Intressant debatt om betyg

31 mars 2010, av Pelle Billing

klassrum

Förra veckan hade programmet Skolfront ett intressant inslag om orättvisa betyg, utifrån att pojkar och flickor skriver ungefär lika bra på de nationella proven i matematik och engelska i årskurs 9, men sedan får flickorna ändå bättre betyg.

Det mest intressanta med programmet var egentligen inte skillnaderna i betyg mellan könen, eftersom dessa är välkända. Det som överraskade var att det i debatten mellan två personer faktiskt var någon som försvarade pojkarna, och att det de presterar bör betygsättas lika högt som flickornas prestationer.

Att Ingemar Gens (jämställdhetskonsult) försvarade pojkar på detta vis fick Anna Ekström (ordf SACO) att tända till, och säga att det minsann även bör betygsättas hur mycket man tar för sig och är aktiv i klassrummet. Exakt hur betygen ska sättas är en separat diskussion som jag inte tänker gå in på här, men Anna Ekströms påstående är intressant. När hon känner sig trängd erkänner hon villigt att flickor är bättre på att höras och synas i klassrummet – annars brukar det ju heta att pojkar syns och hörs på flickors bekostnad.

Kontentan blir att det inte krävs någon magi för att jämställdhetsdebatten ska bli mer jämställd. Det enda som krävs är personer som vågar stå för att samma kriterier ska gälla för bägge könen, istället för kriterierna växlar beroende på om man pratar om pojkar eller flickor.

Se inslaget här, det går bra att titta på det från början och sedan håller det på c:a 10 minuter.

Tack för tipset, Roger!

 

22 kommentarer på “Intressant debatt om betyg”

  1. Tomac Barin skriver:

    Den här hade jag missat totalt. Tack för länken!

  2. Matte Matik skriver:

    Det var nåt nytt att flickor är bättre på att synas och höras i klassrummet – och att det skulle vara något bra. Det enda jag har hört är att pojkar gör just det, och att det då framhålls som något dåligt. Vill minnas att man i DEJA kallar detta just för ”förtryckarstrukturer”. Nä, fram för att vi bedömer båda kön efter samma kriterier!

  3. Josefin Utas skriver:

    Har inte sett klippet, men vet att Ingemar Gens är bra. Lugn. Sympatisk. Öppen. Självreflekterande. Ett mycket gott exempel på jämställdhetskämpe.

    Innan jag träffade honom så trodde jag att det här kända exemplet, pedagogiken på Tittmyran/Björntomten, som av feminister använts flitigt som bra exempel i genusdiskussioner, var ett kvinnligt påhitt. Men nej se det var det inte. Det var en han, nämligen Ingemar Gens.

    Det starkaste intrycket som han gav på mig var när han berättade om sitt eget förhållande till leende. Som vuxen kom han till insikten att han själv inte ler. Han kunde inte le! Efter denna insikt så började han sakta att ”återta” den delen av honom själv som han anser att han blivit inlärd att inte utöva eller vad man ska kalla det. Han började öva. Och känna sig bättre. Leende markerar öppenhet ”här är jag, jag finns här”. Det är som en inbjudan till andra människor. Motsatsen är istället att markera kyla, makt, inneslutenhet. Social kontakt måste inte involvera leenden, men det underlättar. I alla fall, storyn gav mig en hel del att fundera över.

  4. klas skriver:

    Äntligen. jag tror detta är större än det verkar. Äntligen tar man upp frågan på public service. Jag upplever Anna Ekströms lätt stressade beteende som ett tydligt – men vänta, så skulle vi ju inte diskutera frågan, var är den radikalfeministiska ansatsen?

    Ingemar Gens är säkert sanningen på spåret. Tjejerna lyssnar in och levererar sedan det beteende som läraren vill ha. Minns själv hur det kunde vara när jag springvickade på högstadiet på 80-talet. Klasserna med duktiga tjejer var värst, läraren var sjuk och de kunde ”släppa ut all gasen” på mig.

  5. Erik skriver:

    ”Anna Ekström (ordf SACO) att tända till, och säga att det minsann även bör betygsättas hur mycket man tar för sig och är aktiv i klassrummet”

    Anna Ekström anser allså att en introvert personlighet skall få sämre betyg än en extrovert personlighet Vad blir nästa steg? Skall kanske känslomänniskor få högre betyg än mer tankebetonade människor i hennes nazistvärld?

