Ohly i blåsväder

07 september 2010, av Pelle Billing

I söndags var det Lars Ohlys tur att bli utfrågad av SvT, och han kom då med följande kommentar i direktsändning (c:a 40 min in i klippet):

”Jag var hemma åtta månader med varje barn. Min dåvarande fru, hon använde bröstpump, det är ett sånt där modernt verktyg som finns [...] det gick alldeles utmärkt för mig att fortsätta att ge mina barn bröstmjölk. Och det går väl idag också vad jag förstår.”

Utfrågarna hade ställt Ohly mot väggen och frågat om kvoterad/individualiserad föräldraförsäkring inte skulle leda till att mammor som ammar tvingades avbryta amningen för att gå tillbaka till jobbet – och då kom dessa bevingade ord som svar.

Ohlys uttalande är symptomatiskt för både marxister och radikalfeminister, då man inom dessa ideologier har kollektiv rättvisa som det högsta idealet, mer eller mindre oberoende av det pris som individen får betala. Det är även fascinerande att notera det schizofrena förhållningssätt till generaliseringar som råder inom kollektivism-feminismen. Å ena sidan är det väldigt fult att göra svepande uttalanden om hur kvinnor eller män är, men å andra sidan tvekar inte Ohly att utifrån sin egen individuella upplevelse med bröstpumpen anta att detta kommer att fungera för alla kvinnor/par.

Något som är viktigt att påpeka i sammanhanget är att den svenska befolkningen i genomsnitt är långt mycket mindre radikalfeministisk än det politiska och mediala etablissemanget. Detta fick Ohly smaka på efter sin utfrågning, då bröstpumpsuttalandet väckte arga känslor på många håll, och gav SvD en upplagd straffspark för att raljera över den marxist-feministiska sfärens iver över att detaljstyra människors vardag med kollektivistiska lösningar.

Som kontrast till kollektivismen rekommenderar jag detta reportage där två moderna och självständiga kvinnor berättar om hur de resonerat kring sitt moderskap, och kommit fram till två helt olika slutsatser om vad som passar dem bäst. Vem är det som har rätt? Bägge två, såklart! Om vi har flexibla system i samhället så kan varje kvinna, man och familj på egen hand komma fram till hur de på bästa sätt ska klara av sitt föräldraskap – helt utan att Ohly knackar dörr och delar ut bröstpumpar.

 

92 kommentarer på “Ohly i blåsväder”

  1. Andreas Nurbo skriver:

    Jag är 100% för individualiserad föräldraförsäkring och jag är varken kommunist, socialdemokrat, vänster eller feminist av något slag.

    Och bröstpump var ett fullständigt okej svar på frågan om hur man ska kunna ge bröstmjölk utan att mamman är i närheten. Så att raljera över det är bara löjligt. Intervjuarna utgick dessutom ifrån att mamman är hemma de 7 första månaderna.
    Tänk om mamman gubevars inte tar ut nån ledighet alls utan pappa är den som är hemma och de vill fortfarande ge bröstmjölk?
    Osv osv. Fullständigt löjlig sak att hänga upp sig på.

  2. Sofia skriver:

    Ohly är en riktigt riktigt obehaglig människa.

  3. Lövet skriver:

    @Andreas Nurbo: Så för att travestera: Du är inte rasist, men…

  4. AV skriver:

    @ Andreas Nurbo: Det felaktiga är inte att Lars och hans fru använde bröstpump och därmed gav Lars möjlighet att ge mat även när inte mamman var i närheten. Så gjorde jag också med mina barns mamma. Vid andra barnet sålde vi dessutom mjölk, så jag har också lämnat frusen bröstmjölk till neonatalavdelningen på lasarettet. Problemet är när man rekommenderar det som en lösning för att alla måste dela föräldraförsäkringen rätt av.

    Undersökningar visar att det oftast är kvinnan som bestämmer fördelningen av föräldradagar och att fler kvinnor än män är nöjda med den fördelning som gjorts i familjen. En påtvingad delning skulle tvinga kvinnor att lämna ifrån sig det de ser som ”sina” dagar. Tvärt om vad feministerna tror är det inte männen som tvingar hem kvinnorna utan de själva som anser sig ha rätt till sin ”mammaledighet”. Ändå är jag emot en tvingad delning rätt av. En lösning passar inte alla. Vad man kan göra är att visa upp olika familjers sätt att lösa logistiken och därmed inspirera andra att tänka om och nytt. Det är nog bättre med morötter än piskor om man vill ändra folks beteenden. Så hade Lars tagit upp sin bröstpump som ett bra exempel på lösning hade det varit klockrent, men inte som en ”lösning för alla”.

  5. Andreas Nurbo skriver:

    Lövet: Jahupp och du min herre är ett troll.

    AV:

    Problemet är när man rekommenderar det som en lösning för att alla måste dela föräldraförsäkringen rätt av.

    Vadå rekommenderar det? Han gav ett exempel på hur hans familj löste det. Hörde inget om att han ansåg att detta var för alla. Alla drar för stora växlar på det. Nästan inga svenska mammor ammar 7 månader iaf.

    En lösning passar inte alla. Vad man kan göra är att visa upp olika familjers sätt att lösa logistiken och därmed inspirera andra att tänka om och nytt. Det är nog bättre med morötter än piskor om man vill ändra folks beteenden.

    Spelar ingen roll vad du visar upp folk ändrar inte beteende för det i dessa frågor kolla på velourpapporna osv. De blir snarare ännu mer stockkonservativa eller genusmedvetna (sic). Kolla på 80-talister.
    Själv ser jag att 50/50 kombineras med ett mycket flexibelt uttags system så folk kan jobba på förmiddagen och vara barnlediga på eftermiddagen, eller jobba 4 dar vara ledig 1 osv.

  6. AV skriver:

    @Andreas Nurbo: Eftersom partiet förespråkar delning rätt av är bröstpump i princip enda lösningen. Vi har ett flexibelt system. Du och din fru kan ta ut ner till fjärdedels dagar, men det fungerar inte i praktiken för de flesta. En arbetsgivare som vill ta in en vikarie under perioden föredrar hela dagar. Och även om det fungerar med halvdagar blir det ändå krångel. Små barn äter inte på klockslag, så i praktiken blir någon form av bröstpump enda lösningen att kombinera riktigt små barn med amning och jobb. Och för de som tycker det är en bra lösning är välkomna att göra det.

    Vaddå inte ändrar beteende? Jämför de flesta killar 60-70-talister med farfar. Vi kan städa, laga mat och tvätta där han var helt beroende av farmor. Där är det nog mera kvinnorna som ligger efter med att lära sig de typiska manliga hushållssysslorna. De som inte nämns i debatten. Och för farmor var det ett jättesteg att satsa på läkare, lastbilschaufför eller jurist, men där det finns gott om kvinnor idag. På många gamla ”bastioner” råder nu kvinnorna. Så visst ändras attityder över tid, men det tar just tid. Det du ser hos 80 och 90-talister är curlinggenerationen. Där har varken killar eller tjejer lärt sig ta hand om hemmet, för att föräldrarna i sin ”vänlighet” gjort allt hemma.

    Jag är lärare i yrket, vilket innebär att jag försöker få människor att göra en massa saker som de inte alltid vill själva. Det kan man göra på olika sätt. Man kan tvinga dom. Om du inte gör som jag säger blir du straffad (lägre betyg). Björklundstilen. Man kan förklara nyttan med det vi gör, utan att eleverna för den skull gillar det. Du behöver inte tycka om matematik, men din vardag blir ganska krånglig om du inte kan det. Men den allra bästa metoden är att inspirera och påverka eleverna att SJÄLVA vilja lära sig det vi gör. Det är grunden i bra pedagogik. Det kan ta lite längre tid innan det går upp ett liljeholmens, men effekten är mycket större och djupare.
    Där du förespråkar tvång och liknande lösning för alla, förespråkar jag inspiration och goda förebilder. Ska du se att vi kommer dit så småningom. Och vem är i övrigt du att bestämma hur andra skall leva? Om de inte vill göra som du vill och vill vara just stockkonservativa, så får väl de vara det?
    Ok, då kommer invändningen att det är bäst för barnen att få kontakt med båda föräldrar. Visst, men bara för att man jobbar på dagen, betyder det inte att man inte kan vara med sitt barn när man kommer hem. Då får väl pappan vara med barnen medan mamman får göra annat. Man är ändå ledig 8 timmar varje dag och helgerna med. Så det behöver väl inte betyda frånvarande pappa för att man jobbar.

  7. Siiri skriver:

    Måste bara fråga om det är sant att många pappor är missnöjda med att de inte får ta ut större del av föräldraledigheten?

    Här i Finland är det också tal om att tredela föräldraledigheten, men argumentet för det brukar vara att det skulle hjälpa kvinnor att bli jämställda i arbetslivet. Debatten här hos oss brukar ofta vara lite mindre sugar-coated än där hos er och det är ganska tydligt att den största orsaken till att man vill tredela är att många kvinnor inte återvänder till jobbet genast efter föräldraledigheten utan stannar hemma som vårdlediga ytterligare en tid. Vilket syns i deras löneutvekling. Delad föräldraledighet skulle höja tröskeln för dem att bli vårdlediga har jag förstått.

  8. Andreas Nurbo skriver:

    AV:
    När det gäller flexibilitet i uttaget så verkar mitt minne vara felaktigt. Baserade sig på Debatt på STV där de tydligen inte hade ajour info eller så har det ändrats det senaste året. Går tydligen att ta ner till åttondelar. Dock kan jag inte se hur den faktiska ansökan går till och om man kan ta ut en halvdag hipp som happ osv.

    Vaddå inte ändrar beteende? Jämför de flesta killar 60-70-talister med farfar. Vi kan städa, laga mat och tvätta där han var helt beroende av farmor.

