Ingen jämställdhet i valet

15 september 2010, av Pelle Billing

Det är nu fyra dagar kvar till vi går till valurnorna och lägger vår röst på det parti vi tror kan föra Sverige in i framtiden. Tidningar, TV och nätet är fyllt med valanalyser, debatter och intervjuer med politiker. Men mitt i detta inferno av politisk information och debatt är det något som lyser förvånansvärt mycket med sin frånvaro. Nästan ingen talar om jämställdhetspolitik i valet – inte ens de partier som har profilerat sig som feministiska. Hur kan detta komma sig?

Som jag ser det finns det några olika anledningar till att jämställdhetsdebatten uteblir:

  • Jämställdhet är i praktiken synonymt med feminism, och i Sverige är denna feminism ofta mansfientlig i sitt tonläge. Män missbrukar sin makt, män har för mycket makt, män slår, män våldtar, män smutsar ner naturen, män är hemma för lite med sina barn, män andas för mycket syre… osv osv. Och politikerna är kloka nog att inse att när det är val så är ungefär hälften av alla väljare män, och ingen vill stöta bort dem genom att använda en sådan typ av retorik.
  • Feministiskt Initiativ har funnits i fem år och deltagit i två stora val, utan att lyckas få något väljarstöd att tala om. Av detta måste politikerna ha insett att inte ens kvinnor är redo att stödja eller prioritera pro-feministiska idéer i ett val. Slutsatsen blir att det finns relativt lite att vinna för de etablerade partierna genom att driva en feministisk kampanj under valrörelsen.
  • Troligen finns det en rädsla hos det etablerade partierna – särskilt hos partierna åt vänster – att man skulle kunna tappa en eller par procentenheter väljare till F! om man talade för mycket feminism i valrörelsen, och därför väljer man istället att tala om skatter, jobb och välfärd, vilket inte släpper in F! i debatten.
  • När det blir val så tittar folk framåt i tiden, och frågar sig vilket parti som sitter inne med lösningar på framtidens utmaningar. Vem kan skapa ett dynamiskt och flexibelt samhälle där det finns entreprenörskap, jobb och trygghet? Det är nog uppenbart för de flesta att fortsatt kritik av män för att de jobbar ”för mycket” knappast är någon viktig del av lösningen här.

Sammanfattningsvis är det således inte förvånande att jämställdhetsfrågorna till stor det uteblir i valet, men det är möjligen något oärligt, då det närmast tjatas jämställdhet mellan valen och då det finns många viktiga politiska förslag att diskutera.

Själv tycker jag det skulle vara viktigt att diskutera vad vi menar med begreppet jämställdhet. Handlar det om lika spelregler mellan könen eller lika utfall för könen (50-50-fördelning)? Dessa två principer går inte alltid att kombinera och då måste man välja mellan individens rättigheter och kollektivets rättigheter. Jag skulle även önska att det fanns minst två tydliga alternativ i jämställdhetsdebatten, istället som det är nu, där alla partier mer eller mindre vill införa kvotering och vill fortsätta se män som problemet i samhället.

En ärlig och nyanserad debatt om jämställdhet skulle våga lyfta viktiga kvinnofrågor, men även lägga till de viktiga mansfrågorna, så vi fick en bredare och mer intelligent diskussion om hur vi kan ta ett helhetsgrepp på dessa frågor – utan att svartmåla vare sig män eller kvinnor i processen.

 

27 kommentarer på “Ingen jämställdhet i valet”

  1. Leif Nilsson skriver:

    Aktuellt hade ett inslag säkert minst 15 minuter om jämställdhet i valet. Det berörde ENBART kvinnofrågor. Hur fan kan man ha ett sånt långt repotage om jämställdhet men bara beröra den ena halvan, jag bytte kanal.

  2. Musse Pig skriver:

    Jag tror att alla partier kallar sig feministiska inte så mycket för att det lockar väljare utan för att inte få massmedia på sig.

  3. katten skriver:

    Det låter nästan som om Pelle anlagt en ny ”approach” i dag.. Ett annat tonläge.
    Förra sommaren kom jag in på Pelles blogg för han sa sig vilja diskutera jämställdhet. Men snart nog upplevde jag att texterna och kommentarerna dröp av
    hån och hat mot feminism och en ordentlig skopa kvinnoförakt. Det var olustigt.
    Men jag har ändå hakat mig kvar fastän jag motats ut ett flertal gånger. Av nyfikenhet. Feminism är för Pelle och Co ett skällsord. Sluta använda det och börja tala i sak!