    Vad hände med mångfalden plötsligt? Skall människor få vara olika eller skall alla tvingas på samma ”roll”?

  6. JD skriver:

    Äntligen får man veta syftet med mansförtrycket!
    Att flickar ska få de högre betyg baserat på att dom överröstar alla förtryckta och introverta pojkar i klassen så att dom sedan kan få ännu bättre jobb med mer makt så att ännu mer mansförtryck kan föras in på dagordningen.

    När ska denna sjuka spiral ta slut?
    Påminner om grundtemat i filmen apornas planet.

  7. JD skriver:

    Måste bara lägga upp länken som visar att det finns ett undantag.
    Arabyskolan i Växjö fick 80 000:- !!!
    Enbart för att undersöka hur det är möjligt att pojkarna fått högre betyg än flickorna.

    Hur mycket pengar har satsats på att reda ut den omvända situationen i landets övriga skolor?

    http://smp.se/nyheter/vaxjo/pojkarna-presterar-battre-an-flickorna%281774977%29.gm

  8. Anders A skriver:

    Inte konstigt att skolan struntar i skillnaderna när man hör hur en som bestämmer resonerar. Skrämmande!

    Hon erkänner att killar och tjejer borde ha samma kunskaper. Varför tillsätter hon inte då en utredning för att se vad som kan göras för hitta orsakerna till varför killar får lägre betyg?

    Som vi läser i inlägget ovan så är det tydligen bara intressant när tjejer har lägre betyg än killar.

  9. Andreas skriver:

    Intressant aspekt 1: Anna Ekström förväntar sig att flickorna ska utgöra normen, dvs att flickornas beteende per definition är bra och att det är pojkarna som ska ändra sig. Det påtalas även att dessa skillnader inte är något nytt, vilket inte heller flickorna som norm är oavsett vad feminister brukar hävda.

    Intressant aspekt 2: Nu hävdar de att flickorna tar för sig mer i klassrummet och att detta är något positivt, samtidigt som man hela tiden försöker pådyvla pojkarna att de tar för sig på flickornas bekostnad.

    Intressant aspekt 3: Lärarna sätter uppenbarligen i stor omfattning betyg som de känner för, helt i strid med gällande lagstiftning och direktiv, att detta inte får skolverket att reagera borde definitivt utgöra tjänstefel.

  10. Lövet skriver:

    Ovanligt intressant jämställdhetsdebatt. Fascinerande att notera att båda debattörerna i princip var överens om att lärarnas förväntningar styr betygssättningen. Skillnaden låg inte i åsikten om huruvida det gjordes skillnad eller ej i bedömningen utan i huruvida det var rätt eller fel att man gjorde skillnad.

    Anna Ekström hade en omöjlig sits – som facklig representant hade hon att endera stödja förfarandet eller underkänna de medlemmar hon representerar såsom inkompetenta på jämställdhetsområdet. Därav hennes ganska snabbfotade steppande.

    Jag skulle samtidigt vilja reflektera över hur eniga eleverna var om att ”Tjejer är duktigare än killar”. Där har propagandan lyckats. Det torde ses som feminismens mer ”lyckade” exempel på hur man skapar negativa stereotyper av pojkar och positiva av flickor.
    …metodiken kallas skuldbeläggning av pojkar – ”De är ju lata och oengagerade” samtidigt som ”De tar plats i klassrummet på flickornas bekostnad” osv, osv….

    …Dessvärre har det fastnat – flickorna, lärarkåren och pojkarna själva är numera övertygade om att pojkar, förväntas att prestera sämre. Resultatet talar för sig själv!

  11. Info skriver:

    TILL JOSEFIN UTAS: MER OM INGEMAR GENS

    ”OM TJUGO ÅR HAR KVINNORNA MAKTEN
    Ingemar Gens
    Aftonbladet 2003-10-07

    Varför skulle kvinnor nöja sig med halva makten och lika mycket lön? Om 20 år har vi en kvinnlig dominans inom näringslivet, politiken och i privatsfären, skriver Ingemar Gens, konsult i könsrollsfrågor.

    Kvinnor är inte i ett ständigt underläge längre. Och en modern jämställdhetspolitik måste anpassa sig efter det, menar han.