    Farfars fru städade och lagade mat åt honom. Fruar har börjat ställa större krav under åren som gått eftersom de börjat jobba mer. De flesta 60-talare och framåt kan förmodligen fixa mycket själva för de inte haft en mamma som varit hemma när de kom hem från skolan. Själv är jag 80-talist och det jag syftade på var synen på föräldraledighet inte matlagningsförmåga.

    Där du förespråkar tvång och liknande lösning för alla, förespråkar jag inspiration och goda förebilder.

    Förespråkar tvång? Du förespråkar rosa fluffiga odefinerbara moln. Jag förespråkar enkelhet och tydlighet. Struntar i om pappan får mindre eller mer tid med barnen. Inte därför jag är för individuell föräldraförsäkring.

    Och vem är i övrigt du att bestämma hur andra skall leva? Om de inte vill göra som du vill och vill vara just stockkonservativa, så får väl de vara det?

    Vad bra då kan vi tillåta kvinnlig könsstympning igen, skippa skolplikten, fram med agan, föräldrar vet bäst så vi behöver inge LVU eller Socialtjänst. Varför ska vi ha vårdnadshavare över huvudtaget skippa det registret. Ta bort dagarna som är vidga åt resp förälder. Gör allt 100% valbart. Föräldrarna(mamman) vet bäst, staten ska inte lägga sig. Osv osv.
    Så var går gränsen över vad föräldrar ska få bestämma över själva?

  9. Obstinat skriver:

    Det är inget fel att använda bröstpump eller modersmjölkersättning, eller amma.

    Felet är att alla trångsynta fega små stackare inte kan tåla att några går sin egen väg och inte ”gör som alla andra”.

  10. Mia skriver:

    Ja detta handlar bara om tyckande och övertygelse, inte rätt eller fel. Och sen beslutar vi i demokratisk ordning hur vi väljer att forma vårt samhälle. För det gör vi just mycket riktigt redan idag.

    Jag är också för individualisering av FF, men tycker man kan nöja sig med en tredelad. Just för de som vill amma lite längre än 6-7 mån. Förlänger man FF till ca 500 dagar så tycker jag också att den kan vara delad. Lika rättigheter och skyldigheter vilket jag tror leder till lika möjligheter för fler i denna fråga.

  11. katten skriver:

    Va roligt att Obstinat upplyste om att det finns något som heter ”modersmjölksersättning”. Den upplysningen bör alla ovanstående ta till sig.
    Dessutom får man rådet på barnavårdscentralen att i fjärde månaden börna ge bebisen frukt- och grönsakspuré mm. Samtidigt som amningen trappas av. Till sist är det bara morgon och kvällsmål som barnet ammas. Här och i tv-programmet har det snackats som om barnet lever av bara amning hela första året. Det är en urspårning av löjliga mått.

    I mina ögon har Ohly all heder av att han skötte sina barn och gav dem modersmjölk
    som punpats ur mamman.

    När min son var tre månader sinade jag. Jag fick panik och pojken var hungrig.
    Men barnavårdscentralen gav mig tips om några olika sorters modersmjölksersättning. Min son började äta son en liten häst och började växa igen. Så blev det banan och puréer. Jättegott.

    Ni herrar som här hånar Ohly – ni har förstås diat era mammor tills ni börjat gå.
    Ta och fråga henne, om det är möjligt. Och var inte så jävla styv i korken gentemot
    en pappa som gjort sin faderliga plikt!

    Vad gäller föräldraförsäkringen så vill jag hävda att vi har en bra bit kvar till
    civilisationen. När man och kvinna går in för att ta lika ansvar känslomässigt och praktiskt för människans avkomma – då börjar vi närma oss civilisation.

  12. Siiri skriver:

    Jag förstår inte alls hela diskussionen. Om någon av föräldrarna är hemma länge har det ju någon konekvens i den förälderns arbetsliv och det är han/hon vel medveten om? Vad är problemet?

  13. Ulf Andersson skriver:

    @ katten
    ”Ni herrar som här hånar Ohly – ni har förstås diat era mammor tills ni börjat gå.
    Ta och fråga henne, om det är möjligt. Och var inte så jävla styv i korken gentemot en pappa som gjort sin faderliga plikt!”

    Jag har själv hyllat Ohly för hans uttalande, på vår hemsida -
    men vad ger dig rätten att var styv i korken mot andra fäder
    som har gjort sin faderliga plikt?

  14. Andreas Nurbo skriver:

    Ulf Andersson:
    Kan inte se hur katten är styv i korken mot andra fäder.

  15. Mia skriver:

    Siiri

    Om den föräldern oftast är mamman påverkar det inte bara den mammans arbetsliv utan även andra kvinnors arbetsliv och även männens tror jag. Förutom det tror jag att det påverkar synen på mamman som den primära vårdaren. Med en mer jämställd fördelning av FF förändras synen på föräldraskapet på ett sätt som jag tror gynnar såväl män som kvinnor, och barnen.

  16. Ulf Andersson skriver:

    @ Andreas Nurbo
    ”Ulf Andersson:
    Kan inte se hur katten är styv i korken mot andra fäder.”

    Nähä. Då har du missat hennes tidigare angrepp på pappor
    i flertalet kommentarer på Pelles inlägg.
    Jag orkar inte leta just nu och servera dig.
    Leta lite så ska du se att jag talar sanning.

  17. guapo skriver:

    Självklart borde föräldraledigheten vara personlig. Varför ska denna förmån bara vara för kvinnor? I hur många andra länder finns det mer än 7 mån mammaledighet?

  18. Pelle Billing skriver:

    Det kanske behöver påpekas att föräldraledigheten redan är individuell, med en inbyggd möjlighet att frivilligt överlåta dagar till den andra vårdnadshavaren. Det finns alltså ingen som kan tvinga en man eller kvinna att överlåta sina dagar till den andra.

    Det som menas med individualiserad/kvoterad föräldraledighet är att möjligheten att överlåta dagar tas bort.

    Jag kanske ska förtydliga min egen ståndpunkt i frågan: Jag tycker att den nuvarande modellen duger bra, och tycker att vi kan behålla den. Om det tvunget ska till en förändring ser jag helst en tredelad försäkring och i sista hand en kvoterad. Samtidigt är det inte en av de mest upprörande frågorna för mig – då det rådande systemet och de andra förslagen alla innebär samma spelregler för kvinnor och män.

    Det som upprör mig är de lagar som inte innebär samma spelregler, t ex att vi har ett bizarrt system för att fastställa vem som är pappa till ett barn och om denna pappa ska få vara vårdnadshavare. Eller att barnbidraget går till mamman. Här kan man tala om ett akut behov av individualisering.

  19. Ohly skall ha all heder för sitt uttalande, för han visar prov på att alla argument biter inte för att hålla pappan på sin kant i barn och familjefrågor. Han pratar av egen erfarenhet och på det så är han uttalad feminist.

    Till alla pappor som blivit berövad sina barn genom påtvingad utanförskap vill jag säga att detta uttalandet är kanske historiskt, eftersom signalen är att pappor behövs. Hur ofta får ni höra det i media?

    Följer ni eftersnacket på de olika bloggar som finns. Kolla på ”mininews” på http://www.pappamanualen.se/samhalle

    Så kan ni läsa att han får stöd från flera håll. Samma mantra går igen – ”Barn behöver sin pappa” Och detta av vad många betraktar som fiender, feminister.

    Kan det vara så att vi för en kort stund kan bevittna att det är skillnad på feminister och radikalfeminister?

    Media har allt för länge försökt tystat ner pappans betydelse av just ”radikalfeminister” att när detta väl händer så lyser skillnaden som en fyr i mörkret.
    Frågan alla borde ställa sig är: Varför vågar media inte prata om pappan som en tillgång, en naturlig del av familjen och barnens liv?

    //Markus
    Pappamanualen.se

  20. Det händer mycket nu som vi inte riktigt ser och kan ta på för stunden… Men med lite tid… så kommer många bollar falla på plats.
    ;-)

    //Markus
    Pappamanualen.se

  21. Roger skriver:

    En familj kan idag lättare få den fördelning av föräldrarförsäkring som de önskar, än vad de skulle ha om lagen förändrades.
    På vilket sätt är det bättre för föräldrarna att deras frihet att planera sitt liv inskränks. Det finns många mer faktorer att ta hänsyn till än moraliserande; en familj kan förlora oerhörda resurser på om ”fel” förälder tvingas vara hemma, och har man inte stora marginaler kan det vara katastrof. Säg ett par där en är arbetslös och den arbetande föräldern tvingas vara hemma.

    Så låt folk behålla friheten att bestämma själva, det blir bäst för alla, inte minst barnen.

  22. @Roger
    Håller med dig fullt ut. Men det är första gången på riktigt länge som mothugg i tv-rutan fått effekt… Den symboliska värdet är i sak mer viktigt än vad hans parti står för.

    Min personliga åsikt eftersom det finns ett medialock som håller pappafrågor borta från allmänheten. Speciellt de som handlar om pappans betydelse eller uppmuntran att vara mer delaktig.

    //Markus
    Pappamanualen.se

  23. Mia skriver:

    PB

    ”Det finns alltså ingen som kan tvinga en man eller kvinna att överlåta sina dagar till den andra.”

    Men om det nu är mammorna som bestämmer om föräldraledigheten med sin ”överlevnadsmakt”. (Även om jag naturligtvis tror att det även finns män som frivilligt väljer att avstå föräldradagar) Och få pappor är beredda att ta strid. Hur gör man då?

    I vårt jämställda samhälle. Varför är det bara kvinnor som kan och har ”råd” att vara frånvarande på jobbet?

    Men håller med de andra punkterna ska naturligtvis på plats också (automatisk vårdnad, barnbidraget…) Men kanske går de som vissa hävdar lite hand i hand?

