag hon delar med rätt många plugghästar av båda könen.

  10. JD skriver:

    Johan:
    Jag nekar inte Åsa Erlandsson att ha egna profetior om framtiden men däremot är det lågt att lägga in det direkt i samband med en annan fråga som handlar om små pojkar som uppenbarligen har problem i skolan.
    Varför kunde hon inte ha lagt in sina profetior någon annan stans i tidningen.
    Det finns ingen som helst tvekan om att hon använder sig av barn som missgynnats och mår dåligt (pojkar i det här fallet) som en pedistal för sina egna tankar. Annars hade hon aldrig publicerat artikeln i direkt samband!
    Det är lågt och fult!

    Vilka teorier stödjer sig du och hon på i era profetior?
    De som sitter i styrelserummen idag har många års erfarenhet och de flesta är i övre medelåldern.
    Varför ska unga kvinnor – 20-30 årsålder glida in på ett bananskal och trots sin bristande erfarenhet ta platser från de som bättre förtjänar det.
    Dom får gott och lov vänta tills dom får samma erfarenhet som de övriga inom olika styrelser.
    Styrelseval pga kön är en myt!
    Det kommer att bli sanning om 15 år men då är det kvinnor som enbart väljer in kvinnor, oavsett erfareheter och kunskap

  11. Tanja skriver:

    Tack för denna sammanställning av tillståndet i landet Pelle! Vi kämpar vidare! :-) Snart kommer DEJA:s slutrapport med ”lämpliga åtgärder” ang pojkars sämre resultat. Den ska komma 30 november och det ska bli extremt intressant att läsa. Det finns 7 rapporter på ämnet redan i samma DEJA-serie, där den första är 2009:64. Mer om detta här: http://tanjabergkvist.wordpress.com/2010/03/11/mitt-anforande-i-riksdagen/

    Jag läser vansinnesdokument och du och Pär håller koll på och analyserar det dagliga nyhetsflödet, en läkare, en civilingenjör och en matematiker bedriver genusforskning – vi kompletterar varandra bra! :-) Och så har vi Aktivarum och Matte Matik som ju börjat blogga tack vare oss!

  12. NisseNyfiken skriver:

    När jag läste din kommentar, Tanja, kände jag mig rätt nöjd ändå. Jag hade nämligen precis satt mig och öppnat upp mina jämställdhets-favoriter på var sin flik i browsern – Pelle, Pär, Tanja, Erik (Aktivarum) och Matte Matik. Inte illa att pricka in er allihop :)

    Får passa på att säga att ni alla gör ett kanonjobb och ska ha en hel drös med guldstjärnor i kanten tillsammans med fyrfaldiga leven, fanfarer och långa applåder med tillhörande jubel och busvisslningar! :)

  13. klas skriver:

    Jag förstår din nedstämdhet. Läs detta så blir du lite gladare:

    http://www.newsmill.se/artikel/2010/11/17/dns-hanne-kj-ller-l-ter-mer-reaktion-r-n-liberal

  14. Pelle Billing skriver:

    @NisseNyfiken

    Tack!

  15. Pelle Billing skriver:

    @klas
    Tack för länken.

  16. Åsa Erlandson skriver:

    JD: Stopp, stopp. Det har uppenbarligen blivit något märkligt länkfel – och tack för att jag uppmärksammades på detta. Det är fel krönika som ligger intill huvudartikeln om betyg i skolan, har ingen aning om varför. Men här kommer rätt krönika. Läs gärna den och debattera vidare:

    Rubrik: ”Hjälp eleven när han eller hon behöver det!”

    Jag ser det framför mig. Duktiga Diana, 8 år, viftar med handen men läraren går förbi och fräser ”Dig hjälper jag om 7 år”. Och vice versa, tonåringen Tomas ignoreras när han går vilse i tysk grammatik eftersom ”nu är det tjejernas tur ”.
    Nej, det är ingen bra idé att hjälpa tjejerna mer i slutet av skoltiden och försöka kickstarta pojkarna på lågstadiet. Det bygger på en gammal idé om skolan som en slags kolchos där alla ska vara lika bra (eller lika dåliga). Och framför allt, intresserade av samma saker. Det är dags att omvärdera det.

    Det finns massor med teorier om vad betygsgapet beror på, allt från omogna killar till pressade tjejer. Ofta landar man i två skyttegravar där den ena sidan skjuter in sig på att skolan är anpassad för tjejer som får glädjebetyg bara de löser en enkel ekvation. Den andra sidan ropar tvärtom att ”pojkar är klassens gökungar som tar all uppmärksamhet.”

    Själv är jag inne på något annat – nämligen itresse kontra pliktplugg. Och det hoppfulla i att betygen håller på att spela ut sin roll. Min gymnasieklass, naturvetenskaplig linje, bestod av begåvade killar med i det närmaste manodepressiva betyg: femmor i alla kärnämnen och ettor och tvåor i resten. Medan tjejerna gnetade sig till halvhyfs över hela linjen. Kastade Johan bort sin talang när han gick ut med 2,9 i snittbetyg? Nej, tack vare sitt fokus driver han nu ett eget företag inom industriell ekonomi. Medan tjejen med 4.5 i alla fall
    inte kom in på läkarlinjen.

    Är verkligen betygen allt och gapet ett jätteproblem? Jag tror inte det. Tack och lov är tiden förbi när den som inte lyckades ta sin examen vid läroverket var körd. Det finns fler vägar att gå, framför allt din egen. Jag säger inte att det är lätt, men killen som sket i läxan för dygnslånga sessioner vid datorn behöver inte längre vara en hopplös lymmel utan kan headhuntas av Blizzard Entertainment. Och i slutänden är det i alla fall inte tjejer med toppbetyg som befolkar styrelseposter, vd-stolar och regeringskansliet. Det är uppenbarligen
    något annat som styr.

    Därför borde strävan inte vara att stöpa alla i samma betygsmall. Inte heller att hjälpa den ena på bekostnad av den andra. Svaret på skolans gordiska knut är: Hjälp eleven när han eller hon behöver det.

Google