Könsdebatten handlar om fel saker

21 juni 2010, av Pelle Billing

Män har makten, män har de bra jobben, män tjänar mest pengar. Kvinnor är underordnade, kvinnor diskrimineras, vi ska tycka synd om kvinnorna.

Detta är den variation som funnits i jämställdhetsdebatten sedan debatten en gång uppstod. Med en dåres envishet kablas samma budskap ut till oss gång på gång. Frågan är vad som egentligen krävs för att få in nya nyanser, och för att få debattörerna att erkänna att tiderna förändras – långt mycket snabbare än de flesta av oss är medvetna om?

Metro informerar oss om att nu tar kvinnorna över männens jobb, då kvinnor i rask takt håller på att ta över yrken såsom ekonom, läkare, jurist och tandläkare. Konstigt vore väl annars eftersom nästan dubbelt så många kvinnor tar ut en examen från universitet och högskola, vilket på tjugo år sikt kommer att få rejäla konsekvenser:

I dag har 39 procent av kvinnorna i åldern 20–64 år en eftergymnasial utbildning. Den andelen väntas öka till drygt 50 procent. Bland männen väntas ökningen bli betydligt mindre, från 31 procent i dag till 36 procent år 2030.

Frågan är hur prognosen ser ut för 2050? 38 procent män och 61 procent kvinnor med eftergymnasial utbildning?

”Tycka-synd-om-kvinnorna-paradigmet” är alltså högst otidsenligt i ett samhälle där flickorna springer nästan dubbelt så fort som pojkarna, och skaffar sig de utbildningar som krävs för att få bra jobb och för att styra samhället.

Elise Claesson är en av få debattörer som vågar erkänna detta rakt ut, och i dessa bröllopstider formulerar hon det som att prinsessorna har framtiden för sig. Den nyblivne prins Daniel måste som bekant kalla sin hustru för ”kronprinsessan” och gå några steg bakom henne, vilket aldrig skedde förr i världen, när äldste sonen var den som blev kung. Intressant i sammanhanget är för övrigt att i sann feministisk anda har man möjliggjort det för kvinnor att bli kronprinsessor, men inte för män att gifta sig till titeln ”kung” – medan kvinnor fortsatt kan gifta sig till titeln ”drottning”.

I Expressen sammanfattar Johannes Forssberg hur förhållandet mellan män och kvinnor håller på att förändras, genom att göra prins Daniels roll som metafor för den roll framtidens män får vänja sig vid: Ett liv i skuggan av sin mer framgångsrika kvinna. Tyvärr sammanfattar han det på ett sedvanligt mansföraktande sätt, vilket markerar att Forssberg själv ännu inte riktigt orkar med att utmana den rådande könsdebatten:

Med tanke på hur lata och dåliga killarna är i skolan måste de vara beredda på ett liv i skuggan av sina framgångsrika tjejer. Statusförhållandet i relationer mellan killar och tjejer är på väg att ändras och det är roligt att det är kungahuset som visar vägen.

Vad tror du själv? Är det ofrånkomligt att kvinnor kommer att ta över högstatusjobben, och att den s k jämställdheten utmynnar i ett matriarkat?

 

57 kommentarer på “Könsdebatten handlar om fel saker”

  1. Håkan skriver:

    Problemet Pelle är att även om det är 99% kvinnor som utexamineras från de högre utbildningarna så kommer det vara synd om kvinnor om det fortfarande kommer vara män i den absoluta toppen, i alla fall enligt dagens feministiska synsätt.

    Att det kommer vara det är inte helt otroligt. Vilka kommer de männen vara som tar sig fram och tar en examen? Jo, precis som de första kvinnorna som tog högre examen så är det de som har kunskapen OCH en jävla kämparanda. Men dessa män kommer inte stanna vid att ta examen utan, precis som mansrollen ”kräver”, kämpa sig upp till den yttersta toppen.

    Så om vi 2050 fortfarande har en majoritet män i yttersta toppen så kommer jag, gammal och senil, inte vara så förvånad!

    Och jag kommer inte heller vara förvånad om det även då pratas om att vi måste kvotera in kvinnor till styrelserna trots att lagren under till stor del domineras av kvinnor. För inte kan det vara så att det är fel på kvinnorna? :-)

    Det är vad jag tror!

  2. Urban skriver:

    Förmodlingen kommer denna ”högre utbildning” att förlora sin status då män är duktiga på att upprätthålla status och ta betalt för sina tjänster. Den klassiska hållningen om att där kvinnor tågar in så tågar makt och status ut är nog inte helt tagen ur luften. Jag tror dock snarare på att det handlar om att konkurrensen blir större och större; varför betala för en dyr man eller kvinna i väst när man kan få en kompetent kines till en tiondel av priset. Globaliseringen fanns ju inte för femtio år sedan då männen gjorde karriärer och kvinnor var hemma med barnen.

    Ett intressant argument, som vi förmodligen kommer att få höra mer av i framtiden, är ”kvinnor är mer högutbildade än män, därför ska de sitta på styrelseposter”. Jag chockas över denna världsfrånvända prinsessmentalitet: Jag HAR en hög utbildning och då ska jag HA en styrelsepost. Duglighet, framåtanda och förmågan att skaffa kunder och få businessen att blomstra betyder plötsligt ingenting för en self-made-kille mot att någon högutbildad tjej med prinsessattityd hävdar sina formella meriter och visar upp ett diplom. Det övergår mitt förstånd att alla dessa högutbildade kvinnor – som ju tagit över högskolan – inte startar några företag och anställer folk. Här skulle vi maskulister kunna börja förebrå dem och hävda att de inte tar sitt samhälleliga ansvar och tar lånen och riskerna för att starta firma, bli enterprenörer och sätta folk i arbete. Ungefär som vi män kan hävda, som Pelle ofta med förtjänst påpekar, att kvinnor inte tar tillräckligt ansvar för familjens ekonomiska försörjning då de vill vara hemma så länge med barnen.

    Och rent principiellt har ju Pelle rätt om det mansföraktande ”lata och dåliga killar”; samtidigt så säger det en hel del om oss mäns förmåga att tala i klarspråk och kunna se sanningen i vitögat. Jag anser ju t ex att män har sig själva att skylla att situationen är som den är när det gäller den urspårade jämställdheten, just för att vi inte satt gränser och ställt motkrav. Det är en styrka som vi män har och som blir så tydligt när det duttas med högutbildade kvinnor som om de vore barn som alltid måste få både hängslen och livrem. Ska det duttas med män på samma vis i framtiden har vi inte vunnit något. Men naturligtvis: Ingen hade kunnat skriva om någon obekväm ”sanning” om kvinnor på samma generaliserande sätt som Johannes Forsberg uttalar sig om unga män i sin krönika, här råder verkligen inte samma villkor mellan könen.