    Beträffande valet mellan begreppet jämställdhet och din nya oppfinning lika spelregler, så föredrar jag JÄMSTÄLLDHET. Livet är ingen löparbana och vi har olika långa ben av födseln Det går att fördjupa distinktionen, men det får bli en annan gång.

    I går grät jag när jag på Studio ett hörde om det nya säkerhetsfängelset som invigts
    utanför Härnösand: Saltvik. Det är GROTESKT att bekämpa kriminaliteten i den ändan, när man borde börja i andra ändan. Och se till att småpojkarna fick tillgång till en pappa. Tidigt. Flickorna har i regel alltid tillgång till en mamma.

    När jag för en tid sen skrev här att både man och kvinna borde ha ett självklart ansvar för människans avkomma – praktiskt och känslomässigt, då bemöttes jag med tystnad. I dag har vi en lag om föräldrapenning som egengligen inte är en lag
    utan en slafslag.. Ungefär som om man hade en trafiklag som löd: Första kilometern ska ni köra på höger sida, sen får ni vingla hur ni vill..

    För att en lag ska vara en lag, måste den gälla lika för alla. I detta fall för far och mor
    för barnets skull.. Att inte samhället kan ta detta ställningstagande tycker jag öär uselt. Jag tycker att man misstror papporna. Och så gullar man med mammorna
    och tillskriver dem ett medfött föräldraskap.. Men det ligger ju i traditionen och den är tung.

    Vad gäller ”genushysterin” som man ofta talar om här på Pelle-bloggen, så uppfattar jag det som att ni gapar fastän ni inte vet vad ni gapar om. För övrigt kan ni läsa gårdagens kulturdel av DN där Jens Liljestrand har en tänkvärd artikel: ”Pappalyckan är lättare”.

  4. Maria skriver:

    Jo det var det här inslaget som jag länkade till under ett tidigare inlägg:
    http://svtplay.se/v/2138969/aktuellt/8_9_21_00?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2142340/sb,p102536,1,f,-1
    Kvotering i Norge m.m. Jämställdhet=kvinnofrågor. Inget nytt med andra ord. Såå uttjatat.

    Inslaget ligger bara kvar till i dag kl. 23.59.

  5. Mattias skriver:

    Det är ett oroväckande tecken när katten anser att vi är på väg åt rätt håll.

    I min värld skymfas jag lika mycket varje dag genom olika typer av påhopp i medierna som jag gjorde för ett år sedan.

    I min värld minns jag hur jag förra helgen gick förbi en borgelig valstuga där 3 representanter haffade mig. När jag berättade att jag röstat på dem i 4 raka val men vägrar göra det så länge de erkänner den ”patriarkaliska könsmaktsordningen” så fick jag alla 3 på mig. Helt plötsligt var jag inte en presumtiv röstare att smöra för, utan jag fick mig en omgång med verbalt stryk. Det hjälpte inte att jag förklarade att ”jämlikhet – tummen upp, feminism – tummen ner”.

    I min värld måste jag ta pauser från bloggarna för att inte bli så ledsen och bitter på kvinnor i gemen att det påverkar min karriär, mitt förhållande och mitt sociala liv.

    I min värld ser jag inte era positiva tecken på att det vänder, jag ser de feministinstanser som faktiskt har hunnit få makt använda den brutalt och urskiljningslöst så mycket de hinner innan den tas ifrån dem.

  6. Clabbe skriver:

    katten skrev:
    ”både man och kvinna borde ha ett självklart ansvar för människans avkomma”

    Hur ser du på följande fakta? När ett sambopar får barn har mamman vetorätt mot delad vårdnad. Hon kan alltså neka pappan delad vårdnad. Och även vid delad vårdnad krävs kvinnans godkännande för att pappan ska få halva barnbidraget. 95 procent av all enskild vårdnad tilldöms mammor. En kvinna behöver dessutom aldrig bli mamma mot sin vilja. Många män tvingas däremot bli pappor mot sin vilja, och får betala underhåll i 18 år.

