Elva arbetare omkom

24 april 2010, av Pelle Billing

DN rapporterar:

Minst 11 personer saknas efter en omfattande explosion på en oljeplattform i havet utanför Louisiana.

Men rapporteringen stämmer inte riktigt. DN får ett till försök:

Den oljerigg i Mexikanska golfen som fattade eld i tisdags sjönk på torsdagen ner i havet. Elva oljearbetare saknas fortfarande.

Men det stämmer fortfarande inte.

Korrekt rapportering är:

Elva män saknas fortfarande efter en omfattande explosion på en oljeplattform utanför Louisiana. Samtliga befaras ha omkommit.

Av någon anledning rapporteras inte könet, när män dör p g a sin könsroll. Om det istället handlade om elva stycken män som var och en begått en våldtäkt, så skulle det definitivt rapporterats i varje enskilt fall om att det handlade om en man, som arresterats för våldtäkt.

Men dessa män dog just p g a att de var män, och för att de var redo att ge sitt liv för att försörja sin familj och för att samhällets hjul ska fortsätta snurra. Om media endast rapporterar manligt kön i samband med brott och tråkigheter, men undgår att göra könsanalyser när det gäller arbetsplatsolyckor och krig, så får vi en väldigt negativ bild av män.

 

11 kommentarer på “Elva arbetare omkom”

  1. Matte Matik skriver:

    Och på detta får man inte sällan svaret att det beror på att ”mannen är ju norm”. Som att det alltid skulle vara något bra. Följdaktligen borde de som argumenterar för att det är dåligt att mannen är norm vilja bryta detta genom att rapportera denna typ av nyheter på det sätt du föreslår, men än så länge verkar detta inte ske. Vill vi ha jämställdhet är det dags att titta närmare på mäns överrepresentation i de farliga arbetena och sluta osynliggöra denna.

  2. Musse Pig skriver:

    Tro inget gott om feministerna och deras vilja till klarläggande, samförstånd och samarbete. De vill ha konfrontation, könskrig och makt. De är en ren cancer i den svenska samhällskroppen.

  3. Musse Pig skriver:

    En gökunge i det svenska fågelboet.

  4. Lasse skriver:

    Skolexempel på osynliggörande !

  5. Erik skriver:

    Matte Matik: ”Och på detta får man inte sällan svaret att det beror på att “mannen är ju norm”.

    Javisst, och som svar på detta kan man då använda tusentals klipp som i positiva sammanhang visar att mannen inte alls är norm utan journalister anstränger sig till det yttersta med att säga ”servicemen and women” om och om igen när det handlar om POSITIVA saker.

    Mannen är alltså inte alls norm, det är en lögn, mannen är SELEKTIVT norm men norm förutsätter ingen selektion finns. Om du bara är norm ibland är du inte norm alls.

  6. Goran skriver:

    Jag föestår inte varför är raportering korekt bara när man använder ordet man men inte med ordet person? Om det vi gör inte har med vår yrken att göra, varför har döden det? Man får inte använda namn på personer som är kopplade med brott, då tycker jag att man ska inte använda kön heller ( man / kvinna ) utan använda ordet ”person”. Finns det nogån som vet vilka som jobbade på oljeplatforem när olikan hände? De 11 män dog inte för att de var män utan för att oljrigen explderade. Döden har inget med könet att göra.

  7. Pär Ström skriver:

    Vi måste börja säga: ”Jag är man och stolt över det”. Förmodligen skulle det i början uppfattas som stockkonservativt och mansgrisigt. Men egentligen – varför det? Varför skulle man INTE vara stolt över att vara man? Precis som en kvinna självklart ska vara stolt över att vara kvinna, för övrigt.

  8. katten skriver:

    Jag är katt. Och jag är stolt över det. Titta bara hur jag svänger på ”skaftet”!
    Någon T-shirt behöver jag sannerligen inte.

  9. vmm skriver:

    Jag tycker faktiskt att man inte borde påpeka just att det var män som dog (om det nu var det. Vet du det, Pelle, eller gissar du? Det är iofs ingen långsökt gissning eftersom ungefär nio av tio som dör i arbetsplatsolyckor är just män).

    Jag erkänner att det är en intressant diskussion om att män förväntas ställa upp på farliga jobb, eller i vissa fall tvingas till det (jag tänker på soldater), och att det har med kön att göra. Men i allmänhet så tycker jag kön påpekas för ofta och när det helt enkelt inte är relevant. Skevheten som finns nu att man alltid påpekar manligt kön när det gäller förövare och alltid påpekar kvinnligt kön när det gäller offer (och aldrig manligt kön när det gäller offer och aldrig kvinnligt kön när det gäller förövare) är såklart en styggelse. Det är så oerhört skadligt för jämställdheten. Ja, det är närmast kärnan i ojämställdheten och en av dom viktigaste anledningarna till att jag är antifeminist. Men lösningen är inte att göra ”könspåpekandet” mera rättvist och påpeka kön mera jämlikt. Jag vill att man påpekar kön mer sparsamt. Bara när det är nödvändigt. Att dra på mig en t-shirt med någon slags text om att jag är man och stolt för det är väldigt främmande för mig. Jag vill ju INTE bli betraktad och bedömd för mitt kön hela tiden. Att då betona och påpeka mitt kön är som sagt främmande för mig.

    Ska jag försöka sammanfatta på något sätt så är det att jag inte vill uppnå jämställdhet genom att uppvärdera män och den manliga könsrollen utan jag vill att män och den manliga könsrollen (liksom kvinnliga dito) inte ska värderas hela tiden. Värdering kommer alltid att leda till bedömning, frågor om vad som är mest värt, vem som borde göra mer eller mindre… och framförallt så kommer vi alla ständigt och jämt av allt och alla att bedömas och betraktas som könsrepresentanter och vårt kön kommer att vara avgörande för hur vi ska behandlas och agera.

    Jag är medveten om att det här inlägget kanske var något svårtolkat och jag känner att jag behöver skriva en bok för att kunna utveckla det här i någorlunda begriplig takt.

  10. Mangan skriver:

    vmm: Precis, kön tilldelas mycket större förklaringsvärde i samtiden nu än för 20-40 år sedan. Kvinnor förväntas leva upp till bilder av kvinnor – elegant, nyckfull, mjuk, fnissig, glittrig eller vilken som helst av de vanliga klyschorna – och läsa damtidningar, män förvänts vara grabben hela dan och läsa manliga böcker – eller inga böcker alls. Det där är, om något, ett utslag av en narcissiistisk och trött samtid och en osäkerhet som hela tiden tittar efter bekräftelse på att man är en riktig man eller riktig tjej. Och att andra också vet sin plats. Anna Anka är bara det senaste, mest övertydliga, exemplet på det.

  11. Mia skriver:

    Tänkte till vid detta inslag om människohandel (trafficing).

    http://www.nyhetskanalen.se/1.1615027/2010/04/27/asfaltsligor_utnyttjar_minderariga_arbetare

    Bra att man uppmärksammar trafficing med unga män, men det skrivs bara en gång. Det kunde ju även ha stått:

    ”- Man tvingar folk (unga män) att arbeta under slavliknande förhållanden.”

    ”..man slår och man behandlar folk (unga män) helt enkelt som slavar, förklarar Paulsson.”

    ”Polisen i Skåne och Halland omhändertog under förra veckan sju ungdomar (unga män) mellan 16 och 18 år.”

    ”- Att människor (unga män) ska behöva behandlas på det här viset – det är oanständigt.”

Google