  3. Matte Matik skriver:

    Jag tror också att det fortfarande kommer att vara män på toppen inom näringslivet. Som Urban skriver är det t.ex. intressant att se att trots att kvinnor har högre utbildning idag är det inte de högutbildade kvinnorna som startar företag. Min gissning är att det handlar om risktagande och att kvinnligt risktagande inte premierats för överlevnadens skull, medan manligt risktagande varit nödvändigt. Det slätar man inte ut på ett par år, oavsett i vilken utsträckning detta beteende kan hänföras till biologi eller socialt samspel.

    Faran är om rörelsen för ”reell jämställdhet” av den anledningen inte kommer att ge sig utan till varje pris måste ha 50/50 kvinnor och män i toppen (eller mer än 50 kvinnor). Jag tror detta är omöjligt att uppnå även om man skulle vilja det. De destruktiva följderna av den reella jämställdhetens framfart syns redan idag (mäns lägre utbildningsnivå, farligare jobb t.ex) och kommer inte att bli mindre synliga framöver. Jag hoppas vi kan vända denna utveckling – för både mäns och kvinnors skull.

  4. Jax skriver:

    Ta detta på allvar!

    Kvinnor har i 50 år dresserats att de skall ta för sig och hålla ihop för att ta för sig. Står någon ivägen är det en förtryckare eller ett gubbslem. ”Kvinnor kan” kampanjen har lett till att kvinnor allt oftare har ett självförtroende som inte riktigt är förankrat i verkligheten.

    När dessa kvinnor får positioner som innebär möjlighet till makt och kontroll börjar de omedelbart att missbruka dem. I kvinnodominerade yrken har män inte lätt att göra sig gällande oavsett kompetens och duglighet. Jobbet skall gå till en kvinna, punkt.

    Som stöd har kvinnor hela det politiska och masmediala etablessimanget. Detta kommer att ta tid att vända rätt igen.

  5. Mattias skriver:

    Jag tror inte det är riktigt så enkelt. Jag har ägnat hela mitt yrkesverksamma liv hittils åt att slåss med andra strebers om karriärplatser. Mestadels män, men absolut en del kvinnor med. För mig är det ingen större skillnad, alla andra är fiender i den situationen. Kvinnor eller män. Spelet är redan mycket hårt och kräver extrema offer. Så jag är van att slåss för min många gånger priviligerade situation. Jag känner inte igen mig i den bilden av lata män som ofta beskrivs och ser inte de nya karriär-kvinnorna som ett större hot än de karriär-män jag kämpar med och emot idag.

    Däremot tror jag att det kommer att öka på skillnaden mellan folk med och utan ambition. Män kommer höja sig ett snäpp till och det finns inte längre någon plats för mellanskiktet (de som har talang men inte orkar/vill/prioriterar att satsa). För kvinnor innebär det kanske att deras lite mer samlade ambitionskikt delar upp sig liksom männens, i de med och utan (eller lite) ambition.

  6. Matte Matik skriver:

    @Jax: Det är det som är så farligt – att man tutar i en grupp människor att de är förtryckta. Att de minsann är förbisedda, och att de därför måste se till att ta för sig. Den här mentaliteten gör att de av gruppen som får makt kommer att göra allt för att hålla sig kvar, bryta regler och lagar för att få in fler av sina egna och behålla makten eller få mer makt. De är ju förtryckta – de jämnar bara ut oddsen lite! Vad gör det om de ljuger, diskriminerar eller bryter lagar? De har fått lära sig att det är så ”patriarkatet” gör. De tävlar ju bara på lika villkor – när män (dristar jag mig till att tro) knappast längre har några maktklubbar där man stänger ut kvinnor för att de är just kvinnor. Istället för att bekämpa påstådda könsdiskriminerande maktklubbar skapar feminismen sådana.

  7. Håkan skriver:

    @Mattias

    Exakt det som jag menade, de männen som går högre utbildning kommer i högre grad vara motiverade att ta sig uppåt. Det är därför inte helt otroligt att det fortfarande kommer finnas en större andel män i de högre skikten av samhället än vad det finns kvinnor.

    Själv är jag motivationshandikappat och gör det jag skall och är stolt över att andra tycker jag gör ett bra jobb. Någon karriärspelar är jag inte och kommer aldrig bli VD!

  8. vmm skriver:

    Min tes är ju att all ojämställdhet i själva verket är just den här bilden vi alla har av att kvinnor är diskriminerade, förtryckta och offer och män är priviligierade och förtryckare. För att få jämställdhet bör vi alltså sträva efter att ändra den där mentala bilden. Feminismen, som ju går ut på att berätta för oss just det där att kvinnor är diskriminerade offer och män är priviligierade förövare, måste därför bekämpas ifall vi vill ha jämställdhet.

    Så länge den där mentala bilden av könen finns så saknar det betydelse att kvinnor har högre utbildning, det spelar ingen roll hur många kvinnor det sitter i styrelser eller hur mycket kvinnor tjänar. Sådant är helt sekundärt och kommer inte att påverka vår syn (t.ex. om det skulle visa sig att kvinnor tjänar mer än män så kommer sådana undersökningar att tystas ner eller anses ointressanta eller så kommer alla då att börja prata om att kvinnor drabbas hårdare av vårt skattesystem eller att pengar bara leder till problem – fakta kommer att tolkas utifrån vår mentala bild av könen).

  9. steffo skriver:

    Feminismen och misandrin har nu lett till att flickor prioriteras i skolan och pojkar diskrimineras vilket leder till att kvinnor får bättre möjligheter i livet genom att dom har större möjligheter att komma in på attraktiva utbildningar och skaffa sig ett bättre jobb och en bättre tillvaro än deras jämnåriga manliga konkurrenter. Detta anser jag vara den största jämställdhetsorättvisan alla kategorier. Det leder också till de största konsekvenserna. Vill feministerna ha det så, även när det gäller deras egna söner? Framtidsscenario: Välutbildade kvinnor med högstatusyrken som jobbar deltid. Lågutbildade män med lågstatusyrken som jobbar heltid. Kvinnorna behåller kontrollen över barnen, dvs dom dominerar i yrkeslivet OCH hemmalivet. När kvinnor får barn VILL dom inte jobba heltid. Männen vill jobba heltid, ÄVEN när dom har fått barn. Män vill förverkliga sig och visa sig dugliga på arbetsmarknaden i större utsträckning än kvinnorna. Männens vilja att arbeta utanför hemmet bär ju samhället framåt. Hur skulle samhället fungera utan män som arbetar? Om man genom statsfeminism från början hindrar männen att göra karriär genom att blockera dem från högre utbildningar hämmar det sammhället i stort.

