Sahlin lovar kvotering vid valseger

15 mars 2010, av Pelle Billing

sahlin-foto-policy-network

Om de rödgröna vinner valet i september, så lovar (hotar?) Mona Sahlin att det blir kvotering senast år 2012. Det enda som kan hindra detta är om företagen frivilligt ökar antalet kvinnor i bolagstyrelserna innan dess.

På något vis lyckas Sahlin få det till att ”det är en demokratifråga”. Är det alltså folket som ska börja välja representanter till bolagsstyrelser, som om det vore en riksdag? Jag skulle önska att någon journalist kunde ställa Sahlin mot väggen när hon gör så galna uttalanden.

Elefanten i vardagsrummet är givetvis att antalet kvinnor i bolagstyrelser inte är större eftersom det inte finns lika många kvinnor som män som satsar mot toppen. Och bland de kvinnor som är på väg mot toppen är det massor som tackar nej när de får erbjudandet om en tung operativ tjänst alternativt att sitta med i bolagsstyrelsen.

Men en grupp kvinnor vill helt klart upp till toppen, och givetvis ska de ha samma villkor som männen. Det ligger även i företagens intresse att rekrytera den bästa kompetensen, oavsett om den finns hos en man eller en kvinna.

Samtidigt är det underligt att man ser kvinnor i näringslivet som opartiska när det gäller kvotering:

[...] allt fler kvinnor inom näringslivet säger att nu måste det till en kvotering trots att de tidigare varit emot det länge, så ser de att inget händer, sa Mona Sahlin.

Självfallet vill dessa kvinnor att kvotering införs, det skulle ge dem en gräddfil rätt in i bolagstyrelserna. Att använda deras feedback till om kvotering behövs är som att låta en försäkringstagare bestämma sitt eget skadeståndsbelopp.

I slutändan är kvotering en form av planekonomi, en fortsättning på de marxistiska drömmar som krossades i slutet på 1900-talet. ”Om vi inte kan få total klassrättvisa, kan vi åtminstone få könsrättvisa”. Men drömmen om en identitetspolitik där alla olika grupper i samhället är exakt lika väl representerade i riksdagen, på arbetsplatser och i bolagsstyrelser är och förblir en utopi. Det bästa vi kan göra för jämställdheten är att ständigt se till att alla erbjuds samma möjligheter att lyckats. Men vi kan aldrig kontrollera att utfallet blir identiskt för alla grupper, med mindre än att vi med tvång placerar människor på olika positioner i samhället.

AB, HD, SvD, Politikerbloggen

 

8 kommentarer på “Sahlin lovar kvotering vid valseger”

  1. vmm skriver:

    Minns att jag läste något om att när det hotades som mest under Margareta Winbergs tid om kvotering till styrelser så ökade antalet kvinnor i styrelser men samtidigt så minskade antalet kvinnor i chefspositioner och i ledningsgrupper i företagen. Kvinnor ”sögs upp” i styrelsen från olika topptjänster i företagen bara för att man skulle få en fin styrelsestatistik gällande könsfördelningen.

    Jag tycker det visar en risk med krav på kvotering till styrelser. Kvinnor i ledningsgrupper och chefspositioner har knappast mindre makt och knappast mindre lön än dom som sitter i styrelsen (jojo, jag vet ganska väl hur maktfördelningen funkar i företag och det är olika typer av makt bla bla, ni behöver inte upplysa mig). Men om SYFTET är att ge kvinnor mer makt genom att kvotera in kvinnor i styrelser så måste man ta hänsyn till dräneringen av kvinnor från andra topptjänster.

  2. Jonas P skriver:

    En annan anledning till att många kvinnor antagligen tycker är att det går för trögt är samma anledning som genomsyrar jämställdhetsdebatten på alla håll och kanter; nämligen okunskap. I detta fall tron om att det finns hundratals kvinnor som står och stampar under ett glastak byggt av det manliga patriarkatet.

