Utbildning – en viktig mansfråga

24 mars 2010, av Pelle Billing

Nyligen beslutades det att den s k positiva särbehandlingen i högskolan skulle avskaffas. Det ska inte längre vara så att det underrepresenterade könet får förtur in i en utbildning vid lika meriter. Beslutet är bra och principiellt sett viktigt, då kvotering alltid innebär att vissa individer diskrimineras.

Foto: Mikael Lundgren

Foto: Mikael Lundgren

Däremot är motiveringen till beslutet från högskole- och forskningsminister Tobias Krantz en smula svårtolkat:

– Systemet har slagit helt fel. Syftet var att motverka ojämlikhet i skolan men det har i stället blivit tvärt om och slagit extra hårt mot studiebegåvade kvinnor

Att den positiva särbehandlingen slagit mot studiebegåvade kvinnor är alltså fel. Det enda möjliga alternativet hade varit att särbehandlingen slagit mot studiebegåvade män, vilket då alltså skulle inneburit att resultatet blivit det önskade? Logiken är minst sagt svår att förstå.

Möjligen känner inte Tobias Krantz till att det under läsåret 2006/2007 var 25 884 st kvinnor som tog ut en examen från högskolan medan det endast var 13 550 st män. Detta innebär att de flesta typer av kvoteringar som man skulle kunna tänkas implementera skulle gynna männen, då det är männen som kämpar och har det svårt med sin högre utbildning.

I Danmark uppmärksammar Jyllands-Posten hur illa situationen ser ut för unga män:

Uanset om det er korte eller lange uddannelser, fører pigerne, mens drengene ligger i toppen af statistikken over kontanthjælp, selvmord og spirituskørsel.

Översatt till svenska:
Oavsett om det är korta eller längre utbildningar, leder flickorna, medan pojkarna ligger i topp vad gäller statistiken över socialbidrag, självmord och rattfylleri.

Lykke Friis (foto: Anders Birch)

Lykke Friis (foto: Anders Birch)

I samma artikel gör den danska jämställdhetsministern Lykke Friis ett mycket viktigt uttalande, där hon erkänner att det kan finna viktiga mansfrågor:

Noget af det, som jeg vil kigge på, er, hvor drengene bliver af i uddannelsessystemet. Vi skal få nogle tal på bordet. Bliver de tabt i gymnasiesystemet, undlader de at søge ind på universiteterne, hvor der er fri adgang, eller hvad er forklaringen? Jeg er også ligestillingsminister for drengene. Og for mændene. For der kan også være forhold om mænds rettigheder og normerne omkring dem, som vi skal have med i ligestillingsdebatten.

Översatt till svenska:
Något av det jag vill titta närmare på är vad som händer med pojkarna i utbildningssystemet. Vi ska få några siffror på bordet. Förloras de i gymnasiet, söker de inte in till universiteten eller vad är förklaringen? Jag är också jämställdhetsminister för pojkarna. Och för männen. Det kan även finnas förhållanden om mäns rättigheter och normerna kring dessa, som vi ska ha med i jämställdhetsdebatten.

Även om det är ett trevande och försiktigt erkännande av att jämställdhet innebär både mansfrågor och kvinnofrågor (och inte enbart det senare), är det trots allts ett stort steg i rätt riktning. I samma ögonblick som politiker börjar få frågor om mansfrågor, kommer de automatisk att rikta sin uppmärksamhet mot detta område, vilket artikeln i Jyllands-Posten illustrerar på ett bra sätt.

Låt oss hoppas att även den svenska pressen kan bli lika framåtsträvande som den danska!

(Tack för tipsen, Olof och Anders!)

 

6 kommentarer på “Utbildning – en viktig mansfråga”

  1. klas skriver:

    Jag tror att danskarna inte är lika indoktrinerade av radikalfeminismen. Men ni ska se; detta kommer statsfeminsterna med Lena Sundström i spetsen att se som ännu ett exempel på hur fel det är i Danmark.

  2. KimhZa Bremer skriver:

    Håller med till 100%.

    /KB

  3. M skriver:

    Fast i Sverige finns Delegation för jämställdhet i högskolan, tillsatt av regeringen.
    ”Delegationen har fokus på det dubbla jämställdhetsproblem som högskolan brottas med – där andelen manliga studenter minskar samtidigt som kvinnorna har svårt att nå högre akademiska befattningar.”

  4. Stefan W skriver:

    Skillnaden mellan Danmark och Sverige är att man i Danmark sedan en tid börjat se problemen i samhället utan ögonbindlar… att man börjar se även feminismens baksidor är en naturlig följd av det öppnare Danska samhället.

    Vi borde se Danmark som ett förgeångsland…

  5. Anders B Westin skriver:

    Varför klarar man inte av att koppla frågan till könsurvalet (sexuell selektion) och den ovillkorliga driften ”att göra kön”.

    En grundskola med 80 % kvinnliga lärare (och 20 % ”feminina” män) leder självklart till att en ökad andel av sexuell status blir omvänt proportionell till bildning.

    Det är dags att börja avläsa effekterna av den sk: ”Tantskolan”.

    Jag börjar successivt tro på en återgång till ” Lyckebergs Tekniska Pojkskola”
    om syftet med skolan är att bygga välstånd, kreativitet (påfågling) och livslust.

    Se denna video. Det gäller att ”påfågla” manlighet. Ständigt. Metoderna är oändliga och feministerna ogillar varje försök eftersom det bygger status och virtuell makt.

    http://svtplay.se/v/1913820

  6. Jack skriver:

    M,
    ”kvinnorna har svårt att nå högre akademiska befattningar” Ja, visst,men ändå lättare än män om man bortser från vad kvinnan vill och kan. Ser man till att hon inte vill, ja då kan man inte förneka att det är svårare för henne. Det är svårt att göra nåt man vägrar. Ser man till att hon ibland inte heller kan, iaf lika bra, ja då måste man förstås också erkänna att det är svårare för henne än för en man som faktiskt kan och dessutom vill. I ärlighetens namn skall förstås erkännas att även män som inte vill och kan har svårt att få högre akademiska befattningar. Man kan ju förstås rekonstruera hela universitetsvärlden till ett genusdagis eller dylikt om man vill få in fler kvinnor som både vill och kan hålla på med verksamheten.

Google