    Männen är framtidens underklass. Ganska dystra framtidsutsikter.

  10. Kenneth skriver:

    Män kommer alltid att behöva maktarenor för att kunna imponera på kvinnor. I grunden handlar det om sex, antar jag. I sinom tid kommer styrelserummen att fyllas av kvinnor som kommer att tvingas inse att makten och besluten har flyttat någon helt annanstans. Och där männer styr och bestämmer.

    Det är naivt att tro att männen skulle acceptera att leva i ett matriakat där avgörande beslut om pengar, jobb och makt tas av mestadels kvinnor.

  11. Urban skriver:

    Antagligen kommer styrelsearbete att förlora sin attraktionskraft den dagen som det blir föremål för kvotering och män hittar istället nya arenor för sin framåtanda. Företagandet kommer säkerligen att ändra karaktär och ab:et kanske inte ses som något att sträva efter.

    Läste i DN för några år sedan att unga män slutat utbilda sig utan ser till att få in en fot på ett företag och erbjuds intern utbildning istället. Det är här som jag tror att vi snart kommer att få höra att krav ställs på att högre formell utbildning alltid ska bestämma lönen, inte den praktiska dugligheten, förmågan att skaffa kunder och dra in kulor till firman.

  12. Jack skriver:

    Johannes Forsberg har målat upp sig som en fiende till män. Det är gammal typisk ridderlighet, med funktionen att försöka framstå som mer lämplig kandidat till fortplantning genom att skada andra män. Han är kanske helt omedveten om det.

    Det beteendet kan vara mansrörelsens största fiende. Om män kan agera stärkande mot varandra istället kommer utvecklingen att vända för män och samhället. Att det är möjligt att män hjälper varandra till sexuella partners är bevisat inom t ex PUA rörelsen. Iaf den mer ideella delen.

    ”Är det ofrånkomligt att kvinnor kommer att ta över högstatusjobben, och att den s k jämställdheten utmynnar i ett matriarkat?”

    Matriarkatet har redan inlemmat samhällsstrukturerna om man ser till lagar och förordningar, likaså kommunikationen mellan människor, såväl massmedialt, samhällskommunikativt och kulturellt samt mellan enskilda personer.

    Vad kan högstatus vara för olika saker, kan man för övrigt fråga och vad ger respektive kan man fråga sen. Men egentligen är frågan kanske ”kommer män få det jävligare”..ser man på politikens förändringsarbete världen över är svaret tveklöst ja.

    Ur askan i elden, men frågan är om en fågel fenix kommer resa sig sedan. Det finns en risk att samhället skiktar ur män alltför mycket. När ordningen inte tillfredställer mäns behov alls är samhället som en stor främmande maffia som exploaterar vissa män och lämnar övriga att dö. Det blir således det moraliskt riktiga för män att attackera förtryckarna. Detta kommer att vara sprunget ur biologiska signaler utifrån sådant som svält och isolation vilket ideell programmering inte kan dölja från individen. Även om det under lång tid går att skuldbelägga män själva för så att de riktar sin energi mot att förstöra sig sjäva istället för förtryckarna är jag ”tveksam” till att det kommer hålla i evighet.

  13. David Holman skriver:

    Detta börjar mer och mer påminna om nazityskland där man utmålade judarna till allt ont som hänt Tyskland. Kommer svenska män också sättas i koncentrationsläger måntro?

  14. Lorem ipsum skriver:

    Allt feminismen behöver för att bli framgångsrik är någon som förser den med mat och kläder.

  15. Anders B Westin skriver:

    Detta är väl en naturlig utveckling i en postmodernistisk kultur.

    Jag ser två huvudorsaker:

    1) Sveriges utbildningssystem började förakta teknik och industrialism redan i slutet av 60 talet. Grundskolan och numera gymnasiet har genomgått en extrem feminisering och postmodernistisk kultursvängning.
    Pojkar saknar manliga förebilder igenom en stor del av skoltiden. Många grabbar upplever skolan som extremt feminin vilket automatiskt leder till att även fascinationen för skolkunskaper dippar.
    Det är det ena spåret.

    2) Män kan försörja sig på en fri marknad som bilmekaniker, snickare, hantverkare, grovjobbare, transportsektorn mm. Många lockas av det sk fria livet befriat från kvinnligt reglemente.
    Snart har en manlig hantverkare högre status än en kvinnlig jurist. Kvinnliga läkare, tandläkare och präster kommer att i en framtid att betraktas som själasörjare och snälla människor som inte hotar den manliga statusen. Arkitektyrket har sedan länge förlorat en hög grad av dess tidigare status. Makten finns mest hos entreprenörer och olika typer av ingenjörer och civilingenjörer. Arkitekter ritar fasader och planlösning på löpande band. Ett extremt slitigt yrke med vidriga arbetstider om man skall bli en stjärna.

    Lika är det veterinärsyrket. är ju också ett själasörjande yrke.

    Det är väl bra att kvinnor hittar yrken som de kan jobba med.

    Det viktiga är att vi får tillbaka statusen för teknik och entreprenörskap.

    För detta behövs en helt ny skola med 50 % manliga lärare och ett fokus på nyskapande processer som bygger välfärd.

    Kanske måste vi återigen gå tillbaka till pojk och flickskolor där den manliga arketyp som flytt skolans värld återigen ges möjlighet att bygga en skola med manlig status.

    Annars så går landet mot fattigdom och utslagning.

    Det skall inte handla om en kamp mellan män och kvinnor. Vi skall bygga välstånd och inte gräla.

    Välstånd byggs av positiv sexuell selektion. Att göra kön på kreativa arenor.

    Undergången byggs av hämningar och låsningar och det ständiga gnället.

  16. Lorem ipsum skriver:

    @Anders B Westin:

    Tack och lov så finns det inte poststrukturalister som bygger flygplan eller genomför bypassoperationer.

    När prestation i form av konkreta, mätbara och nyttiga resultat är det som räknas så flyr alla dessa människor fältet. För det enda som dom kan prestera är en massa varmluft och gnäll.