  7. Musse Pig skriver:

    Alliansen vinner och då förväntar jag mig att de tar itu med radikalfeminismen som sprider sig som en malign tumör. Det poppar upp metastaser överallt. Som alla andra cancerformer så tar de död på den kropp som de parasiterar på.

  8. Urban skriver:

    Maria Abrahamsson fick mitt kryss idag till Riksdagen för moderaterna. Hon kommer bla. att lägga en motion om att surrogatmödraskap görs möjligt i Sverige vilket skulle kunna ge bögpar och singelmän möjlighet att bli familj. Sedan har hon en väldigt balanserad syn på jämställdhet och en mycket kritisk hållning till kollektivismfeminism vilket ger hopp om framtiden. Skulle gärna se henne som landets justitieminister.

  9. Roger skriver:

    Urban; Det låter oerhört intressant. Jag kan inte med att rösta på moderaterna, men jag hade önskat att det fanns politiker inom det röda blocket som insåg att jämställdhet måste vara baserat på en individuell ansats, allt annat skapar bara ny diskriminering.

    Hittade lite länkar;
    Intervjuad här av en obehagligt slickad MUFare;
    http://www.muf.se/sverigejobbar/?id=57&pv=1

    Hennes hemsida;
    http://www.mariaabrahamsson.nu/index.php/2010/09/08/borgstrom-och-persson-gav-kvinnofortrycket-tva-ansikten/

  10. Urban skriver:

    Med tanke på sakernas tillstånd så måste alla positiva krafter stödjas.

    Att rösta på de rödgröna är bara mer av samma medicin som gjorde oss sjuka från första början. På sjuttiotalet (och redan när socialistiska rörelser växte fram på 1800-talet) skulle borgaren hängas högt, nu är det mannen som är roten till allt ont. Inom alliansen finns motkrafter mot kollektivism även om jag själv förstås också är kritisk.

    Men i mitt fall är valet enkelt, part i målet som jag är för M :-)

  11. Robban skriver:

    Om man ska rösta mot feminismen och för jämställdhet är det absolut ingen tvekan om vilket parti man ska rösta på. Sverigedemokraterna är det ENDA partiet som kritiserar feminismen.

    ”I vårt Sverige är det en självklarhet att män och kvinnor har samma värde och rättigheter. I vårt Sverige respekterar man det faktum att de flesta män och kvinnor är olika av naturen och ser det därför inte som ett problem att män och kvinnor ibland kan ta olika utgångspunkter eller göra olika livsval, så länge dessa val är frivilliga. I vårt Sverige är alla barn fria att självständigt forma sin könsidentitet utan inblandning från staten. I vårt Sverige sker anställningar på basis av kompetens och inte av könstillhörighet. I vårt Sverige finns det ingen plats för kvinnofientliga religioner och ideologier. I vårt Sverige skall både män och kvinnor kunna känna sig trygga, respekterade och rättvist behandlade.

    I dagens Sverige har jämställdhetsdebatten i allt för hög utsträckning kommit att präglas av extrema och verklighetsfrånvända feministiska doktriner som helt förnekar förekomsten av biologiska skillnader mellan män och kvinnor och som kräver särbehandling istället för likabehandling…

    … En avveckling av det skattefinansierade stödet till genuspedagogik och annan verksamhet där staten med utgångspunkt i verklighetsfrånvända politiska teorier försöker experimentera med, eller ändra, på våra barns och ungdomars beteendemönster och könsidentitet.”

    http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/jamstalldhet-och-okad-trygghet-for-landets-kvinnor/

  12. Jocke skriver:

    @ katten:

    ”När jag för en tid sen skrev här att både man och kvinna borde ha ett självklart ansvar för människans avkomma – praktiskt och känslomässigt, då bemöttes jag med tystnad”

    Och? Det kanske berodde på att du slår in vidöppna dörrar. Har den tanken slagit dig?

    Förresten, jorden är rund. Kommentar på det?

    För övrigt, när jag växte upp under 70-talet och början av 80-talet så var min mamma halvtid dagmamma. Hon var hemma med mig, mina syskon och en bunt andra ungar. Det var hennes jobb.

    Vi fick alla en mycket stark känslomässig koppling till mamma som vi träffade varje dag. Vi gjorde saker tillsammans, åt frukost, lunch, middag, bakade, lekte, åkte på utflykter. På sommaren var vi på stranden där vi solade och badade. Det var härligt på många sätt.

