Pojkars ”antipluggkultur”

17 april 2010, av Pelle Billing

Låt oss göra ett tankeexperiment för ett ögonblick. Tänk dig en värld där svenska pojkar år efter år får bättre betyg än flickorna, och därmed lägger beslag på långt fler högskoleplatser. Tendensen är att nästan dubbelt så många unga män tar ut en examen från högskolan jämfört med de unga kvinnorna, och denna trend har accelererat det senaste decenniet. Vilken förklaringsmodell skulle vara mest sannolik från ledande personer i jämställdhetsdebatten?

  1. Det finns en strukturell underordning av kvinnor i samhället som gör att skolan och högskolan är manligt kodade domäner som missgynnar flickors inlärning och leder till en betygsdiskriminering i förhållande till deras kunskaper. Vår negativa förväntan på flickorna, och föräldrars prioritering av sönerna, förstärker flickornas systematiska utsatthet ytterligare. Vi måste därför genast vidta åtgärder i skolan och högskolan, och utbilda samtliga lärare i hur dessa områden kan göras mer välkomnande och tillgängliga för flickor och unga kvinnor.
  2. Flickorna skapar sina dåliga studieresultat genom att de byggt upp en anti-pluggkultur där det anses coolt att inte plugga. Flickorna överskattar även sin egen förmåga och detta överdrivna självförtroende ligger dem till last. Det skulle vara bra om vi kunde påbörja ett samtal om könsnormer så att denna situation kan förändras på sikt.

Min gissning är att alternativ 1 känns mer välbekant när det gäller samhällsdebatten om kvinnofrågor. Anledningen till att vi instinktivt väljer detta alternativ är att det finns en tendens i samhället att beskriva flickor och kvinnors problem som orsakade av yttre faktorer (strukturell diskriminering, osv), medan pojkar och mäns problem ofta tillskrivs individernas inre egenskaper (anti-pluggkultur, osv).

studera

När SACO:s ordförande Anna Ekström debatterar pojkars dåliga betyg i skolan, faller hon in i detta konservativa sätt att tänka, och skyller allt på pojkars s k antipluggkultur (punkt 2 ovan). Därmed förstärker hon våra fördomar om vad som påverkar pojkars respektive flickors beteende. Ett mer nyanserat sätt att analysera samhällsfrågor, vare sig de gäller män eller kvinnor, är att både titta på yttre och inre faktorer – för att få så bra helhetsbild som möjligt. Oberoende av om vi är kvinnor eller män, så har vi dels ett eget ansvar (inre faktorer) men påverkas såklart också av de spelregler som finns för oss i samhället (yttre faktorer).

En viktig faktor som också glöms bort i Ekströms artikel är att pojkars lägre betyg inte endast beror på underprestering, utan det handlar även om en betygsdiskriminering. När en pojke och en flicka skriver lika bra på ett nationellt prov, får flickan i genomsnitt bättre betyg.

Slutligen så kan jag undra vad poängen är att prata om en antipluggkultur bland killar? Är det inte föräldrarna som bestämmer hur mycket barn ska plugga tills den dag de fyller 18? Förutom de barn som har en utsatt hemsituation, borde man kunna lösa problemet med den s k antipluggkulturen genom att föräldrarna helt enkelt bestämmer att pojkarna inte får gå ut till sina kompisar förrän alla läxor är gjorda. Att uppgivet konstatera att det finns en antipluggkultur känns som ett övergivande av föräldraansvaret.

Uppdatering: Mer om Anna Ekströms åsikter här.

 

8 kommentarer på “Pojkars ”antipluggkultur””

  1. Lavazza skriver:

    ”Anledningen till att vi instinktivt väljer detta alternativ är att det finns en tendens i samhället att beskriva flickor och kvinnors problem som orsakade av yttre faktorer (strukturell diskriminering, osv), medan pojkar och mäns problem ofta tillskrivs individernas inre egenskaper (anti-pluggkultur, osv).”

    Inte nog med det. Det motsatta gäller för mäns och kvinnors framgångar. Männens framgångar beskrivs som att de orsakas av yttre faktorer (strukturer som gynnar män osv.), medan kvinnors framgångar ofta tillskrivs individernas inre egenskaper (egna ansträngningar, bättre biologiska förutsättningar, högre moral osv).

  2. Hezekiel skriver:

    Just så, Lavazza.

    Av traditionell uppfattning är män de enda som kan skapa något, kvinnor är passiva. Om pojkar har en ”anti-pluggkultur” har DE SJÄLVA byggt upp den. Eftersom allting är gjort av män, måste även deras problem vara skapade av dem själva. Och eftersom kvinnor inte gör någonting, måste deras problem ha lagts på dem av någon annan.
    Så var det ”förr”. Mannen var ansvarig för allt. Kvinnan behövde inte ta ansvar för något, och hade därför heller inga rättigheter.

    Nu har emellertid i lag slagits fast att detta inte gäller längre, utan könen skall vara jämställda. Kvinnor har fått samma rättigheter och skyldigheter som männen.
    Trots det fortsätter feminister, ja, folk i allmänhet, även jag själv, det traditionella tänkandet där allt är skapat av män, även sådana deras problem som med en enkel analys visar sig vara orsakade av kvinnor.

    Det här är, som så många gånger tidigare fastslagits, det stora problemet i könsfrågor idag, att kvinnor använder den moderna uppfattningen för att få rättigheter, men hänvisar till den traditionella uppfattningen för att slippa skyldigheter. Maskulismens uppgift är att påtala att det inte går att stå på två stolar på det här sättet, utan kvinnor får acceptera att vara antingen ”små och söta” eller ”stora och starka”, de kan inte byta roll när det passar. Det får nämligen inte vi män göra.

  3. Erik skriver:

    Följande institutioner har skapats av antipluggkultur

    Google
    Skype
    Facebook
    Microsoft
    etc….

    De duktiga superpluggarna har skapat följande

    …..?

  4. [...] kommer att förstärkas inom högstatusutbildningarna. Motsatsen vore en sensation. Pelle Billing (länk) diskuterar två möjliga förklaringar till utbildningsval och jag citerar [...]

  5. Jax skriver:

    Pelle, när man mäter pojkars allt sämre prestationer i skolan, mäter man Svenskar eller ingår invandrare i underlaget? Hur många procent är Svenskar i skolan? Kan de sjunkande betygen hos pojkar bero på att invandrarpojkar presterar betydligt sämre än invandrarflickor?

    När jag ser något oförklarligt samhällsfenomen glömmer jag ibland fortfarande att vi har en förändrad befolkning. Är det förklaringen även här?

  6. Lövet skriver:

    @Erik:

    …Blondinbellas blogg… ;-)

  7. [...] Här är då frågan, vad gör lärare för att hjälpa dessa pojkar? Jag har full förståelse för att vuxna finner barn som är utagerande som problematiska och krävande. Dock har jag inte förståelse för att man beskyller pojkarna för detta beteende på det vis som numera görs från statligt håll (anti-pluggkultur). [...]

  8. Cavatus skriver:

    Här är ett nytt inlägg i skoldebatten:

    http://bit.ly/JtCakG

Lämna en kommentar

Google