  17. Yaki skriver:

    Sverige är redan ett matriarkat vilket bevisas här

    http://www.yakida.se/jammakt.html

    och här är metodförklaringen

    http://www.yakida.se/forklar.html

  18. Matte Matik skriver:

    Stötte på Facebookgruppen ”Integrera männen nu” och var tvungen att göra en Transgenus på den:
    http://mattematiksblogg.blogspot.com/2010/06/integrera-invandrarna-nu.html

  19. Jack skriver:

    På svd står idag att läsa om förintelsen och jag upptäckte nedan formulering:

    ”Direkt efter den tyska invasionen av Sovjetunionen den 22 juni 1941 inledde SS specialstyrkor och polisbataljoner, inte sällan med medhjälpare ur lokalbefolkningen, massavrättningar: först endast av judar i vapenför ålder men inom kort även av barn, kvinnor och åldringar

    Fetläggning utförd av mig för att uppmärksamma att när människor dödas skriver man inte män, när det uppenbart är just vad det handlat om.

    http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/babij-jar-och-forintelsens-ostliga-utposter_4896309.svd

    Det vore kanske intressant att köra transgenusmotorn baklänges på denna och se om man inte får något som liknar scum, en av de viktigaste feministiska texterna.

  20. Jack skriver:

    Mer ur artikeln.

    ”Under krigsåren fick den nazistiska propagandan i ockuperade områden – genom radio, filmer, flygblad, broschyrer samt dagspress – ett visst genomslag för sitt antisemitiska budskap. Nazistpropagandan i filmer och utställningar kunde utgå från det faktiska förtrycket och de verkliga missförhållandena som hade förekommit i Sovjet och som på ett lömskt sätt gav de judiska kommissarierna skulden. Bedömningen av den nazistiska propagandans effektivitet kan ha föranlett Sovjet att i sina officiella kommunikéer hålla tillbaka information om det direkta hotet mot den judiska befolkningen. ”

    Känns skrämmande likt om man ersätter judar med män och nazister med feminister, kanske Sovjet med Sverige.

    Är det inte så att kvinnor svart på vitt haft mer rättigheter än män och mindre skyldigheter än män de senaste 90 åren , ändå eller kanske just därför fortsätter den feministiska maktpsykosen starkare än någonsin?

  21. Matte Matik skriver:

    @Jack: Jag har tänkt länge på att göra det möjligt att köra Transgenus ”baklänges” (det enklaste är att bara lägga in en ny översättningstyp). Vi får se om det blir av.

  22. per hagman skriver:

    Ställd fråga var !
    —Vad tror du själv? Är det ofrånkomligt att kvinnor kommer att ta över högstatusjobben, och att den s k jämställdheten utmynnar i ett matriarkat?
    .
    — Enligt min mening har vi redan ett matriarkat i samhället.
    Det matriarkat jag ser inom ffa kommuner/ landsting är infantilt , jagstarkt , självhävdande.
    — Det krävs ett rejält könskrig för att skapa förutsättningar för samhandling ledande till en balanserad jämställdhet.
    /.
    Per Hagman

  23. Mellan mjölk och syren skriver:

    Människan är en biologisk varelse. Det manliga könet kan tryckas ned, därom råder inga tvivel. Problemet är att vi inte lever i en skyddad verkstad, västvärlden kan således ändra ordningen (till ett matriarkat) – men kommer att bli utkonkurrerad. Tyvärr.

  24. Magnus skriver:

    ”Framtidsscenario: Välutbildade kvinnor med högstatusyrken som jobbar deltid. Lågutbildade män med lågstatusyrken som jobbar heltid. Kvinnorna behåller kontrollen över barnen, dvs dom dominerar i yrkeslivet OCH hemmalivet. När kvinnor får barn VILL dom inte jobba heltid. Männen vill jobba heltid, ÄVEN när dom har fått barn.”

    Detta tyckte jag lät väldigt träffande. Jag har själv sett exempel på detta i verkligheten. Kommer det att bli så att kvinnorna mer och mer tar över den formella och ekonomiska makten i samhället, samtidigt som de behåller makten över barnen och familjen ?(en makt som det för övrigt inte tillerkänns att de har). Inkvotering kommer ju de facto innebära att kvinnor inte behöver jobba lika mycket för att nå toppositioner, då kanske de ges utrymme att dominera på båda områdena, vem vet.

  25. Per hagman skriver:

    Før mig , får alla nå sina personaliga mål hær i livet , såvitt int det førtrycker mig.

  26. Anders B Westin skriver:

    En del av kommentarerna är extremt dystopiska.

    Fixar vi skolan så ordnar sig resten.

    Men inte fan kan vi män fastna vid dataspelen och pokerborden.

    Då rasar kulturen och då är det kört. På riktigt.

    Bygg riktiga företag och var kreativ.

    Då vill damerna ha oss.

  27. Gonzo skriver:

    De unga männen gick till Moderna museet för att se på konst.
    I stället blev de utsatta för en sexattack – som ingick i konstverket.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7351927.ab

  28. Nils Davoust skriver:

    Är inte skolan i själva verket något av en fälla för kvinnorna?
    För tanken med skolan är att man får framgång genom att kunna ”göra som fröken säger”, man får framgång genom att anpassa sig, genom att bli bra på det som redan är väletablerad kunskap. ”Typiskt tjejerna.”
    Många killar kan däremot nå framgång, bli populära, genom att vara oregerliga och sätta sig upp mot skolans idé. De går sin egen väg, de tar risker.
    Undrar om det inte i varje feminist bor en liten skolflicka som är upprörd över att killarna inte gör som fröken säger?

  29. Urban skriver:

    Anders B Westin: Killars data- och pokerspelande är förmodligen en indikation på var krutet kommer att läggas i framtiden. Innovativa dataspel, nya idéer och nya företag.

    Och om mansfrigörelsen går ut på att ”Då vill damerna ha oss” så hoppar jag gärna av; jag gör det här för min egen och andra mäns skull och för att vi ska slippa mötas av en massa diskriminerande lagar och annat skit.

  30. Matte Matik skriver:

    @Gonzo: Hovrätten menade att fotografen saknade uppsåt eftersom han trodde att killarna var med på snoppchocken

    Bara jag som tycker att man använder sig av förlöjligande här? Kan ni tänka er att man skulle skriva framstjärtschock eller något liknande om det handlade om kvinnor som blivit antastade på det här sättet? När det nu var en Warhol-relaterad grej – kvinnan kanske skulle föreställa Solanas? ;-)

  31. Gunnar skriver:

    Är inte riktigt en kommentar till denna bloggposten, men kanske intressant ändå:
    Svenskt rekord i falska anmälningar om våldtäkter och misshandel från en och samma kvinna, mot två olika män?
    Åtalas för falsk tillvitelse – blir dömd?
    http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6097061

  32. Gunnar skriver:

    @Matte Matik:
    @Gonzo: Hovrätten menade att fotografen saknade uppsåt eftersom han trodde att killarna var med på snoppchocken

    Bara jag som tycker att man använder sig av förlöjligande här? Kan ni tänka er att man skulle skriva framstjärtschock eller något liknande om det handlade om kvinnor som blivit antastade på det här sättet? När det nu var en Warhol-relaterad grej – kvinnan kanske skulle föreställa Solanas? ;-)

    Det värsta tycker jag är den manligt ansvariges åsikt ”otroligt löjlig”, om att killarna tagit mycket illa vid sig av händelsen!
    Män / killar ska tydlige tåla vad som helst utan att reagera!
    Känns bra att domstolen inte tyckte så utan dömde kvinnan som gjorde det för ofredande i alla fall.