    Samtidigt jobbade min pappa heltid inom industrin. Det var ett hårt och skitigt jobb där han stod vid en svarv hela dagarna instängd i en mörk, oljig och bullrig lokal. Dag ut och dag in. Han vantrivdes enormt på jobbet men vågade inte säga upp sig och söka nytt av rädsla för att sätta familjen i ekonomisk knipa. Mycket stod på spel.

    Vem av mina föräldrar var det som verkligen offrade sig för familjen? Den frågan ställer jag mig som vuxen? En sak är i alla fall klar. Enligt feministerna var min pappa en svikare som inte tog sitt familjeansvar, en mansgris och patriarkat som inte umgicks med barnen. Ja, ett svin.

    Det är bland annat därför jag avskyr feminismen och allt vad den står för. Den är helt enkelt korkad, fördomsfull och manshatisk.

  13. Jakob skriver:

    I ärlighetens namn, jag att Svenne Banan och Lotta Banan inte bryr sig så mycket om jämställdhet helt enkelt eftersom det inte har så mycket behov av den. Utanför feministernas think tank så rullar livet på med helt andra villkor och krav. All tid går ut på att jobba, tänka på vad man ska käka till middag, hämta/lämna barn på dagis och glo på tv.

    Visst, det är elakt, men det är möjligt att feminism och jämställdhet känns viktigt bland unga singelkids på Södermalm, men i övriga Sverige gör folk annat och tänker inte så mycket.

  14. katten skriver:

    Jocke

    Tack för din personliga berättelse. ”Vem av mina föräldrar var det som verkligen offrade sig för familjen?” frågar du. Jag anser att det var båda. Så såg det vanliga familje- och arbetsmönstret ut tidigare. Jag känner hur många som helst som levt
    så. De utvecklade sin rollfördelning efter den tidens mönster och möjligheter. Jag
    högaktar den sortens människor.

    Men vårt samhälle har förändrats mycket på 40 år. Det är idag accepterat att både
    män och kvinnor ska ha lika möjligheter att utvecklas och utbildas. Även om motstånd fortfarande finns. För kvinnan ”är ju lite lägre stående” tycker somliga
    och ”biologiskt bestämd” att t ex ta hand om barnen och ta hand om disken m m.
    Sådana attityder hänger i luften – för att uttrycka mig slarvigt. Mannen är inte biologiskt bestämd på samma sätt, menar man. Han har t o m rätt att göra anspråk på företrädesrätt på olika ställen – ikraft av sitt kön. Förväntningarna i ryggen.
    Ta föreningslivet t ex. Där brukar det vara tydligt. Jag läste för en tid sen om en föreningskvinna som när hon fått nog av ojusta förväntningar, sa:”Nej tack! Jag diskar inte med livmodern.”

    Vi som lever i dag ansvarar inte för historien. Vi bör heller inte stajla upp oss
    och skryta över utvalda delar av den. Vår uppgift är att skapa vår egen historia.

    Jag har aldrig träffat sådana feminister som du har träffat. Det måste ha varit konstiga tjejer som anser att en pappa som drog hem pengar till familjen i ett slitigt
    jobb på 70-talet – att han var en svikare? Märkligt.

  15. katten skriver:

    Robban

    Det är klart att du ska rösta enligt din övertygelse. Det ska jag också göra. Fast inte på SD.

    I förbigående kan jag berätta att jag i går fick ett par nya idoler. EU-kommissionens
    juridiska kommissionär Vivian Reding som sjöng ut så det rungade mot Frankrike.
    Den andra var Daniel Poohl som starkt tog avstånd från det sabotage mot SD:s
    mötesfrihet. Han är egentligen er motståndare men försvarar er ändå. DET tycker jag var storslaget.

    Vad gäller genuspedagogik och genusforskning så påstår jag rakt av att ni vet inte vad ni pratar om. Antagligen har ni läst er stinna av hånskratt på den lilla bibeln
    ”Vem slår Eva?” Intellektuellt ohederlig så det gnistrar om det. Fast jag inte är hemma i teoretisk fysik, så skulle jag – med det metoder som tillämpas i den skriften, kunna hånskrattande, förlöjligande kunna plocka en mening här och en mening där och göra mos av en stor hög böcker och avhandlingar i teoretisk fysik.
    Men jag skulle göra mig själv löjlig.