  24. Sommar och sol skriver:

    Att en moder ammar sitt barn är bara naturligt. Vi är skapade så. Det som irriterar mig är att vi har delat upp/rangordnat kvalitetstiden och därigenom förminskat faderns del av barnets utveckling senare i livet (fotboll/hobbies/lekar m.m.).

  25. Lövet skriver:

    @Nurbo: Troll alltså, Såpass! Javäl låt mig då med ”trollets rätt” ställe en liten liten fråga: Du var 100% för individualisering sa du? Ok i nästa stycke spelar du upp alternativet att mamman inte tar ut nån ledighet alls utan att pappan är hemma hela tiden?

    Nå, hur hanterar du då fram den ekvationen? Var pappan hemma endast de 180 dagarna som han fick ta ut eller körde han ytterligare 180 dagar obetalt?

  26. Pelle Billing skriver:

    @Markus
    Att pappans värde betonas är självfallet positivt, men det är egentligen inte så nytt. I flera år har pappans värde betonats av F! och andra just när det gäller individualiserad föräldraförsäkring. Om man ska vara lite elak verkar mallen vara så här:
    1) Innan barnet föds är det mammans barn.
    2) När barnet föds är det bägges barn, och man ska dela på allt arbete med barnet. Om inte mamman vill ha barnet själv, för då är det hennes barn.
    3) Vid en separation är det mammans barn.

    Troligen är det p g a denna dynamik som det behövs en mansrörelse och en papparörelse som betonar att pappor ska ha samma rätt till gemensam vårdnad från födseln, och att pappan ska få samma behandling som mamman vid en vårdnadstvist. För F! och övriga kämpar bara för att pappan ska ha individualiserad föräldraförsäkring så länge som mamman godkänner honom som pappa.

    @Mia
    Som jag sa så är det viktiga för mig att vi har lika spelregler mellan män och kvinnor. Därför fokuserar jag på de bitar där spelreglerna inte är lika. Vilka spelreglerna är i detalj, ser jag mer som en politisk fråga än en jämställdhetsfråga, eftersom jämställdhet för mig är just lika spelregler och inget annat.
    Ifall en majoritetsregering la en proposition där man fixade till vårdnaden av nyfödda barn för pappor, och fixade till lagstiftningen kring vårdnadstvister – samtidigt som man införde individualiserad föräldraförsäkring – då skulle jag stödja det paketet. Just eftersom det viktiga är lika spelregler, och sedan har vi hundratals år på oss att politiskt käbbla om exakt vilka spelregler vi ska ha ;)

  27. AV skriver:

    @ Nurbo: Ja farfars fru städade och lagade mat åt honom, men hon blev också försörjd, slapp fixa bilen (eller ens köra den på resan ner igenom Europa), slog inte i en spik i villan och slapp flera års beredskap i nått tält vid norska gränsen. Det var tydligare könsroller förr, vilka både begränsade och gynnade båda könen. Jag förespråkar inte dem, men att måla ut dem som en manlig räkmacka respektive kvinnofälla är inte heller rätt. Om du tittar in i ett medelklassvillakvarter idag ser du män som gör en massa ”kvinnliga” sysslor, men desto färre kvinnor som gör ”manliga” sysslor (rensar takrännor, spikar trall, byter däck på bilen etc). Det tycker jag är ganska intressant.

    Vad gäller vägen mot att fler pappor skall ta ut föräldraledighet så förespråkar du ”enkelhet och tydlighet”? Och det är EN lösning för alla. DIN lösning. Kul syn du har på dina medmänniskor. Och att jag vill inspirera och debattera istället för tvång är då tydligen ”rosa moln”. Ett tips i all välmening: Bli aldrig chef för mer än en korvkiosk. Du kommer att bli hatad av dina anställda med en sådan ledarstil.

    Och att jämföra med könsstympning, barnaga eller att ta hem barnen från skolan är rent oförskämt. Om du inte kan se skillnaden mellan att låta folk själva styra sin logistik i familjen och ren barnmisshandel har du allvarliga problem! Förövrigt tillåter vi faktiskt könsstympning i Sverige. T o m utfört på våra sjukhus. Men då är det ju bara pojkar det gäller.

    Jo förresten jag tog ut huvuddelen av föräldradagarna på mitt första barn eftersom jag uppnått sjukpenningnivå och inte mamman (pluggade). Även en sådan lösning är ju förbjuden i ditt enhetstänk. Och dottern fick minsann massor av tid med båda föräldrar oavsett vilket namn som stod på gröna kuvertet.

    No size fits all!

  28. Jakob skriver:

    Hörde igår en intervju med Gudrun Schyman. Hon erkände (!) att feminism och kvoteringar inte var populärt ute i stugorna, det människor istället ville ha var jämställdhet!

    Det är glädjande att se att folk i allmänhet ser igenom dumheterna från t ex Gudrun Schyman. Ännu mer glädjande är att folk i allmänhet har insett att feminism inte är samma sak som att vilja ha jämställdhet.

  29. Lövet skriver:

    Om jag tolkar denna diskussion korrekt så är det alltså på det här sättet.
    Dagens system tillåter att pappan skriver över upp till alla sina dagar minus pappamånaderna på mamman eller att mamman skriver över upp till alla sina dagar på pappan. En nära nog 100-procentig flexibilitet alltså.

    Tyvärr är dock inte föräldrarna vusxna nog att ta ett gemensamt beslut utan beslutet tas genom att den ena partnern kör över den andra. Endera så vill gubben satsa på karriären och fjättrar kvinnan vid spisen eller så är kvinnan redan fjättrad av sin gammaldags bild av moderskapet och tvingar till sig majoriteten av gubbens dagar…
    Detta skall alltså bli bättre genom att kvotera dagarna 50/50! Alla negativa effekter av det – oavsett om de drabbar kvinnan eller mannen, eller hoppsan det finns visst ett barn här också, spelar ingen roll. Det är idéologin som är målet och individernas är ingen faktor som idéologen kan fästa avseende vid.

    Kort sagt – när gement folk förstår inte förstår sitt eget bästa, då är det tur att vi har en kompetent politisk elit att besluta åt oss.

    Nåja det finns de häruppe som säger sig varken vara ”kommunist, socialdemokrat, vänster eller feminist av något slag”…
    …nej men ultrakollektivister är de likafullt.

  30. Jonas P skriver:

    Vore som jag tidigare varit inne på intressant med lite mer studier på hur exempelvis anknytning påverkas när barnet byter primär vårdnadshavare vid sju månaders ålder. Fanns det inte redan ett par när vi diskuterade detta tidigare? Ser vi på det evolutionärt har ju avkomman varit nära samma vårdnadshavare under flera år generellt. Det är såklart möjligt att detta inte spelar någon roll, men jag gillar inte att frågan lyser med sin frånvaro i debatten. Vi har ju haft många galna rekommendationer och idéer om barnuppfostran tidigare, och den här diskussionen verkar mest handla om ideologi och att kvinnor inte ska halka efter på arbetsmarknaden.

    Det är såklart en välmenande tanke, men vad innebär en kvoterad föräldraförsäkring för barnen rent praktiskt? Jag menar, är det någon som på allvar tror att män är lika bra på att läsa av spädbarns signaler och ta hand om dem som kvinnor? Hur påverkar detta barnen?

    En annan tanke jag hade var att en effekt vi nu ser är att fler män faktiskt tar ut föräldradagar. Och många menar på att det för många inte bara handlar om ekonomin som styr utan andra faktorer. En sådan faktor kanske skulle kunna vara att de män som känner sig säkra och vet med sig att de är duktiga på att ta hand om barn och vill vara hemma (och får det för sin kvinna) också är det i större utsträckning. Men de är inte i majoritet, precis som kvinnliga ingenjörer inte heller är i majoritet. Med en kvoterad föräldraförsäkring förstår jag det som att alla män oavsett förmåga ska ta hand om sitt barn vid sju månaders ålder. Eller har jag fel?

  31. Lövet skriver:

    @Jonas P: ”Med en kvoterad föräldraförsäkring förstår jag det som att alla män oavsett förmåga ska ta hand om sitt barn vid sju månaders ålder. Eller har jag fel?”

    Precis så är det – för i kollektivisternas värld så är mäns resp kvinnors förmågor bara ett resultat av ”strukturerna”! Reaktionära bgrepp som ”talang”, ”intresse”, och – gud förbjude – ”den fria viljan” är alla bara uttryck för att folk inte förstår sitt eget bästa – dvs det som eliten begriper så bra åt dem.

    Nej lagstifta, lagstifta lagstifta! Skydda individen från demsjälva!

    …F-försäkringen är bara ett av många steg på vägen. Vi har redan A-kassan där rätt beteende (gå till jobbcoachen och skriv ditt CV) premieras och fel beteende bestraffas med karens (Va, sökte du bara jobb du ville ha!?!).

    Sjukkassan kommer väl härnäst – varför inte villkora att den sjuke för att få utbetalning skall äta och träna enligt socialstyrelsens rekommendation – skulle du understå dig att välja LCHF eller GI så blir det att ge dig ut och söka jobb….

  32. Siiri skriver:

    Jonas P:

    Åtminstone i Finland finns det studier som en psykolg vid namn Keltikangas-Järvinen gjort om saken. Gissar att de inte är översatta till svenska. Ska se om jag hittar något på svenska.

    Jag håller för övrigt med Lövet

  33. Siiri skriver:

    Jonas P:
    Här är det enda jag hittade om henne på svenska, och det var inte mycket http://www.hbl.fi/text/inrikes/2009/2/22/w23824.php
    det finns hur mycket som hellst på finska.

  34. Andreas Nurbo skriver:

    AV:

    Jag förespråkar inte dem, men att måla ut dem som en manlig räkmacka respektive kvinnofälla är inte heller rätt.

