På väg mot Amazonia?

21 oktober 2010, av Pelle Billing

Institutet för Framtidsstudier har i dagarna gett ut en mycket intressant skrift med titeln Amazonia – den framtida värld där kvinnor styr (kan laddas ner gratis som PDF). I skriften noteras att kvinnor inte bara har kommit ikapp männen på många områden utan allt tyder även på att  kvinnor håller även på att springa om männen. Dessutom finns det inbakad kritik mot kvantitativ jämställdhet och att alla jämställdhetsreformer utgår från att kvinnor ska gynnas.

Mina tankar om skriften är:

  • Att författarens Arne Jernelövs historiebeskrivning inte stämmer in med min egen, utan närmast har köpts rakt från feministiska tankegångar. Men man kanske inte ska förvänta sig att historien är expertområdet hos ett institut för framtidsstudier?
  • Att det är hög tid att politiker får upp ögonen för de trender som sker vad gäller män och kvinnor. Av någon anledning verkar många tro att ingenting har hänt de senaste 50 åren.
  • Att det finns vissa balanserade krafter till de trender författaren ser. Kvinnor är bättre på att utbilda sig men män är bättre på att starta företag – vilket är ett exempel.
  • Om vi inte förändrar den negativa synen på män och manlighet i samhället kommer generation efter generation av pojkar att bli mer och mer destruktiv och lågpresterande – eftersom som det inte finns några positiva mål att sträva mot.

Sammanfattnings vis är dock denna skrift – med sina fel och brister – ett dokument som beskriver viktiga trender och siffror som alla svenska makthavare skulle må bra av att ta del av.

Uppdatering: Även Expressen och Genusnytt skriver nu om detta.

 

14 kommentarer på “På väg mot Amazonia?”

  1. JD skriver:

    Det finns en feministiskt präglad negativ syn på män men en annan aspekt är att feminismen i hög grad även har skapat en väldigt negativ syn på kvinnor.

    En syn där kvinnor anses behöva genvägar och hjälp för att kunna komma upp till ”männens nivå”.
    En kvinna som i dag vill göra karriär behöver inte tro på sig själv eller sin egen förmåga utan det räcker att kolla upp olika nätverk (Hilda m.fl) eller undersöka vilka stödpengar hon kan få för att konkurrera med andra inom sitt gebit.

    Det finns en stor risk att feminismens omyndigförklaring av kvinnor kommer att bli en allmänt vedertagen syn och därför är det viktigt att bloggar så som din, Genusnytt m.fl fortsätter att finnas.
    Framförallt för kvinnornas skull!

  2. Sven skriver:

    Med risk att vara OT: En kollega sade idag att män blir mer och mer kvinnliga i sina drag (fysikalist/biologiskt). Nån som vet mer om det?

  3. Pelle Billing skriver:

    @Sven
    Vet inte om något utrett det i detalj, men det som är klarlagt är att vi i det moderna samhället släpper ut en hel del ämnen som liknar kvinnliga könshormoner och som man tror är en bidragande orsak till att mäns fertilitet är i sjunkande. Kanske påverkar det också männens drag?
    Men som sagt, det kan finnas flera samverkande faktorer – om nu din kollegas observation stämmer.

  4. morrhugg skriver:

    Det jag har läst, men det var åratal sen, i en papperstidning.. var att vi alla blev mer och mer androgyna. Det var inte specifikt män, utan även kvinnor.

  5. Niclas Kuoppa skriver:

    Pelle, idag sändes sista avsnittet i Tendens serie Är manligheten en folksjukdom?

    Lyssna bland annat på 12-årige Valter som återkommer flera ggr i programmet med otroligt genomtänkta och insiktfulla reflektioner. Killen är 12 (!) år.

    En av flera kloka grejer Valter tar upp är hur han tror att kreativiteten hämmas av likformighet, om alla trängs in i samma könsroll. Det är precis en av mina poänger i min artikel om genuspedagogik, förövrigt.
    http://www.newsmill.se/artikel/2008/09/14/jamstalldhetens-verkliga-pris

    Här en direktlänk till programmet som gjordes av redaktionen för programmet Barnen i P1 vars sida har mer text om avsnittet än på Tendens egna sida.
    http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=787

  6. Mercedes Gill skriver:

    Niclas Kuoppa,

    Ditt urskiljningslösa beteende på nätet när det gäller frågor om våld och förtryck – som saknar förankring i ett rättssäkerhetstänkande – gör dig inte särskilt trovärdig.

    När kommer du att vakna upp?

