Idag är det Internationella Mansdagen

19 november 2010, av Pelle Billing

Idag är det den 19 november: Internationella Mansdagen!

Passa på att gratulera de män du känner!

Om du själv är man så är det här dagen då du kan sträcka på ryggen lite extra, och vara stolt över att just du föddes till man.

Om du är man och jobbar med något som är fysiskt farligt eller tungt vill jag rikta ett extra stort tack till dig idag. Utan din insats hade samhällets infrastruktur kollapsat. Utan dig hade vi inte haft hus att bo i, vägar att köra på eller en toalett som gick att spola.

Hjälp till att sprida medvetenheten om internationella mansdagen! Skriv om det på Facebook, berätta för dina kollegor, skriv ett blogginlägg, osv. Precis som att 8 mars är en självklar dag att hylla kvinnan, är dagens datum den självklara dagen för att hylla mannen!

Uppdatering: Se även detta initiativ som pågår under november.

Uppdatering 2: Se även denna fina hemsida.

 

16 kommentarer på “Idag är det Internationella Mansdagen”

  1. NisseNyfiken skriver:

    Då får jag passa på att gratulera då :)

  2. Ericson skriver:

    Grattis Pelle och alla andra män!

  3. P.E. King skriver:

    Grattis alla män på Internationella Mansdagen!

    Vill passa på att tacka dig, Pelle, för ditt utomordentliga arbete och engagerade ställningstagande mot orättvisor, ohälsa och förtryck i samhället – tack!

  4. PabloHoney_4 skriver:

    Stolt, men inte nöjd! :-)

  5. Pelle Billing skriver:

    Tack allesammans!

    Och om du är man: grattis!

    Om du är kvinna: din dag kommer om ett halvår ;)

  6. anders skriver:

    Ja vi får gratulera på mansdagen och hoppas på en bättre framtid för alla.

  7. Olle skriver:

    Har någon av de rikstäckande medierna nämnt detta på väl synlig plats? Jag har inte hittat nåt.

  8. JockeH skriver:

    den som lever få se

  9. Carl Henrik skriver:

    Det finns bra och dåliga sidor med att vara man. De goda sidorna är kanske mest biologiskt givna för om man ser till hur vi behandlar män jämfört med kvinnor i samhället är det inget att gratulera någon för att denna råkar vara man.

    De generella attityderna mot män och de framförda bilderna är allt annat än smickrande. Män saknar också i lag flera tiotal rättigheter som kvinnor har. Jämfört med kvinnor gör den genomsnittliga mannen en nettoförlust på 2 miljoner kronor i sociala transaktioner. För er som kan detta är det gammal skåpmat men jag nämner det för den som är ny. Det är alltså pengar tid och arbete som var man tvingas betala under ett dolt men laga hot om fysiskt våld och fängelse för den man som inte betalar statens mansinriktade skatter och avgifter. Därutöver är många av de resurser som satsas till något som uppges vara gemensamt för män och kvinnor ändå så pass påverkat av genusindustrin att slutresultaten förblir negativt verkande mot män. Ett exempel är skolan, ett ställer där blivande män ges betydligt sämre förutsättningar än försvarligt och betydligt sämre förutsättningar än kvinnor. Listan på oförätter mot män är längre än vad som går att skriva. Och allt hänger ihop. Negativa attityder och social bannlysning har mött män som är svaga i alla tider och vem vill satsa på dem man ändå inte tycker om. I Sverige görs män svaga med snedvridna lagar, riktade utbildningar och misandrisk media. Men vi behöver inte finna oss i det.

    Inte gratulerade man mörkhyade i Sydafrikas apartheidsystem, och gjorde man det skulle det kanske snarast uppfattas som en förolämpning. Man kan gratta män i Sverige ändå på den internationella mansdagen, det är kanske rent av bra, men det viktiga med gratulationen är då uppmärksamheten den medför till gruppen män och inte minst till de frågor som berör pojkar och män som just män eller blivande.

    Jag ser en farhåga att internationella mansdagen skulle bli en dag då man säger endast grattis när det i själva verket är en dag då mansfrågorna bör lyftas fram och diskuteras och en dag där mansnätverkande bör vara en del av programmet.

  10. Andreas skriver:

    Som Carl Henrik är inne på ovan så kan man ifrågasätta relevansen av att se mansdagen som ett tillfälle att gratulera män. Frågan är väl om man ska se det som en dag för positiv stolthet eller för att uppmärksamma negativt förtryck. Man kan jämföra med feminismens relation till kvinnodagen, där verkar man idag vara överens om att synliggörande av förtrycket är huvudsyftet. Följdaktligen ser många feminister en gratulation på kvinnodagen som något antingen ogenomtänkt eller direkt förolämpande, med rätta utifrån en sådan ståndpunkt.