  16. Jocke skriver:

    @ katten:

    Märkligt att du inte har stött på den sortens feminister, för den sortens retorik hörs ju regelbundet i debatten från feministiskt håll. Det vill säga att män som inte tillbringar lika mycket tid med barnen som mamman inte tar sitt familjeansvar och att de sviker sina barn.

    Och inte bara det, i en vårdnadstvist riskerar mannen att förlora vårdnaden om sina barn ifall han varit för mycket på jobbet. Bara där signalerar hela samhället att enbart en sorts ansvar betyder något.

    Jag hävdar däremot att man inte kan räkna på det viset. Ansvar kan tas på olika sätt. Och att ta det ekonomiska ansvaret för familjen är exakt lika viktigt och tufft som allt annat. Ett jobb som historiskt fallit på mannen, vare sig han velat eller inte.

    Men i feminismens namn räknas inte denna klassiska manliga uppoffring. Män som dag ut och dag in går till sina jobb för att dra in pengar till familjen betraktas som svikare. Det sägs att de tar den lätta vägen, gömmer sig på jobbet, flyr familjeansvaret.

    Det är ju kvalificerat skitsnack och inget annat än förakt och misandri.

  17. Robban skriver:

    @ Katten

    Är allt du kräver att någon ska klaga och gnälla för att det ska bli din Idol!?
    Då har du många att välja bland. Om Vivian Reding hade föreslagit att alla kriminella romer istället skulle få komma till hennes hemland och sätta upp 300 skitiga läger. Om hon lovar att Luxemburg lovar att ge alla stackars oskyldiga inavlade barn med utvecklingsstörningar på grund av att föräldrarna utför systematiska kusingiften, då hade jag kunnat hålla med dig om att hon var rakryggad iaf. Men hon verkar vara se romerna som några husdjur utan eget ansvar och inte människor.

    Det var bra gjort av Daniel Pohl att ta avstånd. Han är ju faktiskt en av de som är mest skyldiga till de mordhot, misshandlingar och förföljelser av SD-medlemmer som sker genom att ljuga och skapa en bild av SD som några dödsknarkarnazizster. Du bör läsa på lite om Expo innan du uttalar honom som din idol.

    Vilka är ”ni” som inte vet vad ni menar?
    Vet inte vad du pratar om sen…

  18. katten skriver:

    Robban

    ”är allt du kräver att någon ska klaga och gnälla för att det ska bli din idol”
    Hade det varit på det sättet så hade väl du och alla kompisarna på Pelle-bloggen
    legat närmare till hands som mina idoler. Men så är det inte. Jag tycker det är
    lite trevligt att snacka med er ändå Att ni vill ha beundrare – det har jag förstått.
    Det vill egentligen alla. Men nu är vi så funtade de flesta av oss att vi inte är så in
    i helsike beundransvärda. Så vi får nöja oss med mindre.

    Jag har inte läst Daniel Poohl. Men jag har läst Pontus Mattssons bok om SD.
    Och så har jag läst Stieg Larssons och Anna-Lena Lodenius bok om extremhögern.

    Se till att du står stadigt på dina egna fotsulor
    och att du tänker med dina egna hjärnceller.

    Det var ett råd som min morbror fick i unga vilda år och som han ofta refererade till
    på äldre dar som det handfasta råd han fått när höll på att segla snett i ungdomen.
    Ett råd i all välmening.

  19. Robban skriver:

    Katten

    ”Jag har inte läst Daniel Poohl.”

    Nähe, och du kallar honom din idol efter att ha läst ett av hans uttalanden!!??
    Han skulle ju lika väl kunna vara en kopia av Stalin med den informationen du har. Lite kritiskt tänkande?

    ”Men jag har läst Pontus Mattssons bok om SD.
    Och så har jag läst Stieg Larssons och Anna-Lena Lodenius bok om extremhögern.”

    Grundar du din uppfattning av SD på de böckerna. Skrivna av SD-hatare och kommunister? Nu gjorde ett rejält självmål. Det går inte ta dig seriöst.
    SD är dessutom ett mittenparti som vill ha en invandringspolitik likt de andra länderna i Europa.