    Eller dina vänner?

  7. Obstinat skriver:

    Just nu ser det ut som om kvinnorna kommer att ta över världen men det är just nu. Unga kvinnor är av olika anledningar idag jätteambitiösa i skolan etc.

    MEN jag tror det är ett tidsfenomen, dessa saker går i vågor och det som den ena generationen sätter högt tycker nästa generation känns gammalt och ointressant. Flickorna som är små nu kommer att ha en mer casual pojkaktig syn på världen och pojkarna som är små nu kommer att anstränga sig mer, typ.

    Vilket inte skall tolkas som om jag tycker att allt ordnar sig av sig sjävt, bara att vissa saker rår vi inte över.

    Vi går nog emot en mer feminin värld än tidigare, det finns det mycket som tyder på. Men det behöver inte vara dåligt. Världen har varit väldigt maskulin och en mer balanserad utveckling mellan feminint och maskulint kan vara bra för alla.

  8. Lövet skriver:

    Niclas Koupa är sedvanligt blind för symptomen på indoktrinering och skuldbeläggande. Att en tolvåring resonerar som den citerade Valter gör är förvisso anmärkningsvärt. Men inte för att han föregivet skulle ha identiferat ett faktiskt tillstånd av förtryck utan för att han indoktrinerats att upprepa floskler som han i sin 12-åriga värld knappast skulle behöva reflektera över. Han skall vara barn fortfarande, med rätt att leka indianer och cowboys eller mamma-pappa-barn, läsa Harry Potter eller Twilight eller för den delen Min Häst.

    Att en liten grabb håller på med genusanalys i den åldern ger mig kalla kårar och flashbacks till 1970-talets barn-TV där ungarna blåögt och tomt leende stod och betygade Kuba, Kambodja och Nordvietnam sin vördnad och beundran.

    Det kallas hjärntvätt Niclas, hjärntvätt!