    Inom tjugo år kommer vi att se hur makten och kontrollen i samhället gradvis kommer att glida över från män till kvinnor. Det är en process som pågått under hela 1900-talet men som under de senaste tio åren fullständigt exploderat. I jämställdhetspolitiken agerar man fortfarande som om ingenting har hänt och Jämo, Claes Borgström, hävdar att kvinnor måste göra könsbyte för att få högre lön.

    Svensk jämställdhetspolitik går ut på att fokusera på det som inte fungerar och därför är man blind för vad som egentligen händer. Det är en föråldrad politik utan möjlighet att styra det verkliga skeendet.

    Det var den allmänna skolplikten som startade den utveckling som vi nu börjar se så tydliga spår av. Den dag samhället började ge både flickor och pojkar utbildning lades grunden för ett maktskifte mellan könen. Så tänkte man inte då, och inte nu heller för den delen. Jag undrar vad samhällseliten egentligen trodde att flickorna skulle göra med sin kunskap? Men kunskap är makt oavsett vilket kön man tillhör.

    I DAG KAN VI SE att flickor har bättre betyg än pojkar i samtliga ämnen på grundskolan, utom i idrott. I ämnet svenska har upp till 40 procent fler flickor än pojkar betyget MVG (Mycket väl godkänd). Flickor har bättre betyg än pojkar på samtliga program i gymnasiet och nästan 70 procent av de universitetsstuderande är kvinnor.

    I USA räknar man med att om 20 år är samtliga nya akademiker kvinnor. I England, till exempel, förväntar sig 63 procent av flickorna att få välbetalda toppjobb innan de fyller 30, medan bara 51 procent av pojkarna har samma förväntan. Situationen är densamma i USA, Japan, Finland, Tyskland, Frankrike och Australien.

    Flickor och kvinnor väljer hela tiden mindre könstraditionellt och letar sig in på klassisk mansmark. Tekniska linjer som maskiningenjörsutbildningen – som man aldrig trodde skulle få några kvinnliga studenter – har i dag cirka trettio procent. Det finns inga områden som längre är otänkbara.

    Idag har den könssegregerade arbetsmarknaden blivit mindre åtskild och det är kvinnor som söker sig till den lukrativa manliga sektorn. Män söker sig inte till klassiska kvinnoyrken.

    Kvinnors löneutveckling är stadig och för många kvinnodominerade yrken i allra högsta grad märkbar. Sjuksköterskor har länge haft den snabbaste löneutvecklingen i hela samhället. Det är män som är de allra lägst betalda i Sverige, visar LO:s nya studie.

    Chefspositioner är inte på något sätt längre vikta för män även om vi ser att det gamla gardet klamrar sig fast. Men deras öde är beseglat – det är bara en tidsfråga. Kvinnor är i dag i tung övervikt när det gäller chefskap inom det offentliga, men männen kommer snart att motas bort från chefsstolarna även i det privata näringslivet. Christina Stenbeck är ett färskt lysande exempel. Kapitalet är intresserat av effektiv förvaltning, inte av kön.

    Det föds allt färre barn i Sverige vilket måste tas som ett uttryck för att moderna västerländska kvinnor gör ett val – karriären främst. Att det skulle vara svårare nu än förr att ha barn och samtidigt yrkesarbeta är nonsens. Det har aldrig varit så lätt att ha barn i vårt land som i dag, men det har heller aldrig varit möjligt att göra så många val.

    Och politiken då? Jo, det blir allt fler kvinnor i partitopparna, i regeringen och på lokal toppnivå. Och de är effektiva och populära.

    Kvinnor tar över allt fler av de klassiskt manliga levnadsmönstren. De dricker snart lika mycket alkohol, röker mer, skaffar sig muskler, bestiger berg, åker snabba bilar och framför allt – konsumerar mycket. Porsche riktar numera sin reklam mot kvinnor. Annika Sörenstam åker Mercedes och har en Rolex på armen. I dag fattar kvinnor mer än 80 procent av familjens konsumtionsbeslut enligt en studie.

    DN skrev häromdagen om en norsk studie av ungdomars sexualvanor. Flickorna vill ha sex med många partners och ser till att få det. Utredaren säger vidare: ”Det verkar som om många pojkar får nöja sig med att sitta på rummet och onanera.”

    Flickor tillskrivs i dag makt, även om skolan gör allt för att kväsa den utvecklingen. I dag är vi renodlade individer och var och en klättrar på sin egen stege mot makten och kontrollen, utan hänsyn till andra – kvinnor som män. Solidaritet är ett begrepp för länge sedan förvisat till en svunnen tid. Var och en sin egen lyckas smed och i dag gäller det i samma utsträckning för kvinnor som för män. Kvinnors lyhördhet har dämpats.