  33. Matte Matik skriver:

    @Gunnar: Har råkat ut för samma sak en gång, inte på Moderna muséet dock. Man vet inte riktigt var man ska ta vägen… Kan ju inte klippa till kvinnan ifråga. Det som var värst var att folk runtomkring som såg det skrattade åt det, det var tydligen roligt. Antar att det är nåt man ska tåla som man. Inget man dör av men trevligt vad det definitivt inte.

  34. Jack skriver:

    Matte Matik,

    Sexuellt ofredande, straffbart upp till 2 år. Fråga personen om dess namn. Ring därefter polisen och gör en anmälan. Du har också rätt till nödvärn. T o m nödvärnsexcess om omständigheterna är sådana att du svårligen kan besinna dig. Men har hon ett grepp är det föstås lite som att stå med kniven mot halsen. Du borde ha rätt till skadestånd om ca 5000 kronor. Det är viktigt att börja sätta ned foten. Annars utsätts en annan man nästa dag. Att folket runtomkring skrattar är ett sjukt exempel på matriarkatet Sverige där män inte har rätt till sin egen kropp.

  35. Matte Matik skriver:

    @Jack: Det var ett par år sedan det hände, var inte insatt i dessa frågor då, så jag är lite sent ute. ;-) Idag skulle jag förhoppningsvis agera på ett annat sätt. Jag vet inte om jag skulle orka med att göra en anmälan men åtminstone skulle jag tydligt markera att man inte beter sig på det sättet. Då det hände blev jag så paff att jag inte visste vad jag skulle göra. Tyckte det hela kändes väldigt pinsamt.

  36. Jack skriver:

    Matte Matik,

    Grävde vidare av eget intresse…

    Du har också rätt att göra ett gripande.
    ”RB 24 kap 7 § Om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa honom även utan anhållningsbeslut.
    Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.”

    I detta får du bruka våld.
    Enligt polislagen får envar ”i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld om någon som skall… med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller …annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande,”

    Du får även skyddsvisitera. Envar:
    ”som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i
    anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig
    1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand”

    Sedan även:
    ”BrB 24:2 § Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller
    annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på
    annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen,
    får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen skall
    hindras eller ordningen upprätthållas…”

    Om du griper gärningskvinnan i fråga har du inte rätt att frisläppa henne efteråt utan måste överlämna skyndsamt till polis. Är gripandet felaktigt har du inte rätt att frisläppa ändå. Om du gripandet gjorts mot fel grund och du istället gjort dig skyldig till olaga frihetsberövande, fastän du med rimlighet trodde du gjorde rätt, så är dock detta inte straffbart.

    Alltså, grepp om pung eller penis är sexuellt ofredande, beroende på kraft potentiellt också misshandel, och gör det rätt att frihetsberöva vederbörande med försvarligt våld. Om man i detta blir attackerad själv har man rätt till nödvärn och därmed med rätt till våld som inte är uppenbart oförsvarligt, och man har t o m rätt till nödvärnsexcess beroende på omständigheter.

  37. Matte Matik skriver:

    @Jack: Intressant! Jag tror däremot att om man skulle försöka ”gripa” en kvinna som tar ett skrevgrepp på en på krogen så skulle man bli övermannad av x antal män innan man hinner förklara vad saken gäller (och utskrattad om man lyckats förklara vad det handlade om). Jag skulle nog vara hyfsat nöjd med mig själv bara jag förmått mig knuffa bort människan ifråga och kunnat skrika ”låt bli att tafsa på mig, kärring!” eller liknande.

  38. Jack skriver:

    Matte Matik,

    Ja, precis, det rör vad jag kallat tidigare för ett socioemotionellt berättigande som män saknar. Det gäller allt möjligt upprätthållande av ens lagliga rätt och ens naturliga rätt som dock inte accepteras av folk omkring. Vi har på olika sätt fått ett raster för ögonen (och hjärtat) som sorterar in upplevelser på ett mycket ofördelaktigt sätt för män.

    Det krävs ett aktivt proaktivt informationsspridande för att män faktiskt ska få de rättigheter vi enligt lag borde ha.

    Den fysiska styrkan som oftare landar hos män än kvinnor är mest en nackdel när ens rättigheter tilldelas, men om den går att använda till att faktiskt göra gripanden direkt av gärningskvinnor så väger det upp en aning. Det är förstås viktigt att ha vittnen. Jag läste om kvinnor som skryter på face book dagen efter om hur mycket pengar de ska få för att de blivit våldtagna dagen innan. Detsamma skall såklart gälla för män som blivit greppade i skrevet.

    Apropå berättigande kan jag nämna en situation där jag själv var med i ett idrottsammanhang. Flera herrlag och ett damlag ställde upp från klubben. Mitt herrlag gjorde den bästa sportsliga insatsen från klubben med råge. Även ett damlag ställde upp och kom toksist. Damlaget hade blivit en möjlighet delvis genom att herrarna tagit tid att kostnadsfritt introducera och träna damerna. När nyhetsartikeln om tävlingen skulle skrivas var rubriken att damerna deltog. Mitt eget lags deltagande,som var det främsta rent sportsligt, hade glömts bort inte bara i rubriken utan i hela artikeln. Vi var inte ens med. Jag mailade då artikelförfattaren och meddelade att det inte var okej att sätta deltagande inte bara före prestation bara för att det är kvinnor utan också till den grad att man helt glömmer bort de som håller uppe nivån och dessutom till viss del möjliggjort damlagets deltagande. Svaret jag fick från en äldre herre var att jag skulle vara glad för att andra inte visste om hur jag var, egoistisk och chauvinistisk och att mitt mail var något mycket fult läts jag förstå…

  39. Matte Matik skriver:

    @Jack:

    Det behandlande du fick pga ditt mail tycker jag går att koppla till de politiska strömningar som möjliggjort den feminism vi ser i samhället idag. Vissa vill på kompensera för att människor inte har samma förutsättningar i alla olika sammanhang. Det blir därför fult att vara duktig om man hör till fel grupp av människor, t.ex ditt idrottslag.