    Jag har inte lagt någon värdering i min beskrivning. Det jag skrev var en möjlig förklaring till varför yngre generationer kan laga mat m.m.

    Vad gäller vägen mot att fler pappor skall ta ut föräldraledighet så förespråkar du “enkelhet och tydlighet”? Och det är EN lösning för alla. DIN lösning. Kul syn du har på dina medmänniskor.

    Min lösning? Jag delar inte er syn på försäkringar så därför är jag en ”ond” människa som inte respekterar folks liv och tvingar dem till saker och ting?

    Och att jag vill inspirera och debattera istället för tvång är då tydligen “rosa moln”. Ett tips i all välmening: Bli aldrig chef för mer än en korvkiosk. Du kommer att bli hatad av dina anställda med en sådan ledarstil.

    I en fråga har vi olika syn och det är på vad som är en försäkring. Nu börjar du kritisera mig som person och min lämplighet inte mina åsikter eller lösningar. Så jag undrar vem som skulle bli eller är en dålig ledare?

    Jonas P:

    Med en kvoterad föräldraförsäkring förstår jag det som att alla män oavsett förmåga ska ta hand om sitt barn vid sju månaders ålder. Eller har jag fel?

    Ja du har fel. En 50/50 delning av dagarna innebär inte att uttaget måste vara sekvensiellt. Du och din partner kan dela upp dagen mellan er, ta varannan månad osv. Det enda är att du inte kan skriva över dagar på din partner. Alltså precis som vilken försäkring som helst.

  35. Jonas P skriver:

    Andreas Nurbo:

    Att man inte behöver ta det sekventiellt förstår jag också. Vad jag syftade på var att mamman som mest kan vara hemma i sju månader och sedan måste pappan ta över. Detta var anledningen till att jag undrade hur anknytningen påverkas när barnet byter primär vårdnadshavare vid sju månaders ålder.

    Ett annat förslag är ju att mamman och pappan måste vara föräldralediga varannan vecka. Det är ju trots allt tuffast i början, varför man bör dela lika även där. Då kanske barnet förstår att det inte är någon mening med att försöka knyta an, att det inte finns något som heter mamma eller pappa, upp eller ner. En slags jämställdhetsförsäkring.

  36. AV skriver:

    @ Nurbo: Jag har inte sagt att du är en ”ond” människa. Bara att jag tycker att ditt sätt att påskriva andra din lösning och dina prioriteringar till alla andra är fel. En total delning 50/50 för alla är inte optimalt i alla familjer, varken för föräldrar eller barn tycker jag, men du verkar ju veta hur alla andra borde göra. Att ditt sätt också slår mot oss pappor som behövt ta ut mer dagar har du inte ens bemött. Hur skall två föräldrar som bor på var sitt håll dela på dagarna om barnet bor mer hos den ena föräldern. Finns ju förhållanden som spricker ganska tidigt och barn som kommit till även om föräldrarna inte bor ihop eller ens i samma stad. Eller regnbågsbarn där föräldrarna bor i olika familjer och där partnern inte adopterat. Bara några exempel på att en lösning inte är optimal för alla. Tråkigt för de barnen att de råkar födas utanför den stipulerade kärnfamiljen. De får väl börja på dagis tidigare då, eller? Här kan man inte skylla på att bröstpumpen inte fungerar. Flexibla regelverk är ju inte bra. Jobbigt med alla som inte följer den perfekta mallen.

    Jag kritiserar inte dig som person, men om du förespråkar ett ”tydligt och enkelt” sätt för alla på ett komplext problem och påstår att den som hellre vill diskutera och inspirera lever bland rosa moln säger det en del om hur du tänker. Det kritiserar jag. Men fortsätt du att peka med hela handen åt andra. Verkar ju funka för dig.

  37. Lövet skriver:

    @Nurbo: Jag undrar fortfarande hur din induvidualiserade lösning ser ut för den där familjen som d u skrev om där man kom överens om att pappan skulle ta ut all föräldraledighet och ”mamman gudbevars inte tar ut nån ledighet alls”?

    Du har ju det rätta svaret på allt annat – då skall du väl kunna svara på den här med?

    Det mest skrämmande med din inställning är bristen på insikt att varje barns behov och varje familjs situation är olika.

    …det är dock ofta symptomatiskt för kollektivister som du – vem bryr sig om människan när principen står på spel – det är bara svaghetstecken?

  38. Andreas Nurbo skriver:

    Jonas P:

    Detta var anledningen till att jag undrade hur anknytningen påverkas när barnet byter primär vårdnadshavare vid sju månaders ålder.

    Öh? Är du för att hemmafru/man ska vara obligatoriskt? Oavsett lösning så blir det ett ”primär” vårdnadshavare byte om man delar.

    Då kanske barnet förstår att det inte är någon mening med att försöka knyta an, att det inte finns något som heter mamma eller pappa, upp eller ner. En slags jämställdhetsförsäkring.

    Erik kan förmodligen komma med någon studie som visar det ena eller det andra. Har inte sett några studier som visar på anknytningsproblem hos bebisar för att pappan är hemma med ungen efter att mamman varit det.

    AC:

    Att ditt sätt också slår mot oss pappor som behövt ta ut mer dagar har du inte ens bemött.

    Jag bemöter inte anekdoter. Men okej då.
    Behövt ta ut fler dagar? Inte sett något bevis för det i din anekdot. Däremot såg jag föräldrapengsmaximering. Kanske även inslag av dålig planering när det gäller anskaffandet av barn.

    Hur skall två föräldrar som bor på var sitt håll dela på dagarna om barnet bor mer hos den ena föräldern.

    Planera bättre.

    Finns ju förhållanden som spricker ganska tidigt och barn som kommit till även om föräldrarna inte bor ihop eller ens i samma stad.

    Kass planering eller okunnigt användande av preventivmedel. Inget av det är egentligen motargument mot delad föräldraförsäkring. Och nuvarande lösning kan även den orsaka merjobb i de situationerna.

    Eller regnbågsbarn där föräldrarna bor i olika familjer och där partnern inte adopterat.

    Har barnet fler än 2 vårdnadshavare så kan det delas upp i x delar isf. Nuvarande system hanterar inte detta scenario heller tror jag. Kan inte hitta info om det hela. Tror faktiskt bara en unge kan ha max 2 vårdnadshavare som får ta ut föräldraledighet etc. Men hänvisa mig gärna till information om att fler än föräldern/vårdnadshaveren kan få ut föräldrapenning/föräldraledighet. Så att typ 4 pers som i ditt exempel kan vara föräldralediga och få ut föräldrapenning.

    De får väl börja på dagis tidigare då, eller?

    Kanske det, kanske inte. Beror ju på vilken krets det finns runt ungen. Själv skulle jag gärna se att familjer tar hand om varandra. Kompisar hjälps åt osv. Kanske ska man slopa föräldraförsäkringen helt och lägga över det hela att hanteras av företagen och deras anställda. Så blir det noll statlig inblandning.

  39. Andreas Nurbo skriver:

    Lövet:

    Jag undrar fortfarande hur din induvidualiserade lösning ser ut för den där familjen som d u skrev om där man kom överens om att pappan skulle ta ut all föräldraledighet och “mamman gudbevars inte tar ut nån ledighet alls”?

    Du har ju svaret i frågeställningen. Jag pratade dessutom om fokusen på bröstpumpen vilket jag fann löjeväckande och exemplet jag gav var anpassat till det.

    Det mest skrämmande med din inställning är bristen på insikt att varje barns behov och varje familjs situation är olika.

    Jahupp. Man har en avikande åsikt i en fråga och vips så saknar man insikt.

    …det är dock ofta symptomatiskt för kollektivister som du – vem bryr sig om människan när principen står på spel – det är bara svaghetstecken?

    Jaja. Har du några egna argument eller ska du bara försöka förolämpa mig genom att använda begrepp du inte förstår?

  40. D skriver:

    Är det någon som vet om det bedrivs någon forsking som utreder närheten till moders betydels vid amming.
    Jag tänker ur ett perspektiv där man ser till barnets bästa och dess utveckling, saker som anknytning till modern,trygghet och närhet.
    Är det någon skillnad mellan bröst och flaska, någon som vet?
    Om så är fallet borde inte det vara avgörande.
    Kolla upp kängurumetoden när det gäller för tidigt födda barn, är jag helt ute och cyklar om jag antar att det även borde gynna barn som ammar?

    http://www.9manader.nu/efter/bara/kanguru (listan med fördelar är lång och övertygande)

  41. Obstinat skriver:

    Håller helt med Pelle om att fördelningen av föräldra-”ledigheten” inte är det primära. Det finns så grova absurditeter i FB ang. faderskap, underhåll och vårdnad som borde få fokus i debatten först, OM målet vore att ge föräldrarna lika status.

    Jag kan rapportera att det går utmärkt att föda upp barn med flaska, man tar av sig tröjan och håller barnet mot sitt bröst/bringa. Det ger dessutom en mycket bättre möjlighet till ögonkontakt under matningen än tuttsugandet.

  42. Obstinat skriver:

    Det bästa för barnet och de nyblivna föräldrarna vore att få vara föräldralediga samtidigt. Visst det skulle kosta mer men det vore en reform som verkligen skulle göra skillnad.

  43. katten skriver:

    Tillägg till kommentar 14: Ifall någon tror att min son blev en späd ynklig typ, så vill
    jag bara tala om att han blev 185 cm lång fastän han har en mamma som bara är 160 och en pappa som var 175. Det måste ha berott på modersmjölksersättningen och senare Sempervällingen. För det kan ju knappast ha varit arv heller. I varje fall
    kan det inte ha berott på mina tomma tuttar.