    Flickor och kvinnor har börjat – precis som pojkar och män gör – sätta sina egna intressen främst. Men det är till slut flickors och kvinnors överlägsenhet i att kommunicera som får pendeln att slå över. Vi uppfostrar fortfarande pojkarna med begränsande kommandon och öser över flickorna ett rikt, nyanserat och fullödigt språk. Kommunikationssamhället kräver kommunikation.

    Makt är ett slutet system. När flickorna nu också ges möjlighet, och även förväntas, att utöva makt måste den tas någonstans ifrån. Det finns bara en källa – pojkarnas och männens makt. Varför skulle kvinnors löneutveckling stanna vid 100 procent av männens? Varför skulle antalet kvinnliga professorer stanna vid lika många som de manliga? Varför skulle antalet kvinnliga politiker stanna vid lika många som de manliga? Varför skulle kvinnliga chefer stanna just vid lika många som det finns manliga? De kommer förstås inte att stanna.

    Om 20 år har vi en kvinnlig dominans inom näringslivet, politiken och i privatsfären. Om tjugo år har kvinnorna makten.”

  12. Lasse skriver:

    ”Den vackra fasad feminismen vill visa upp, men som bara nödtorftigt döljer självberikningen och nepotismen, får vid jämförelse moder Theresa att framstå som ett fnask”.

  13. Josefin Utas skriver:

    Info:
    jag förstod inte riktigt. Hur menar du att det där om Ingemar Gens var till mig? Jag har läst det förut och en del annat han skrivit.

  14. JD skriver:

    Som pappa till söner så blir man väldigt orolig inför framtiden.

    http://genusnytt.wordpress.com/2010/03/31/pa-haiti-ska-man-undantas-fran-hjalp/

  15. David skriver:

    Ja, såsom varandes pappa till en son och en dotter så anser jag att vi är inne på helt fel spår. Min son har idag inte alls samma möjligheter som min dotter, vilket innebär att jag kommer att behöva kämpa hårt för att jämna ut snedfördelningen och se till att även han kan ta för sig och ha större möjligheter.

    Statsfeminismen måste bort!

  16. robjoh skriver:

    Jag fick ungefär den behandlingen när jag gick i grundskolan, som tur var hade jag en mycket bättre lärare på gymnasiet. På engelska nationella provet, som var inriktad mot förståelse inte om man kunde alla glosor exakt (jag har dyslexi), var jag endast 5 poäng från ett MVG. Slutbetyg: G. Tror inte det var många tjejer som fick samma behandling av vår lärare.

  17. Searchin High skriver:

    Har inte sett programmet men anser naturligtvis att det är vad som står skrivit i kursplaner och betygskriterier som skall vara avgörande för betygen. Självklart skall intresse, engagemang och inte minst elevaktivitet och förståelsekunskap uppmuntras och främjas. Alla elever måste ges möjlighet att utifrån sina förmågor redovisa tillägnade kunskaper.

  18. Erik skriver:

    Searchin High:

    Alltså, anser du att lärare skall betygsätta inlärda kunskaper eller personlighet?

    Skall skolan bestraffa personer som är introverta för att de extroverta verkar mer engagerade enligt en ytlig värdsbild som uppmuntrar till konformitet?

  19. Searchin High skriver:

    Hej Pelle, det hade ju varit bra om du läste vad jag skrev. Tvärtemot vad du tolkar in skriver jag att självklart skall intresse, engagemang och inte minst elevaktivitet och förståelsekunskap uppmuntras och främjas. Alla elever måste ges möjlighet att utifrån sina förmågor redovisa tillägnade kunskaper – alltså även de mer introverta.

    Definitivt skall vare sig personlighet eller ytliga inlärda kunskaper vilka vilka enbart riskerar att utmynna i någon slags konformism betygsättas.

    Vem har talat om bestraffning, när jag ju skriver att alla elever måste ges möjlighet att utifrån sina förmågor redovisa tillägnade kunskaper?