    Det pratas om att vi ska avskaffa jantelagen men jag uppfattar det snarare som att man använder detta som argument för att lyfta fram de som ingår i de grupper som anses förfördelade. T.ex. är det bra om du är kvinna och duktig, men är du man och duktig är du ond eftersom du trycker ner kvinnor och tar deras plats. En mans prestation blir på detta sätt inte lika mycket värd som en kvinnas prestation. Att samhället förlorar på att den som presterar bäst hålls tillbaka, oavsett kön, folkgrupp etc spelar tydligen ingen roll. Jag tycker man ser dessa värderingar även i skolan – att duktiga elever ska hållas tillbaka för de andras skull – även om samhället i stort tjänar på att de som är duktiga får utveckla sin kapacitet. Det är viktigare att alla har samma betyg. Förutom vissa undantag, t.ex. sport och musik – där det är okej att tävla.

  40. Jack skriver:

    Matte Matik,

    ”går att koppla till de politiska strömningar som möjliggjort den feminism vi ser i samhället idag”
    Ja, detta var en något äldre man, 40-talist, så det visar kanske också på vilka attityder som funnits tidigare, dvs män var öppet diskriminerade förr också, vilket är just vad denna attityd är – en flagrant diskriminering av män.

    I grunden ligger den biologiska predospositionen – attraktion till kvinnor med följden att gilla berättelsen av att vara den som har och kan ge till kvinnor och mer än andra män eftersom det tillåter attraktionen – och feminismens lögner är det som förser berättelsen som passar in och skapar den psykotiska (i betydelsen saknar förankring i verkligheten, undantaget sociala konventioner) världsbilden av att kvinnor bra beskrivs som förtryckta av män. Det är en berättelse med psykologisk affinitet oavsett sanningsgrad. Tycker det är skrämmande att så få klarar av att se detta, men även den feministiska djupt omoraliska och skadliga kapitalisering av detta förhållande.

  41. Jax skriver:

    Hej på er.
    Jag är inte helt säker på att jag skulle ta illa vid mig av att en kvinna tog mig i skrevet. Jag skulle se det för vad det är, en snurra som tappat kontakten med verkligheten. Sånt händer titt som tätt. Alternativt är hon tänd på mig, inte heller något att direkt bli upprörd över. Jag har nog svårt att sätta mig själv i en offerroll. Det hände förresten en gång på min arbetsplats, det var en tillfälligt anställd kvinna som kopplade ett rejält grepp med hela handen. Jag upplevde det som uppfriskande.

    Men det är annat om det sker överlagt som ”konst” och fotograferas. Då är det en planerad händelse som är avsed att vara en kränkning med feministiska övertoner. Om jag någon gång skulle uppleva detta hoppas jag att jag hinner bemöta det handgripligen.

  42. Jakob skriver:

    Helt ärligt, vad är egentligen poängen med att skaffa sig en högskole-/universitetsutbildning?

    Bra lön? Nix, de flesta högre utbildningar ger inte arbeten med speciellt bra lön.
    Bra karriär? Nix, eftersom de flesta har högre utbildning så gör du inte automatisk karriär.
    Mer makt? Nix, de flesta har högre utbildning så din makt är inte högre än någon annans.
    Intressanta jobb? Nix, de flesta akademikerjobb är inte speciellt roliga. Det finns väldigt få jobb som inte innebär att man gör exakt samma sak varje dag.

    Var finns pengarna att tjäna? Naturligtvis i hantverksbranschen. Goda chanser att starta ett eget företag och tjäna grymma pengar. Goda chanser att jobba svart. En marknad som skriker efter hantverkare.

    Som akademiker med två riktigt feta utbildningar i bagaget skulle jag påstå den status till exempel civilingenjörer har är nästan obefintlig, men att dessa åtminstone har bra lön. Detsamma gäller ekonomer, socionomer, psykologer, naturvetare och alla de andra med den skillnaden att de ofta har usel lön. Och hur kul är det att sitta framför en dator hela dagarna? Inte ens ett statusyrke som pilot har en vettig lön såvida du inte tillhör den mycket lilla skara som har haft tur.

    Jag skulle också påstå att unga män redan har genomskådat detta. Vad är poängen med att plugga i en massa år för att få ingenting tillbaka? Hade jag själv varit 16-17 år idag hade jag allvarligt övervägt att bli målare. Hantverk är en stabil marknad som aldrig någonsin kommer försvinna och är inte tråkigare än något annat.

  43. Erik skriver:

    Jack:

    Du skulle ha postat händelsen på nätet ”både händelsen och tidningens svar till dig” (fast det kanske var länge sedan) och sedan skulle varenda person ha mailat tidningen och frågat vad tusan de håller på med. Samla allihop och ta hand om en tidning i taget. Ett prickskyttegevär som prickar en och samma måltavla är hundra gånger bättre än vilt riktade hagelsvärmar åt alla håll.

  44. Obstinat skriver:

    Hög status har ett högt pris. Det finns inget som heter en gratis lunch.

    Låt kvinnorna ta ”makten”. De kommer att upptäcka att ”makten” är full av förpliktelser. ”Makten” är symbolisk och innebär mest ansvar.

    Om Svanberg som BP:s ordförande hade absolut makt hade han inte schavotterat i media som en syndare………..

  45. Hieronemus skriver:

    Jag tror som obstinat att män börjar genomskåda spelat om status och makt. Det finns ingen anledning att eftersträva det. Om kvinnor vill bli läkare, advokater etc. Så låt dem för min skuld.
    Personligen har jag själv insett det löjliga i att kämpa för karriär och lämnat en trygg anställning med hög status för mer lösa anställningar och eget företagande i en omfattning som ger mig frihet.
    Kanske kommer jag inte att tjäna så mycket pengar, men det gör inget.

  46. Matte Matik skriver:

    @Jax: Att bli tagen i skrevet av en okänd tant är inget jag tagit skada av och ingenting jag går och tänker på daglig dags. Det var däremot otrevligare än jag väntat mig, kanske främst för att folk runtomkring skrattade. Det kändes väldigt pinsamt och fastän det var hon som borde skämmas var det jag som gjorde det istället.

    Jag håller definitivt med om att det är värre med skrevgreppande som en del av en konstutställning jämfört med min lilla incident. Att man tänker ut att en sån grej ska ingå i en konstutställning känns rätt utstuderat.

  47. Jack skriver:

    Jax, Matte Matik,

    Jag tror att vi delvis lärt oss att känna kring situationen utifrån ”systemet” som det är, dvs med den fråntagna rätten att bli arg, agera, känna sig kränkt osv. Alltså menar jag att ens känslor utifrån nuvarande system inte är tillräcklig grund för att avgöra vad som är rimligt. Hade vi internaliserat andra rättigheter skulle vi känna annorlunda. Vi är anpassade och den anpassningen kan inte få styra helt.