    Senaste året har jag spenderat ca 500 timmar på att läsa, diskutera SD-relaterade ämnen. Jag vet vad jag talar om. Jag var mot de i början innan jag skapade mig kunskap om dem.

  20. Isac skriver:

    Jag tror dock att den här frågan, jämställdhet, är något som SD enbart har berört i förbigående. De är helt enkelt inte lika insatta i problemen som många på den här sidan. Så om nu antifeminister verkligen vill få till en förändring, så borde man helt enkelt göra sd mer uppmärksamma på de problem som antifeminister har att föra fram sina åsikter. Troligtvis är detta någonting som de själv kan relatera till.

  21. Matte Matik skriver:

    OT:

    Vad säger ni om det här, Hanna Hellquist, ”Vi ska ge våra döda farsor en röst”:
    http://www.pastan.nu/bloggen/inlagg/hannas-kronika-vi-ska-ge-vara-doda-farsor-en-rost.3068

    Hon nuddar vid något, men går inte längre i sitt funderande över varför det är på det viset. Jag skulle ha blivit gladare om hon funderade över situationen för de män som faktiskt lever istället för att hylla de som dött, men det kanske inte är helt förvånande att hon inte tänker i de banorna när hon skrivit sådana här saker tidigare:
    http://www.pastan.nu/bloggen/inlagg/hannas-kronika-jag-spyr-pa-manliga-journaliststudenter.2439

  22. Christer Karlsson skriver:

    11 Robban Om man ska rösta mot feminismen och för jämställdhet …..

    Sverigedemokraterna är det ENDA partiet som kritiserar feminismen.
    Jag läser i SD-Kuriren http://www.sdkuriren.se Valet 2010
    Sverigedemokraternas recept på ökad trygghet: Nolltolerans mot våld
    Läs Sverigedemokraternas radikalfeministiska artikel ….
    Jag tycker det är märkligt att Linus Bylund fokuserar på kvinnorna och endast tar upp att kvinnor känner sig otrygga I ”Nationella trygghetsundersökningen 2007″ samt Folkhälsoenkät 2007″ och glömmer bort att beskriva männens trygghetsundersökningar ..

    Fler ex. Sverige har blivit ett samhälle där kränkningar, hot och våld mot kvinnor tillåtits bli vardag. Linus avslutar med att på två rader beskriva män.
    Men vi får absolut inte se våldet och otryggheten som isolerade kvinnoproblem. DELS ÄR ÄVEN MÄN UTSATTA FÖR VÅLD OCH ÄVEN MÄN KÄNNER SIG OTRYGGA, och bortsett från det så är kvinnors problem naturligtvis hela samhällets problem, alla har vi ju systrar, mostrar, mödrar och fruar, alla känner vi av otryggheten.
    Robban
    Är linus.bylund@sverigedemokraterna.se en Radikalfeminist?
    Linus skriver om att kvinnors problem är hela samhällets problem och nämner ej om männens problem är hela samhällets …

  23. pablohoney_4 skriver:

    Genuskarusellen snurrar allt snabbare, snart måste väl någon åtminstone flyga av. Genusbarocken fortsätter på det fria och oberoende SVT, dvs. fritt från män.

  24. Matte Matik skriver:

    Själv valde jag PP även om det tog emot då de internt tydligen haft nåt kvoteringsliknande system då det är få kvinnor bland medlemmarna. Jag tycker själv inte det är något de borde skämmas över, jag tror det råkar vara så att män i allmänhet är mer intresserade av de frågor partiet bedriver. Jag blev iallafall väldigt glad när jag upptäckte att deras vice partiledare Anna Troberg kallar sig själv för stolt könsförrädare och offentligt uttalat sitt stöd för Pär Ström :

    http://www.annatroberg.com/2008/01/28/jag-ar-en-stolt-konsforradare/
    http://www.annatroberg.com/2008/08/08/hur-tidigt-pa-morgonen-ar-det-egentligen-hyfsat-att-forsoka-tvangsmata-folk-med-oonskade-offerroller/

    Så även om de inte tagit avstånd från feminism känns det bra att rösta på ett parti där högsta kvinnan personligen gör det. Så tänkte jag iallafall.