    Vi kan istället byta ut glastaksmetaforen mot exempelvis ett berg du behöver bestiga och där du, ju högre upp du vill komma, måste göra dig av med dina förnödenheter och ägodelar (vilket här representeras av dina barn, dina relationer, ditt privatliv och kanske även din hälsa). Då blir det helt plötsligt inte lika attraktivt och kanske mer förståeligt att många inte vill göra uppoffringarna som ofta krävs, vilket ju Wallenberg är inne på.

    Det är såklart politiskt inkorrekt att säga att män är genetiskt mer predisponerade för denna typ av aktivitet, så det räcker kanske här att säga att mansrollen genom historien har fostrat män att göra dessa typer av uppoffringar, varför män torde ha lättare för det.

  3. Christina Nauckhoff skriver:

    Här kommer ännu en manlig röst i bokform om tillståndet på näringslivets topp:
    Kanske vet han vad han talar om. Så här presenteras boken på Adlibris

    ”En sexists bekännelser ”jag visste inte att det var så illa”
    av
    Lars E Engström

    Det här är berättelsen om vad som sägs bakom stängda dörrar – i styrelserummet, ledningsgruppen eller vid rekryteringen av den nya chefen.

    Lars Einar Engström berättar utifrån sin bakgrund som chef, headhunter och man. Och han erkänner att han som rekryterare valt bort kvinnor till chefspositioner på grund av potentiellt barnafödande. Han har fällt fördomsfulla kommentarer om manliga kollegor som hämtat barnen på dagis eller lämnat affärsmötet för att handla mat på vägen hem.

    Läsningen är underhållande och självutlämnande. Vissa kommer att bli förvånade. Andra kommer att bli arga eller känna sig träffade. Många kommer trots allt att tvingas reflektera över sig själva och sitt förhållningssätt till vad som är manligt och kvinnligt.

    Boken är ingen klagosång, utan snarare ett klargörande. Det finns också handgripliga råd för hur man får till stånd en förändring.

    En sexists bekännelser vänder sig framförallt till chefer på alla nivåer och i alla organisationer. Men även kvinnor i karriären, studenter och givetvis alla som är intresserade av jämställdhetsfrågor, har nytta av boken. Kan dessutom ”männen med makt” läsa detta så kanske de inser konsekvenserna av vad de säger, gör och inte gör. ”

  4. Christina Nauckhoff skriver:

    Jonas P

    Jag har ett tips för dem som absolut vill klättra uppför berget och nå toppen :
    Allt det där man avstår – kontakten med barn, relationer, privatliv etc – avstå från det redan från början! Dra inte igång en familj, som du sedan sviker. Skulle spara mycket lidande.
    Livet kanske inte handlar om allt man ska HA. Det kanske handlar om vad man kan tillföra

  5. vmm skriver:

    Det KOMMER ju att bli en lag om kvotering. Moderaterna är ju för att införa en sådan lag under nästa mandatperiod så oavsett om vänsterpartierna vinner valet eller om högerpartierna vinner valet så kommer det att bli en kvoteringslag (M med hjälp av S, MP och V röstar igenom lagen).

  6. [...] 2) Kvinnor är för snäva i sina yrkesval, och skapar på så sätt själva överetablering inom vissa branscher. Eftersom det finns så gott om arbetskraft i förhållande till antalet arbetstillfällen pressas lönerna neråt. Jag skulle gärna vilja se underlag på både att kvinnor rent generellt är snävare än män (för det tycker jag låter väldigt konstigt) och att lönerna pressas neråt på grund av för mycket arbetskraft. Det stämmer visserligen att det generellt blir lägre löner på arbetstillfällen som är konkurrensutsatta eftersom arbetsgivare får välja mellan förhoppningsvis likvärdiga kandidater och kan välja den billigaste och om sådant fortgår under en längre tid (sådär en femton-tjugo år) påverkar det sannolikt den branschen negativt. Det innebär att det blir en självuppfyllande profetia av att jobba i sådan bransch. Men är det så? I så fall borde man omgående se över relaterade branscher istället att som Sahlin fokusera på att kvotera bolagstyrelser. [...]

  7. krille skriver:

    Ytterligare en orsak att jag aldrig kommer att rösta på sossarna.

  8. [...] Kvinnor är bara underrepresenterade om de satsar mot toppen i samma utsträckning som män. [...]

Google