    Beträffande anknytning så tycker jag att folk ofta talar om det som om det vore en
    enkelriktad grej. Men så är det inte. Det inte minst viktiga är förälderns anknytning till barnet. Ty att ha hand om ett litet barn – det innebär en TRÄNING i att bli uppmärksam på en liten hjälplös varelses behov. Det kapar av de fulaste knölarna på det egna egot, man blir öppen för andras behov och perspektiv och man mognar som människa..

  44. AV skriver:

    @Nurbo: Ok, så alla som inte passar in din tänkta mall kan bara avfärdas med taskig planering och okunniga om preventivmedel? Jösses! I rest my case.

  45. Andreas Nurbo skriver:

    AV:
    Min tänkta mall? Man kanske ska tänka efter innan man skaffar barn. Har du en komplex levnadssituation så kommer du få planera bättre oavsett vilken typ av föräldraförsäkring vi har. Dina exempel hade ju inget med föräldraförsäkring att göra egentligen. Folk som skaffar barn lättvindligt kommer få problem oavsett system.

  46. Jonas P skriver:

    Andreas Nurbo:

    ”Öh? Är du för att hemmafru/man ska vara obligatoriskt? Oavsett lösning så blir det ett “primär” vårdnadshavare byte om man delar.”

    Vad menar du med obligatorisk? Jag tror det är bra om den primära vårdnadshavaren kan vara hemma i mer än sju månader, så jag är för det. Jag tror också att kvinnor är bättre lämpade att ta hand om spädbarn.

    ”Erik kan förmodligen komma med någon studie som visar det ena eller det andra. Har inte sett några studier som visar på anknytningsproblem hos bebisar för att pappan är hemma med ungen efter att mamman varit det.”

    Har mejlat ett par experter på anknytning, får hoppas vi får svar. Jag har inte letat så mycket men har inte sett några studier alls. Har du? Vilka andra kulturer praktiserar denna typ av rollfördelning där man byter vårdnadshavare vid sju månaders ålder?

  47. Erik skriver:

    katten:

    ”Tillägg till kommentar 14: Ifall någon tror att min son blev en späd ynklig typ, så vill jag bara tala om att han blev 185 cm lång fastän han har en mamma som bara är 160 och en pappa som var 175. Det måste ha berott på modersmjölksersättningen och senare Sempervällingen. För det kan ju knappast ha varit arv heller.”

    Det är pinsamt uppenbart dina kunskaper om hur arv funkar är precis lika dåliga som förväntat. Inte för att jag hade förväntat mig du var nån einstein på evolutionslära och biologi men man kunde hoppas du skulle fatta det grundläggande iaf.

    Här kommer den magiska lösningen på ditt predikament:
    Du kan bära på lång-gener utan att själv vara lång.

    Grattis, du har just spätt på fördomen vi har att en av förutsättningarna för att vara modern feminist är att vara totalt inkompetent på hur arten människa funkar.

    Det är i och för sig ingen nyhet

    89% av tillfrågade högutbildade kvinnor tror (trots vetenskapliga bevis på motsatsen) att det går utmärkt för kvinnor i åldern 40-55 år att skaffa barn.

    Förvånar inte att samma personer tror att om en kort kvinna och en kort man hookar upp så måste deras barn få egenskaper från dessa två och inte nån av alla andra personer de är släkt med.

    LOL! Katten

  48. katten skriver:

    Erik

    Du borde söka hjälp för din megalomani. (storhetsvansinne). Här berättar jag om egna upplevda erfarenheter och du bemöter mig med din s k vetenskap! Åter och alltid behöver Erik sätta sig på folk. För han vet bäst. Han är Einstein.

    Jag trodde annars det var så att empirik vetenskap grundar sig på erfarenhet.
    Så icke i Eriks hjärnkontor. För där sitter det jättelika överjaget som har koll på allt
    till skillnad från vanligt slödder.

    Du Erik – du ska passa dig för mig.. För nu om inte förr så ska du veta att du gjort mig riktigt förbannad. Utöver din stil mot mig och andra , så har du bestämt hackat dig in i min mailbox och kollat vilka som är mina ”brevvänner”. Du skrev tidigare i
    sommar att XX som är dig brevvän.. Det stämde.. Jag har inte glömt det om du trodde det. Så gör man inte Erik. Har du i ditt predikament råd att betala böter för
    att du håller på med hacking? Leker Lisbeth Salander.? Du som måste tigga av goda vänner för din överlevnad. För att du tror så enormt på din betydenhet? Passa så att inte Billström kastar ut dig ur landet som om du var en Zigenare.
    Det var ju kriminellt att tigga, sa han. Tur för dig att han har fel.-

  49. Andreas Nurbo skriver:

    JonasP

    Jag tror det är bra om den primära vårdnadshavaren kan vara hemma i mer än sju månader, så jag är för det.

    Primära vårdnadshavaren? Ungar har väl två st som ska ha lika stort värde? Du kan vara hemma hur länge som helst du får dock bara ersättning för X antal dagar.

    Jag tror också att kvinnor är bättre lämpade att ta hand om spädbarn.

    Vad jag vet finns det inga bevis för det. Att kunna amma är bara ett tecken på att man kan ge en unge bröstmjölk inte att kunna ta hand om den. Vi föds inte med instinktiv kunskap om ungar det är något vi lär oss på vägen.

  50. AV skriver:

    @Katten:
    Du skrev ”Jag trodde annars det var så att empirik vetenskap grundar sig på erfarenhet.”

    Inte för att i övrigt lägga mig i vendettan mellan dig och Erik, men detta var lite väl postmodernistiskt. Nej, empirisk vetenskap grundar sig inte i erfarenheter utan i repeterbara falsifierbara observationer. Om vi skulle grunda vetenskapen på erfarenheter skulle det räcka med Jakobs getter i bibeln. Hans erfarenhet var att om man lade skalade kvistar vid vattenhålet kunde svarta getter få spräcklig avkomma.
    Genom att manipulera befruktning av ärter upprepande gånger kunde Gregor Mendel visa att nedärvning inte hade något med Jakobs erfarenheter att göra. Och genom att flera forskare kunnat upprepa Mendels försök (dock inte lika exakt, hmm) har hans resultat bekräftats. Numera har vi en än större förståelse för nedärvning.

    Så i detta fall har Erik rätt. Att ditt barn blev längre än både dig och din man beror på genetik. Det är fler gener som styr längd och ”långa” alleler kan samlas i ert gemensamma barn. Precis som att två båögda kan få ett grönögt barn, utan att skylla på brevbäraren. Sedan spelar miljön roll inom den genetiska ramen, t ex bättre mat att människan i väst blivit längre de senaste 200 åren. Men det är en annan fråga.

  51. Erik skriver:

    Katten:

    ”Du borde söka hjälp för din megalomani. (storhetsvansinne). Här berättar jag om egna upplevda erfarenheter och du bemöter mig med din s k vetenskap!”

    Nej du berättade inte om upplevda erfarenheter, du berättade om din inlärda tro att föräldrars gener motsvaras av föräldrarna själva.

    ”Åter och alltid behöver Erik sätta sig på folk. För han vet bäst. Han är Einstein.”

    Jag sätter mig inte på folk, jag rättar däremot personer med politiska ambitioner som dessutom har fel i sak då dessa fel i längden drabbar oskyldiga medborgare när de baserar politik på felaktigheterna.

    ”Jag trodde annars det var så att empirisk vetenskap grundar sig på erfarenhet.”

    Nej, empirisk vetenskap grundar sig på objektiva observationer som kan veriferas, falsifieras och repeteras eftersom personen som observerade dokumenterar förutsättningarna för observationen.

    Man skapade hypotetisk-deduktiv metod just för att erfarenheter är helt opålitliga.

    ”Så icke i Eriks hjärnkontor. För där sitter det jättelika överjaget som har koll på allt till skillnad från vanligt slödder.”

    Överjaget? Tror du på psykoanalys också i allt detta?

    ”Du Erik – du ska passa dig för mig.. För nu om inte förr så ska du veta att du gjort mig riktigt förbannad. Utöver din stil mot mig och andra”

    Min STIL? Du menar alltså att förespråka mångfald är fel och alla skall tvingas vara så där härligt institutionaliserat låtsasartiga?

    ”så har du bestämt hackat dig in i min mailbox och kollat vilka som är mina “brevvänner”. Du skrev tidigare i sommar att XX som är dig brevvän.. Det stämde.. Jag har inte glömt det om du trodde det. Så gör man inte Erik.”

    Har du förlorat förståendet, jag vet inte vilken händelse du pratar om men jag har aldrig hackat mig in i din eller nån annans någonting.

    ”Har du i ditt predikament råd att betala böter för att du håller på med hacking? Leker Lisbeth Salander.?”

    Jag har aldrig ägnat mig åt hacking av nån form. Det är en ren fantasi från din sida. Jag vet inte varifrån du får dina vanföreställningar men OM nån hackat dig så innebär att attackera mig att den skyldige går fri för jag har inte gjort det.

    ”Du som måste tigga av goda vänner för din överlevnad. För att du tror så enormt på din betydenhet? Passa så att inte Billström kastar ut dig ur landet som om du var en Zigenare.”

    Du är ju vrickad på allvar! Billström pratar om att skicka människor till hemländer. Sverige är mitt hemland stolle!

  52. Jonas P skriver:

    Andreas Nurbo:

    ”Primära vårdnadshavaren? Ungar har väl två st som ska ha lika stort värde? Du kan vara hemma hur länge som helst du får dock bara ersättning för X antal dagar.”

    Hur du får antalet dagar hemma med sitt spädbarn som ett mått på värdet som vårdnadshavare? Och hur många tror du har råd att vara hemma utan inkomst?

    ”Vad jag vet finns det inga bevis för det. Att kunna amma är bara ett tecken på att man kan ge en unge bröstmjölk inte att kunna ta hand om den. Vi föds inte med instinktiv kunskap om ungar det är något vi lär oss på vägen.”