  25. Adam Weisshaupt skriver:

    Matte,

    Träffade Anna Troberg alldeles nyligen, hon verkar störtskön. Dessutom delade hon gratis,ut hennes bok ”Chefer från helvetet” som är skriven med massor av ironi, syrlighet och humor. Kan inte sluta läsa den.

    http://www.annatroberg.com/2010/05/24/chefer-fran-helvetet-2/

    Bestämmer mig imorgon vilka jag ska rösta på men jag har en annan ingång en Matte Matik då jag kommer att rösta på det parti som gör mest för män och deras problem. Några partier är naturligt uteslutna således också en hel ”röra” som ju ställt till det tillräckligt. Då det närmast är stämplat som terrorism idag att som politiker inte bekänna sig feminist så kan jag skönja en mognad hos alliansen i denna fråga. De är helt enkelt mer individinriktade och detta är ju en motsägelse till feminismen i sig som ju är den största och mest kollektivpositiva ismen någonsin.

    Men men men vi får se om det inte blir PP i alla fall då deras kärnfrågor om integritet, fri kunskap och ett frisläppande av patent tilltalar mig mycket. Om det inte fanns block så skulle rösten per automatik falla på dem, eller kanske ska man i alla fall…….?

    Något förvirrad inför morgondagens val.

  26. Matte Matik skriver:

    Adam: Jag har varit förvirrad jag också, och hade det varit så att det varit jämnt mellan blocken så hade jag definitivt lagt en motröst mot genusröran. Camilla Lindberg hade också personligen kunnat få min röst men som jag förstår det kan man inte kryssa henne om man inte bor i Dalarna?

  27. katten skriver:

    Du är tydligen förtjust över hur romerna behandlats i Frankrikre. Att du var så läskig hade jag inte trott. Men det stärker ju bilden av SD som ett parti som vill kasta ut
    en massa folk. Vart ska ni dra gränsen? Ni har aldrig talat om vilka kriterier ni ska använda?
    När ni rensat landet på det mesta ”slöddret” och ni sitter där i högkvarteret och
    undrar vad ni ska göra härnäst – och det då uppdagas att Jimmy oäkta Zigerare/
    oäkta svensk, vad ska ni då göra med honom? Skicka honom till Rumänien?
    Det finns ju säkert någon annan som ivrigt gör anspråk på hans plats.

    Själv har jag valloner bland förfäderna, och min sons fars förfäder kommer från
    polen och Skottland. Var ska ni dra gränsen? Hur ser ni ut som ”riktiga svenskar”.
    Ska ni börja DNA-tsta folk för att bestämma om de är svenska eller ej? DNA-test har ju varit på tapeten slitigt här på bloggen. Koll och kontroll -det vill ni ha till varje pris

    Ni påminner mig om en händelse jag råkade ut för när jag var sådär 12 år. Ett par
    tjejer till och jag stack iväg på ett tältmöte/frälsningsmöte. Det var spännande till en början när predikanterna domderade från predikstolen. Budskapet var : är du frälst
    eller ska du hamna i helvetet?! ”Innanför eller utanför, vart ska du stå en gång?”
    sjöng man. Sen kom man ut i publiken oxh la labbarna på oss. Vi fick höra att vi
    var förtappade. Lisbet hade ju t o m läppstift och då var hon sjupt fallen, fick
    vi höra.

    Vad ni håller på med är något liknande. Sorterar folk i riktiga och oriktiga. Jag tycker det är ett fullständigt sjukt tänkande.

    Vad gäller jämställdhet har ni bara några vackra fraser i partiprogrammet men
    i övrigt tomt på substans. Slutmeningarna avslöjar att ni inte vet vad ni talar om
    när det gäller genusforskning och genuspedagogik. Men gormar om det – det gör ni. Feminism – det använder ni som skällsord, hån-ord och förlöjligande. Det är att göra det lätt för sig. Då slipper ni argumentera i sak. Och behöver inte ha tänkt en tanke. Bara skräna med de andra grabbarna.

    I dag fick jag röstreklam i brevlådan från SD för tredje gången. Jimmy ser så söt ut
    på bilden, men jag vågar sätta några hundralappar på att han är en liten zigenare
    innerst inne. Jag tycker inte det är något fel i det. Ivarje fall inte hans fel. Han duger
    som svensk medborgare ändå. Men om han ska vara någon slags bättre människa
    för att han är svensk – då är jag inte med.

    Vale amice!

Google