    Därtill menar jag att upprätthållande av rättigheter som inte direkt känns viktiga, indirekt och genom gruppdynamik , ändå kan vara väldigt betydelsefulla. Om t ex kvinnor fråntas rätten att klämma män på kuken när de vill skulle det vara stärkande av varje enskild man inte för att en kränkning man anpassats till att inte känna av inte längre sker utan pga kvinnor skulle förändras utifrån deras nya situation. Dvs det skulle komma något annat positivt tlll en från kvinnor, något man inte kan hitta genom att bara rannsaka sig själv eller män. Att säga sådant som att män ska ta det som en man är ren ondska och skadande för en själv om inte direkt vilket det dock antagligen är, så definitivt indirekt genom att man verkar för utebliven vinning.

    Samma princip måste beaktas även för andra könsförhållanden.

  48. Jax skriver:

    @Matte Matik

    Hej.
    Ja, det är väl omständigheterna som avgör. När det hände mig fanns ingen i närheten. Vad jag menar är att hur man uppfattar händelsen kan man välja själv (även om det är svårare i bland). Om vi män börjar ta på oss samma offermentalitet som kvinnor gör är det ingen vinst för någon. Att vara man är att inte uppleva något en kvinna gör som en kränkning. Det är bara den som är i underläge som kan bli kränkt. Gå för 17 inte in i det!

    Sedan kan det finnas situationer som är svårare, som sagt, och sådana som är omöjliga. Omöjliga situationer är de där du är gjord maktlös och inte kan försvara dig eller skratta bort angreppet. Exempel är män som blir falskt anmälda för våldtäkt eller incest. En kvinna kan genom olika rättsliga åtgärder och anmälningar göra livet till ett helvete för dig i flera år. Du blir försatt i vanmakt och måste försvara sig i en Kafkaliknande situation. Om du råkar ut för detta är hela samhälls och rättsapparaten inställd på att du förmodligen är skyldig och det är upp till dig att bevisa din oskuld. Kvinnan kommer dessutom att få ”skydd” mot dig i form av besöksförbud etc.

    @ Jack.

    Hej.
    Du skriver så inlindat och oklart att jag inte förstår kärnan i det du vill säga men jag vill kommentera en sak du skriver:
    ”Om t ex kvinnor fråntas rätten att klämma män på kuken när de vill”
    Här anser jag att du tänker fel. Det går inte att ta ifrån någon rätten att klämma andra på kuken. Varje människa har rätt att göra vad den vill mot en annan människa. Denne har i sin tur rätt att agera eller reagera på detta, till exempel genom en polisanmälan. Att säga att någon ”inte har rätt att..” är bara moral och därmed meningslöst. För om denne någon gör det ändå fast hon inte hade ”rätt” att göra det…. Då måste du ju ändå polisanmäla. Det är därför vi har bestraffningar av oönskade handlingar och det är därför som staten har våldsmonopol. Det negativa med detta är att en man som är stark, fri och oskyldig kan försättas i vanmakt av en kvinna som är liten, manipulerande och falsk.

    Trevlig midsommar.
    Kom ihåg att ni är starka, vackra, stolta och ädla män. Sträck på er för tusan!

  49. Jack skriver:

    Hej Jax,

    Låt mig förklara vad jag menar med ”rätt” i det du citerat. Med rätt menar jag att andra människor inte har en negativ reaktion mot en, vilket man är påverkad av. Kvinnor har alltså rätt enligt gruppen att klämma på kuken då folk skrattar, den gruppgivna eller sociala rätten går att ta ifrån, precis som man skulle kunna tänka sig att man kan hindra mobbning genom att skapa medvetenhet och en annan attityd mot mobbare i gruppen.

    Kärnan för övrigt vet jag inte om jag kan skriva kortare, kanske var det för kort från början. Men det var två olika delargument iaf för att inte nöja sig med att acceptera sådant som inte kvinnor accepterar trots att det kan kännas naturligt.

  50. Jack skriver:

    Erik,

    ”Du skulle ha postat händelsen på nätet “både händelsen och tidningens svar till dig” (fast det kanske var länge sedan) ”

    Jo, det var längen sen och ingen jag skulle velat starta ytterligare krig med om detta. Men jag gillar idén för övrigt.

  51. Matte Matik skriver:

    @Jax: Jag tror jag är med på vad du vill ha fram. Däremot funderar jag över vad det är du säger med att det bara är den som är i underläge som kan bli kränkt. Jag vill ogärna säga att jag blev kränkt, det ordet är rätt negativt laddat för mig idag då alla är kränkta hit och dit över vilka småsaker som helst, och sådan vill jag inte se mig själv. Däremot är det viktigt att erkänna att män i samhället idag faktiskt kan vara i underläge i, som du t.ex. tar upp, vårdnadstvister. Kvinnor kan komma undan med saker som en man aldrig skulle kunna komma undan med, det tycker jag man ska se som att de har ett övertag i dessa fall. Jag tror att vi kan erkänna att män kan vara i underläge utan att vi gör oss själva till offer och känner oss ”kränkta”.

    Trevlig midsommar!

  52. Jack skriver:

    Matte Matik,

    Du blev kränkt i vad jag tror dess ursprungliga innebörd, dvs ditt territorium invaderades rent fysiskt och dessutom med sexuellt fokus.

    Du säger du kände det var pinsamt och du att du skämdes. Övergreppet var behäftat med en negativ känslomässig förändring, dvs ditt känslotillstånd kränktes om man ska utöka betydelserna av att vara kränkt.

    Däremot kanske du inte hade en känsla av kränkthet (något som skulle behöva definieras vidare), men det säger inte mycket om huruvida du blev kränkt eller ej, även om jag kan förstå viljan att kommunicera att du inte hade en sådan känsla av kränkthet och jag kan förstå viljan att inte säga man blivit kränkt, eftersom det sägs i fel tillfällen ofta.

    Samtidigt, så var kränkt just vad du var enligt de mest rimliga betydelserna, kränkt och utsatt för lagbrott som hanterar just den typen av kränkning. Det är inte alltid man vill agera på att man utatts för lagbrott eller göra en stor sak av en kränkning. Men likväl kan jag inte se det som något annat.

    För övrigt blir man stark av andras stöd, du hade det inte. Om gruppen reagerat annorlunda och fördömt kvinnan och sagt att du borde anmäla och få pengar och du dessutom visste att det var så män brukar göra så hade du kanske dessutom inte sett det som starkt att inte göra något, utan starkt att anmäla.