    Vet inte vad du menar med instinktiv kunskap men nog föds vi med instinkter alltid. Vad är sannolikheten för att de kvinnor med bättre förmåga än andra att ta hand om spädbarn inte skulle selekteras fram?

    Sedan så oberoende av medfödda förmågor så skiljer sig ändå pojkar och flickar åt i vad de intresserar sig för. Varför tror du att flickor föredrar dockor och pojkar bilar?

  53. Andreas Nurbo skriver:

    JonasP:

    Hur du får antalet dagar hemma med sitt spädbarn som ett mått på värdet som vårdnadshavare?

    Du skrev:

    Jag tror det är bra om den primära vårdnadshavaren kan vara hemma i mer än sju månader, så jag är för det.

    Du värderar den som är hemma mer genom att kalla den primär vårdnadshavare. Samt folk kan vara hemma hur länge de vill. Jag kommenterade de två sakerna separat. Jag har inte skrivit att antalet dagar hemma=värde på föräldern. Det var det du som gjorde.

    Och hur många tror du har råd att vara hemma utan inkomst?

    Har inget med sakfrågan att göra. Vissa har inte ens råd att vara hemma med föräldrapenning andra kan inte ens få någon. Har inget med individualiserad föräldraförsäkring att göra.

    Vet inte vad du menar med instinktiv kunskap men nog föds vi med instinkter alltid. Vad är sannolikheten för att de kvinnor med bättre förmåga än andra att ta hand om spädbarn inte skulle selekteras fram?

    Bättre förmåga att göra vad? Mamma & barn är inte en isolerad ö utan kontakt med andra. Mammor/pappor lär sig av andra mammor/pappor. Det finns inget egentligt behov av medfödda föräldrainstinkter förutom de mest basala, mata och skydda.

  54. Lövet skriver:

    Katten har varit skum tidigare, men nu har hon ramlat över kanten totalt…. Läge att städa bort sådana som börjar yra om dataintrång, hacking mm och hota med polisanmälan. Det känns skrämmande mycket igen från tossarna som brukar spy ur sig på Ingrid Carlqvists blogg…

  55. Sofia skriver:

    Här säger Sanna Rayman allt som behöver sägas i frågan:

    http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/strunta-i-amningen-lyssna-pa-vad-folk-vill_5284029.svd

    Jag har riktigt svårt för det där argumentet om att vi ska vara så glada och tacksamma för föräldraförsäkringen hur den än ser ut för den är ingen mänsklig rättighet. Precis som om den vore en gratis gåva från ovan och inte något som vi själva redan har betalat dyrt för.

    Skitsnack!

    Precis som Rayman säger går generösa socialförsäkringar hand i hand med ett högt skattetryck som innebär att vi inte själva får disponera våra pengar utan är beroende att få tillbaka dem i form av bidrag. För att ett sådant system ska ha legitimitet är det avgörande att villkoren och reglerna ligger i linje med vad skattebetalarna önskar och att utfallet inte skiljer sig för mycket från hur folk hade valt att leva om de själva fått disponera sina pengar.

    För övrigt, heder åt Jonas P som är den ende som förutsättningslöst har tagit barnets väl som utgångspunkt för diskussionen.

  56. Maria skriver:

    Instämmer med Lövet.

  57. Jack skriver:

    Sofia,

    ”För att ett sådant system ska ha legitimitet är det avgörande att villkoren och reglerna ligger i linje med vad skattebetalarna önskar och att utfallet inte skiljer sig för mycket från hur folk hade valt att leva om de själva fått disponera sina pengar.”

    Det är värre än så. Om utfallet liknar hur folk valt att ha det själva, då är systemet onödigt och kostsamt. Inte för de som har hand om systemet, de tjänar pengar, men vanliga folket förlorar endast.

  58. Sofia skriver:

    Jack,

    Jag skulle inte säga att systemet med socialförsäkringar är onödigt. Det har en viktig omfördelningsfunktion och jag är ok med att betala lite högre skatt för välfärden, men man måste också se och respektera skattebetalarna just som försäkringsinbetalare och inte ha starkt ideologiskt färgade villkor för att få ut pengarna.
    Tänk om man skulle få ut pengar på sin hemförsäkring endast om man bodde i ett miljövänligt energihus men alla ändå tvingades betala försäkringspremien. Lika absurt.

  59. Obstinat skriver:

    Ja vad är barnets väl?

    Ett byte av primär vårdnadshavare efter 7 månader kan vara hemskt för barnet OM den som skall ta över inte haft kontakt med barnet löpande under föregående period. Men om föräldrarna är medvetna om att de skall avlösa varandra kommer de i de flesta fall förbereda både barnet och sig själva inför detta.

    Vad väger tyngst i långa loppet: att ha EN engagerad kompetent Moder som känner barnet och barnets behov väl eller att ha TVÅ engagerade kompetenta föräldrar som känner barnet och barnets behov väl?

  60. Leroy skriver:

    Ohly har gjort något bra här, han har talat om att böstmjölk inte kan ersätta en pappa och att man kan dela på ansvar.

    Det finns fullvärdig ersättning till bröstmjölk, man kan använda pump om man behöver. Jag känner en familj där mamman inte ville va hemma och det fungerade utmärkt och barnen mår bra ”trotts” att pappan var den som fick möjlighet att vara hemma första åren.

    Det handlar om vilja, lämplighet och förmåga att våga dela med sig i det 2 skapat. Inte om kön eller att stänga ute på olika lösa grunder.

    Bra sida med olika artiklar du bygger upp Markus O.

    Leroy

  61. Sofia skriver:

    Jag tar inte ställning till VAD som är barnets väl, men jag tycker att det är viktigt att ärligt och förbehållslöst ha det som fokus i diskussionen.

  62. Obstinat skriver:

    Sofia:

    Om barnets väl och bästa skall vara det avgörande har det ingen betydelse vad folket och föräldrarna tycker. Eller hur? Endast det som forskningen kommer fram till som det bästa för barnet skall avgöra hur försäkringen skall utformas.

  63. Sofia skriver:

    Äsch Obstinat. Jag tror att du egentligen förstår vad jag menar. Att barnet ofta används som könspolitiskt slagträ i dessa diskussioner. Om man har en åsikt eller preferens om hur ff ska delas så brukar ju ens teori om vad barn mår bra av passa väldigt behändigt i hop med åsikten om ff. Jag säger inte att föräldrars behov är oviktiga, de ska också vägas in. Man får prioritera. Väga olika faktorer och intressen mot varandra. Men då kan vi väl vara så ärliga att vi säger att det här är bra för barnet men det här bra för föräldrarna och inte låtsas att vi gör saker för barnet som vi egentligen gör för oss själva.

  64. Sofia skriver:

    Och nej, forskare skall inte avgöra hur försäkringen ska delas. Dels för att det inte finns någon ideologiskt neutral forskning. Dels för att det inte finns något speciellt sätt att utforma försäkringen på som är bäst för alla eftersom alla är olika.

  65. Obstinat skriver:

    Jag retades lite, just det du nämner att barnets bästa används som politiskt slagträ var vad jag ville visa. Och att förlita sig helt på forskningen när det gäller så komplexa förhållanden är inget jag vill heller.

    Men jag vill inte heller se att de som delar lika eller väljer andra icke vanliga lösningar mobbas, för precis som du säger; vi är alla egentligen olika och vi har olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Låt det så vara.

  66. Sofia skriver:

    Precis!

  67. Obstinat skriver:

    Denna människans förkärlek för likriktning är antagligen genetiskt betingad men för mig känns det som om människan därmed fördröjer utvecklingen och sin egen lycka och förmåga till anpassning. Dominans och likriktning har säkert sin funktion hos sociala arter men kreativitet och anpassning är också viktiga för överlevnaden. Människan är nu så pass upplyst och medveten att hon borde kunna hantera olika sociala instinkter och påverka utfallet mer medvetet.

  68. Mia skriver:

    PB (lite sen replik men har varit på vift)

    ”Om man ska vara lite elak verkar mallen vara så här:
    1) Innan barnet föds är det mammans barn.
    2) När barnet föds är det bägges barn, och man ska dela på allt arbete med barnet. Om inte mamman vill ha barnet själv, för då är det hennes barn.
    3) Vid en separation är det mammans barn.”

    Vet inte riktigt vilken familj du beskriver här men det finns ju andra också.

    Där barnet är bägges innan barnet föds. När barnet föds är det mamman som ska ta det praktiska ansvaret. Om inte pappan vill för då delar man på det. Och vid separation är det bägges barn, men om pappan inte vill så är huvudansvaret fortfarande mammans.

    För det första finns det ju olika åsikter i frågan mellan olika individer, och fö är människor inte alltid konseventa, varken män eller kvinnor. Och det är här jag tror det kanske går lite hand i hand.

    Men jag är som sagt helt med dig vad gäller lika spelregler. Automatisk GV alltså. Men jag undrar vad du menar när du skriver ”fixade till lagstiftningen kring vårdnadstvister”.

  69. Adam Weisshaupt skriver:

    Mia,

    ”Där barnet är bägges innan barnet föds. När barnet föds är det mamman som ska ta det praktiska ansvaret. Om inte pappan vill för då delar man på det. Och vid separation är det bägges barn, men om pappan inte vill så är huvudansvaret fortfarande mammans.”

    Detta hänger ju ihop med vad Pelle skrev då män inte ses som primära vårdnadshavare om mamman inte vill så din motsatsbild är full av förklaringar till varför mammor ”måste” ta hand om sina barn och att det är dom som är tvungna att ta det praktiska ansvaret om ”inte pappan vill”

    Incitamentet är, ännu en gång, att pappan inte har en naturlig och skyddad väg till sina barn medan mamman styr hela konceptet på basis av sin biologi där den enda (av de tre exemplen Pelle stolpade upp) jag kan förstå är under graviditeten då fostret faktiskt fortfarande är i mammans mage. Att det medföljer efter att navelsträngen är klippt har jag ingen som helst förståelse för och DNA-test för att säkerställa för barnet vem hans pappa är samt att också ge pappan automatisk vårdnad är ju en självklarhet.