  9. Radikalfeminismen fick Göran Lindberg att tro på ruttenheten i sig själv och han löpte linan ut.
    Poliskarriären var slappt modest, han harvade mest runt på blygsamma poster inom Polisväsendet. Trots utbildning. Först när han tog till orda om mäns våld mot kvinnor började såväl positionen ta fart. Fokus hos Göran Lindberg var den ödeläggande mansrollen ” det som är besvärligt med mansrollen är just att den är så destruktiv” som Gudrun Schyman uttrycker sig. Han kom in i den radikalfeministiska gödheta smedjan och han uppskattades. Och han kom så långt att han fick tala i de verkligt stora församlingarna. Som rektor för Polishögskolan fick han luft under vingarna som jämställdhetsförkunnare. Fast han talade inte mycket om lika villkor, jämställdhet, utan han uteslutande om att förråa och brutalisera männen. Och väl i samklang med tidsandan som då rådde. Feminismen var då inte längre detsamma som att jobba tillsammans med radikala män för lika villkor utan radialfeminismen rörde sig snabbt mot Talibanträsket. Män blev detsamma som gubbslem, varje man är våldtäktsman, män ska inte få ha datorer för de ser bara på barnporr, manligheten är en våldsideologi, en kollektiv sinnesjukdom, man bör överväga utegångsförbud för män, män är djur och som en sammanfattning – Margareta Winberg jämställdhetsminister(S) – män är förtryckare, hustrumisshandlare, talibaner och allmänt otrevliga typer. Manligheten bör krackelera för gott, som hon hoppades på. Och som grädde på moset kom då Sara Stridsbergs bok om Solana som, kort och gott, sa vi vill utrota alla män för de har intet berättigande. Ta livet av de djävlarna och för det har hon fått flera litterära pris. Hon är inte långt från Hitler men mer prisad.
    I de här radialfeministiska miljöerna växte Göran Lindberg upp till något av ikon. På kvinnojourerna sa man herregud han säger ju hela sanningen om männen. Winberg berättar om en föreläsning där Göran Lindberg, i polisuniform (den hade han jämt på sig vid föreläsningarna) sakta, sakta, sakta rev Göran sönder ett A-4 ark. Bit för bit och avslutade med att så här knäcker man självförtroendet hos en kvinna. Vi sa inte ljud säger förra jämställdhetsministern. Ja, sådana är de, männen alltså. De ska alltid knäcka kvinnor. Så var tidsandan. En gång har jag debatterat med Lindberg och jag häpnade över – trots rubriken jämställdhet – över att han uteslutande talade om hur urjävliga vi män är och alltid. Han hade en favoritmening. Den löd som följer; Vi män har en kultur att se på och följa de stora hannarna. Det som de stora hannarna gör vill vi som små hannar också göra. Och har vi inte möjlighet att göra som de stora hannarna gör – de får allt de vill ändå – så vet vi åtminstone att våld är något som vi kan alltid ta till.
    Män tar alltid till våd för att få sin vilja igenom, sa han. Och detta går verkligen igenom i hans senaste rättegång. Jag sa i vår enda debatt på ABF-huset i Stockholm att då är det ju lika bra att lägga ner jämställdheten för om män är så innehelvete vidriga varför då överhuvudtaget låta dem få påverka våra liv och vårt gemensamma samhällsklimat?
    Men Göran Lindberg blev de facto stor, grandios, hjälte för radikalfeministerna. Äntligen en man som vågar tala klartext till 100%. Och i denna framgång tar han ut svängarna än mer. Den observante noterar att hans föreläsningar ändrar skepnad men den observante finns inte för alla som lyssnar faller in i den gemensamma Talibankören. I samhället kommer den ena efter den andra statliga utredningen som fastslår att män unisont är en kombination av Idi Amin, Mike Tyson, Adolf Hitler och vilken mördare eller våldtäktsman som helst. Könsmaktsperspektivet blev detsamma som att kvinnor är fromma, förtryckta och goda och männen enbart den raka motsatsen. Trots att det är fler män som utsätts för vidrigt våld handlade det enbart om mäns våld mot kvinnor. Och det var tunga manshatare som stods för utredningarna. Eva Lundgren, professorn från Uppsala, som mest ser män som gräver ner barnlik i skogarna i parti och minut, Maud Edwards som vill förbjuda allt samarbete mellan män och kvinnor i jämställdhetsarbetet, Tomas Wetterberg som alltid rabblar att alla män är talibaner. Mäns våld är alltid uttryck för den givna könsmaktsordningen. Män som har psykiska problem, missbruksproblem, dåliga sociala odds så klargör denna statliga radikalfeministiska utredning att detta är ointressant. Detta problem finns inte, det är bara en ”avvikelseförståelse” .
    Våldet i samhället är enbart fråga om enkönat maktperspektiv och alla män jobbar hårt unisont på att bibehålla den gamla könsmaktsordningen. Mäns våld mot kvinnor handlar inte alls – notera detta – inte om enskilda mäns galenskap utan det är något som gäller för alla män. Ja inte för Tomas Wetterberg förstås för han skrev något kryptiskt i en annan statlig rapport alla män ”har inte penis”. Den mannen har alltid motarbetat jämställdheten i sin dubiösa iver över att alltid totalt svartmåla män. Jämt och ständigt tar man i denna radialfeministiska offensiv till sig allt som finns inom genusforskningen. En forskare från Australien som opererat om sig till kvinna har blivit katekes i vår genusdebatt. Boken Masculinities(1995) har blivit som koranen. Connell myntade termen ”hegemonisk maskulinitet” och detta begrepp blev snabbt den enda 100 % sanningen och det gav också – för att citera mansforskaren Clas Ekenstam – ” en dyster bild av manskultur och manlighet”.
    Men med full radialfeministiskfart på den vägen, och med många feta extra uppdrag, gick Göran Lindberg rappt på och i det fullskaliga kriget mot manligheten. Han fick mer och mer genomslag och – trots öknamnet kapten klänning – stod han mitt i det radikala genussmöret. Han talade precis som Eva Lundgren, Schyman, Wetterberg (idag ordförande för statsunderstödda Män för jämställdhet)och som Stephan Mendel-Enck, författaren, enkelt har sammanfattat det; Manligheten är en våldsideologi. En kollektiv sinnesjukdom.
    Klarsynen i avgrunden
    Och i just detta, klarsynen i avgrunden, går förmodligen – i detta insikts nu – Göran Lindberg just från ord till handling. Han älskas för det han säger inom de radialfeministiska grupperingarna och här börjar han också tro helt och hållet på vad han de facto säger. Han gör det han säger. Här börjar fallet mot avgrunden, han inser någonstans inom sig att det här är hela sanningen och inget annat än hela. Och här bokstavligen öppnar han dörren och tar sig själv verkligen på orden. Män är vidriga våldtäktsmän har han sagt i tio år och med ryggdunkar i en radikal feministisk miljö, i ett radialt feministiskt ryggdunkar sammanhang. Han har visats länge i den här manshatarradikala miljön. Män är svin och inget annat. Och han inser ja så här är vi i grund och botten och så är det hela igång. Svårare än så är det inte. Radikalfeminismen fick den hämmade Göran Lindberg att tro på ruttenheten i sig manligheten och i sig själv och han löpte linan ut. Jag är ju rutten så då är jag rutten.
    Anders Hammarlind, Mölnbo