    Det verkar som om Erik förespråkar att betyg sätts utifrån helt andra subjektiva värden – det vill säga föräldrarnas status och plånbok. Mitt synsätt är att så inte längre bör ske. Kursplaner och betygskriterier vilka i demokratisk ordning antagits av våra folkvalda skall istället gälla. Syftet med reformeringen av betygssystemet var så vitt jag vet, att kriterierna i förväg före kursstarten presenteras för eleverna för att därmed skapa en mer demokratisk betygssättning. Hur vill du att betygssättningen skall gå till? Du tycks vilja betygssätta annat än kunskaper. Idag har föräldrarnas status och plånbok alltför stor betydelse vid betygssättningen.

  20. Erik skriver:

    Searchin high:

    ”Det verkar som om Erik förespråkar att betyg sätts utifrån helt andra subjektiva värden – det vill säga föräldrarnas status och plånbok.”

    Långtifrån, faktum är att forskning visar det är kunskaps och faktamalande i skolan som skapar ökad social rörlighet. Sånt kan alla lära sig och bedömas på. Däremot när det handlar om social positionering som i allt högre grad dominerar utbildningar idag har högre klasser fördel.

    ”Mitt synsätt är att så inte längre bör ske.”

    Desto större orsak att betygssätta kunskap, inte engagemang eller personlighet eller rätt värderingar. Jag har haft kurser där syftet är ”ökad medvetenhet”

    ”Kursplaner och betygskriterier vilka i demokratisk ordning antagits av våra folkvalda skall istället gälla.”

    Du verkar lyckligt ovetande om att betygskriteriena är så abstrakta och flummiga de lämnar all makt till lärare/betygsättare.

    ”Syftet med reformeringen av betygssystemet var så vitt jag vet, att kriterierna i förväg före kursstarten presenteras för eleverna för att därmed skapa en mer demokratisk betygssättning.”

    Saken är den att dagens kriterier är så luddiga att det som presenteras i praktiken kan betyda vad som helst. Man kommer överrens om att vem som bestämmer, inte vad som bestäms.

    ”Hur vill du att betygssättningen skall gå till? Du tycks vilja betygssätta annat än kunskaper. Idag har föräldrarnas status och plånbok alltför stor betydelse vid betygssättningen.”

    Tvärtom är det just kunskaper (praktiska och teoretiska i kombination) förståelse och faktamalande som man bör betygssätta för det kan alla bli bra på och det kan mätas rättvist. Engagemang och liknande sociala egenskaper ger fördelar till de som spelar spelet bäst.

  21. Searchin High skriver:

    Vill bemöta två saker.
    Att vara intresserad och engagerad anser jag vara en underskattad del i kunskapsinhämtningen. Detta uppmuntrar just att eleven gör så gott den kan och går dessutom ofta att bedöma och mäta. Menar du att enbart skriftliga redovisningar av kunskaperna vid provtillfällena ger rättvisande betyg?

    Vad menar Erik med kunskaper?

    Går det över huvud taget att sätta objektivt rättvisa betyg?

    Tanken med de fyra F n; Fakta, Förståelse, Förtrogenhet och inte minst sistnämnda Färdighet tycker jag fortfarande gäller. I dagens ofta starkt teoritiserande skola tycks just praktiska färdigheter inte stå högt i kurs. Olika ämnen har visserligen olika förutsättningar att använda sig av varierande metoder vid kunskapsinhämtningen men skulle troligtvis överlag kunna bli både mer tillämpliga och vetenskapligt baserade.

    Är lyckligt medveten om att kursplaner och betygskriterier inte alls är så luddiga och lämnar så mycket över till godtycklighet, eftersom jag lyckats få med en hel del skrivningar vilka gör dem tydliga och enkla att följa. Tyvärr genomförs inte nationella prov i alla ämnen. Även om så blir fallet bryr man sig föga om resultaten. Dels för att den enskilda skolan endast bedöms efter hur höga betyg som sätts dels för att det ligger i varje lärares eget intresse att sätta så höga betyg som möjligt eftersom betygssättningen avspeglar hur väl man lyckats med undervisningen. Inte sällan beordras lärare sätta högre betyg på elever med viss rang än vad dessa har presterat. Därmed har vi en skola med inbyggda krav på betygsinflation och orättvisor. Alltså svarar dagens skola vare sig upp mot tanken om en rättvis skola eller kunskapsbaserad dito. Skolverket har tidigare inte heller visat minsta intresse för att man ute på skolorna struntat i de riktlinjer som funnits vid betygssättningen.

  22. [...] Uppdatering: Mer om Anna Ekströms åsikter här. [...]

Google