    Man kan naturligtvis diskutera vad som är ”rätt” förhållningssätt till mans- och kvinnodagen. Men en jämförelse av hur de båda dagarna beskrivs av olika debattörer, och hur gratulationer i samband med dem bemöts av män respektive kvinnor, torde ge en fingervisning om vilken grad av förtryck som folk associerar med respektive kön. Åtminstone om man vill hävda att de båda dagarna på något sätt är jämförbara, kan det inte minst för manliga jämställdhetsdebattörer vara värt att tänka på.

    Jag har tagit upp samma problematik i kommentarerna till en besläktad bloggpost (min kommentar 27/11 11:28):
    http://genusnytt.wordpress.com/2010/11/22/pelle-billings-hyss-retar-upp-feminister/#comment-29750

  11. Pelle Billing skriver:

    Andreas,

    Jag ser både mans- och kvinnodagen som en möjlighet att gratulera människor, och att tillåta alla att vara stolta över att de är man eller kvinna. Jag uppmuntrar även en tredje dag, för de som inte identifierar sig med något kön!

    Om någon är så inskränkt att man blir upprörd av att alla inte talar om förtryck dygnet runt, så får de människorna nog granska sig själva i första hand, istället för att försöka trycka ner människor som är mer livsbejakande.

    Jag hindrar inte någon från att tala om förtryck på mans- eller kvinnodagen, och jag har svårt att se att någon har rätt att hindra mig från att tala om det jag gör.

  12. Andreas skriver:

    Hej Pelle,

    Du får såklart förhålla dig precis hur du vill till mans- och kvinnodagen! Jag är inte ute efter att argumentera för det ena eller det andra sättet att se på de båda dagarna, jag noterar bara att det verkar finnas en skillnad på hur respektive dag betraktas i feministkretsar jämfört med tex här ovan. Det menar jag är relevant för en eventuell jämförelse mellan mans- och kvinnodagen.

    Hur man ser på ett ”grattis” kan ha mest att göra med huruvida man har en mer eller mindre livsbejakande attityd, som du antyder i ditt svar till mig, det kan också vara relaterat till vilken grad av förtryck mot det ena eller andra könet man ser eller upplever. I det senare fallet är frågan kanske mer intressant än i det förra.

  13. Pelle Billing skriver:

    Jag pratar ofta och gärna om olika former av förtryck, och tycker närmast att det vore förtryckande att ha en enda dag för detta. Det måste man ju kunna prata om oftare än så. Bara för att förtydliga mitt ställningstagande.

  14. Carl Henrik skriver:

    Jag repeterar att jag är positiv till grattandet på mansdagen. Varför säger vi grattis i andra sammanhang om inte för att visa att man tänker på vederbörande och att man anser denne ha ett värde. Gratuleringar – bra. Men det är bara en del av hur bra det kan bli och bara en del av hur livsbejakande man kan vara på mansdagen. Själv frågade jag till exempel bekanta hur de hade tänkt att fira, vilket fick de frågade att söka nervöst efter om de hade glömt bort någon viktig dag. Och de hade de ju. Någon menade till och med att jag borde åka till Trinidag och Tobago (där mansdagen startades för bara drygt 10 år sen) för att inte bli mobbad om jag ville fira. Riktigt kul tänkte jag, att få komma med något så nytt.

    Att sedan gå vidare till mansfrågor och diskutera samt arbeta för lösningar, inget är väl mer livsbejakande. – Rätten att vara förälder, Rätten till utbildning, Rätten att få leva ett långt liv, osv osv. För Pelle är det kanske bara en dag som andra vad gäller att fokusera på detta och grattandet blev kanske det som gjorde det lilla extra. För gemene man kan det där extra bestå av inte bara grattande dock utan som planen varit från början – att söka och finna vägar och faktiskt stärka pojkar och män, ge oss samma rättigheter som kvinnor osv, vilket så få är medvetna om eller gör till vardags (kanske gör de rent av motsattsen?).

  15. Pelle Billing skriver:

    Carl Henrik,

    Jag förstår din poäng. Och jag ser ingen konflikt mellan att gratta, och att samtidigt diskutera viktiga mansfrågor.

    Du har rätt i att jag själv jobbar dagligen med mansfrågor, så jag tar den biten för given. Men helt ärligt så tror jag inte att det räcker att män i allmänhet talar mansfrågor en gång per år. Vi måste bli en stor grupp som gör det betydligt oftare än så.

  16. [...] tycker inte att vi behöver slopa kvinnodagen, utan vi kan uppgradera mansdagen till samma status [...]

Google