  10. Pelle Billing skriver:

    @Anders
    Kanske bra att skriva lite kortare kommentar så att fler läser den :)

  11. Maria skriver:

    Är det välskrivet och intressant får det gärna vara långt :-)

  12. Roger skriver:

    Anders:
    Precis som med alla extrema tankeströmningar så är det extrema människor som söker sig till dem.

    Det är inte vanliga kvinnor som blir radikalfeminister, utan kvinnor med starkt behov att rättfärdiga sitt mansförakt, sin offermentalitet, sin ansvarsfrihet och ge sig själva moraliskt alibi att bete sig lite som man själv vill. Detta är tillexempel typiska drag inom vissa personlighetsstörningar, och har funnits långt innan radikalfeminismen, och det sämsta man kan göra för sådana individer (och för deras omgivning) är att oproblematiserat stödja deras skeva verklighetsuppfattning.

    Det är inte vanliga män som blir radikalfeminister. Precis som med kvinnor är det män som får sin skeva verklighetsuppfattning och självbild bekräftad, män som är fyllda av självhat och projicerande mörka tankar om manlighet. Precis som med kvinnor kan de få en ansvarsfrihet för sitt beteende, ”om alla män är svin och förtryckare, då är det inget fel på mig när jag tänker, känner och vill göra så här ” De får bekräftelse och slutar kämpa emot utan bejakar dem efterhand allt mer.

    Men det är inte radikalfeminismen som ideologi som skapar dessa individer, inte heller sagt att ALLA som betraktar sig själva som radikalfeminister är rabiata mans/själv-hatare. Däremot så skapar den en miljö där det är ”OK” för både kvinnor och män att bejaka sina sämsta och mörkaste sidor och det ofta med en sådan intensitet att mer sunda radikalfeminister inte klarar av/vågar att protestera el. komma med kritik.

    En individ som är positionerad inom den radikalfeministiska diskursen, dvs använder den som ett självdefinierande redskap, identitetsskapande, och inte främst till politisk förändring, är inte intresserad av dialog utan bara sådant som fortsätter bekräfta det som de vill höra. En intressant konsekvens av det är att ju mer samhället anpassar sig efter deras krav, ju mer extrema måste de bli för att kunna bibehålla sin position i utanförskap; de kommer aldrig att bli nöjda eftersom politisk förändring inte är vad de vill ha, utan bibehållen status que.

    Och jag har inga tvivel om att andelen män som har anlag för samhällets mest stigmatiserande brott (sexualbrott) är större hos radikalfeministiska heterosexuella män än hos män i allmänhet. (homosexuella män har helt andra bevekelsegrunder att bli radikalfeminister som ligger närmre kvinnors). Göran Lindberg och Kapten Klänning är exempel på detta, och mitt stalltips är att det inte är sista gången en radikalfeministisk man kommer att avslöjas som en sexbrottsling.

  13. Per hagman skriver:

    ….På væg ……mot Amazonia….?

    ROFL.

    Hær i vårt naboland Norge har ex …NKS .. Norska kvinnors Sanitetsførening 1300 ( sic ) lokala føreningar som slåss benhårt før kvinnors politiska inflytande i norskt sammfunn.
    Genom norsk politisk , Soria Moria erkleringar , får denna kvinnor ( FØRENING ) ca 120 000 000 per år før att bedriva kvinnorinriktad ”forskning ” / verksamhet.
    Naturligtsvis er NKS remiss instans før norska politiker och påverkar i høg grad ..som i svergie ….de politiska ekonomiska anslagen.
    Du kommer væl i håg …att…. enligt svenska social styrelsen får svenska kvinnor 50 000 miljoner mer i anslag før sina ”hælsa” jæmført med mænn……… per år.
    Likadant i Norge.
    Samtidigt så dør mænn ca 5 til 6 år tidigare æn kvinnfolk etc etc etc .
    Någon som ser …..tendenserna?

    Vad gør vi åt denna uppenbara ojæmlikhet i samhællet ?

    :/ Per Hagman

  14. [...] kom rapporten Amazonia, som visar att vi i rask takt håller på att förändra den ekonomiska och politiska maktbalansen [...]

Google