    Man kan prata om ff hur mycket man vill men det är för mig ett lyxproblem och kan likställas med att måla om bilen då motorn har pajat, vi kan ta det om 25 år när vi pappor och barn har fått full tillgång till varandra, psykologiskt, socialt och juridiskt. Det är fakta vi inte har det idag och detta innebär att män har mindre valmöjligheter då kvinnor idág kan välja att arbeta heltid, arbeta deltid eller att helt stanna hemma med barnen. Mannen har, som Warren Farrell påpekade också tre (3) val:
    Arbeta, arbeta och arbeta.

    Om det nu av någon anledning sklulle vara så att mannen har tillgång till sina barn så har detta inte skett naturlig väg utan på basis av vad mamman har gått med på eller sanktionerat, år 2010!? Man skulle tro att detta var en viktig fråga för de som vill se ett rättssäkert, jämställt och barnvänligt Sverige där det sociala kapitalet var viktigt att skydda. Tyvärr så presenterar man som politiker idag bara tramslösningar där män och barns tillgång till varandra fortfarande ska ligga på mammans axlar (och ibland dagsform) man blundar helt enkelt för orättvisan och man lyckas med att svälja kameler och sila mygg.

    Är det nån som kan tänka sig ett scenario där man diskuterar hur viktigt det är för kvinnor att få ta del av den offentliga makten vid låt Oss säga t ex den av princip så tunga frågan om en styrelsepost, vi kan kvotera Oss in i yttre rymden med 50/50 och kvinnor skulle vara så nöjda med att ses som makthavare på denna arena.
    Men det finns bara ett krux, vaddå?
    - Jo, om mannen i huset inte vill att sin fru skall ha en styrelsepost så kan du som kvinna plockas bort då mannen har VETO om huruvida du ska ha tillgång till den.

    Det handlar alltså både om proportioner och prioriteringar som har hamnat rejält fel i dessa fall, jag synar i alla fall bluffen. Gör Ni?

    Anekdotisk bevisföring:
    Ringde försäkringskassan för något år sedan och frågade hur många dagar jag hade kvar för mina 2 barn, en pojke och en flicka. De svarade att 30 minuter fanns kvar för min dotter. Då hade jag inte tagit ut en endaste dag och detta inte p g a det inte fanns någon vilja, utan p g a förlegade lagar som ingen vågar ta i med tång så finns det ingen möjlighet för mig att lära känna mina barn, mamman har VETO.

    Är det märkligt att det under dessa förutsättningar finns ”svikarpappor” då samhället basunerar ut att du bara är en bricka i detta spel där ditt bidrag är in och ut med ett sprut, sen är det stopp. Vilken förbannat skev människobild är inte detta?

    Nä politiker, kom igen när Ni har hittat rätt i matchen och vill ge barn och pappor dess rättmätiga rättigheter till varandra och sluta prata om att man botar feber med att blondera håret, helst nu på en gång, tack!

  70. Andreas Nurbo skriver:

    Adam Weisshaupt:
    Håller med. Finns även den absurda grejen att potentiella pappor inte fått vara en del av abortprocessen och erbjudas stöd. Så även i de fall det inte blir en unge så ska mannen inte ha någon del i det hela.

    Även rätt underligt att mamman kan göra vad hon vill med sin kropp, röka, supa osv och därmed förstöra en unges liv och i teorin paja gemensam ”egendom” som hon har ihopa med pappan.

    När det gäller FF tycker jag det är konstigt att den kan ta slut. Man borde få ta ut den fram till 18års ålder egentligen.

  71. Jonas P skriver:

    ”Du värderar den som är hemma mer genom att kalla den primär vårdnadshavare. Samt folk kan vara hemma hur länge de vill. Jag kommenterade de två sakerna separat. Jag har inte skrivit att antalet dagar hemma=värde på föräldern. Det var det du som gjorde.”

    Vad jag menar är att den som är hemma mer är den primära vårdnadshavaren. Byter man får man en ny primär vårdnadshavare. Blir kanske enklare att säga att jag tror att det vore bra om en och samma vårdnadshavare kunde vara hemma i mer än sju månader.

    ”Har inget med sakfrågan att göra. Vissa har inte ens råd att vara hemma med föräldrapenning andra kan inte ens få någon. Har inget med individualiserad föräldraförsäkring att göra.”

    Förstår inte vad du menar med att det inte har med sakfrågan att göra. Om konsekvensen av förändringen innebär att majoriteten av befolkningen från att tidigare kunnat vara hemma nu inte kan det är det väl tämligen relevant.

    ”Bättre förmåga att göra vad? Mamma & barn är inte en isolerad ö utan kontakt med andra. Mammor/pappor lär sig av andra mammor/pappor. Det finns inget egentligt behov av medfödda föräldrainstinkter förutom de mest basala, mata och skydda.”

    Jo, de har väl gjort experiment med bebisar som fått allt det basala men där man såg att barnen som inte fick någon direkt mänsklig kontakt utvecklades extremt dåligt och vissa till och med dog.

    Saken är ju den att oberoende om vi föds med dem faktiska kunskaperna eller ej så föds vi med olika förmåga att utveckla dem. Annars skulle vi ha tusentals Zlatans. Tror du alla har samma förmåga att läsa av ett barns signaler, känna för dem och skapa kontakt med dem?

    Vidare så även om män och kvinnor i princip skulle ha samma förmåga att ta hand om ett spädbarn så har vi den uppenbara skillnaden i intresse. Kvinnor är långt mer intresserade av småbarn än män. Vi kan prata om normer, falskt medvetande och mentala blockeringar, men det faktum att kvinnor i mycket högre utsträckning vill vara hemma med barn kan vi inte bortse ifrån.

    Jag repeterar mig nu men som vi har det i dagsläget så kan familjerna själva styra vem som är hemma efter intresse och förmåga (och som sagt så tror jag det är precis det vi ser med att många fler män börjar vara hemma – de som är intresserade, känner sig bekväma med det, osv. De är dock inte i majoritet). Med kvoterad/individualiserad föräldraledighet tvingas familjerna att dela upp föräldraledigheten oberoende av intresse och förmåga. Denna oflexibilitet tror jag i första hand kommer att drabba barnen.

  72. Jonas P skriver:

    Oj glömde namn, det var till Andreas Nurbo.

  73. Jonas P skriver:

    Tar ett nytt inlägg för att berätta att jag fått kontakt med flera av våra svenska experter på anknytning. Ingen visste tyvärr om det gjorts några studier på byte vid sju månader eller dylikt. Vad man dock kan säga är att det man kallar anknytningssystemet ofta klart vid 1 – 1½ år, och alla jag talade med var rörande överens om att ett abrupt byte vid sju månader är allt annat än optimalt.

    På det positiva planet så, till skillnad från vad man trodde tidigare, kan ett barn knyta an till flera personer även under första levnadsåret. Som Obstinat var inne på så kan man göra en slags överslussning från den ena vårdnadshavaren till den andra. Gör man det bra lider antagligen inte barnet någon större skada. Frågan är bara hur många familjer som kan få till detta på ett bra sätt. Som många varit inne på tidigare och som Mia skrivit om många gånger, vad händer när den ena föräldern inte har speciellt mycket intresse?

    Obstinat skriver:

    ”Vad väger tyngst i långa loppet: att ha EN engagerad kompetent Moder som känner barnet och barnets behov väl eller att ha TVÅ engagerade kompetenta föräldrar som känner barnet och barnets behov väl?”

    Det är svårt att säga emot det som det står. Problemet är bara att den nya föräldraförsäkringen FÖRUTSÄTTER två kompetenta och engagerade föräldrar, men den genererar knappast några genom att tvinga dem att dela på föräldraledigheten. Är inte båda föräldrarna engagerade och kompetenta så faller det. Vi kan säga att då borde man inte skaffa barn, men det påståendet förändrar inte verkligheten för dem barn som dabbas.

    Till sist undrar jag hur mycket det första levnadsåret spelar för roll för den fortsatta relationen. Ibland kan det låta som att alla relationer mellan barn och föräldrar (företrädesvis pappan) är dysfunktionella eftersom denne inte var hemma med barnet under det första levnadsåret.

  74. Adam Weisshaupt skriver:

    Andreas Nurbo,

    Visst, antingen tar man bort ff helt eller så låter man den få va så liberal som det bara går, dvs man låter familjen få göra valen, inte politikerna. Trots allt så är ff 100% individualiserad, till barnet.

    Håller med om att kvinnan (modern) ges en hel karta med vägar att följa som är fria att passera medan män fått kartan men inget pass. Dags att ändra på det.

  75. Adam Weisshaupt skriver:

    Jonas P,

    Har länge funderat på det där med BBIC (Barn bästa i centrum) och varför den står som ensam majestät när det kommer till utredningar kring barn och jag har hittat några verkligen ”skumma” saker med den, b la:

    1. Den baseras på en dyadisk anknytningsteori (endast modern och bebisen) fastän vi vet att en triadisk ankn. är precis lika möjlig
    2. BBIC är en råkopia från en engelsk modell som bygger på en farbror som heter Bowlbys som i sin tur levde i början på 1900-talet, det känns ju modernt att anamma hans teorier här och nu år 2010.