  53. Matte Matik skriver:

    @Jack: ”För övrigt blir man stark av andras stöd, du hade det inte. Om gruppen reagerat annorlunda och fördömt kvinnan och sagt att du borde anmäla och få pengar och du dessutom visste att det var så män brukar göra så hade du kanske dessutom inte sett det som starkt att inte göra något, utan starkt att anmäla.”

    Det ligger mycket i det. Om jag hade fått andra reaktioner från omgivningen hade jag kanske reagerat på ett annat sätt. Man kan dock spekulera över ifall det inte gått för långt vad gäller kvinnors anmälningar av män – jag är inte insatt i hur det ser ut i verkligheten vad gäller detta, men har fått uppfattningen att folk i större grad är överkänsliga över saker och ting idag. Domstolsväsendet får tydligen mer och mer att göra eftersom människor gör rättssak av sådant man förr i världen inte skulle ha brytt sig om. Om detta är bra eller dåligt har jag inte svar på, men jag hoppas inte vi går samma väg som Amerika till mötes. Att ha advokater som jobbar proaktivt efter fall att driva mot löften om procent på eventuellt skadestånd. Till sist får vi (eller har vi redan fått det?) ett handlingsförlamat samhälle där ingen törs ta ansvar för någonting överhuvudtaget. Jag håller däremot med om att gränsen för vad en man ska vara beredd att tåla enligt samhällets normer helt klart är för snävt dragen idag.

  54. ErikYY skriver:

    Jag tycker absolut inte att män har sig själva att skylla att samhället ser ut som det gör. Lika lite som att kvinnorna hade sig själva att skylla för några hundra år sedan.

    Hela den mentaliteten bygger på synen att: ”Om någon slår dig ska du slå tillbaka, klarar du inte av det så är det ditt fel att du blir slagen”. Vilket är helt uppåt väggarna fel.

    Män är inte mer än människor.

    När hela samhället, media, politiken, lagen…. ALLT ligger där med den feministiska synen. Hela det som är sverige skuldbelägger männen. Och många män tycks beskylla sig själva och passiviteten. Hur går det ihop? Det är ju samma syn som feministerna har! Att det är synd om kvinnor och att männen får skylla sig själva.

    Ja, visst. Det är sant att om alla män organiserar sig och börjar skrika så kommer feminismen rasa. Radika revolutionärer har samma syn, om allt enas tillsammans kan man störta staten etc. Men som bekant fungerar inte mänskligheten så.

    Det många vill är att leva ett tryggt liv och undvika problem och bråk. Det är en tuff position att stå i om man öppet går emot den rådande feministiska övertygelsen i alla samhällets nivåer. Det är inte många människor som skulle vilja stå i den skitstorm som exploderar över dem när de uttrycker sina antifeministiska åsikter. Och vid dagens slut, efter en tuff arbetsvecka så vill man inte ta itu med den skitstormen. Man vill ta det lugnt och må bra.

    Jag ser det bara som mänskligt att män hellre tar valet att vara tysta, så att man kan få lite lugn och ro, och försöka glömma bort skitstormen utanför fönstret.

  55. Jax skriver:

    Att vara i underläge är man om man känner sig i underläge, och det förutsätter att man sätter den andre över sig själv. Om ett litet barn kommer fram och säger ”Du är dum” känner du dig inte kränkt eller underlägsen vilket du kanske gör om din chef säger samma sak. Skillnaden är dels att chefen har en reell maktposition över dig samt dels att du inte mentalt sänker dig under barnets nivå. Det andra är viktigast. Du kan med helt bibehållet självförtroende svara barnet – Men oj, vad har hänt nu då? Varför tycker du att jag är dum? Eller något liknande.

    Du skulle kunna svara din chef på precis samma sätt. Om du inte förminskade dig skulle ditt självförtroende inte ha rubbats.

    Därför är det så viktigt att bygga upp en stark manlighet för att kunna vara stark i sin mansroll. En man bör kunna ta en attack från en kvinna utan att förlora fattningen eller känna sig ”kränkt”. Det kanske inte är lätt alla gånger, man får öva, men förutsättningen är att man är fast och trygg i sin roll som man.

    Sedan, Matte, så har kvinnor vapen. Barnen är ett som alltför ofta brukas för att skada mannen. En kvinna kan även bruka mer fysiskt våld. Hon är i allmänhet överlägsen dig på att styra indirekt, manipulera. Hon är bättre än du på att hålla masken, till exempel med att hon är otrogen eller att hon planerar en skilsmässa. Vi män tror att kvinnor är lika goda som dom är söta – och det är deras främsta vapen.

  56. per hagman skriver:

    Jax , funderar kring kvinnors mänskliga egenskaper och hurvida kanske kvinnor generellt är altruistiska till natur , förutom ….söta.
    Kolla på debattören eva britt svensson ( v ) som kan ha en uppfattning om det förhållandet.
    —–
    Förmångaår sedan och som synnerligen ung man och obefaren jungman befann jag mig ombord på en australie styckegodslastare i en nordkoreansk hamn. Fartyget lastades där av en ung kvinnlig ”folkmassa”.
    Under lastningen lostnade ett sackel från sitt uppfästning och svingades med repet i väg från lastarmen , mot folkmassan som lastade fartyget och träffade en grå individ vilken , uppenbarligen pga sacklets storlek , måste blivit allvarligt skadad.
    Den övriga oengagerade kvinnliga folkmassan , vilka tidigare varit åskådare till skeppslastningen och ej aktivt deltagit i arbetet , sprang som …en..mot den skadade.
    -
    -
    Sprang förbi den sannolikt mycket allvarligt skadade, fram till lastningsförman och började slåss om vem som skulle få arbetet efter.. den skadade.

    Sensmoral ?

    /. Per Hagman

  57. Dr. Jonsson skriver:

    Lite efter här, men …

    METRO-artikeln säger att kvinnor gör rejäla inbrytningar i många mansdominerade yrken, medan intresset hos män att börja jobba i klassiskt kvinnliga domäner inte är särskilt stort.

    Nån som är bättre på att räkna än jag? Såvitt jag kan se så måste det betyda att andelen män som över huvud taget kan få något jobb måste minska i framtiden.

    VÄLDIGT VÄLDIGT grovt räknat: Anta att det totala behovet av arbetskraft är ungefär konstant. När det utjämnats till 50/50 i alla mansdominerade yrken, men fortfarande är 100/0 i alla kvinnodominerade, blir det inte en massa män över då? Och en massa tjänster inom vård/skola/omsorg vakanta?

    Kommer man att tvinga män att bli sjuksköterskor, lärare och förskollärare i så fall?

Google