    Här kan man läsa lite mer om detta:
    http://www.nkmr.org/BBIC_en_farlig_vardideologisk_paradox.htm

  76. Jonas P skriver:

    Adam Weisshaupt:

    Har inte någon bra koll på BBIC men jag håller med dig i det du säger. Som andra var inne på här så kan ju forskning och teorier både hjälpa och stjälpa. Att ensidigt ta ett teoretiskt vetenskapligt perspektiv är såklart lika korkat som att enbart ta ett arbetsmarknadsperspektiv (vilket verkar vara det dominerande i ff-frågan). BBIC ser som du är inne på ut att vara byggd på både gamla normer och gammal forskning. Tyvärr passar den väl hur många socialtanter ser på familjen så jag kan förstå varför den är omtyckt där.

    En fördel med vetenskapen är dock att den s.a.s. är kumulativ vilket dessa ideologiska jämställdhetsidéer inte är. Som jag skrev tidigare och som jag tyckte mig se när jag skummade texten du refererade till så har anknytningsteorin utvecklats från det s.k. dyadiska perspektivet (där man tror att barnet bara kan knyta an till en person under det första levnadsåret) till ett triadiskt (där man ser att det kan knyta an till flera). Men som sagt, hur man använder sig av forskning och dylikt är ju såklart delvis beroende på vad man vill ha för forskning (konfirmationsbias osv.). Se bara på all forskning som visar hur det går för barn som växer upp utan en pappa.

  77. Adam Weisshaupt skriver:

    Ja Jonas P, man kämpar med näbbar och klor för att behålla status quo med mamman som den primära vårdnadshavaren. Min uppgift är inte att ta tillbaka moderns rättigheter utan att lägga till pappans och barnens rättigheter. De ryms oftast inte under BBIC:s paraply vilket är synd, det finns modernare förhållningssätt som du säkert såg i länken, det behövs sannerligen ett nytänk inom detta område.

    Barn blir också vuxna en dag, de kommer att få leva under samma lagar och regler som vi andra därför är det viktigt att påverka lagstiftarna nu så att nästa generations barn ej får genomlida denna Golgata för män. Klart att barn har det sämre utan sina pappor än med dem, den som betvivlar det är ju närmast sedd som en kuf. Problemet blir när samhället skuldbelägger män så får vi en situation där SAMTLIGA pappor körs över vid en form av Guilt By Association resonemang.

    Därför har jag valt att se bredare på detta ämne än bara ett problem för män och pappor, detta är ett problem för samtliga män, deras systrar, mödrar, fastrar och mostrar. Det hänger ihop på så många plan, det är bara att titta på Pelle´s jämställdhetsmanifest så ser man varför vi pappor blir motarbetade.
    Vi behöver Er hjälp, snälla!

  78. katten skriver:

    Pelle i kommentar 26.

    Du talar om barn i termer av äganderätt.. Sådan retorik och sådant tänkande passar möjligtvis på en hästmarknad. Men inte beträffande ens barn.

    Kolla vad poeten Kahlil Gibran skriver om barn och äktenskap m m i ”Profeten”.
    Hela boken tycks finnas på nätet.

  79. Adam Weisshaupt skriver:

    On the contrary Katten!
    Pelle talar om barnens naturliga rättigheter att bli vårdade av båda sina föräldrar. Dessutom är det fult att använda barnen som slagträn då de är inneboende av precis lika starka, eller mer, rättighetskrav än Oss vuxna. Prova att använda ditt resonemang utan att separera vuxna från barn, det blir klarare så ;-)

  80. katten skriver:

    Adam Weisshaupt

    Du och jag tycks läsa/tolka Pelle (26) mycket oloka. Det kan bero på den ironi
    och det hån som ofta rinner ur hans penna. Vill man bli rätt förstådd får man kanske använda en annan stil. Annars får man bara den gamla vanliga svansen bakom sig
    som instämmer och beundrar rakt av. Det är vanskligt.

  81. Adam Weisshaupt skriver:

    Citera gärna Pelle och argumentera för felaktigheterna, har hopplöst svårt att förstå missförståndet.

  82. Siiri skriver:

    Har lite följt med diskussionen om delad föräldraledighet både i Sverige och Finland den här veckan och jag blir så irriterad av den att jag måste avreagera mig nånstans, hoppas det är ok för Pelle Billing att jag gör det här, för här har jag läst de vettigaste komentarerna om saken.

    I Finland beskrivs det som den ultimata definitionen av jämställdhet är att mannen och kvinnan har identisk löneutveckling. Och förra veckan kom då en larmraport som visade att efter att paret fått barn har de inte längre identisk löneutveckling, d v s slut på jämställdheten. Så män borde tvingas hem och kvinnor till jobbet som bot på problemet. Och ingen ens ifrågasätter om löneutvecklingen ska vara den prioritering man ska ha framom allt annat i livet och i speciellt familjelivet. Och som förklaring på varför man ska prioritera löneutveckling högst av allt är att det kan vara svårare att skilja sig om man blivit beroende av sin man. Alltså det ska vara det en kvinna tänker på i första hand när hon just bildat familj och skaffat barn. Och gör hon inte det behöv hon hjälp av staten att få sina prioriteringar rätt. Jesus. Och nästan alla som diskuterar saken verkar utgå från att så här ska man tänka!

    Och i Sverige låter det som det enda sätt på vilket män kan ta ansvar för sitt barn är att göra precis som barnets mamma gör och lika mycket. Annars smiter han från sitt ansvar. Så män har aldrig tagit ansvar för sina barn och familjer tidigare? Och en pappa har inget värde som pappa om han inte är som en mamma?

  83. Pelle Billing skriver:

    @Mia
    ”Men jag undrar vad du menar när du skriver “fixade till lagstiftningen kring vårdnadstvister”.”

    Att man gick tillbaka till 1998 års lagstiftning istället för de ändringar som tillkom 2006 i Föräldrabalken.

  84. Mia skriver:

    PB

    ”Att man gick tillbaka till 1998 års lagstiftning istället för de ändringar som tillkom 2006 i Föräldrabalken.”

    Vilka då, och varför?

  85. Adam Weisshaupt skriver:

    Mia,

    1998 var gemensam vårdnad kutym medan den togs bort av 17 st lagstiftande kvinnor där det bestämdes att barnens rättigheter skulle styrkas men vilket visade sig bli rena rama autostradan för saboterande föräldrar att stjälpa barnens rättigheter att se den andre föräldern, allt baserat på snömos och rädslor. Strax före detta beslut togs så hade nämligen de konstruktiva i kvinnojouren Kobra, Helsingborg haft den goda smaken att skicka ett vykort med en pappa som daskade till sin son och med en pratbubbla där sonen sa: ”måste jag åka till pappa igen” GBA igen alltså.

    Att det sedan bestämdes via en prejudicerande dom i högsta domstolen att samarbetsproblem var tillräckliga skäl för att beröva barnen sin ena förälder, oftast fadern, är närmast att betrakta som en travesti på rättvisa och barns rättigheter. En pappa i Tyskland har för övrigt stämt den tyska staten i ett liknande fall för brott mot de mänskliga rättigheterna ”rätten till familj”. Han vann.

    Jag ger inte skulden ensamt åt dessa kvinnliga politiker för att de köpte allt med hull och hår, rädslopolitik verkar vara rådande just nu, utan mest förbannad är jag för att där inte fanns en endaste förbannad manlig politiker som kunde stå upp för Oss män och pappor. Skammen på dem alltså.

    Gå ut i valstugorna och påverka gott folk, ställ krav på förändring!

  86. Pelle Billing skriver:

    Mia,

    Betoningen på samarbetssvårigheter som skäl för ensam vårdnad har gjort att tvisterna i domstol stigit från 2915 (år 2005) till 4027 (år 2009). Få lagändringar i Sverige har haft en så ensidigt negativ effekt.

    Och de som säger att lagändringen kom till för att kunna separera våldsamma eller missbrukande föräldrar från sina barn har fel. Jag har själv hört rådmannen Anti Avsan säga på en föreläsning att det gick alldeles utmärkt att ge enskild vårdnad i dessa fall även innan lagändringen – och det gjordes också.

  87. Pelle Billing skriver:

    Mia,

    Menar du att du inte känner till denna lagändring?! Det måste du väl göra, som är så insatt i dessa frågor och debatterar dem?

  88. Adam Weisshaupt skriver:

    Tillägg till #86:
    Kvinnojouren skickade alltså vykortet till samtliga riksdagsledamöter och lagen ändrades år 2006.

  89. Mia skriver:

    PB

    Jodå jag känner till lagändringen. Det jag undrade var vilka ändringar du tyckte man skulle återgå till sas och varför. Men jag tolkar det som om att det är Kap 6, 5 § (och 2 §?).

    Personligen tycker jag den från 2006 är bättre men att den behöver skrivas om. Samt att man naturligtvis ska lägga till automamtisk gemensam vårdnad även för sambos.

  90. Mia skriver:

    Adam Weisshaupt

    Naturligtvis påverkade lobbyn myndigheterna men lagen 2006 tycker jag som sagt är bättre. Det man behöva göra, och gör, är att påtala att det inte bara är män som missbrukar och misshandlar, samt att vissa kvinnor såväl som vissa män, ibland far med osanning i dessa sammanhang.

    De problem man kan ha vid gemensam vårdnad är bl a:

    att barn far illa (missbruk/misshandel/övergrepp)
    misshandel av partnern
    umgängessabotage
    umgängesobstruerande
    samarbetssvårigheter

    I 1998 års lag fanns mycket riktigt risken för barnens hälsa (missbruk/misshandel/övergrepp) också med. Där fanns även ”fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna”, och det har inte tagits bort 2006 års lag (dvs umgängessabotage var och förblir fel).

    Däremot fanns inget om misshandel av partnern, umgängesobstruerande och andra samarbetssvårigheter med. Vilket det alltså gör i 2006 års lag. Hur ska man komma till rätta med dessa problem om man återgår till 1998 års lag? Min fråga har på flera ställen varit och är, gemensam vårdnad tills…?

Google